uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Afanaseva, Anastasiya
    et al.
    Eriksson, Joakim
    Öhman, Mattias
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Är faktagranskning lösningen på falska nyheter?2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 7, p. 18-24Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Falska nyheter har blivit ett omdiskuterat fenomen i samband med politiska val de senaste åren. En motreaktion har varit faktagranskningar som ska förhindra att felaktiga uppgifter får fäste. Vi redogör för ett experiment om hur attityden till invandringens kostnader påverkades av en felaktig uppgift samtidigt som korrekt information gavs. De som fick ta del av uppgiften om mycket överdrivna kostnader var betydligt mer benägna att anse att för mycket resurser läggs på invandring jämfört med en kontrollgrupp som enbart fick ta del av korrekt infor-mation. Resultatet tyder på att faktagranskningar har begränsad möjlighet att lösa problemet med falska nyheter

  • 2. Agell, Jonas
    et al.
    Lindh, Thomas
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Tillväxt och offentlig sektor1994In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 22, no 4, p. 373-385Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den populära svenska debatten hävdas ofta att det finns ett starkt negativt samband mellan offentlig sektor och ekonomisk tillväxt. Den empiriska litteraturen ger emellertid inte något belägg for ett entydigt kausalt samband från stor offentlig sektor till låg tillväxt. Jonas Agell, Thomas Lindh och Henry Ohlsson går i denna artikel igenom den aktuella teoretiska och empiriska forskningen på området. Med några enkla jämförelser för OECD-länderna visar de att andra faktorer än offentlig sektor kan tänkas ha större betydelse för tillväxtskillnader mellan länder.

  • 3.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Jutvik, Kristoffer
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Påverkar nationell migrationspolitik flyktingflöden?2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 3, p. 5-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Många europeiska länder har under de senaste åren infört en allt restriktivare migrationspolitik. Sverige är inget undantag. Men vilken effekt har egentligen nationalstaters asylpolitik på flyktingströmmar? Trots den ökande betydelsen av nationell migrationspolitik är det nuvarande kunskapsläget om huruvida, och i så fall hur snabbt, migranter reagerar på policyförändringar relativt begränsat. Tidigare studier tenderar att använda årliga data och nationella jämförelser, vilket gör resultaten svårtolkade. Mot denna bakgrund använder vi högfrek-venta data och undersöker hur antalet syriska asylsökande till Sverige föränd-rades till följd av en plötslig policyförändring, som innebar att asylsökande från Syrien tilldelades permanenta i stället för temporära uppehållstånd.

  • 4.
    Bastani, Spencer
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Finns det anhopning av skattebetalare vid brytpunkten för statlig inkomstskatt?2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 1, p. 22-27Article in journal (Other academic)
  • 5.
    Bergström, Pål
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Dahlberg, Matz
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Statsbidragens och lönernas effekter på den kommunala arbetskraftsefterfrågan1999In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 27, no 3, p. 151-161Article in journal (Other academic)
  • 6.
    Birnbaum, Simon
    Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 6, p. 17-27Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    När förslaget om basinkomst fördes fram i europeisk debatt i mitten av 1980-talet framstod det för många som en obskyr och politiskt utsiktslös idé. Under senare år har emellertid tanken om en allmän och villkorsfri inkomstgaranti väckt allt större intresse i det vetenskapliga samtalet. Samtidigt har den stått i centrum för pilotprojekt i olika delar av världen. I denna artikel introducerar jag centrala teman i denna forskning och argumenterar för att diskussionen om basinkomst har utvecklats till en värdefull inspirationskälla i debatten om den generella välfärdens framtid.

  • 7.
    Blind, Ina
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research.
    Dahlberg, Matz
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research.
    Engström, Gustav
    Beijer Institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin.
    Bostadspriser och avstånd till centrum: Rättelse2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Döljer de senaste årens prisökning på bostadsmarknaden i Sverige betydelsefulla geografiska variationer? I denna artikel använder vi koordinatsatta data över bostadsrättsförsäljningar i Sverige under åren 2011–15 för att studera frågan. Vi kommer fram till fyra slutsatser: (i) Bostadsrättsprisernas ökning varierar stort såväl mellan olika kommuner och storstadsområden som inom storstadsre-gionerna och de största kommunerna; (ii) Ju lägre initialt pris i ett grannskap, desto högre prisökning i området; (iii) Initialt pris förklarar en stor del av den totala variationen i prisökning mellan grannskap i de större kommunerna och i Storstockholm och Storgöteborg; (iv) Malmöregionen utgör ett undantag från ovan nämnda mönster.

