Levnadsteckning över professor Alf Härdelin samt del 3 av hans bibliografi, omfattande perioden 2008-2014.
An obituary of the late professor in Church history at Uppsala University Alf Tergel (1935-2007). His career and authorship is presented and estimated.
The aim of the study is to indicate the demand for a renewal in preaching in Gunnar Rosendal's High Church programme. It is inseparably linked with his total theological conseption. In is the church's teaching and theology which shall have precedence. It
Andreas Rhyzelius (1677-1761) var biskop i Linköping och stod därvid mitt i kampen mellan ortodox och upplysning. För eftervärlden är han mest känd som manuskriptsamlare och historisk forskare, med en rad omfattande översiktsarbeten, av ännu bestående int
An analysis om Bo Giertz "spiritual will" (1986) on comparision with his pastoral letter (1949) and life-work as bishop of Gothenburg.
When often is said, that the Swedish High Church movement above all is inspired from the Anglican Oxford movement in the Church of England in the first decade of the 1900s, this study accentuates and elucidates that a prerequisite of this, is the Swedish contacts with the so called new-lutheranism in Bavaria in the late 1800s. It is proved how Swedish theologians at that time was in contact and visited e.g. Wilhelm Loehe and the faculty of theology at the University of Erlangen. The Swedish Service book 1894 and the liturgcial education of the clergy at that time was inspired of this. When a number of Swedish High Church pionieers visited England in the early 1900s this is a condition for their positive impressions and symphaty. They did not principially found "anglicanism", but a common liturgical and pastoral heritage, "the treasure of the worldwide Catholic Church", a share of their own inheritance . The mission of their lives inside the lutheran Church of Sweden was to make this clear.
Fil dr Bertil Palm (1916-1992) var 1900-talets ledande kännare av Ölands kulturhistoria. Med en introducerande levnadsteckning presenteras en bibliografi över hans författarskap.
The topic is if or how the Bible is present as a point of reference in sermons in the Lutheran Church of Sweden int the 19th aand 20th centuries. A numer of sermons delivered by priests belonging to different traditions in the Chruch are investigated. Unt
An outline of the life-work of the Swdish bishop of Gothenburg Bo Giertz (1905-1998), in the light of his progress from atheism to Christian confession, elucidating him as an author and novelist, a pastoral strategist, internationalist, exeget and preacher.
Några linjer i kyrkosynen hos två svenska biskopar, Arne Palmqvist och Bengt Wadensjö diskuteras. Båda företräder den s k folkkyrkolinjen. Uppsatsen visar hur de applicerar termen "folkkyrka" på Svenska kyrkan. Palmqvist såg tidigt termen som en synonym t
Carl Fredrik Hallencreutz (1934-2001) var professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet. Minnesorden erinrar om hans pastoralteologiska insats för den svenska praktiska prästutbildningens förnyelse och som ordförande i S:t Ansgars stiftelse, där h
An introduction to post-Reformation worship and its canges in the Church of Sweden. It is shown that the Reformation in Sweden (and todays Finland) was liturgically very conservative. The structure of the Mass is also today in continuation with the medieval Mass. After a period of decadence inspired from the Enlightenment during the 19th century, the restoration period begun with the Agenda 1894. The celebration of the Eucharist was begun to be restored. Until the middle of the 20th century the liturgy was very stiff and the ideal was that every service in every church in at least particular details have to be celebrated with exact the same words and rites. Anything else was prohibited as clerical self-indulgence. In the established Church everything in the liturgy formally was sanctioned by the King. This stiffness was successive and specially after Vaticanum II given up and today there rather is its opposite. The development is followed until c 2000, when there was a form of separation between Church and state in Sweden. The study also discusses the renewal of the Swedish Hymn Book. Today there is an unique ecumenical Hymn Book with 325 hymns common for all Christian Churches and denominations in Sweden (from Roman catholic and Lutherans to Baptists, Salvation Army and Seventh-day-Adventists) where the reminding “confessional” hymns are published in denominational parts and editions of this book.
Claes Herman Rundgren (1819-1906) var överhovpredikant och biskop i Karlstad. Han förenade en politisk konservativ ståndpunkt med kyrkopolitisk liberalism och hörde till de ivrigaste försvararna av ståndsriksdagen. Tidigt ivrade han för lekfolkets ökande
Utifrån en genomgång av likpredikningar och personalier över svenska prästfruar på 1700- och 1800-talet visas hur dessa idealt skulle uppfattas. Genom de dygder som betonades framstår tydligt hur prästens fru på olika sätt, inte bara skulle underlätta sin mans arbete, utan också att hon vid hans sida skulle vara en aktiv aktör i församlingsarbetet. De arbetade sida vid sida för samma sak. Prästfruns ställning i socknen var många gånger mycket stark. Det går inte att förstå och förklara en äldre tids kyrkoliv på lokalplanet genom att se prästen isolerad, som den enda aktören vis-à-vis församlingsborna. En rad exempel ges. Prästens hustru har dock i gängse pastoralhistoriska källor blivit förbisedd såsom pastoral aktör. Skälen härtill är att hon inte var formellt anställd och således saknat sådan kyrkolagsreglerad relation till församlingen och stiftets biskop och domkapitel som får nedslag i officiella dokument.
A survey of the history of the faculty of Theology at Uppsala university according to the doctorate and other degrees.
The aim of the study is to in investigate why the public and State adminstration in Sweden in 1868-1941 refused to concider the request from the Church Synod to abrogate the by law satutory precribed clergy's recitation of royal and county proclamations from the pulpit in the Sunday service.
The aim of the study is how and why the Swedish Liiturgical Year has been extended, changed and developed during the last 200 years.
The spiritual awakening in the Christian Student association in Uppsala in 1908 resulted in students "crusades" all around the Swedish country in order to countercheck the atheistic and godless avances, to come in dialogue with the workmen and, in extention, a recristianizing of the nation . This study discusses the contemporary situation in Sweden and the resulting effects among the Christian students: the foundation of Uppsala kyrkliga frivilligkår ('The Uppsala Christian volunteer corps').
A biogaphy of the influential Swedish Church historian and liturgist Edvard Rodhe (1878-1954), professor at Uppsala and Lund universities and bishop of Lund.
Edvard Rodhe (1878-1954) var professor i praktisk teologi i Uppsala, därefter i Lund och sist biskop i Lund. Som forskare var en en framstående kännare av 1800-talets svenska kyrkoliv och den liturgivetenskapliga forskningens förnyare i svensk teologi. So
Edvard Rodhe (1878-1954) was Professor of Practical theology at Uppsala University and Lund University, and Bishop of Lund. As professor he became a famous reformer of the academic subject of Practical/Pastoral Theology. The study analyses and interprets Rodhe's theories and development.
Church history, catholic church
Den romersk-katolska kyrkans senare historia i Sverige har hittills varit vetenskapligt obearbetad. Boken avser att på olika sätt belysa den svenska "katolcimen som social form och kulturell gemenskap" och presenterar ett i långa stycken hittills okänt ma
I teologiska fakultetens sessionsrum i universitetshuset i Uppsala intar Emerik Stenbergs grupporträtt av teologiska fakultetens medlemmar 1911 en dominerande plats. Tavlan ges en lärdoms- och personhistorisk kommentar.
The Programme of the Church History studies at Uppsala university 2008-2012
Johannes Lindblom (1882-1974) var professor i exegetik och rector magnificus vid Lunds universitet. Boken är utgåva av hans levnadsminnen med en utförlig inledning och omfattande kommentarer. De skildrar hans liv fram till det att han av regeringen på ett i samtiden mycket uppmärksammat sätt förbigåtts vid en professorsutnämning i Uppsala ("den Wetterska striden") och strax därefter blivit den förste teologiprofessorn vid Åbo akademi. Boken ger en närgående skildring av det akademiska livet i Uppsala under 1900-talets tåv första decennier och kring författarens uppväxt i Östergötland under slutet av 1800-talet. I ett särskilt avsnitt beskrivs hans upplevelser som censor vid studentexamen.
Uppsatsen analyserar hur man i den pastoral- och homiletikteoretiska reflexionen från 1840-talet och därefter uppfattat griftetalets syfte och funktion i Svenska kyrkan. Det klarläggs hur denna homiletiska genre successivt etableras under 1700-talet men f
Bexell was 2000-2014 Professor at Uppsala University, first in Ecclesiology and Ecclesial Life and then in Church History. In his farewell lecture he describes his research development and scholary interests and activities. In particular he has argued for the urgency and relevation of Pastoral History for Church History research. He also emphasizes the importance and responsibility of Church History as a discipline at a time when churches are markedly uninterested in their own history
Siri Dahlquist (1889-1966) är en av de första kvinnliga teologistudenterna i Sverige, den andra i ordningen som blev teol. kand. Hon kom till Uppsala 1907 och drogs med i den s.k. ungkyrkoväckelsen, där hon blev en av de få kvinnorna. Uppsatsen visar hur hon genom sitt äktenskap såg prästfruskapet som ett kall till kyrklig lekmannatjänst. Den diskuterar också hennes engagemang för Svenska kyrkans mission och sedermera för Oxfordgrupprörelsen (Moralisk upprustning, MRA) Utifrån ett tidigare obeaktat material visas på hur hennes ställningstagande i MRA ledde till att hon aktivt kom att påverka biskopsmötet på ett sådant sätt att Svenska kyrkans konfirmandpedagogik kom att moderniseras. Redan från skolåren skrev hon poesi och var verksam som diktare och lyriköversättare hela livet. Sedan 1937 är hon representerad i psalmboken. Någon heltäckande undersökning av Dahlquists gärning har tidigare inte funnits.
The Vagaries of Edvard Evers’ Hymn on the Transfiguration
A historical investigation of the entitled wellknown great and grandiose Swedish hymn for the Transfiguration day ”Our gaze is fixed upon the Holy Mountain”, written by Edvard Evers (1853-1919). It is proved that it is a result of drown-out pragmatic compromises by the author, and closely dependent on the Danish bishop Thomas Kingo’s (1634-1700) hymn ”Jeg løfter sjel og Øje op” (”I lift my soul and eyes to the shining mountain top”).
En populär bok om Allmänna kyrkomötet recenseras. Den är personligt hållen, men problematiserar inte stoffet och varken ställer eller besvarar frågor. Förf är heller inte bekant med ett bredare kyrkohistoriskt sammanhang eller därtill hörande problem. Bok
Dr Gunnar Rosendal (1897-1988) was vicar in the parish of Osby, Sweden. As a consequense of his manner of eucharistic worship, his pastoral work, his extensive theological authorship and his ecumenical attitutde, he became the Swedisch precursor for the m
I anslutning till den ovannämnda analysen av Virdestams forskning och författarskap publiceras hans bibliografi.
Manfred Björkquist as Bishop in Stockholm
Manfred Björkquist (1884-1985) is one of the leaders of the Swedish so called Young Church Movement. This was a rediscovery of the Church as the historical expression of the grace of God, offering to the Swedish people. 1942-1954 Björkquist was bishop in the new diocese of Stockholm. This essay discusses how Björkquist’s Young Church programme was transformed into concrete Church leadership with new methods of working and of getting in contact with common people, and met opposition by the big Swedish socialist party.
Uppsatsen är en detaljerad genomgång av hur församlingens gudstjäntliv i Uppsala domkyrka i praktiken gått till och förändrats från tidigt 1800-tal och till nutid. Den förklarar bl.a. hur liturgin förändrats, kyrkoårsmedveten ökat, paramentikens variationer etablerats och körverksamheten vuxit fram. Gudstjänsltivet har påtagligt differentierats under perioden och förändrats från en huvudsakligen intellektuell aktivitet (gudstjänsternas starka betoning av predikan), till en visuell (genom liturgins kyrkoårbundna eller rumsliga förändringar), en emotionell (genom körsång och musik) och till också en fysisk konkret aktivitet (genom t.ex. processioner, mässans fridshälsning, askonsdagens korstecknande, påsknattens handljus etc.) Det markant utökade nattvardsfirandet beskrivs och ges en teologihistorisk förklaring. Lekfolkets liturgiska delaktighet markeras. Det visas hur vissa tidigare frekvent förekommande gudstjänsttyper successivt försvunnit och nya tillkommit, inte minst på vardagar. Den legala regleringen av gudstjänstlivet fbeskrivs och förklaras och dess upphörande diskuteras.
Utvidgat omtryck av en artikel i Svenskt biografiskt lexikon. Rosendal (1897–1988) är den svenska högkyrklighetens portalgestalt. Hans pastoralteologiska idéprogram och dess genomförande skildras, liksom hans ekumeniska insats m.m.. Rosendals liturgiska f
Rosendal (1897–1988) är den svenska högkyrklighetens portalgestalt. Hans pastoralteologiska idéprogram och dess genomförande skildras, liksom hans ekumeniska insats m.m.. Rosendals liturgiska förnyelseprogram var mycket kritiserat, men är idag etablerat a
Rosendal var den nutida högkyrklighetens banbrytare i Sverige. Några böcker utgivna med anledning av hundraårsminnet av hans födelse recenseras. Recensionen diskuterar Rosendals kyrkogärning ur kyrkovetenskapligt perspektiv.
Fil.dr Gösta Thimon (1919-2000) var bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Han var en av landets ledande genealoger. Han utgav en rad biografiska matriklar med anknytning till Uppsala universitet. Hans bibliografi och en levnadsteckning publicer
Henrik Reuterdahl (1795-1870) var ärkebiskop i Uppsala. Hans vetenskapliga bana började som exeget, men han blev sedermera kyrkohistoriker, en av de tidigaste med vetenskapligt källkritisk metod. I Sverige är han introduktör av Schleiermachers teologiska
Uppsatsen diskuterar de metodöverväganden som är nödvändiga för homiletikvetenskaplig forskning med ett historiskt material. Någon generell och färdig "historisk metod" finns inte, däremot gäller det att ställa historiskt relevanta frågor till ett skrivet