Barriers and bridges to implement policies about sustainable development and sustainability commonly depend on the past development of social-ecological systems. Production of metals required integration of use of ore, streams for energy, and wood for bioenergy and construction, as well as of multiple societal actors. Focusing on the Swedish Bergslagen region as a case study we (1) describe the phases of natural resource use triggered by metallurgy, (2) the location and spatial extent of 22 definitions of Bergslagen divided into four zones as a proxy of cumulative pressure on landscapes, and (3) analyze the consequences for natural capital and society. We found clear gradients in industrial activity, stream alteration, and amount of natural forest from the core to the periphery of Bergslagen. Additionally, the legacy of top-down governance is linked to today's poorly diversified business sector and thus municipal vulnerability. Comparing the Bergslagen case study with other similar regions in Russia and Germany, we discuss the usefulness of multiple case studies.
This article reviews the following work:
Per Thunström, Traktorernas intåg: Teknik, produktion och marknadsföring i Sverige under introduktionstiden 1905–1930, Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden 75 (Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet 2017). 327 s.
I boken skildras Metalls historia under en period som präglas av snabb ekonomisk tillväxt och djupa strukturkturkriser. Det är en omvälvande och dramatisk samhällsperiod där 1957 års folkhemsmodell, med lönepolitik, allmän tjänstepension, och visionen om industriell och ekonomisk demokrati under slutet av 1970-talet förbyts i ett allt hårdare samhälls- och förhandlingsklimat. I kapitlet skildras hur idén inom Metall om "Det goda arbetet" (1985) successivt växer fram i en tid när effektiviseringen inom industrin slår över i ett ökat antal belastningsskador, vilda strejker och rekryteringssvårigheter.
Bokens 12 författare belyser den högindustriella epoken (1930-1980-tal) ur ett antal kritiska perspektiv. I detta kapitel analyseras omfattningen, tempot och drivkrafterna bakom arbetets förändring. Huvudfrågan är om det överhuvudtaget hade varit möjligt att åstadkomma den exceptionella ekonomiska tillväxten och generella välståndsökningen efter 1945 utan en långtgående effektivisering av arbetet. Var det begränsade arbetsinnehållet i ett ökat antal yrken det pris människor fick betala för att Sverige skulle ta steget från fattigdom till välfärd?
Utifrån bondedagböcker från södra Dalarnas bergslag belyses hur villkoren under 1800-talet andra hälft förändrades för tre bondehushåll med starka band till regionens bergsbruk
Bergslagens omvandling under senare årtionden skildrad med fokus på Långbans gruvby i Värmland, insatt i ett långt historiskt perspektiv med fokus på gruvbrytning och ekonomisk utveckling
Artikeln beskriver det samarbete som inletts mellan forskare från Bergslagens lärosäten i syfte att studera regionens omvandling i anslutning till den påbörjade satsningen på det industriella kulturarvet, ett samarbete som går under namnet Bergslagssatsningen - kultur och turism. Dessutom analyseras synen på och arbetet med det industriella kulturarvet under de senaste två årtiondena.
Artikeln skildrar det arbete som igångsatts för att med det industriella kulturarvet som grund skapa en förnyelse av en region som är svår att avgränsa och karakterisera.