  • 8.
    Blind, Ina
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research.
    Dahlberg, Matz
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research.
    Engström, Gustav
    Beijer Institutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin.
    Prisutvecklingen på bostäder i Sverige – en geografisk analys2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 4Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Döljer de senaste årens prisökning på bostadsmarknaden i Sverige betydelsefulla geografiska variationer? I denna artikel använder vi koordinatsatta data över bostadsrättsförsäljningar i Sverige under åren 2011–15 för att studera frågan. Vi kommer fram till fyra slutsatser: (i) Bostadsrättsprisernas ökning varierar stort såväl mellan olika kommuner och storstadsområden som inom storstadsre-gionerna och de största kommunerna; (ii) Ju lägre initialt pris i ett grannskap, desto högre prisökning i området; (iii) Initialt pris förklarar en stor del av den totala variationen i prisökning mellan grannskap i de större kommunerna och i Storstockholm och Storgöteborg; (iv) Malmöregionen utgör ett undantag från ovan nämnda mönster.

  • 9. Braunerhjelm, P.
    et al.
    Dahlberg, Matz
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Inkomstfördelning och optimal politik2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 30, no 1, p. 3-4Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Braunerhjelm, Pontus
    et al.
    KTH.
    Djerf, Olle
    Frisén, Håkan
    SEB.
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Krisstämpeln på det svenska avtalssystemet – en överdrift2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 36, no 5, p. 15-30Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det behövs samordning och normer i lönebildningen. Om detta är de flesta eniga. Frågan är hur normerna ska sättas och av vem. Framför allt har den rådande ordningen med industrin som normsättare ifrågasatts, bl a av Lars Calmfors i Ekonomisk Debatt. I stället hävdas att tjänstebranscherna bör få ett större inflytande. Vi anser att det finns stora risker med att byta en regim som fungerat. Argumenten för en förändring måste nyanseras på väsentliga punkter. Parterna inom industrin har erfarenhet av normsättning, har vana vid internationell exponering och har ett samarbetsavtal. Motsvarande finns inte i tjänstenäringarna.

  • 11. Carling, Alf
    et al.
    Djerf, Olle
    Kazamaki Ottersten, Eugenia
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    EMU-medlemskapets betydelse för svensk lönebildning2000In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 28, no 2, p. 133-142Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sverige kommer troligen att gå med i EMU. Växelkursen kommer då inte längre att kunna kompensera trendmässiga förändringar i konkurrenskraften och inte heller dämpa kortsiktiga fluktuationer i produktion och sysselsättning. Lönebildningen i en valutaunion har tre viktiga dimensioner. Arbetskraftskostnaderna måste hamna på rätt nivå. Avtalen måste främja ökad produktivitet. Flexibla arbetskraftskostnader måste dämpa de fluktuationer i produktion och sysselsättning som icke förväntade störningar kan ge upphov till. Flexibilitet kan uppnås på olika sätt. Vi menar att uppgörelser mellan arbetsmarknadsparterna är att föredra framför ekonomisk-politiska åtgärder.

  • 12. Carling, Alf
    et al.
    Djerf, Olle
    Kazamaki Ottersten, Eugenia
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Industriavtalet: utfall och framtidsutsikter2000In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 28, no 5, p. 417-430Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    År 1997 slöts ett samarbets- och förhandlingsavtal mellan parterna inom industrin. Den genomsnittliga löneökningen har varit 3 à 3 1/2 procent per år under den första treåriga avtalsperioden under Industriavtalet. Den låga inflationstakten har medfört att reallönerna har vuxit med i genomsnitt 2 1/2–3 procent per år. Samtidigt har industrins kostnadsläge jämfört med konkurrentländerna förbättrats med 2 procent per år. Sysselsättningen inom industrin har ökat med i genomsnitt 1 1/2 procent per år. Viktigt för den nya avtalsperioden är att allt tyder på att Sverige kommer att ha rörlig växelkurs och en trovärdig inflationsnorm de kommande åren. Våra modellkalkyler visar betydelsen av en fortsatt återhållsam nominallöneutveckling för produktions- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Efterfrågan på arbetskraft kommer emellertid inte längre att kunna öka utan bristsituationer kan komma att uppstå. För att sysselsättningen skall kunna fortsätta att öka krävs insatser för att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga.

  • 13.
    Carling, Alf
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Djerf, Olle
    Kazamaki Ottersten, Eugenia
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Lönekostnadsutvecklingens effekter på sysselsättningen1998In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 26, no 7, p. 505-513Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lönekostnadernas utveckling är, direkt och indirekt, en avgörande faktor för företagens efterfrågan på arbetskraft. Beräkningar som redovisas i denna artikel tyder på att varje ytterligare procents lönehöjning leder till en minskning med 20 000–30 000 arbeten i Sverige. Effekterna på sysselsättningen uppkommer med betydandefördröjning. En måttligare utveckling av lönekostnaderna innebär därför att arbetslösheten på sikt kan pressas tillbaka.

  • 14.
    Carling, Alf
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Djerf, Olle
    Kazamaki Ottersten, Eugenia
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Nya förutsättningar för lönebildningen1998In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 26, no 2, p. 107-115Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Lönebildningen är avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Under 1990-talet har förutsättningarna för den ändrats på avgörande sätt. Författarna framhåller fem betydelsefulla förändringar: Den ökande internationella konkurrensen och den minskade inflationsbenägenheten är de två första. Av detta följer för det tredje att för höga lönehöjningar nu ger direkta utslag i lägre produktion och sysselsättning utan omvägen över högre priser. För det fjärde har arbetslösheten kommit att bli den kanske viktigaste förklaringen till att inkomstfördelningen har blivit något ojämnare. Slutligen ställer den nya produktionstekniken och arbetsorganisationen högre krav på de anställdas kompetens.

  • 15.
    Cronert, Axel
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Danielsson, Johannes
    Försäkringsmässighetens problem ‒ om dolda fördelningseffekter i socialförsäkringarna2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 8, p. 84-87Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Försäkringsmässighet lyfts ofta fram som ett viktigt mål för de svenska socialförsäkringarna. Innebörden i begreppet försäkringsmässighet är emellertid mångtydig, vilket har lett till att olika aktörer använder begreppet på olika sätt för att främja sina intressen. Med andra ord har försäkringsmässigheten kommit att användas för att dölja, snarare än tydliggöra politiska ambitioner. Detta är olyckligt då det bland de aktuariska principer som försäkringsmässigheten bygger på gömmer sig en potentiell omfördelningskonflikt mellan personer med olika kombinationer av inkomst och risk för arbetslöshet eller sjukdom.

  • 16.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Holm, Jerker
    Lunds universitet.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Ekonomisk Debatt i slutet av dess tredje decennium2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 30, no 6, p. 529-534Article in journal (Other academic)
  • 17.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Dags att tänka om i socialbidragssystemet2001In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 29, no 1, p. 3-5Article in journal (Other academic)
  • 18.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Högre utbildning och forskning2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 30, no 2, p. 107-108Article in journal (Refereed)
  • 19.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Om regeringars röstköpsbeteende2000In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 28, no 4, p. 305-316Article in journal (Refereed)
  • 20.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Mörk, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Släpp dataseten fria! Slutreplik2003In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 31, no 1, p. 53-55Article in journal (Refereed)
  • 21.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Mörk, Eva
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Valår och den kommunala politiken2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 36, no 5, p. 6-13Article in journal (Refereed)
  • 22.
    Dahlberg, Matz
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Mörk, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Ågren, Hanna
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Har kommunens storlek någon betydelse för den lokala demokratin?2005In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 5, p. 33-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23. Djerf, Olle
    et al.
    Frisén, Håkan
    Hagman, Lena
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Köpkraft och konkurrenskraft – tredje avtalsrörelsen med Industriavtalet2003In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 31, no 8, p. 16-26Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Parterna inom industrin slöt ett samarbets- och förhandlingsavtal 1997. Under Industriavtalets första period 1998–2000 ökade reallönerna med 3 procent per år medan det relativa kostnadsläget förbättrades med 4 procent årligen. Industrisysselsättningen ökade. Industriavtalets andra period 2001–2003 har präglats av en betydligt sämre konjunktur. Reallönerna har dock ökat med ca 1 1⁄2 procent per år. Det relativa kostnadsläget har varit oförändrat medan sysselsättningen minskat med 3 procent årligen. Viktigt för den nya avtalsperioden är att Sverige har en trovärdig inflationsnorm och att de viktigaste konkurrenternas arbetskraftskostnader kommer att öka långsamt. Fortsatt återhållsamma ökningar av nominallönerna är av stor betydelse för produktions- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige.

  • 24. Edmark, Karin
    et al.
    Liang, Che-Yuan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Mörk, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Selin, Håkan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Därför går det inte att utvärdera jobbskatteavdraget2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5, p. 6-16Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Elinder, Mikael
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Bursjö, Robert
    Arlandabanan på villovägar2002In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 7Article in journal (Refereed)
  • 26.
    Elinder, Mikael
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Jordahl, Henrik
    Poutvaara, Panu
    Själviska ochframåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?2009In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 2Article in journal (Refereed)
  • 27. Engström, Lars
    et al.
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Malmfälten i brytningstid1986In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 14, no 6, p. 472-480Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I samband med en avsättningskris vid LKAB i början av 1980-talet avsattes resurser från staten till en speciell organisation som skulle ta hand om de övertaliga. Totalt avsattes 309 miljoner eller 170 tusen kronor per övertalig. I denna artikel redovisas en utvärdering av denna insats. Huvudslutsatsen är att man skulle ha nått motsvarande resultat vid en expansion av den vanliga arbetsmarknadspolitiken.

  • 28. Engström, Per
    et al.
    Hägglund, Pathric
    Johansson, Per
    Tidiga insatser för sjukskrivna – rätt medicin för lägre sjukfrånvaro?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 2, p. 28-36Article in journal (Refereed)
  • 29.
    Engwall, Lars
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Business Studies.
    Bertil Näslund2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 1, p. 65-68Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Enström Öst, Cecilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Institute for Housing and Urban Research. Swedish Social Insurance Inspectorate.
    Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet ledde till ökade förvärvsinkomster2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 3, p. 16-26Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Individuella inkomstgränser i bostadsbidragssystemet infördes den 1 januari 1997. Motivet till regelförändringen var bl.a. att stärka arbetslinje genom att minska den privatekonomiska förlust i form av kraftigt reducerat bostadsbidrag som kan uppkomma om en förälder vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka om regelförändringen har haft någon effekt på arbetsutbudet. Författaren drar slutsatsen att individuella inkomstgränser verkar vara ett effektivt sätt att stärka arbetslinjen och öka förvärvsinkomsten.

    Studien i sin helhet finns att beställa som rapport från Inspektionen för socialförsärkingen (ISF 2012:6).

  • 31.
    Eriksson, Stefan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Johansson, Per
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics. Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Langenskiöld, Sophie
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Caring Sciences.
    Vad är värst - dålig hälsa, utländsk bakgrund eller 55+?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 5, p. 14-26Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 32.
    Erixson, Oscar
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Förmögenhet – mina pengar eller släktens?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 2, p. 17-27Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Diskussioner om laglottens vara och inte vara blossar med jämna mellanrum upp i den offentliga debatten. Laglotten innebär att en förälder inte kan göra ett barn arvlöst. Med information om förmögenhetsöverföringar från bouppteckningar studerar vi de beslut som avlidna föräldrar fattat om fördelningen av sin kvarlåtenskap mellan sina barn. Det är bara för en obetydlig andel av de avlidna föräldrarna som laglotten är en restriktion. Förslag om slopande av laglotten berör därför i praktiken endast väldigt få människor.

  • 33. Erixson, Oscar
    et al.
    Ohlsson, Henry
    Elinder, Mikael
    Mindre arbete, högre inkomster - arvingens lott2011In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, no 4, p. 70-78Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi studerar när och hur mycket arvingars arbetsutbud och sparande reagerar på arv. Detta gör vi genom att följa bröstarvingar som ärvde 2004 under perioden 2000–08. Vårt första huvudresultat är att ju mer arvingen ärver desto lägre blir arbetsinkomsten. Denna effekt på arbetsutbudet kommer under åren efter att arvingen har ärvt. Vi finner också tecken på förväntningseffekter som påverkar arbetsutbudet redan före överföringen. Vårt andra huvudresultat är att ju mer arvingen ärver, desto högre blir kapitalinkomsten. Denna spareffekt uppträder bara under åren omedelbart efter det att arvingen har ärvt och försvinner efter ett par år.

  • 34.
    Gottfries, Nils
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Ränta och växelkurs i och utanför EMU2003In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 31, no 4, p. 43-49Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig starkt från den i valutaunionen som helhet. Att problemet med ”asymmetriska chocker” inte är något hjärnspöke visas av vad som hänt i Irland och Tyskland under EMU: s första år.

  • 35. Hartman, Laura
    et al.
    Svaleryd, Helena
    Institutet för Näringslivsforskning.
    Hur stor är risken för bestående hög arbetslöshet?2010In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 38, no 6, p. 16-32Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare erfarenheter från djupa lågkonjunkturer visar att arbetslösheten tenderar att bestå även när konjunkturen vänder. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden efter 1990-talskrisen är ett exempel på detta. I den här artikeln diskuterar vi denna risk i dagsläget. Vår analys baseras på en beskrivning av hur arbetslösheten utvecklats för olika grupper och på de förändringar som gjorts av institutionerna på arbetsmarknaden. Vår slutsats är att mycket tyder på att risken för att arbetslösheten kommer att bita sig fast på en hög nivå är mindre i dag än vad som var fallet efter 1990-talskrisen. Men risken finns att vi i Sverige dras ned i en djupare lågkonjunktur på grund av situationen i Europa och USA.

  • 36. Hesselius, Patrik
    et al.
    Johansson, Per
    Vikström, Johan
    Påverkas individen av omgivningens sjukfrånvaro?2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 7, p. 44-53Article in journal (Refereed)
  • 37. Hochguertel, Stefan
    et al.
    Ohlsson, Henry
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, no 1, p. 16-21Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi studerar hur hushåll rör sig in i och ut från de översta tre procenten av för-mögenhetsfördelningen. Vi förväntar oss en omfattande rörlighet över tid om möjligheterna att skapa en förmögenhet och riskerna att förlora den förmögenhet man har är stora. Våra data baseras på förmögenhetsbeskattningen. Det är möj-ligt att följa många hushåll under nästan 40 år, 1968–2005. Rörligheten i de översta delarna av fördelningen har varit förhållandevis hög. Den ökade fram till slutet av 1980-talet men har minskat sedan dess.

  • 38.
    Hugemark, Agneta
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Replik till mina kritiker1995In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 23, no 6Article in journal (Refereed)
  • 39. Hägglund, Pathric
    et al.
    Laun, Lisa
    Johansson, Per
    Rehabiliteringsgarantins effekter på hälsa och sjukfrånvaro2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5, p. 62-70Article in journal (Refereed)
  • 40.
    Johansson, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Bokanmälan: Lars Söderström, Anders Björklund, Per-Gunnar Edbalk2000In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 28, no 4, p. 380-385Article, book review (Other academic)
  • 41. Johansson, Per
    et al.
    Hallberg, Daniel
    Är en höjning av pensionsåldern ensidigt positiv?2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 5Article in journal (Refereed)
  • 42.
    Johansson, Per
    et al.
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Laun, Lisa
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Laun, Tobias
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics, Uppsala Center for Fiscal Studies.
    Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid?2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 6, p. 17-27Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid. För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986 och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära samband mellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsrisken mellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa av förändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvalificeringskraven för förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informella förändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.

  • 43.
    Johansson, Per
    et al.
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation. Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Laun, Lisa
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Laun, Tobias
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics, Uppsala Center for Fiscal Studies.
    Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemetförändrats över tid?2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 6, p. 17-27Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvsbedömningen av rättigheten att uppbära ersättning, har förändrats över tid.För att studera detta analyserar vi förändringen av den relativa hälsan mellannybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer mellan åren 1986och 2008. Som ett mått på hälsa använder vi mortalitet. Vi finner ett nära sambandmellan inflödet till förtidspension och den skattade relativa mortalitetsriskenmellan nybeviljade förtidspensionärer och icke-förtidspensionärer. Vissa avförändringarna över tid sammanfaller med förändringar av de formella kvalificeringskravenför förtidspension, medan andra snarare tycks fånga informellaförändringar av hälsobedömningen vid beviljandet av förtidspension.

  • 44. Johansson, Per
    et al.
    Martinson, Sara
    Varför lyckades det nationella IT-programmet, Swit?: en jämförelse mellan två arbetssätt2001In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 29, no 4, p. 293-302Article in journal (Refereed)
  • 45. Johansson, Per
    et al.
    Palme, Mårten
    Laun, Lisa
    Kan vi jobba tills vi blir 75?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 1Article in journal (Refereed)
  • 46. Johansson, Per
    et al.
    Pekkarinen, Tuomas
    Verho, Jouko
    Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 6, p. 48-52Article in journal (Refereed)
  • 47.
    Laun, Tobias
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics, Uppsala Center for Fiscal Studies.
    Wallenius, Johanna
    Stockholm School of Economics.
    Effekter av den svenska pensionsreformen för äldre arbetstagare2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 1, no 41, p. 28-31Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna artikel studerar vi samspelet mellan hälsa, sjukersättning och ålders-pensionsförmåner. Vi konstruerar en livscykelmodell för arbetsutbud och pen-sion, där de viktigaste ingredienserna är att individer väljer när de ska slutaarbeta och, utifrån urvalskriterierna, om och när de ansöker om sjukersättningoch pensionsförmåner. Sverige är ett av få länder som faktiskt har genomförten omfattande pensionsreform, och vi använder vårt ramverk för att studerakonsekvenserna av den senaste svenska pensionsreformen för arbetsutbudet.Vi finner att den svenska pensionsreformen skapar stora incitament för äldrearbetstagare att arbeta längre.

  • 48.
    Lindgren, Karl-Oskar
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Nya villkor för socialförsäkringarna?2013In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 4, p. 18-31Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I sitt betänkande argumenterade Ekonomikommissionen för behovet av strukturella reformer på socialförsäkringsområdet. Bland annat menade kommissionen att socialförsäkringssystemet i större utsträckning borde inriktas mot att erbjuda ett basskydd som garanterar individernas grundläggande försörjningsnivå. I den här artikeln diskuteras de senaste decenniernas förändringar av arbetslöshetsförsäkringen i ljuset av kommissionens reformförslag. Genomgången visar att arbetslöshetsförsäkringen i flera avseenden har utvecklats i enlighet med kommissionens förslag. Något paradoxalt kan dock denna utveckling sägas ha stärkt de korporativa inslagen i arbetslöshetsförsäkringen vilket går på tvärs med en av Ekonomikommissionens centrala rekommendationer.

     

  • 49.
    Lundin, Daniela
    et al.
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Mörk, Eva
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Economics. Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Öckert, Björn
    Uppsala University, Units outside the University, Office of Labour Market Policy Evaluation.
    Maxtaxan inom barnomsorgen – påverkar den hur mycket föräldrarna arbetar?2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 36, no 7, p. 19-28Article in journal (Refereed)
  • 50.
    Lundström, Markus
    Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
    Konsten att förespråka genom att jämföra: Bokanmälan: Richard D. Wolff och Stephen A. Resnick: Contending Economic Theories2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, no 1, p. 65-67Article, book review (Other academic)
12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf