uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 28 of 28
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ander, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Engvall, Gunn
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Hedström, Mariann
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Lyhagen, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Mattsson, Elisabet
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence: a 10-year follow-up study2016Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 25, nr 5, s. 582-589Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The main aim was to investigate the development of health-related quality of life (HRQOL) and symptoms of anxiety and depression in a cohort diagnosed with cancer during adolescence from shortly after up to 10 years after diagnosis.

    Methods: Participants (n = 61) completed the SF-36 and the HADS shortly; six, 12, and 18 months; and two, three, four, and 10 years (n = 28) after diagnosis. Polynomial change trajectories were used to model development.

    Results: Polynomial change trajectories showed an initial increase which abated over time into a decrease which abated over time for the SF-36 subscales Mental Health and Vitality; an initial decline which abated over time into an increase for HADS anxiety; and an initial decline which abated over time into an increase which abated over time for HADS depression. The SF-36 mental component summary showed no change from two to 10 years after diagnosis whereas the SF-36 physical component summary showed an increase from two years after diagnosis which declined over time. Ten years after diagnosis 29% reported possible anxiety.

    Conclusions: Development of HRQOL and symptoms of anxiety and depression appears to be nonlinear among persons diagnosed with cancer during adolescence. Well into permanent survivorship an increase in symptoms of anxiety is shown and approximately a third of the participants report possible anxiety. The findings indicate the need for: studies designed to pinpoint the times of highest psychological risk, clinical follow-up focusing on psychological problems, and development of effective psychological interventions for survivors of adolescent cancer

  • 2.
    Ander, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljótsson, Brjánn
    Karolinska Inst, Div Psychol, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Woodford, Joanne
    Univ Exeter, Coll Life & Environm Sci, CEDAR, Psychol, Exeter, Devon, England.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Guided Internet-Administered Self-Help to Reduce Symptoms Of Anxiety and Depression Among Adolescents and Young Adults Diagnosed With Cancer During Adolescence (U-CARE: YoungCan): study protocol for a feasibility trial2017Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 7, nr 1, artikkel-id e013906Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction A subgroup of adolescents and young adults diagnosed with cancer during adolescence reports elevated levels of anxiety and depressive symptoms and unmet needs for psychological support. Evidence-based psychological treatments tailored for this population are lacking. This protocol describes a feasibility study of a guided-internet-administered self-help programme (YoungCan) primarily targeting symptoms of anxiety and depression among young persons diagnosed with cancer during adolescence and of the planned study procedures for a future controlled trial. Methods/analysis The study is an uncontrolled feasibility trial with a pre-post and 3-month follow-up design. Potential participants aged 15-25years, diagnosed with cancer during adolescence, will be identified via the Swedish Childhood Cancer Registry. 30 participants will be included. Participants will receive YoungCan, a 12-week therapist-guided, internet-administered self-help programme consisting primarily of cognitive-behavioural therapy organised into individually assigned modules targeting depressive symptoms, worry and anxiety, body dissatisfaction and post-traumatic stress. Interactive peer support and psychoeducative functions are also available. Feasibility outcomes include: recruitment and eligibility criteria; data collection; attrition; resources needed to complete the study and programme; safety procedures; participants' and therapists' adherence to the programme; and participants' acceptability of the programme and study methodology. Additionally, mechanisms of impact will be explored and data regarding symptoms of anxiety, depression, post-traumatic stress, body dissatisfaction, reactions to social interactions, quality of life, axis I diagnoses according to the Mini International Neuropsychiatric Interview and healthcare service use will be collected. Exploratory analyses of changes in targeted outcomes will be conducted. Ethics/dissemination This feasibility protocol was approved by the Regional Ethical Review Board in Uppsala, Sweden (ref: 2016/210). Findings will be disseminated to relevant research, clinical, health service and patient communities through publications in peer-reviewed and popular science journals and presentations at scientific and clinical conferences.

  • 3.
    Brodd, Katarina Strand
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Ewald, Uwe
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Holmström, Gerd
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Oftalmiatrik.
    Strömberg, Bo
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Erik
    Uppsala universitet, Enheter med anknytning till universitetet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
    von Hofsten, Claes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Rosander, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Development of smooth pursuit eye movements in very preterm infants: 1. General aspects2011Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 100, nr 7, s. 983-991Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:  To investigate early oculo-motor development in a population-based cohort of very preterm infants.

    Methods:  Early oculo-motor development was prospectively studied by measuring smooth pursuit eye movements at 2 and 4 months corrected age in a population of very preterm infants born in Uppsala County 2004–2007. Eighty-one preterm infants were studied, and 32 healthy term infants constituted the control group.

    Results:  The study group consisted of infants with a mean gestational age of28 + 5 weeks. At 2 and 4 months corrected age, infants born very preterm showed lower gain (p < 0.001) and proportion of smooth pursuit eyemovements (p < 0.001) compared to the control group. The boys showed higher gain of smooth pursuit eye movements at both 2 and 4 months corrected age, compared to girls.

    Conclusions:  Oculo-motor development measured by smooth pursuit eye movements is delayed in very preterm infants at 2 and 4 months corrected age. This might be a risk factor or early indicator of later perceptual and behavioural impairment.

  • 4.
    Brodd, Katarina Strand
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Holmström, Gerd
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Oftalmiatrik.
    Grönqvist, Erik
    Uppsala universitet, Enheter med anknytning till universitetet, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
    Rosander, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Ewald, Uwe
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Development of Smooth Pursuit Eye Movements in very preterm born infants: 3. Association to perinatal risk factors2012Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 101, nr 2, s. 164-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:  To investigate the association between perinatal risk factors and neonatal complications and early oculo-motor development in very preterm infants.

    Methods:  Perinatal risk factors were identified, and the potential association with early oculo-motor development was evaluated by measuring smooth pursuit eye movements (SP) at 2 and 4 months' corrected age (CA) in a population of very preterm infants born in Uppsala County 2004-2007 (n = 113).

    Results:  Among the 15 tested factors, eight showed significant association in univariate analysis with lower levels of SP at 4 months' CA, namely administration of prenatal corticosteroids, gestational age, birthweight, bronchopulmonary dysplasia, retinopathy of prematurity, periventricular leukomalacia, intraventricular haemorrhage >grade 2, and persistent ductus arteriosus. At 2 months' CA, only retinopathy of prematurity >stage 2 was associated with lower levels of SP. When all factors significant in the univariate tests were included in multiple regressions aimed to assess each factor's independent relation to SP, periventricular leukomalacia was the only significant independent factor. When adding 2-5 of the significant factors using multiple regression analysis, the levels of SP became lower.

    Conclusion:  Perinatal risk factors were associated with lower levels of SP. This could be interpreted as delayed or disturbed development of normal oculomotor ability.

  • 5.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Visual motor development in full term and preterm infants2010Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Smooth tracking and efficient reaching for moving objects require the ability to predict the velocity and trajectory of the object. This skill is important to be able to perceive human action and object motion in the world. This thesis explores early visual motor development in full term and preterm infants.

    Study I showed that horizontal eye tracking develops ahead of vertical (full term infants at 5, 7 and 9 months of age). The vertical component is also more affected when a second dimension is added during circular pursuit. It is concluded that different mechanisms appear to underlie vertical and horizontal eye movements

    Study II-IV compared the development of the ability to visually track and reach for moving objects in very preterm infants born <32 gestational weeks to healthy infants born at term. The development of horizontal smooth pursuit at 2 and 4 months of corrected age was delayed for the preterm group (Study II). Some infants were catching up whereas others were not improving at all. A question raised by the results was whether the delay was caused by specific injuries as a result of the prematurity. However, the delays persisted when all infants with known neonatal complications and infants born small for gestational age were excluded (Study III), indicating that they were caused by prematurity per se. At 8 months corrected age preterm and full term infants were equally good at aiming reaches and successfully catching a moving object. Nevertheless, the preterm group used a bimanual strategy more often and had a more jerky and circuitous path than the full term group (Study IV). In summary, preterm infants showed a delayed visual motor development compared to infants born at term.

    The results of these studies suggest that there is additional diffuse damage to the visual motor system that is not related to neonatal complications as diagnosed today. Measuring smooth pursuit could potentially be a new method for early non-invasive diagnosis of impaired visual function.

    Delarbeid
    1. Developmental asymmetries between horizontal and vertical tracking
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Developmental asymmetries between horizontal and vertical tracking
    2006 (engelsk)Inngår i: Vision Research, ISSN 0042-6989, E-ISSN 1878-5646, Vol. 46, nr 11, s. 1754-1761Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    The development of the asymmetry between horizontal and vertical eye tracking was investigated longitudinally at 5, 7, and 9 months of age. The target moved either on a 2D circular trajectory or on a vertical or horizontal 1D sinusoidal trajectory. Saccades, smooth pursuit, and head movements were measured. Vertical tracking was found to be inferior to horizontal tracking at all age levels. The results also show that the mechanisms responsible for horizontal and vertical tracking mutually influence one another in the production of 2D visual pursuit. Learning effects were observed within-trials but no transfer between trials was found.

    Emneord
    Visual development, Infants, Visual tracking, Vertical eye movements, 2D tracking
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-78687 (URN)10.1016/j.visres.2005.11.007 (DOI)
    Tilgjengelig fra: 2006-03-28 Laget: 2006-03-28 Sist oppdatert: 2017-12-14bibliografisk kontrollert
    2. Development of smooth pursuit eye movements in very preterm infants: 1. General aspects
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Development of smooth pursuit eye movements in very preterm infants: 1. General aspects
    Vise andre…
    2011 (engelsk)Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 100, nr 7, s. 983-991Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Aim:  To investigate early oculo-motor development in a population-based cohort of very preterm infants.

    Methods:  Early oculo-motor development was prospectively studied by measuring smooth pursuit eye movements at 2 and 4 months corrected age in a population of very preterm infants born in Uppsala County 2004–2007. Eighty-one preterm infants were studied, and 32 healthy term infants constituted the control group.

    Results:  The study group consisted of infants with a mean gestational age of28 + 5 weeks. At 2 and 4 months corrected age, infants born very preterm showed lower gain (p < 0.001) and proportion of smooth pursuit eyemovements (p < 0.001) compared to the control group. The boys showed higher gain of smooth pursuit eye movements at both 2 and 4 months corrected age, compared to girls.

    Conclusions:  Oculo-motor development measured by smooth pursuit eye movements is delayed in very preterm infants at 2 and 4 months corrected age. This might be a risk factor or early indicator of later perceptual and behavioural impairment.

    Emneord
    Infant development, Oculo-motor, Preterm infant, Smooth pursuit eye movements
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-155277 (URN)10.1111/j.1651-2227.2011.02218.x (DOI)000291224200025 ()
    Merknad

    Titel på manuskript i avhandling: Delayed development of smooth pursuit eye movements in very preterm born infants. A Longitudinal Study of VISuomotor capacity (“LOVIS”)

    Tilgjengelig fra: 2011-06-20 Laget: 2011-06-20 Sist oppdatert: 2017-12-11bibliografisk kontrollert
    3. Development of smooth pursuit eye movements in very prematurely born infants: 2. The low-risk subgroup.
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Development of smooth pursuit eye movements in very prematurely born infants: 2. The low-risk subgroup.
    2011 (engelsk)Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 100, nr 7, s. e5-e11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Aim:  To investigate the impact of premature birth on visual tracking in a group of 37 infants, born before the 32nd gestational weeks (mean 29 + 6 weeks) and diagnosed as being without major neonatal complications. This paper is a part of the LOVIS study (Strand Brodd, Ewald, Grönqvist, Holmström, Strömberg, Von Hofsten, et al. Acta Pediatrica, 2011). Methods:  At 2 and 4 months corrected age, eye and head movements were measured when the infant tracked a moving object. The eye movements were analysed in terms of smooth pursuit and saccades (Vision Res, 37, 1997, 1799; Exp Brain Res, 146, 2002, 257). Accuracy of gaze, proportion of smooth pursuit, head movements and saccades were calculated. Results:  Between 2 and 4 months of age, all infants improved their ability to smoothly pursue a moving object. However, at both occasions, the preterm infants had less proportion smooth pursuit than the full-term infants. The groups did not differ with respect to gaze and head movements, but the saccade frequency was higher for the very preterms in some of the conditions. Conclusion:  The development of smooth pursuit in the low-risk preterm infant group was strongly delayed compared to typically developed infants. Thus, the 2 months or more extra visual experience did not have a distinguishable positive effect on visuo-motor development as expressed in smooth pursuit.

    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-155197 (URN)10.1111/j.1651-2227.2011.02247.x (DOI)000291224200007 ()21362038 (PubMedID)
    Merknad

    Manuskriptets titel i avhandlingen: Delayed development of smooth pursuit in very preterm infants with low risk

    Tilgjengelig fra: 2011-06-20 Laget: 2011-06-20 Sist oppdatert: 2017-12-11bibliografisk kontrollert
    4. Reaching strategies of very preterm infants at 8 months corrected age
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Reaching strategies of very preterm infants at 8 months corrected age
    2011 (engelsk)Inngår i: Experimental Brain Research, ISSN 0014-4819, E-ISSN 1432-1106, Vol. 209, nr 2, s. 225-233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Reaching strategies and kinematics for a group of very preterm infants were investigated and compared with a group of full-term infants when reaching for a moving object. Eight-month-old (corrected-age) infants were presented with small toys moving on a semicircular path in the vertical plane. The trajectories of the target and the hands of the infants were measured using a 3D motion analysis system. No differences were found in how often the infants encountered the target. The very preterm group, however, used bimanual strategies more often and had more curved reaching paths than the full-term group. These results suggest that very preterm infants are equally successful as healthy full-term infants in catching a moving object but their reaching strategies are less efficient compared with full-term infants at 8 months (corrected age).

    Emneord
    bimanual, development, moving objects, preterm infants, reaching, kinematics
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-156745 (URN)10.1007/s00221-011-2538-x (DOI)000288337200007 ()21267552 (PubMedID)
    Tilgjengelig fra: 2011-08-09 Laget: 2011-08-09 Sist oppdatert: 2017-12-08bibliografisk kontrollert
  • 6.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE: Adolescent involvement in psychosocial research including the design of an internet based psychological intervention2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Brodd, Katarina Strand
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Rosander, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Development of smooth pursuit eye movements in very prematurely born infants: 2. The low-risk subgroup.2011Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 100, nr 7, s. e5-e11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:  To investigate the impact of premature birth on visual tracking in a group of 37 infants, born before the 32nd gestational weeks (mean 29 + 6 weeks) and diagnosed as being without major neonatal complications. This paper is a part of the LOVIS study (Strand Brodd, Ewald, Grönqvist, Holmström, Strömberg, Von Hofsten, et al. Acta Pediatrica, 2011). Methods:  At 2 and 4 months corrected age, eye and head movements were measured when the infant tracked a moving object. The eye movements were analysed in terms of smooth pursuit and saccades (Vision Res, 37, 1997, 1799; Exp Brain Res, 146, 2002, 257). Accuracy of gaze, proportion of smooth pursuit, head movements and saccades were calculated. Results:  Between 2 and 4 months of age, all infants improved their ability to smoothly pursue a moving object. However, at both occasions, the preterm infants had less proportion smooth pursuit than the full-term infants. The groups did not differ with respect to gaze and head movements, but the saccade frequency was higher for the very preterms in some of the conditions. Conclusion:  The development of smooth pursuit in the low-risk preterm infant group was strongly delayed compared to typically developed infants. Thus, the 2 months or more extra visual experience did not have a distinguishable positive effect on visuo-motor development as expressed in smooth pursuit.

  • 8.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Brodd, Katarina Strand
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Hofsten, Claes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Reaching strategies of very preterm infants at 8 months corrected age2011Inngår i: Experimental Brain Research, ISSN 0014-4819, E-ISSN 1432-1106, Vol. 209, nr 2, s. 225-233Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Reaching strategies and kinematics for a group of very preterm infants were investigated and compared with a group of full-term infants when reaching for a moving object. Eight-month-old (corrected-age) infants were presented with small toys moving on a semicircular path in the vertical plane. The trajectories of the target and the hands of the infants were measured using a 3D motion analysis system. No differences were found in how often the infants encountered the target. The very preterm group, however, used bimanual strategies more often and had more curved reaching paths than the full-term group. These results suggest that very preterm infants are equally successful as healthy full-term infants in catching a moving object but their reaching strategies are less efficient compared with full-term infants at 8 months (corrected age).

  • 9.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Gredebäck, Gustaf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    von Hofsten, Claes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Developmental asymmetries between horizontal and vertical tracking2006Inngår i: Vision Research, ISSN 0042-6989, E-ISSN 1878-5646, Vol. 46, nr 11, s. 1754-1761Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The development of the asymmetry between horizontal and vertical eye tracking was investigated longitudinally at 5, 7, and 9 months of age. The target moved either on a 2D circular trajectory or on a vertical or horizontal 1D sinusoidal trajectory. Saccades, smooth pursuit, and head movements were measured. Vertical tracking was found to be inferior to horizontal tracking at all age levels. The results also show that the mechanisms responsible for horizontal and vertical tracking mutually influence one another in the production of 2D visual pursuit. Learning effects were observed within-trials but no transfer between trials was found.

  • 10.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Swedish parents’ need and opportunity to talk to a psychologist after end of their child’s cancer treatment: a longitudinal study2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Centre for Occupational and Environmental Medicine, Stockholm County Council, Stockholm, Sweden..
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Sanderman, Robbert
    Department of Health Psychology, University Medical Center Groningen, University of Groningen, Groningen, Netherlands; Department of Psychology, Health and Technology, University of Twente, Enschede, Netherlands..
    van Achterberg, Theo
    Academic Centre for Nursing and Midwifery, Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven, Leuven, Belgium.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Fifteen Challenges in Establishing a Multidisciplinary Research Program on eHealth Research in a University Setting: A Case Study2017Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 19, nr 5, artikkel-id e173Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    U-CARE is a multidisciplinary eHealth research program that involves the disciplines of caring science, clinical psychology, health economics, information systems, and medical science. It was set up from scratch in a university setting in 2010, funded by a governmental initiative. While establishing the research program, many challenges were faced. Systematic documentation of experiences from establishing new research environments is scarce.

    OBJECTIVE:

    The aim of this paper was to describe the challenges of establishing a publicly funded multidisciplinary eHealth research environment.

    METHODS:

    Researchers involved in developing the research program U-CARE identified challenges in the formal documentation and by reflecting on their experience of developing the program. The authors discussed the content and organization of challenges into themes until consensus was reached.

    RESULTS:

    The authors identified 15 major challenges, some general to establishing a new research environment and some specific for multidisciplinary eHealth programs. The challenges were organized into 6 themes: Organization, Communication, Implementation, Legislation, Software development, and Multidisciplinarity.

    CONCLUSIONS:

    Several challenges were faced during the development of the program and several accomplishments were made. By sharing our experience, we hope to help other research groups embarking on a similar journey to be prepared for some of the challenges they are likely to face on their way.

  • 12.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Hursti, Timo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    U-CARE Heart: A Randomized Controlled Study of the Effects of Internet-based Cognitive Behavior Therapy on Depression and Anxiety in Patients with a Previous Myocardial Infarction: A Clinical Trial Protocol2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Hovén, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pöder, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet.
    Impact of a child’s cancer disease on parents’ everyday life: A longitudinal study from Sweden2017Inngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 56, nr 1, s. 93-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A child's cancer disease may disrupt the daily life of the affected family for a long period. The aim was to describe restrictions on parents' leisure activities and work/studies during and after the child's treatment. Methods: This study used data from a cohort of mothers and fathers (n = 246) of children diagnosed with cancer. Data was collected five times from two months after diagnosis to one year after end of treatment. Reports of restrictions were evaluated over time, between mothers and fathers, and in relation to parent-reported child symptom burden (The Memorial Symptom Assessment Scale) and partial post-traumatic stress disorder (PTSD) (The PTSD Checklist-Civilian Version). Results: Two (51%) and four (45%) months after diagnosis, about half reported that their leisure activities were restricted at least some of the time. Corresponding percentages for restrictions on work/ studies were 84% and 77%. One year after end of treatment, the great majority reported that their leisure activities (91%) and/or work/studies (76%) were never/seldom restricted. During treatment, more mothers than fathers reported restrictions on work/studies all/most of the time. After end of treatment, gender was only related to reports of restrictions among parents not reporting partial PTSD. More parents who reported being restricted all/most of the time also reported partial PTSD and/or a greater symptom burden for the child. Conclusion: Parents report frequent restrictions on everyday life during treatment. One year after end of treatment, parents report only a limited impact of the child's cancer on their leisure activities and work/studies. More parents who report restrictions also report partial PTSD and/or a greater child symptom burden. The effect of gender on restrictions varies depending on reports of partial PTSD. Future studies of gender differences regarding the impact of a child's cancer on parents' everyday life should thus consider mothers' and fathers' level of psychological distress.

  • 14.
    Hovén, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hagström, Josefin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pöder, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Parents' needs of support following the loss of a child to cancer: a Swedish, prospective, longitudinal, multi-centre studyInngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226XArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Parents' needs of support following the loss of a child to cancer and whether these needs are met are not fully known. This study aimed to describe parents' needs, opportunity, and benefit of support from healthcare professionals and significant others from shortly after, up to five years after bereavement.

    Material and methods: Data were collected at nine months (T5, n = 20), eighteen months (T6, n = 37), and five years after the child's death (T7, n = 38). Parents answered questions via telephone about need, opportunity, and benefit of talking to psychologists, social workers, partners, and friends. Needs were examined in relation to parent and child characteristics, including sex, age, and parent posttraumatic stress symptoms (PTSS).

    Results: The proportion reporting a need of support from psychologists varied from 56% and 46% at T5 to 20% and 6% at T7 (mothers and fathers, respectively). All mothers and 90% of fathers reported a need of support from social workers at T5. At T7, the corresponding percentages were 30% and 6%. More mothers than fathers reported a need of support from friends at T7 (p = .001). The proportion reporting a need of support from psychologists, social workers, and friends decreased over time (all p <= .050). Parents reporting a higher level of PTSS were more likely to report a need of support from social workers at T6 (p = .040) and from psychologists (p = .011) and social workers (p = .012) at T7. Opportunities for support from healthcare professionals varied, most reported need of and opportunity for support from significant others. Almost all reported benefit from received support.

    Conclusion: Bereaved parents need and benefit of support from healthcare professionals and significant others. Results show a need for improved access to psychosocial services, even at five years post bereavement. Large-scale studies are needed to better understand the associations between parent and child characteristics and support needs.

  • 15.
    Kaul, Ylva Fredriksson
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Perinatal, neonatal och barnkardiologisk forskning.
    Rosander, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Brodd, Katarina Strand
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Perinatal, neonatal och barnkardiologisk forskning.
    Hellström-Westas, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Perinatal, neonatal och barnkardiologisk forskning.
    von Hofsten, Claes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Reaching skills of infants born very preterm predict neurodevelopment at 2.5 years2019Inngår i: Infant Behavior and Development, ISSN 0163-6383, E-ISSN 1879-0453, Vol. 57, artikkel-id 101333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose was to investigate associations between quality of reaching for moving objects at 8 months corrected age and neurodevelopment at 2.5 years in children born very preterm (gestational age (GA), 24–31 weeks). Thirtysix infants were assessed while reaching for moving objects. The movements were recorded by a 3D motion capture system. Reaching parameters included aiming, relative length of the reach, number of movement units, proportion of bimanual coupled reaches and number of hits. Neurodevelopment was assessed at 2.5 years by the Bayley Scales of Infant Development III. There were strong associations between infant reaching kinematics and neurodevelopment of cognition and language but the patterns differed: in children born extremely preterm (GA < 28 weeks), planning and control of reaching was strongly related to outcome, while in children born very preterm (GA 28–31 weeks) number of hits and bimanual strategies were of greater relevance. In conclusion, for extremely preterm infants, basic problems on how motion information is incorporated with action planning prevail, while in very preterm infants the coordination of bimanual reaches is more at the focus. We conclude that the results reflect GA related differences in neural vulnerability and that early motor coordination deficits have a cascading effect on neurodevelopment.

  • 16.
    Kukkola, Laura
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Perceptions of support among Swedish parents of children after end of successful cancer treatment: A prospective, longitudinal study2017Inngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 56, nr 12, s. 1705-1711Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Most children survive childhood cancer, however parenting a child diagnosed with cancer is a major challenge. The main aim of the current study was to describe Swedish parents’ need, opportunity and benefit of support from healthcare professionals and significant others after end of a child’s successful cancer treatment.

    Material and methods: Data was collected from approximately one week after end of successful treatment/six months after transplantation (T4, n ¼ 212) up to five years thereafter (T7, n ¼ 137). Parents answered questions via telephone about need, opportunity and benefit of talking to psychologists, social workers, partners and friends.

    Results: The proportion reporting need of support from healthcare professionals varied between 73% (mothers’ need of support from social workers, T4) and 7% (fathers’ need of support from psychologists/social workers, T7). Need of support from significant others varied between 99% (mothers’ and fathers’ need of support from partners, T4) and 27% (fathers’ need of support from friends, T7). The proportion reporting need of support decreased over time (p < .001), no decrease occurred from three months after end of treatment/nine months after transplantation (T5) to one year after end of treatment/18 months after transplantation (T6). More mothers than fathers reported need of support from friends at T5 (p < .001) and T7 (p < .05) and from psychologists at T7 (p < .05). Opportunities for support from healthcare professionals varied, most reported opportunity for support from significant others. Almost all reported benefit from received support.

    Conclusion: A declining number reports a need of support over time, however subgroups report an unmet need and almost every parent perceive support from healthcare professionals as beneficial. More parents should get access to psychosocial support services after end of a child’s cancer treatment/transplantation.

  • 17.
    Kukkola, Laura
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Börjesson, Helene
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Development of an online, guided, psychological self-help program for parents of children previously treated for cancer, together with end-users according to Participatory Action Research2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18. Lehmann, Vicky
    et al.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Engvall, Gunn
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Tuinman, Marrit A.
    Hagedoorn, Mariet
    Sanderman, Robbert
    Mattsson, Elisabet
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Cancer During Adolescence: Positive and Negative Consequences Experienced by Survivors 10 Years After Diagnosis2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Lehmann, Vicky
    et al.
    Department of Health Sciences, Health Psychology Research Section, University of Groningen, University Medical Center Groningen (UMCG), The Netherlands.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Engvall, Gunn
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Tuinman, Marrit A
    Department of Health Sciences, Health Psychology Research Section, University of Groningen, University Medical Center Groningen (UMCG), The Netherlands.
    Hagedoorn, Mariët
    Department of Health Sciences, Health Psychology Research Section, University of Groningen, University Medical Center Groningen (UMCG), The Netherlands.
    Sanderman, Robbert
    Department of Health Sciences, Health Psychology Research Section, University of Groningen, University Medical Center Groningen (UMCG), The Netherlands.
    Mattsson, Elisabet
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Negative and positive consequences of adolescent cancer 10 years after diagnosis: an interview-based longitudinal study in Sweden2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 11, s. 1229-1235Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    The aim of this study was to provide insight into survivor-reported negative and positive consequences of cancer during adolescence 10 years after diagnosis and compare these with consequences reported 3 and 4 years after diagnosis.

    METHODS:

    Three, 4, and 10 years after diagnosis, survivors of adolescent cancer were interviewed about negative and positive consequences due to their cancer experience. Manifest content analysis was used to identify categories of reported consequences. Categories of consequences 10 years after diagnosis were compared with consequences reported 3 and 4 years after diagnosis.

    RESULTS:

    Seven categories of negative consequences were identified: bodily concerns, existential thoughts about loss and life (new at 10 years), psychological problems, difficulties interacting with others, health worries (new), fertility concerns (new), and frustrations about health care (new); and six categories of positive consequences: positive view of life, positive view of self, compassion for others (new), close relationships, gained knowledge about disease and health care, and financial gains. Consistent with previous time points, bodily concerns were reported most often. The majority of survivors (n = 22) reported both negative and positive consequences of their former disease. Few reported only negative (n = 2) or only positive consequences (n = 4).

    CONCLUSIONS:

    Ten years after diagnosis, most survivors reported both negative and positive consequences. New themes, relevant to young adulthood and long-term survival, were identified. Health care professionals treating young adult survivors may anticipate and address problems regarding physical health, fertility, and health care but may also reinforce positive affect by addressing survivors' positive views of life, sense of self, and close relationships.

  • 20.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljótsson, Brjánn
    Center of Psychiatry Research, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Long-term positive and negative psychological late effects for parents of childhood cancer survivors: A systematic review2014Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 9, nr 7, artikkel-id e103340Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Increasing survival rates in childhood cancer have yielded a growing population of parents of childhood cancer survivors (CCSs). This systematic review compiles the literature on positive and negative long-term psychological late effects for parents of CCSs, reported at least five years after the child’s diagnosis and/or two years after the end of the child’s treatment. Systematic searches were made in the databases CINAHL, EMBASE, PsycINFO, and PubMed. Fifteen studies, published between 1988 and 2010, from 12 projects were included. Thirteen studies used quantitative methodology, one quantitative and qualitative methodology, and one qualitative methodology. A total of 1045 parents participated in the reviewed studies. Mean scores were within normal ranges for general psychological distress, coping, and family functioning. However, a substantial subgroup reported a clinical level of general psychological distress, and 21–44% reported a severe level of posttraumatic stress symptoms. Worry, disease-related thoughts and feelings, marital strains, as well as posttraumatic growth was reported. Several factors were associated with the long-term late effects, such as parents’ maladaptive coping during earlier stages of the childs disease trajectory and children’s current poor adjustment. Quality assessments of reviewed studies and clinical implications of findings are discussed and recommendations for future research are presented.

  • 21.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Brantnell, Anders
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Hauffman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media, Informationssystem.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE – internet-based psychosocial care and psychological treatment in connection to somatic disease2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl-Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Lochan, Ruth
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE: a research program on psychosocial care via the internet2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    U-CARE is one of the Swedish government’s strategic research programs atUppsala University. The overarching goal is to promote psychosocial healthamong patients suffering from somatic disease and their significant others by means of self-help programs delivered via an internet platform. Another goal is to reduce costs for individuals and the society caused by emotional distress in response to somatic disease. Professionals within clinical psychology, health economics, and information systems collaborate to reach this goal.

    Approximately 20% of patients suffering from somatic disease as well as theirsignificant others experience a clinically relevant level of emotional distress in response to disease and treatment. This is in itself alerting, but becomes even moreproblematic since physicians and nurses show low sensitivity and specificityin detecting patients and significant others experiencing a clinically relevant level of distress. This can result in persistent distress causing human suffering as well as costs for individuals and the society.

    During 2010-2011 an internet platform: www.u-care.se to provide interactive support and cognitive behavioral therapy has been constructed within the U-CARE program. The platform supports, among other things, rule-based unfolding of self-help material for participants, interaction between participants and therapists, interaction within a participant community, and research including a detailed log of participants’ behaviors on the platform. In addition self-help programs of interactive support and cognitive behavioural therapy for adolescents with cancer: U-CARE: TeenCan, adults with cancer: U-CARE: AdultsCan, and adults having had a myocardial infarct: U-CARE: Heart to be provided via www.u-care.se have been constructed.

    Through a multi-disciplinary and design-oriented approach, the U-CARE program aims at developing new evidence-based knowledge in basic and applied psychosocial health care,and actively promoting its implementation in health care practice as well as in undergraduate and advanced education.

  • 23.
    Sjöström, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Researching internet-based self-help: ideals and challenges2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Sjöström, Jonas
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media, Informationssystem. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    The Origin and Impact of Ideals in eHealth Research: Experiences from the U-CARE Research Environment2014Inngår i: JMIR Research Protocols, ISSN 1929-0748, E-ISSN 1929-0748, Vol. 3, nr 2, s. e28-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The prevalence of information technology (IT) in society is a foundation for new modes of interaction between patients and health specialists. IT plays an important role in the renewal of care. Several countries have incorporated eHealth plans into their national health strategies. Part of the eHealth evolution concerns Internet psychological treatment and psychosocial care. These interventions are complex to design and evaluate due to legal, ethical, organizational, technical, and methodological challenges.

    Objective: The objective of our study was to seek to make explicit contributions to the understanding of ideals in eHealth research, and illuminate their implications for establishing an effective research environment. Our analysis draws from three years of experience in establishing an eHealth research environment, and the literature.

    Methods: We worked inductively to characterize challenging research ideals, and their origins, in our environment. Thereafter, we made a selective search of the literature to scrutinize and illuminate each ideal and it’s implications.

    Results: In this work, we propose a structured approach to address ideals in eHealth research. The scrutinized ideals are accountability, innovation, rigor, relevance, and sustainability. The approach supports researchers to systematically understand the ideals, their origin, and to manage their implications within an eHealth research environment.

    Conclusions: The complexity of eHealth research causes a need for sustainable, multi-disciplinary research environments. There is a need for a structured approach to organize eHealth research. The proposed approach helps to systematically scrutinize ideals, thus promoting high quality research.

  • 25.
    Wikman, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Kukkola, Laura
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Börjesson, Helene
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Woodford, Joanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Development of an Internet-Administered Cognitive Behavior Therapy Program (ENGAGE) for Parents of Children Previously Treated for Cancer: Participatory Action Research Approach2018Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 20, nr 4, artikkel-id e133Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Parenting a child through cancer is a distressing experience, and a subgroup of parents report negative long-term psychological consequences years after treatment completion. However, there is a lack of evidence-based psychological interventions for parents who experience distress in relation to a child’s cancer disease after end of treatment.

    Objective: One aim of this study was to develop an internet-administered, cognitive behavior therapy–based, psychological, guided, self-help intervention (ENGAGE) for parents of children previously treated for cancer. Another aim was to identify acceptable procedures for future feasibility and efficacy studies testing and evaluating the intervention.

    Methods: Participatory action research methodology was used. The study included face-to-face workshops and related Web-based exercises. A total of 6 parents (4 mothers, 2 fathers) of children previously treated for cancer were involved as parent research partners. Moreover, 2 clinical psychologists were involved as expert research partners. Research partners and research group members worked collaboratively throughout the study. Data were analyzed iteratively using written summaries of the workshops and Web-based exercises parallel to data collection.

    Results: A 10-week, internet-administered, cognitive behavior therapy–based, psychological, guided, self-help intervention (ENGAGE) was developed in collaboration with parent research partners and expert research partners. The content of the intervention, mode and frequency of e-therapist support, and the individualized approach for feedback were modified based on the research partner input. Shared solutions were reached regarding the type and timing of support from an e-therapist (eg, initial video or telephone call, multiple methods of e-therapist contact), duration and timing of intervention (eg, 10 weeks, 30-min assessments), and the removal of unnecessary support functions (eg, removal of chat and forum functions). Preferences for study procedures in future studies testing and evaluating the intervention were discussed; consensus was not reached for all aspects.

    Conclusions: To the best of our knowledge, this study is the first use of a participatory action research approach to develop a psychological intervention for parents of children previously treated for cancer and to identify acceptable study procedures. Involvement of parents with lived experience was vital in the development of a potentially relevant and acceptable intervention for this population.

  • 26.
    Wiman, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Woodford, Joanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hasselblad, T.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Barnneurologi/Barnonkologi.
    Romppala, A.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Reproduktiv hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Guided Internet-Administered Self-Help to Reduce Symptoms of Anxiety and Depression Among Adolescents and Young Adults Diagnosed with Cancer During Adolescence: Lessons Learned2018Inngår i: Pediatric Blood & Cancer, ISSN 1545-5009, E-ISSN 1545-5017, Vol. 65, nr suppl.2, s. S597-S597Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Woodford, Joanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Barnneurologi/Barnonkologi.
    Romppala, Amanda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Study protocol for a feasibility study of an internet-administered, guided, CBT-based, self-help intervention (ENGAGE) for parents of children previously treated for cancer2018Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 6, artikkel-id e023708Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: A subgroup of parents of children previously treated for cancer report long-term psychological distress after end of treatment. However, needs for psychological support are commonly unmet and there is a lack of evidence-based treatments tailored to the specific needs of this population. An internet-administered, guided, cognitive-behavioural therapy-based, self-help intervention (ENGAGE) for parents of children previously treated for cancer may provide a solution. The aim is to examine the feasibility and acceptability of the intervention ENGAGE and the study procedures for a future controlled trial.

    METHODS AND ANALYSIS: The study has an uncontrolled within-group design with an embedded qualitative and quantitative process evaluation. Potential participants are parents of children previously treated for cancer, living in Sweden, recruited via their child's personal identification number (via the Swedish Childhood Cancer Registry and the Swedish Tax Agency). Parents are invited randomly with information packs sent to home addresses. Further interest in participating can be registered via information on relevant websites. The study aims to recruit 50 parents who will receive the intervention ENGAGE which is designed to be delivered over a 10-week period, and comprises one introductory chapter followed by up to 10 intervention modules addressing key concerns identified for the population. Consistent with feasibility study objectives, primary outcomes relate to recruitment, attrition, data collection, study resources, intervention delivery and acceptability. Clinical outcomes (post-traumatic stress, depression, anxiety, fear of cancer recurrence, psychological inflexibility and experiential avoidance, depressed inactivity, fatigue, quality of life and self-compassion) will be measured at baseline, post-treatment (12 weeks) and 6-month follow-up.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The Regional Ethical Review Board in Uppsala, Sweden has granted approval for the study (Dnr: 2017/527). Results will be disseminated to relevant healthcare and patient communities, in peer-reviewed and popular science journals, and at scientific and clinical conferences.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: ISRCTN57233429; Pre-results.

  • 28.
    Woodford, Joanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Einhorn, Kim
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Romppala, Amanda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Attitudes and Preferences Toward a Hypothetical Trial of an Internet-Administered Psychological Intervention for Parents of Children Treated for Cancer: Web-Based Survey2018Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 5, nr 4, artikkel-id e10085Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Clinical trials are often challenged with issues of recruitment and retention. Little is known concerning general attitudes and preferences toward trial design and willingness to participate among parents of children treated for cancer. Furthermore, willingness to participate in internet-administered psychological interventions remains unexplored. In this study, we examined attitudes and preferences of the population regarding study procedures for a hypothetical trial of an internet-administered psychological intervention. In addition, differences in the response rate between modes of study invitation and willingness to engage in internet-administered interventions were examined.

    Objective:

    The primary objective of this study was to examine attitudes and preferences toward participating in an internet-administrated psychological intervention. The secondary objective was to examine the response rates and help-seeking behavior among parents of children treated for cancer.

    Methods:

    A cross-sectional, Web-based survey was conducted with parents of children who had completed cancer treatment. This Web-based survey examined self-reported emotional distress, prior help-seeking and receipt of psychological support, past research participation, attitudes toward research, preferences concerning recruitment procedures, and attitudes toward different types of trial design.

    Results:

    Of all the parents invited, 32.0% (112/350) completed the survey, with no difference in response rate between modes of study invitation (χ21=0.6, P=.45). The majority (80/112, 71.4%) of parents responded that they had experienced past emotional distress. Responses indicated high (56/112, 50.0%) or somewhat high trust in research (51/112, 45.5%), and the majority of parents would accept, or maybe accept, internet-administered psychological support if offered (83/112, 74.1%). In addition, responses showed a preference for postal study invitation letters (86/112, 76.8%), sent by a researcher (84/112, 75.0%) with additional study information provided on the Web via text (81/112, 72.3%) and video (66/112, 58.9%). Overall, parents responded that trials utilizing a waiting list control, active alternative treatment control, or a patient-preference design were acceptable.

    Conclusions:

    Parents of children treated for cancer appear willing to participate in trials examining internet-administered psychological support. Findings of this study will inform the design of a feasibility trial examining internet-administered psychological support for the population.

1 - 28 of 28
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf