uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Schnaas, Ulrike
    et al.
    Uppsala University, University Administration, Division for Development of Teaching and Learning.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Vad innebär inkluderande handledning?2012In: Chalmers konferenser, NU 2012: 4. Handledning - med den lärande i fokus, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I vår workshop vill vi tillsammans med deltagarna undersöka hur begreppet ”inkluderande handledning” kan tolkas och vilka aspekter som kan ingå i det. Målgruppen är i första hand lärare med (viss) erfarenhet av att handleda studenters examensarbeten. Vi använder oss av olika arbetsformer som värderingsövningar, ”case” samt gruppdiskussioner.

    Som pedagogiska utvecklare har vi under en längre tid ägnat oss åt frågor kring kön/genus och handledning samt kring mångfaldsmedveten pedagogik. För närvarande arbetar vi med skriften ”Inkluderande handledning”, som ska rikta sig till handledare och ha fokus på handledning av studenters examens-arbeten.

    Vår utgångspunkt är att handledning är en pedagogisk praktik där makt, grupptillhörigheter och akademiska normer aktualiseras på ett påtagligt sätt. Jämfört med annan undervisning innebär handledning oftast ett möte mellan få individer, vilket ökar risken att ömsesidiga föreställningar utifrån exempelvis kön, etnicitet, klass etc. påverkar arbetsprocessen på ett negativt sätt. Vidare innehåller handledning en tydlig maktaspekt: Studenten sitter – kanske för första gången – öga mot öga med läraren som representerar en auktoritets- och maktposition. För studenten innebär mötet en mängd olika, medvetna eller omedvetna, ställningstaganden liksom vad man får säga och inte säga, hur man förväntas prata, vad man får skriva om osv.

  • 2.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Theology, Department of Theology. Religionshistoria.
    Anna Wallette, Sagans svenskar. Synen på vikingatiden och de isländska sagorna under 300 år, Diss, Sekel förlag, Malmö 2004. 410 s.2005In: Historisk Tidskrift (HT), no 3, p. 531-533Article, book review (Other (popular scientific, debate etc.))
  • 3.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    Bröllopsmyten i Helgakviða Hjörvarzsonar: Ett exempel på fornskandinavisk härskarideologi i Codex Regius hjältediktning2004In: Arkiv för nordisk filologi, ISSN 0066-7668, no 119, p. 105-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Gro Steinsland’s theory of the Myth of hieros gamos as Ancient Scandinavian Ruler Ideology has been discussed and critized among archaeologists and historians of religions. Her theory suffers from many source-critical imperfections and needs to be further examined in the light of other source-materials.In this article the Eddaic/Heroic poem Helgakvida Hjörvarzsonar is analyzed. Through a comparison betw een this poem and Steinsland’s tentative interpretation of Skírniismál/Ynglingatal the article shows how the prosimetric introduction to HHv includes a m otif where the ruler Helgi is the fruit of an exogamie relation.The authenticity of this mythical m otif and the intertextual relation between Helgakviða Hjörvarzsonar and Skirnismál is discussed in the article. The heroic poem follows Skirnismál in describing the origin and carachter of the hero/ruler, but do even support the idea of a connection between exogamy and the birth of a hero, a condition empirically missing in Skirnismál. Without beeing able to judge the exact relation between the two poems, this connection is of great theoretical value. Perhaps the connection originally existed in the Ynglinga tradition in Skirnismál Ynglingatal. This would support Steinsland’s theory.

  • 4.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Deconstructing Constructive Alignment2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Swedish Higher Education has formally no central curriculum (Lindberg -Sand 2004) . The education is regulated by the Higher Education Act and The Higher Education Ordinance . In the international area of ​​educational development however, a few theoretical concepts are considered and treated as a kind of normative structure for how educational processes should be understood. Some of these central concepts are constructive alignment (Biggs 2011), the epistemological taxonomies of Bloom ( Bloom 1956 ; Krahtwohl - Bloom - Masia , eds. , 1965; Anderson - Krahtwohl - Bloom, eds. 2001) and the distinction between surface and deep learning ( Marton - Dahlgren Säljö 2005). In Academic Teacher Training courses these concepts are often used as a kind of theoretical structure to present what university teaching is all about, what it aims at and what is relevant perspectives and knowledge. Some of these concepts have even served as tools for the Swedish authorities' transformation of higher education through the Bologna process and the starting point for the University Chancellor Office when it comes to quality assurances ( www.ond.vlaanderen.be / hogerunderwijs / bologna , http://www.uk-ambetet.se/utbildningskvalitet ) . They can thus be described as key elements in the University curriculum code , if code could be understood as the principle around how education should be understood , organized and evaluated ( cf. Lundgren 1989). The professional category of Swedish educational developers have taken on the role as change agents in HE. They have used these concepts as theoretical foundations , models and tools for change. These concepts have strongly influenced how university teachers today looks at the phenomena of teaching, learning and education. The concepts are also fairly unquestioned within the educational development field . They can be described as dominant concepts, even hegemonic , because their alternatives are absent and invisible, even internationally. The purpose of this session is to stimulate discussion among educational developers and academics on one of the fundamental and dominant theoretical concepts in Higher Education, namely constructive alignment. The idea is to stimulate critical reflection on the risks associated with using only a few theoretical concepts in higher education. They perhaps force us to consider HE from limited perspectices? An apparent consensus on the basic concepts are hindering creative educational development , if we do not only want to harmonize and standardize education. Together we will discuss some of the basic assumptions behind constructive alignment and problematize its hegemonic status and try to identify any interests which might underlie its impact. I will also suggest some alternatives , if one wants to make the more exploratory, situation-specific and exploratory nature of pedagogy visible. My point is that all concepts are intellectual tools that help us to see and do things. A truly scientific approach to educational development and university teaching should be characterized by critical debate about its fundamental concepts. In this session we will discuss alternatives to the approach connected to constructive alignment and map some questions that could be raised from this discussion and adressed globally.  

  • 5.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Dekonstruerad länkning: En kritisk läsning av Constructive Alignment inom svensk högskolepedagogik och pedagogisk utveckling2015In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Utbildning och Demokrati - Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 24, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ALIGNMENT  DECONSTRUCTED: A CRITICAL READING OF CONSTRUCTIVE ALIGNMENT IN SWEDISH

    HIGHER EDUCATION AND EDUCATIONAL DEVELOPMENT. A limited number of theoretical concepts are used in educational development to conceptualize educational processes. One of these is Constructive Alignment (CA). CA is about aligning learning outcomes to teaching/ learning activities and assessment tasks. It is anchored in constructivist and phenomenological theory.  CA has had a major impact on Swedish educational development and academic teacher training.  This article aims at critically deconstructing and challenging the concept in terms of its ability and relevance to conceptualizing educational processes. CA does not address epistemological and disciplinary differences. It tends to reduce the agency of teachers and students.  It also reduces the complexity of education to something technical and bureaucratic. This article identifies some alternative pathways. These alternatives are inspired by the Humboldt tradition and the study circle tradition. New ways of defining educational processes would most likely challenge the bureaucratic and neoliberal dimensions of CA. 

  • 6. Wickström, Johan
    Dekonstruerad länkning: Kritiska reflektioner kring "constructive alignment" inom pedagogisk utveckling2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Svensk högre utbildning har ingen formell läroplan (se diskussion Lindberg-Sand

    2004). Verksamheten regleras ytterst av Högskolelag (HL) och Högskoleförordning

    (HF). Inom pedagogisk utveckling används dock ett fåtal teoretiska koncept som

    struktur för hur pedagogiska processer förstås. Här avses främst begreppet

    konstruktiv länkning (Biggs 2011), Blooms kunskapstaxonomier (Bloom 1956;

    Krahtwohl Bloom Masia, red. 1965; Anderson Krahtwohl Bloom, red. 2001) och

    distinktionen mellan yt- och djuplärande (Marton Dahlgren Säljö 2005). Inom

    grundläggande högskolepedagogiska kurser och i handbokslitteraturen används

    dessa begrepp för att framställa vad högskolepedagogik är, vad den syftar till och

    vad som är relevanta perspektiv och kunskaper. Flera av dessa koncept har också

    varit verktyg för myndigheternas omdaning av den högre utbildningen genom

    Bolognaprocessen och som utgångspunkt det omdiskuterade kvalitetssystemet (

    www.uk-ambetet.se/utbildningskvalitet). De kan alltså beskrivas som centrala

    beståndsdelar i högskolans läroplanskod, om kod här förstås som de principer som

    centrala myndigheter och direktiv har fastslagit ska gälla för hur utbildningar bör

    förstås, organiseras och utvärderas (jfr Lundgren 1989).

    Pedagogiska utvecklare här axlat rollen som förändringsagenter. De har använt

    begreppen som teoretiska utgångspunkter, modeller och verktyg för förändring.

    Mycket talar för begreppen starkt har påverkat hur universitetslärare idag ser på

    företeelser som undervisning, lärande och utbildning. Begreppen är också tämligen

    oifrågasatta inom det pedagogiska utvecklingsområdet. De kan beskrivas som

    dominerande koncept, rentav hegemoniska, eftersom alternativen är frånvarande

    och osynliggjorda.

  • 7. Wickström, Johan
    Den postdemokratiska förändringen2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Essä om den postdemokratiska förändringen där 1900-talets demokratiska institutioner transformerats till ceremoniella organ utan verklig makt och inflytande. Essän innehåller också en diskussion av vänsterrörelsens fortsatta tilltro till en utökad demokrati i en tid då byråkratiska, ekonomiska och juridiska överstatliga organ har begränsat folkstyret.

  • 8.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Didaktisk textkompetens2011In: Religionsdidaktik: Mångfald, livsfrågor och etik / [ed] Malin Löfstedt, Lund: Studentlitteratur , 2011Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology. Religionshistoria.
    Fornskandinaviskt stoff i den svenska folkskolans pedagogiska texter: En bred empirisk inventering av etniska, mytiska, kultiska, politiska, sociala, genusmässiga och övergångstida framställningar2005Licentiate thesis, monograph (Other scientific)
    Abstract [en]

    Uppsatsen innehåller en empirisk inventering av framställningar av forntiden i historieläroböcker för den svenska folkskolan. Inventeringen utreder texternas framställningar av kategorier och hierarkier under tre olika perioder (läroplanskoder) samt kontinuitet och förändring i dessa avseenden under folkskolans existensperiod 1842-1962. Läroplanskoderna kallas 'den teologiska', 'den nationella' och 'den protodemokratiska koden'. Uppsatsen visar bland annat att vissa framställningar (exempelvis etniska och mytiska kategorier) kraftigt förändras under folkskolans tid, medan andra framställningar (genusmässiga och politiska) uppvisar förhållandevis stor kontinuitet.

  • 10.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Inget att berätta, det är glömt2019In: Clarté: partipolitiskt obunden socialistisk tidskrift, no 1, p. 52-53Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology.
    Inkludering - till vilket pris?2009Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Debattinlägg i tidskriften LearningNet: Innovativt lärande inom högre utbildning

  • 12.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    "Lars Lönnroth, Det germanska spåret - en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien".2018In: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 138, no 2, p. 350-352Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    Recension av Lönnroth, Lars, 1935-. - Det germanska spåret : en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien - 2017 - Första utgåvan. - ISBN: 9789127151635

  • 13.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Låt inte evidensjakten avgöra allt2017In: Clarté: tidskrift för socialistisk kultur, ISSN 0345-2085, no 4, p. 43-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kampen mot alternativa fakta och fejknyheterär politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en annan: Ska forskarna alltid ha sista ordet? I artikeln problematiseras fakta- och evidensrörelsen genom ett inlägg som försvarar teoriernas, tolkningarnas och värdefrågornas betydelse och plats inom vetenskapande och forskning med marxistisk grundförståelse.

  • 14.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Mångfaldsmedveten pedagogik för universitetslärare2011Report (Other academic)
  • 15.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Om känslor och verklig strävan2019In: Clarté: partipolitiskt obunden socialistisk tidskriftArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Debattinlägg med analys av Sverigedemokraternas almedtalstal 2019

  • 16.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Om staten, forskningsanknytningen och versioner av det förflutna i svenska läroböcker2015In: Clarté: Partipolitiskt obunden socialistisk tidskriftArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln argumenterar för att staten bör finansiera läromedelsproduktion för att skapa forskningsuppdaterade läromedelstexter. Konkreta förslag för att främja forskares arbete med läromedel presenteras. Förslagen fråntar förlagen makten över läromedelsproduktionen och skänker istället forskare och lärare större agens och inflytande. Artikeln problematiserar också debatten om innehållet i historieläromedel. Debatten har hittills fokuserat på frånvaro och marginalisering av kvinnor i historieläromedel, men artikelförfattaren menar att historietexter i högre utsträckning borde synliggöra vardagens människor, arbetare och marginaliserade.

  • 17.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Patriarken Sigge Fridulfsson: Euhemeristiska och patriarkala dimensioner i den pedagogiska receptionen av Oden i 1800-talets skolkontext2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under tiden strax före folkskoleskolestadgan fram till 1860-talet skildrade folkskolans läroböcker Oden och asarna som människor som invandrade till Sverige och etablerade ett ordnat samhälle. Presentationen bygger på ett motiv som analyseras i avhandlingen Wickström (2008) utifrån ideologisk mytteori.  

  • 18.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Till demokratins försvar och utveckling2016Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology.
    Utbildningskapital - och vad betyder det för pedagogisk utveckling?:  2009In: LearningNet - Innovativt lärande inom högre utbildningArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Vetenskaps- och forskningssyn bland tredje ytans akademiker: En studie av synen på produktion, reproduktion och distribution av pedagogisk forskning och vetenskap hos pedagogiska utvecklare i relation till frågor om fakta, evidens och tolkning2018In: Forskning om högre utbildning. 15-16 maj Lunds universitet. Arrangörer Högre Utbildning, Institutionen för utbildningsvetenskap och Forskarutbildningsnätverket Syd., 2018Conference paper (Refereed)
  • 21.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    "Victoria Enkvist (2013) Religionsfrihetens rättsliga ramar. Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala 124. Iustus förlag. Uppsala. (Diss.) 281s."2014In: Religion och livsfrågor, ISSN 0347-2159, no 1, p. 14-15Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, History of Religions.
    Vilka borde vi vara, då?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Wickström, Johan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    Våra förfäder var hedningar: Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 19192008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Narratives of Nordic pre-history are common in textbooks of the Swedish 'folk school'. This thesis discusses them from an ideological critical perspective and analyses them as textbook myths. This analytic concept of myth is constructed and used as a tool for studying ideological expressions in pedagogical texts. It is compatible with a historical materialist, social constructivist and Gramsci inspired perspective towards folk schooling and can handle questions of selection and re-organisation of ancient narrative material.

    The study shows how a paternalistic ethnic ideology which showed the pupils how their ancestors immigrated and set up society and order is replaced by nationalistic myths where the Swedes are projected on the totality of the past. Idealisation of farmers and expressions that neutralise poverty and legitimates subordination are used continuously throughout the study period. After 1868 a national folk concept is established. Textbook myths with a euhemeristic portrayal of civilisation are replaced by other scientific ways of handling pre-historic religions including elements from nature mythology and evolutionary theory. The myths handle religions both through Christian polemics and theological projections.

    The results of the analyses are interpreted in the light of the contemporary socio-economic changes where a feudal agrarian society's principles for classifications and hierarchies are challenged and broken by the principles of a class society with a nationalistic ideology. In the concluding chapters the myths are discussed and interpreted in relation to curriculum codes and in a Gramsci inspired perspective as expressions of a passive bourgeois revolution, where intellectuals of the middle class conquered the school and the textbook myths by making alliances with the farming class and trying to neutralise the poor and the working class.

    The thesis contributes to research in the use of history, representation in pedagogical texts and to research in nationalism.

  • 24.
    Wickström, Johan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Fremstad, Ester
    Universitetet i Oslo .
    Bridging between "public good" and teaching practices: An Academic Developer leading sessions on the purpose of higher education2019In: NERA 2019 Abstract book, 2019Conference paper (Refereed)
  • 25.
    Wickström, Johan
    et al.
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Hartman, Thérèse
    Uppsala University, University Administration, Division for Quality Enhancement.
    Att cirkla runt inkludering: Erfarenheter från högskolepedagogiska forskningscirklar2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Högskolepedagogiska kurser som innefattar området inkluderande undervisning står inför en rad utmaningar. Utöver frågan om området bör behandlas integrerat i samband med lärprocessens samtliga moment (från rekrytering till examination) eller om det bör utgör en fördjupning på varje kurs, är balansen mellan teori och praktik ett dilemma.  Spänningen mellan områdets förankring i avancerad (och inte sällan motsägande) teori från kritisk pedagogik, normkritik, genus- och queerteori, postkolonialism och postkoloniala studier, och kursdeltagarnas varierande kunskap om denna teori är en utmaning för pedagogiska utvecklare i deras roll som kursledare. Det betyder att området riskerar att behandlas alltför teoretiskt eller ytligt, vilket knappast gynnar syftet att främja inkludering.

    Vid Uppsala universitet behandlas inkluderande undervisning som en fördjupning inom högskolepedagogiska kurser och handledarutbildningar. Sedan hösten 2014 erbjuds dock universitetslärarna även en forskningscirkel på temat ”Inkluderande undervisning”. Forskningscirklar är en demokratisk undersökande metod som tidigare använts främst inom pedagogisk forskning. Den teoretiska inspirationen kommer både från den svenska studiecirkeln och från den humboldtska idén att lärare och studenter tillsammans ”vetenskapar”, dvs undersöker världen och skapar ny kunskap. Den innebär att cirkelledare och deltagare tillsammans förutsättningslöst undersöker ett givet område, bestämmer frågeställningar/problem, metoder, litteratur och sätt att redovisa sitt lärande och sin nyvunna kunskap (Holmstrand & Härnsten 2003; Persson 2009).  

    Den aktuella forskningscirkeln leds av två pedagogiska utvecklare med inriktning mot inkluderande undervisning. Till skillnad från högskolepedagogiska kurser med ett fast schema, fast litteratur och fastslagna moment, erbjuder forskningscirkeln ett mer öppet forum för dialoger mellan deltagarna.  Inga frågor är uteslutna. Deltagarnas högst olika ingångar, förkunskaper, förhållningssätt till teori och praktik och erfarenheter inom området är inte problematiska – utan utgör förutsättning för diskussioner och bearbetning. Heterogenitet är en förutsättning för samtalen.  Cirkeln arbetar med metoder för att låta deltagarna komma till tals på lika villkor. Cirkeln har temat ”Inkluderande undervisning” men sedan bestämmer deltagarna i dialog med cirkelledarna alla moment. Vid senaste omgången formulerades frågan ”Vad är inkluderande undervisning?” varefter cirkeldeltagarna, utifrån olika perspektiv undersökte frågans teoretiska och praktiska dimensioner genom att läsa såväl klassiska pedagogiska texter som Pablo Freires ”Pedagogik för förtryckta” (Freire 1972) som nypublicerade handböcker inom området (Wickström 2011; Kalonaityté 2014). Deltagarna skrev sedan reflekterande texter som enheten kommer att publicera i en antologi. 

    I det här rundabordssamtalet vill vi problematisera forskningscirkelns möjligheter och utmaningar inom det pedagogiska utvecklingsområdet i allmänhet, och för temat inkluderande undervisning i synnerhet. Vilka för- och nackdelar finns med detta arbetssätt? Vad händer med kollegialitet och normativitet när samtal ersätter traditionell kursstruktur? Hur skapas demokratiska samtal om högskolepedagogik? Vad händer när pedagogiska utvecklare transformeras från kursledare till cirkelledare? Vi inbjuder att tillsammans med oss diskutera dessa frågor.

     

    Litteratur

    Freire, P. (1972) Pedagogik för förtryckta. Stockholm.

    Holmstrand, L. & Härnsten, G. (2003) Förutsättningar för forskningscirklar i skolan: En kritisk granskning. Forskning i fokus 10. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm.

    Kalonaityté, V. (2014) Normkritisk pedagogik – för den högre utbildningen. Studentlitteratur. Lund.

    Persson, S. (2009) Forskningscirklar – en vägledning: en metodbok. Resurscentrum för mångfaldens skola. Malmö.

    Wickström, J. (2011) Mångfaldsmedveten pedagogik för universitetslärare. Rapport 10. Avd. för universitetspedagogisk utveckling. Uppsala universitet. Uppsala universitet

1 - 25 of 25
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf