uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel2015Inngår i: Att se barn som anhöriga : om relationer, interventioner och omsorgsansvar / [ed] Järkestig Berggren, Ulrika; Magnusson, Lennart & Hansson, Elisabeth, Kalmar och Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet , 2015, s. 345-366Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Hammerin, Agnetha
    Lind, Sofia
    Malmberg, Karin
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Stenhammar, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Shit, den här människan bryr sig om mig!: Om skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till elever som växerupp med föräldrar som har missbruksproblem2017Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barndom och föräldraskap i missbrukets skugga: Barn, ungdomar och föräldrar berättar om vardagsliv och behov av stöd när föräldern har missbruksproblem2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört: "Alltså det är svårt att må bra igen"2017Inngår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 34, nr 5, s. 400-414Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på intervjuer med 15 barn till föräldrar med  missbruksproblem.  Syfte: Att bidra till fördjupad förståelse av barns situation, när en förälders missbruk upphört. Metod: En explorativ intervjustudie med barndomssociologi och symbolisk interaktionism som teoriram. Resultat: Att missbruket upphört ger barn utrymme att känna efter hur de mår, att reflektera över missbrukets påverkan på deras hälsa och personlighet och att försöka förändra sig och sitt liv. Deras behov av bearbetning kan kvarstå lång tid. Det kan ta tid och vara svårt att bygga upp relationen till föräldern. Barn kan känna omsorgsansvar men också misstro och oro för återfall. Tonåringen kan dock se en möjlighet att gå vidare med sitt eget liv. Om missbruket bara upphör för en av två föräldrar med missbruksproblem  är barn fortfarande berörda av missbruk. Konklusion: Barns behov av bearbetning i relation till föräldrarna kan både ta och kvarstå lång tid oavsett om barnet bor med föräldern eller inte.  Barnen kan både behöva hjälp för egen del och i relation till föräldern. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej. Det kräver strukturer, rutiner och resurser för samverkan över organisatoriska gränser.

  • 5.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Children´s experiences of the role of the other parent when one parent has addiction problems2017Inngår i: Drugs: education prevention and policy, ISSN 0968-7637, E-ISSN 1465-3370, Vol. 24, nr 1, s. 32-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper concerns children's and young people's accounts about the situation when one parent is misusing substances but the other parent is not. Earlier research on the other parent is scarce and fragmented. The aim of the paper is to discuss the role of the other parent from a child perspective. The results are based on qualitative analysis of interviews with 23 children who had one parent who misused substances while the other parent, according to public knowledge, did not. The main finding is that the other parent is a source of support, help and protection to some children, but difficulties may reduce the other parent's ability to protect the children. Moreover, the challenges differ in the situations before and after the parents' separation. The conclusion underlines the importance of taking a family perspective, working with the whole family and seeking solutions that take into account all persons of importance to the children's welfare. It cannot be taken for granted that the other parent is able to protect the children. A careful assessment of the children's living conditions is warranted and that assessment should include listening to the children.

  • 6.
    Alexanderson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Fernqvist, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Kihlgård, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Att se barn som anhöriga2015Inngår i: Att se barn som anhöriga: om relationer, interventioner och omsorgsansvar / [ed] Järkestig Berggren, Ulrika; Magnusson, Lennart & Hansson, Elisabet, Kalmar och Växjö: Nationells komptenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet , 2015, s. 21-42Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 7. Eriksson, Bengt-Erik
    et al.
    Näsman, ElisabetUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Samhällsvetenskap och vardagserfarenhet: teori, praktik, etik1994Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Bruno, Linnea
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Förskolan och skolan som arena2015Inngår i: Barns röster om våld: Att lyssnam tolka och förstå / [ed] Eriksson, Maria, Källatsröm Cater, Åsa, Näsman Elisabet, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 167-182Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Bruno, Linnéa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Family law proceedings, domestic violence and the impact upon school: a neglected area of research2013Inngår i: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 27, nr 2, s. 81-91Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to open up a discussion about an unexplored area of children’s lives at school. While there has been considerable discussion of issues about child protection and the cooperation between school and social services in that context, studies on the intersection between school and family law proceedings seem virtually non-existent. This is also the case when it comes to family law proceedings and different forms of childhood adversity. Drawing upon previous and ongoing research on family law and domestic violence in Sweden, together with a number of other existing studies on children and domestic violence, this article outlines the potential impact of family law proceedings upon school as well as issues requiring further research exploration.

