Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete. Några av lärarna förespråkade det i SO och NO medan ett par av dem tyckte att det var givande i ett teoretiskt ämne som matematik. Vid intervjuerna framgick det också att lärarna främst fokuserade på och framhävde de sociala förmågor som kan tränas vid grupparbete, och att de i mindre grad betonade de ämneskunskaper som eleverna kan tillägna sig i grupp. Samtliga lärare poängterade de sociala vinsterna eleverna får vid ett grupparbete och menade framförallt att grupparbete främjar elevernas samarbetsförmåga.
Trots lärarnas positiva syn på arbetsformen tog alla upp nackdelar och svårigheter med metoden. Efter att ha forskat i ämnet tror vi att lärare generellt behöver tillägna sig mer kunskaper om hur arbetsformen kan användas. Detta för att få erfara fler fungerande grupparbeten och därmed vilja använda sig mer av grupparbete i sin undervisning. Vi menar dock att det inte bara hänger på läraren, utan även eleverna behöver få mer träning i hur man arbetar och samarbetar kollektivt.
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll. Vidare fann vi att lärarna hade svårt att hålla isär vissa begrepp och att de generellt saknade kunskaper om genusvetenskap, vilket försvårade för dem att problematisera kring ämnet.
Studiens syfte var att undersöka vilka artefakter som finns representerade i bilderböcker barn möter vid högläsning i förskolan. Syftet var även att undersöka huruvida dessa artefakter förknippades med bilderbokskaraktärerna på ett könsstereotypt respektive gränsöverskridande sätt.
Studien utgjordes av bildanalyser av 20 bilderböcker. Dessa bilderböcker var sådana som använts flest gånger vid högläsningen under första halvan av 2010 på två olika förskoleavdelningar, tio böcker från den ena avdelningen och tio från den andra. I studien kombineras kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.
Resultatet visar att könsstereotypt förknippade artefakter förekommer i bilderböckerna betydligt oftare än gränsöverskridande artefakter. Detta innebär att traditionella könsroller fortfarande befästs och reproduceras i bilderböcker som barn möter vid högläsningen i förskolan idag.
Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.
De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.
Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.
De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning.
I oktober 2010 fastställde regeringen en ny läroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkställas under hösten 2011. När det gällde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem världsreligionerna skulle få lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara på kristendomen även fortsättningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta är en viktig fråga att belysa då Sverige är och fortsätter att bli allt mer mångkulturellt.
Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jämföra vad representanter från de åtta riksdagspartierna i Sverige ansåg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjälp av intervjuer fick vi tillgång till partiernas ståndpunkter gällande dessa frågor. Sammanfattningsvis kan vi säga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus på kristendomen var bra samt att de ansåg att lärare borde fokusera mer på kristendomen än övriga religioner i religionsundervisningen. Vidare höll det rödgröna blocket (S, V och MP) före att den nya kursplanen i religionskunskap inte var bra samt att lärare bör fokusera lika mycket på alla fem världsreligionerna i religionsundervisningen.
In Swedish research politics there are, at the moment, several actions taken to enhance existing and develop new research infrastructures (Axelsson and Schroeder 2007). As one example, the Swedish National Data Service (SND, http://www.snd.gu.se), an operative key actor, is currently working on coordinating existing data resources and increasing deposition of research data to the national data service and re-use of those data. SND has, as a part of this endeavour, recently conducted two survey studies, targeted at professors (N=549) and doctoral students within social sciences and humanities departments (N=1147) at Swedish universities and university colleges, in order to obtain knowledge regarding existing use and re-use of digital research data and archiving practices as well as obstacles to increased digital research data sharing. This paper focuses on the doctoral students’ data and the results are compared with the results from the parallel study of the professors and from a recent survey targeted at professors in various social sciences and humanities disciplines at Finnish universities (Kuula and Borg, 2008). The results from the current study show that doctoral students in general expressed a great uncertainty about questions of amounts of reusable digital data and effective interventions to enhance accessibility to digital research data. They identify research ethics as an important barrier to sharing digital research data, while professors emphasize lack of resources for researchers to document and make their data accessible to others as the most important obstacle. Concerning interventions to enhancing re-use of digital data, the majority of the doctoral students and the professors thought it should be effective to receive more information about accessible research data in data archives or databases. Nearly 100 % in both groups reported that also more of training in research methods, digital research databases and information about accessible e-tools would be effective interventions. The most effective interventions for enhancing accessibility to digital data were reported in terms of that research grants should include funds for preparing the data for sharing and archiving and that archiving data for use by the scientific community is acknowledged as a scientific merit. Surprisingly, when it comes to the degree of urgency in sharing their own data, the professors seem to be a bit more eager to share data than the doctoral students.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik.
För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor.
Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen. Eleverna satt i par vända mot skrivtavlan.
Denna undersökning har visat att lärarna är väl medvetna om läroplanens intentioner, då det visade sig att de använder sig av ett arbetssätt präglat av variation och att deras erfarenhet har varit av stor betydelse för hur de har valt att arbeta i sina klasser.
Läroböcker har blivit en stor del av undervisning och det är viktigt att läroböckerna är rättvisa. Syftet och frågeställningen med uppsatsen är att få fram hur drottning Kristina framställs i läroböcker inom ämnet historia. Jag har använt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.
Det speciella med läroböckerna från 1920- och 1960-talet är att de innehåller sammanfattad text om drottning Kristina utan någon djupgående diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar på att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lärobok finns även i en nyare version från 2005 där man kan hitta en skillnad mellan de båda böckerna. Under 1980-talet höll författarna samma nivå som tidigare nämnda böcker där Kristina blev svartmålad men under 2005 förbättrades genusperspektivet. Även om det än idag finns brister ser man tydliga skillnader eftersom demokratin och jämställdheten nu finns i de nyare upplagorna. Framför allt kan vi i den sista boken, från 2007, se att man lyfter fram andra faktorer än Kristinas dragning till den katolska läran.
Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.
I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.
Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.
Denna studie har som syfte att undersöka vilka textgenrer förskollärare i förskolan erbjuder barn samt hur förskollärare tänker beträffande valet av dessa texter. En variation av textgenrer bidrar till barns språkutveckling. Genom observationer och intervjuer på två förskolor och med fyra förskollärare undersöks frågeställningarna. Resultatet visar att förskollärare erbjuder barn i förskolan flera olika genrer. Alla slags textgenrer som beskrivs i studien finns representerade utom den argumenterande genren även om de olika genrerna förekommer i olika grad. Den berättande genren är den vanligast förekommande och den förklarande genren den minst förekommande undantaget den argumenterande genren som inte förekom alls. Studien visar också att förskollärarna har motiveringar och syften till sina val av texter även om de inte använder begreppet genre. Detta resultat visar på den mångfald som läroplan och forskning betonar vikten av för barns språkutveckling.
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat. Resultat visar att elevers uppfattningar inte skiljer sig åt från de tidigare åldrarna till de senare åldrarna. Eleverna verkar alla förknippa matematik med att sitta ensam, i sin bänk och att arbeta i en matematikbok. Motivationen däremot har förskjutits från en inre till en mer yttre motivation. Även känslorna har förändrats mellan årskurserna. Hos de yngre eleverna kan vi avläsa ett resultat där över 90 procent upplever matematik som något positivt medan de äldre elevernas positiva känslor har minskat i jämförelse med de yngre eleverna. Mellan flickor och pojkar urskiljs ingen större skillnad i uppfattningar eller motivation till matematik. Däremot inom kontrollområdet, svenska, finner vi en statistiskt signifikant skillnad där flickor bibehöll sina positiva känslor till ämnet, i större utsträckning än vad pojkar gör. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning (Brandell, Leder, & Nyström, 2007; Brandell & Staberg, 2007; Hannula, 2006) och Skolverkets rapport Lusten att lära (2003).
Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten. Dessa ämnen var religionskunskap, samhällskunskap och historia.
Det som framförallt lyfts fram av lärarna är att ämnet är komplext och att man måste hitta sätt att få eleverna att förstå de olika ställningstaganden som görs av olika grupper. En metod som med framgång används för att skapa denna förståelse och även engagemang är rollspel. Det är även vanligt att eleverna får skriva arbeten där de får fördjupa sin kunskap i ämnet på ett utforskande sätt.
Studien visade på att det är två typer av problem som framförallt framkommer. Det första handlade om elever med starka åsikter. Det var vanligast att man hade elever med starka sympatier för Palestinas sak. De intervjuade lärarna belyste denna problematik från olika vinklar och kom även med olika lösningar till detta. Det andra problemet som lärarna möter är rasism och antisemitism. Detta problem hade enligt vissa lärare blivit större under de senaste åren. För att motverka detta är det viktigt att man tidigt arbetar med toleransfrågan. Förkunskaperna bland eleverna är oftast på gränsen till obefintlig vilket även kan vara ett problem.
Syftet med denna studie är att skapa en helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som läromedel inom gymnasieskolan. Utifrån detta så kan man sedan se vart någonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lärarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt ämnen då det är helhetsbilden som denna studie fokuserar på.
Materialet till denna studie är en enkätundersökning samt djupintervjuer som komplettering. Enkätundersökningen fick ett bortfall från 197 till 154 då det var många elever som inte tog enkätundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkäterna var ändå bra procentuellt.
När det gäller lärarnas attityder så är materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrån det diskutera värdet av spelet som läromedel. Lärarna som deltog i undersökningen var från samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som läromedel under sina möten och hade alla olika ämnen.
Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel. Det var endast 20 personer av 154 som aldrig har spelat tv- eller dataspel förut. Det finns även en stor mängd av eleverna som har spelat både tv- och dataspel. Man kan även se att eleverna känner att de lär sig när de spelar men majoriteten vill dock inte ha tv- eller dataspel i undervisningen. Hos lärarna så finns det en positiv bild på lärandet med hjälp av spel men de känner att det är svårt att få in spelet i skolan då det inte finns resurser eller kunskap.
Donald Broady, 1998: The Swedishness of the frame factor theory /Det svenska hos ramfaktorteorin/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 3, No 4, pp 111-121. Stockholm ISSN 1401-6788.
A certain kind of prosopography has since the 1970’s been a key component in many studies undertaken by Pierre Bourdieu and his followers, for example in their studies on cultural fields. This course of research implies the collection of extensive data se