  • 10.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sundhall, Jeanette
    Witness or victim or actor – or all of these? Children with a father who is violent to their mother and children’s right to voice in family law proceedings: Paper presented at the XVI World Congress of Sociology, Durban, South Africa, 20062006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper presents preliminary findings from an ongoing explorative project in Sweden on children as social actors in family law proceedings, with particular focus on children whose father is violent to the mother. Since 1996 it is required by law that investigators, unless it is directly inappropriate, seek information about the child’s “view” and give information about this to the court. Until now, these encounters between children and family law investigators, and the implications for both children and professionals involved, have not been studied in any great detail in Sweden. The empirical material consists of three sets of qualitative data: semi-structured individual interviews with children; semi-structured group interviews with professionals from three work places; and written documentation (reports) submitted to the court by the professionals. The preliminary findings presented here concern notions of children who see and hear violence as ”witnesses to” and ”victims of” violence respectively, what such constructions mean for interpretations of children with a violent father, as well as for the professionals’ conversations with these children and documentation of the children’s perspectives.

  • 11.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Källström Cater, Åsa
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barns röster om våld: Att tolka och förstå2008Bok (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Att bemöta utsatta barn – som offer och aktörer2008Inngår i: Barns röster om våld: Att tolka och förstå, Gleerups, Malmö , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barn som offer och aktörer2008Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, nr 2, s. 81-86Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma2007Inngår i: Socionomen forskningssupplement, nr 22, s. 78-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Syftet med artikeln är att diskutera förutsättningar för och hinder för utsatta barns delaktighet i familjerättsliga utredningsprocesser. En teoretisk ram för analyser av delaktighet för utsatta barn skisseras i dialog med den nya barndomsforskningens/ barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap respektive samtida diskussioner om barn som brottsoffer då de utsätts för mäns våld mot kvinnor i sin familj. Vi argumenterar för att delaktighet bör ses både ur ett aktörs- och rättighetsperspektiv och ett omsorgsperspektiv. Implikationerna av de teoretiska resonemangen belyses med hjälp av intervjuer med utsatta barn som själva gått igenom familjerättsliga utredningsprocesser. Intervjumaterialet är hämtat från ett forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i vårdnads- boende- och umgängesutredningar (2005 – 2007).

  • 15.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma: Paper presenterat vid Forskningskonferens 8-10 november 2006 om Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.

  • 16.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Interviews with children exposed to violence2012Inngår i: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 26, nr 1, s. 63-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to show how research practices may simultaneously follow principles of children’s citizenship rights to participation and principles of protection and support when children exposed to violence are informants. The article focuses upon organisation of interview processes and interactions between adult researchers and child informants in interview encounters. We point to a number of ways in which one may negotiate the tensions between, on the one hand, victimised children’s vulnerability and dependence upon adults for protection and support, and on the other these children’s agency and rights to participation.

  • 17.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Intervjuer och barns delaktighet2008Inngår i: Barns röster om våld: Att tolka och förstå, Gleerups, Malmö , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Participation in family law proceedings for children whose father is violent to their mother2008Inngår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 15, nr 2, s. 259-275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the opportunities and obstacles for vulnerable and victimised children’s participation in family law proceedings. With the help of a set of interviews with children, a framework for the analysis of vulnerable and victimised children’s participation is outlined in dialogue with, on the one hand, the childhood studies debates concerning children’s participation and, on the other hand, the contemporary debates about children as victims of crime when exposed to men’s violence to women in their family. We argue that participation can be viewed as central not simply to a rights perspective on children, but also to a care perspective.

  • 19.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Vulnerable and victimized children’s participation in research processes: Paper presented at the 8th conference of the European Sociological Association, Glasgow, 3-6 September 20072007Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The paper is based upon an ongoing explorative research project on children as social actors in investigation processes in legal conflicts concerning child custody, contact or residence with particular focus on children whose father is violent to the mother. Drawing upon interviews with 17 girls and boys, who have participated in such processes, we discuss what we may learn from these interviews when it comes to developing anti-oppressive practices when vulnerable and victimised children are included in family law investigations as well as when they are informants in research. In particular, we focus upon the organisation of interview processes and interactions between adult researchers and child informants in interview encounters. We point to a number of ways in which it may be possible to negotiate the tensions between, on the one hand, victimized children’s vulnerability and dependence upon adults for protection and support, and, on the other hand, these children’s agency and rights to participation. The aim is to show how research practices may simultaneously follow, on the one hand, principles of children’s citizenship and rights to democratic participation, and on the other hand, principles of protection, support, ‘recognition’ and ‘affirmation’ of experiences of violence.

  • 20.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Witness, victim, actor? Notions of children who experience men’s violence to women in their families: Paper presented at the Nordic Sociological Congress, Turku/ Åbo, Finland, 18-20 August 2006.2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Att relationen mellan kategorin offer i straffrättens mening och offer som identitet, social position och/eller kulturellt fenomen är vare sig enkel eller entydig är något som redan diskuteras i forskningen om offer och offerskap(ande). Likaså har det att konstruktioner av offer och aktör ses som ömsesidigt uteslutande kategorier, liksom kategorierna offer och förövare, problematiserats bland annat i relation till konstruktioner av kön och våldsutsatta kvinnors aktörskap. I papret vill vi sätta dessa teoretiska landvinningar i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor som ”vittne till våld”, ”offer för våld” respektive ”brottsoffer”. Syftet är vidare att problematisera vittne som social position och kulturellt fenomen samt att diskutera vilken betydelse den i straffrätten grundade triaden förövare-offer-vittne kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.

  • 21.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Källström Cater, Åsa
    Örebro universitet.
    Barns röster om våld: Att lyssna, tolka och förstå. 2 upplagan2015Bok (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Sundhall, Jeanette
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Utsatta barn som sociala aktörer i utredningar om vårdnad, boende och umgänge2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Economic Hardship: an Issue for Children's Agency at Home, at School and at the Social Welfare Office2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper introduces a research project aiming at understanding children’s experiences of living in economic hardship in Sweden and presents some initial empirical results. The newly started project is focusing on children’s own perspective, their experiences in everyday life in various social contexts, and their financial and social strategies in interaction with other children, their parents and professionals at school and in the social welfare agencies. What does economic hardship mean to children in terms of material conditions, social relations, school work, identity or wellbeing? Which scope of agency do children see and how do they use it? How do the legal framework and the practices at school and at social welfare agencies construct the child (of various age and gender), the mother and the father in this kind of cases? Are children seen as actors, victims, consumers or objects of their parents’ responsibility as providers? Are children allowed a scope of action in the financial decision making processes in their family and / or in formal processes of financial support? If so, what kind of agency and what happens when they participate? Which kind of interpretative framework concerning children’s actions is used by the adults involved in the interaction with the children? The empirical work is conducted in two different municipalities in Sweden and will include analysis of interviews and a survey with children from three age categories (6-7, 11-12, 15-16), their parents (single as well as two parent families), school staff and social welfare officers, documents on local policies and court records. The project draws on childhood sociology, and research on gender, organization and professions. This paper will focus the legal processes concerning social welfare to families with children; children’s visibility in the process and their eventual scope of agency. The project is ending 2008.

  • 24.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Economic hardship in childhood: Children's agency in processes concerning families with scarce resources2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper presents some theoretical discussions and initial empirical results from a research project aiming at analysing children’s experiences of living in economic hardship in Sweden. The newly started project is focusing on children´s own perspective, their experiences in everyday life in various social contexts, and their financial and social strategies in interaction with other children, their parents and professionals at school and in the social welfare agencies. What does economic hardship mean to children in terms of material conditions, social relations, school work, identity or wellbeing? Which scope of agency do children see and how do they use it? How do the legal framework and the practices at school and at social welfare agencies construct the child (of various age and gender), the mother and the father in this kind of cases? Are children seen as actors, victims, consumers or objects of their parents responsibility as providers? Are children allowed a scope of action in the financial decision making processes in their family and / or in the welfare agencies? If so, what kind of agency and what happens when they participate? Which kind of interpretative framework concerning children’s actions is used by the adults involved in the interaction with the children? This paper will present initial findings from analyses of the legal processes concerning social welfare to families with children, focusing on the eventual scope of agency for children. The empirical work is conducted in two different municipalities in Sweden and will include interviews and a survey with children from three age categories (6-7, 11-12, 15-16), their parents (single as well as two parent families), school staff and social welfare officers. The project draws on childhood sociology, and research on gender, organization and professions.

  • 25. Fernqvist, Stina
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Ekonomiskt våld och barns utsatthet2008Inngår i: Barns röster om våld: Att tolka och förstå / [ed] Eriksson Maria, Källström Cater Åsa, Dahlkild-Öhman Gunilla, Näsman Elisabet, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2008, 1, s. 158-177Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Professional’s views on children in economic hardship2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I det pågående projektet Ekonomisk utsatthet i barndomen, studeras ekonomiskt utsatta barns aktörskap. Projektet kommer att bygga på barns egna berättelser om sin vardag i informella och formella sammanhang, men också på analys av dokument samt intervjuer med representanter för olika professionella grupper, som kan komma i kontakt med ekonomiskt utsatta barn. Det är preliminära analyser av ett urval domar och intervjuer med professionella, som diskuteras i denna presentation. Huvudfrågor är vilken syn professionella har på barns ekonomiska utsatthet och barns delaktighet i dessa sammanhang. I vad mån görs ekonomiskt utsatta barn synliga? Tillskrivs barn aktörskap? Vilket handlingsutrymme, om något, ges barn i mötet med den professionelle? Vad betyder barns rättigheter enligt barnkonventionen i dessa skilda möten? Dessa frågor utmynnar i en analys av konstruktioner av barn och utsatthet.

  • 27.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Välfärdsstatens logik?: Erfarenheter från föräldrar med kognitiva och ekonmiska svårigheter2016Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 23, nr 1, s. 1-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Fernqvist, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ponton von Gerber, Christina
    Det osynliga barnet i biståndsärenden2008Inngår i: Advokaten, Vol. 74, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Heimer, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Palme, Joakim
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare2018Inngår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 23, nr 2, s. 316-323Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study addresses the relationship between children's participation and the protection and provision offered to them by social services in Sweden. It applies a theoretical framework for analysing child welfare that is anchored in the United Nations Convention on the Rights of the Child. How child participation may affect child protection and provision is examined empirically using case documentation from 2 municipalities. The main finding is that when children are not given voice or opportunity to influence the framing of what the problem is, the design of protection and care tends to be poorly matched to the actual problems documented in the child investigation and vice versa; when children can influence framing, this is associated with well-matched protection and care. This suggests that traditional child welfare ethos, to the effect that protection should be of such overriding concern that children even should be protected from participation, is misguided. The study further illustrates the intrinsic problems with the family orientation of Swedish social services and its reliance on partnership with parents, which makes it difficult to live up to the Convention on the Rights of the Child. Incorporating child participation into existing service models can transform Swedish social services to an augmented child-focused system that by ensuring participation also promotes protection and provision.

  • 30.
    Krekula, Clary
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ålder i intersektionell analys2005Inngår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, nr 2-3, s. 81-94Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Krekula, Clary
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Närvänen, Anna-Liisa
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Åldersfrågan i diskussionen om intersektionalitet2005Inngår i: 4:e Nationella genusforskningskonferensen,Norrköping 4-5 februari 2005: Intersektionalitet, 2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Intersektionalitet diskuteras främst utifrån kön, klass och etnicitet, men även när fler maktordningar som sexualitet, nation och ras nämns, kan ålder förbises, eller dyka upp i förbifarten som en för givet tagen kategorisering. I detta bidrag diskuteras ålder som en del av intersektionalitetsanalyser utifrån de två livsfaserna i livsförloppets början och slut, dvs barndom respektive ålderdom. Med utgångspunkt från dessa två ålderspositioner ställs frågor kring vilken betydelse samhällens åldersordning har för intersektionalitetsdiskussionen. I denna diskussion belyses frågor som ’ålderism’, livsförloppet som en institution uppbyggd av livsfaser som definierar åldersbaserad normalitet och avvikelse och intersektionalitetsbegreppets innebörder.

  • 32. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Age and Intersectionality - The Childhood Case.2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 33. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Age order and children's agency2007Inngår i: COST A19: Childrens agency. Vol. 1: Childhood, generational order and the welfare state : exploring children's social and economic welfare, Odense: University Press of Southern Denmark , 2007, s. 227-251Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Age order and children's agency - in post- or late modernity?: Challenging postmodern life courses in a reflection on social change2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Aged Childhood and Children: Peer collectivity.2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper will discuss how the increasing age-based institutionalization of childhood, contributes to the construction of a birth year-specific ordering of children’s interaction with one another. Established discourses of the peer construct such as in peer-culture and peer-relations in various scientific disciplines as well as in professional practices take part in meaning making in these relationships. How is the child and children as a collective constructed in time and space on the basis of the meaning and importance of same age relationships and how material organizations form same age collectives? What is the impact of this for children’s scope for agency? At the same time, however, children are living in a pluralistic society. Teachers, other adults at the neighborhood, relatives of various ages, parents and friends and peers of various ages are part of children’s everyday lives, as well as consumption cultures and media, and, thus, also meaningful for children’s identities and meaning making. This may, then, contribute to diversity in social identities related to time and space and through different relationships, and also to ambiguity. This analysis, focusing age, will be connected to further comments on the intersectionality of childhood, i. e. how diversity of childhood may be understood in the interaction between various categorizations such as gender, age, social class, ethnicity and disability including discussion of children’s age related scope of agency in aged contexts.

  • 36. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Challenging postmodern life courses?: Reflections on social change, life course institution, age order and agency2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Childhood as generation or life phase?2004Inngår i: Young, ISSN 1103-3088, Vol. 12, nr 1, s. 71-92Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 38. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Doing Age, Doing Childhood – Performing or Contesting the Age Order. On Diversity and Childhood.2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Etik i forskningens vardag2006Bok (Annet vitenskapelig)
  • 40. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    New Childhoods New Modernity?2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Time, identity and agency2007Inngår i: COST A19: Children’s welfare. Vol. 2: Flexible childhood? : exploring children’s welfare in time and space, Odense: University Press of Southern Denmark , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42. Närvänen, Anna-Liisa
    et al.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ålderism och forskningsetik2006Inngår i: Etik i forskningens vardag., Linköpings universitet , 2006Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Att inte veta bäst om arbete och barn1994Inngår i: Samhällsvetenskap och vardagserfarenhet: teori, praktik, etik, Liber, Stockholm , 1994, s. 192-216Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barn - ett riskprojekt i livsförloppet?2003Inngår i: Finns det rum för barn?: En antologi, Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande, LInköpings universitet, LInköping , 2003Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Barn, barndom och barns rätt2004Inngår i: Barns makt, Iustus förlag, Uppsala , 2004, s. 125-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barnfattigdom: om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv2012 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this study a child perspective is chosen to analyse how child poverty is managed by children, parents, social welfare agencies, schools and administrativ courts. Based on interviews with children, parents and professionals the book shows how children develop strategies to handle the tensions related to poverty at home as well as at school - strategies that mirror the feeelings of shame connected to poverty and that contribute to the exclusion of the poor children and to the invisibility of their needs, The study also demonstrates the difficulties authorities face in implementing children's rights according to the UNCRC in child poverty cases and how policies largerly familialize the children or even make them invisible by treating them mainly as a caracteristic and responsibility of their parents.

  • 47.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Barns perspektiv och perspektiv på barn som informanter2005Inngår i: Vräkning och hemlöshet – drabbar också barn SOU 2005:88, Statens offentliga utredningar Fritzes förlag Stockholm , 2005, s. 271-308Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Dilemmaet arbejdsliv-familieliv i Norden1997Inngår i: Dilemmaet arbejdsliv - familieliv i Norden, Nordisk Ministerråd Köpenhamn , 1997Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Ekonomisk utsatthet i barndomen: Ett barnperspektiv barns liv i familjer med knappa resurser2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Employed and unemployed parents: a child perspective2003Inngår i: Children and the Changing Family: Between transformation and negotiation, Routledge, London , 2003, s. 176-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 82
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf