uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 95
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Eggertsdottir, Margret
    et al.
    Oskarsson, Veturlidi G.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Betra er ao gjora ser hjalpvaenlegar en hryggvar innbyrlingar": The Private Correspondance Between Jon Olafsson from Grunnavik (1705-1779) and Eggert Olafsson (1726-1768) during the Years 1760-682013Inngår i: Gripla, ISSN 1018-5011, E-ISSN 2351-4264, Vol. 24, s. 121-171Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents an edition of the private correspondence between Jon Olafsson from Grunnavik (1705-1779) and Eggert Olafsson (1726-1768), complete with commentary and a short introduction. Jon's letters are preserved in manuscript, notably in AM 996 4to, whose text is published here for the first time; Eggert's letters were first printed in the journal Andvari in 1874. Jon Olafsson is now best known as Ami Magnusson's scribe in Copenhagen, famously parodied in Halldor Laxness's novel Iceland's Bell as the gauche and comic Jon Grindvicensis; Eggert, on the other hand, has long been recognized as an accomplished poet and a pioneering figure in the Icelandic Enlightenment. In fact, the two men were good friends and had much in common. Both were interested in poetry, Icelandic studies, natural science and the future of their native land. In the letters they discuss their lot in life, their interests and hopes, and also the latest news from home and abroad. We learn of Jon's unequivocal wish that Eggert succeed him as a leading figure in Icelandic studies. Both men had every reason to assume that Eggert had a long life ahead of him, but, in the event, Jon's last letter to his friend may well have gone unread, for Eggert drowned in Breioafjorour just a few days later.

  • 2.
    Fridell, Staffan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Óskarsson, Veturlidi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av Oklundainskriften2011Inngår i: Saga och sed, ISSN 0586-5360, s. 137-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Jóhannesdóttir, Þórdís Edda
    et al.
    Háskóli Íslands.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Manuscripts of Jómsvíkinga Saga: A Survey2014Inngår i: Scripta Islandica: Isländska Sällskapets Årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416, Vol. 65, s. 9-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This a survey of all the preserved manuscripts of Jómsvíkinga saga, serving as a background to the articles of the volume. The saga is preserved in four pre-Refor­mation vellum manuscripts, one sixteenth-century Latin translation by Arngrímur Jóns­son the Learned, and in about twenty paper manuscripts. None of the vellum manu­scripts contains exactly the same text, and the Latin translation does not derive directly from the text found in any of the preserved manuscripts. Moreover, accounts of the Jómsvíkings can be found in the kings’ sagas Fagrskinna, Heims­kringla, and the so-called Greatest saga of Óláfr Tryggvason. The text tradition is therefore very complex. No copies exist of the oldest manuscript, AM 291 4to, and only a few of the paper manuscripts were copied in Iceland. As far as scholarly discussion on the manuscripts is concerned, the article deals with researchers’ ideas about the text tradition and preservation. No agreement has been established on the origins of the saga and the article reflects these different opinions.

  • 4. Jónsson, Baldur
    et al.
    Holt, Anton
    Ísleifsson, Ólafur
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Íslensk gjaldmiðlaheiti1997Bok (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Mårtensson, Lasse
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Óskarsson, VeturliðiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 66/20152015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Mårtensson, Lasse
    et al.
    Stockholms universitet.
    Óskarsson, VeturliðiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 69/20182018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Pálsson, Heimir
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Þýðingar2001Inngår i: Alfræði íslenskrar tungu: íslenskt margmiðlunarefni fyrir heimili og skóla / [ed] Þórunn Blöndal & Heimir Pálsson, Reykjavík: Námsgagnastofnun , 2001Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8. Svavarsdóttir, Ásta
    et al.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Annarleg sprek á ókunnugri strönd. Tökuorð í íslensku fyrr og nú2009Inngår i: Orð og tunga, ISSN 10224610, Vol. 11, s. 17-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [is]

    Tillsammans med Ásta Svavarsdóttir. - Isländsk språkhistoria; lånord; ordhistoria; lexikografi, 1400-tal till 2000-tal.

  • 9.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Af rúsínum og sveskjum2007Inngår i: Annir hjá Önnu Þorbjörgu Ingólfsdóttur fimmtugri 3. apríl 2007, Reykjavík: Rómanaútgáfan , 2007, s. 74-77Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [is]

    Isländsk språkhistoria; diskussion av lånord.

  • 10.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Af tveim tökuviðskeytum2006Inngår i: Íslenskt mál og almenn málfræði, ISSN 0256-842X, Vol. 28, s. 79-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [is]

    Isländsk språkhistoria; om lånord, främmande suffix och språkvård.

  • 11.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alsala2010Inngår i: Aravísur sungnar Ara Páli Kristinssyni fimmtugum, nr 28/9, s. 72-74Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Altsächsisch oder Mittelniederdeutsch? Zur Frage nach der Herkunft einiger alter Lehnwörter im Isländischen2005Inngår i: Niederdeutsch in Skandinavien V und VI: Akten des nordischen Symposiums 'Niederdeutsch in Skandinavien VI' in Sigtuna, 24.-26.08.2001 / [ed] Lennart Elmevik, Stefan Mähl, Kurt Erich Schöndorf, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2005, s. 43-57Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Andmæli við doktorsvörn Ara Páls Kristinssonar2009Inngår i: Íslenskt mál og almenn málfræði, ISSN ISSN 0256-842X, Vol. 31, s. 69-77Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [is]

    Opposition vid Ari Páll Kristinsson:s disputation, Islands universitet i maj 2009.

  • 14.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Anmälan av Jón Ólafsson úr Grunnavík: Ævisögur ypparlegra merkismanna, utg. av Guðrún Ása Grímsdóttir. Reykjavík 2013: Góðvinir Grunnavíkur-Jóns. xlviii + 330 s.2016Inngår i: Scripta Islandica: Isländska Sällskapets Årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416, Vol. 67, s. 155-157Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Contractismus Jóns Ólafssonar úr Grunnavík1994Inngår i: Hræringur úr ritum Grunnavíkur-Jóns. / Erindi flutt á málþingi um Jón Ólafsson úr Grunnavík laugardaginn 16., Reykjavík: Orðmennt og Góðvinir Grunnavíkur-Jóns , 1994, s. 37-46Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    De nordiske sprog før i tiden1997Inngår i: Skolerne i Norden, Vol. 1, s. 11-14Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Det rena språket och lånorden: Om främmande, särskilt dansk, påverkan på isländskan2018Inngår i: Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala = Annales Societatis litterarum humaniorum regiae Upsaliensis, ISSN ISSN 0349-0416, Vol. 2016-2017, s. 39-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fjöruskeljar. Afmælisrit til heiðurs Jónínu Hafsteinsdóttur sjötugri 29. mars 2011.2011Inngår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 99, s. 190-195Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fraseologiska lån från medellågtyskan i äldre isländska och svenska2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Medellågtyskan hade en oerhörd påverkan på de nordiska språken under 1200–1500-talen, främst på ordförrådet. Bland annat lånades ett stort antal fraser och fasta ordförbindelser in, t.ex. nominalfraser som ”reda pengar” (mlt. rêden penningen), verbfraser så som ”löpa fara” (mlt. fâre lôpen), prepositionsfraser av typen ”till rätta” (mlt. rechte) och ordpar (jfr Bendz 1965), t.ex. ”spott och spe” (mlt. spott unde spee). Hans-Peter Nauman har redogjort för ett urval av fraseologiska lån i svenskan (bl.a. 1985, 1989, 2000) men liknande undersökningar avseende västnordiska språk saknas, även om enskilda exempel tas upp i olika arbeten (bl.a. Westergård-Nielsen 1946 och Óskarsson 2003 för 1500-talets resp. 1200–1400-talets isländska).

         Svenskan och danskan, delvis också norskan, påverkades direkt av medellågtyskan genom kontakter med handelsmän och hantverkare under Hansatiden, medan isländskan nästan uteslutande påverkades indirekt eftersom kontakter mellan islänningar och talare av medellågtyska var blygsamma. (Liknande gällde för färöiskan.) Isländskan tog in medellågtyska fraseologiska lån och annan lexikal och morfosyntaktisk påverkan genom norskan och senare danskan, vilka var de språk som påverkade isländskan direkt. I min studie undersöker jag vilka fraseologiska lån av medellågtyskt ursprung som togs upp i isländskan. För närvarande fokuserar jag på tiden före Reformationen och kommer i mitt föredrag främst att redogöra för fraser som förekommer i isländska diplom från 1400–1500-talen. I fortsättningen ämnar jag även undersöka yngre lån från danskan och ta reda på vilka av dem som fortfarande finns i modern isländska, och eventuellt jämföra dessa med yngre svenska.

         Svenskan och isländskan kom aldrig i kontakt med varandra under senmedeltiden och det är därför av stort intresse för vår kännedom om den närmast alltomslutande och övergripande medellågtyska språkpåverkan under senmedeltiden att jämföra fraseologiska lån i svenskan (i början främst utifrån Naumans resultat) med förhållandena i isländskan.

  • 20.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fruggandi frugg2010Inngår i: 38 vöplur bakaðar og bornar fram Guðrúnu Ingólfsdóttur fimmtugri 1. maí 2009, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnússen , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Frumtexti og þýðing: Um íslenskar þýðingar úr ensku á 15. öld2015Inngår i: An Intimacy of Words: Essays in Honour of Pétur Knútsson / [ed] Matthew Whelpton, Guðrún Björk Guðsteinsdóttir, Birna Arnbjörnsdóttir & Martin Regal, Reykjavik: Stofnun Vigdísar Finnbogadóttur í erlendum tungumálum & Háskólaútgáfan , 2015, s. 61-83Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article focuses on fifteenth-century Icelandic translations from English. The translation work took place when Middle Low German was the most influential foreign language in the Nordic countries, and English was only little known. On the one hand, use of Middle Low German words in the translation of an English text is investigated, and it is argued that such use marks the position of Middle Low German as a “global language” in the Nordic language area in the fifteenth century. On the other hand, examples are given of the impact of the original text on the Icelandic translation.

  • 22.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Främmande påverkan på isländskan i slutet av medeltiden2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fullt hús sláturs2019Inngår i: Dansað við Úlfar: Nokkur spor stigin til heiðurs Úlfari Bragasyni sjötugum 22. apríl 2019 / [ed] Helga Hilmisdóttir, Magnús Hauksson, Veturliði Óskarsson, Þorsteinn G. Indriðason., Reykjavik: Rauðhetta, útgáfufélag , 2019, s. 60-64Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fyrir Þingvallafund 1895.: Þrjú bréf frá Skúla Thoroddsen til Péturs Jónssonar á Gautlöndum2009Inngår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0252-7901, Vol. 49, s. 97-105Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [is]

    Textutgåva, privatbrev; isländsk historia/personhistoria, sent 1800-tal.

  • 25.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Glöggt er gests eyrað1999Inngår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, Vol. 39, s. 137-147Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Guðir á ferð2000Inngår i: Ægisif. Reist Bergljótu Kristjánsdóttur fimmtugri 28. september 2000, Reykjavík, 2000, s. 90-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Guðrún Kvaran. 2011. Nöfn Íslendinga. Ný útgáfa.2011Inngår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Íslenskt mál og almenn málfræði, Vol. 33, s. 199-205Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Heilög þrenning: Hugleiðing um orðræðu2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Heilög þrenning: Land, þjóð og tunga. Hugleiðing um orðræðu2013Inngår i: Tímarit Máls og menningar, ISSN 1670-4916, Vol. 74, nr 2, s. 37-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hugleiðing um framburð frænda2010Inngår i: Nokkrar handlínur bróderaðar handa Kristínu Bjarnadóttur sextugri 9. janúar 2010, s. 83-84Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [is]

    Diskussion av hyperkorrekt isländskt uttal

  • 31.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hugsað til baka: Nokkur hlýleg orð um áhrifavalda2011Inngår i: Skíma, ISSN 2298-2051, Vol. 34, nr 2Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Jón Ólafsson úr Grunnavík: Fyrirmynd Halldórs Laxness að sögupersónunni Jóni Guðmundssyni frá Grindavík2012Inngår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0252-7901, nr 52, s. 71-88Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Jón Ólafsson úr Grunnavík: Um tunguna — Um rúnir2015Inngår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Vol. 37, s. 115-129Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Leitað tengsla1998Inngår i: Málfregnir, Vol. 15, s. 17-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Loanwords in Icelandic 19th century private letters2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Loanwords with the prefix be- in Icelandic: An investigation of 19th century private letters and other texts, with references to older and younger material.2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Loanwords with the prefix be- in Modern Icelandic: An example of halted borrowing2015Inngår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 17, s. 1-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Words with the German prefix be- entered Icelandic in the fifteenth to twentieth centuries, mostly from Danish. Nearly 300 words are listed in the Icelandic University Dictionary in Reykjavík. Almost no such words are, however, usable in Icelandic of today. The disappearance of these words from the language can, with some reservation, be seen as an example of a halted borrowing process. The number of new words belonging to this group, that entered Icelandic, fell drastically in the nineteenth century. Words first attested in twentieth century texts are almost all from historical novels and sailor language, and a few words are native Icelandic neologisms, which suggests that even if the prefix never acquired the role of a model for domestic word forma­tion in Icelandic, it may have had some possibilities to take on such a role. Words of this type have been criticized by Icelandic language purists and it has been held for a fact that they were rather frequent in the language in previous centuries. An investigation of a corpus of 1,640 nineteenth century private letters does, however, not suggest that such words were common in the language of lay-people of that century, and neither does a brief comparison with another corpus of nearly 4.5 million pages from 810 magazines and periodicals.

  • 38.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Mange – ja, tilmed en million – gode nætter2007Inngår i: Encyclopædica Brittanica eller, et antal fremstillinger [...]. Festskrift til Britta Olrik Frederiksen i anledning af hendes 60-årsdag den 5. december 2007, Köpenhamn: Det arnamagnæanske Institut , 2007, s. 213-217Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [is]

    Isländsk språkhistoria; om en medellågtysk fras inlånat till isländskan i 1400-talet.

  • 39.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Meiningar ýmislegar um það svokallaða norðurljós."1999Inngår i: Vitjun sína vakta ber. Safn greina eftir Jón Ólafsson úr Grunnavík, Reykjavík: Góðvinir Grunnavíkur-Jóns og Háskólaútgáfan , 1999, s. 81-90Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Middelnedertyske låneord i islandsk diplomsprog frem til år 15002001Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The main aim of this dissertation is to examine and throw light on occurrences and use of loanwords of Middle Low German (MLG) origin in Icelandic deeds of the period c. 1200-1500, and at the same time to test my hypothesis that the MLG influence on the Nordic languages in Scandinavia reached Iceland by the first half of the 14th century, i.e. earlier than is often supposed.

    For this purpose all Icelandic deeds and letters (conveyance contracts, bills of sale, receipts, marriage settlements, wills etc.), as well as lists of inventory in Icelandic churches and convents and a few other texts from the period c. 1200-1500, have been investigated for instances of loanwords. The result is 1,150-1,200 words and word-forms, of which over 600 (c. 310 stems) originate from or have been conveyed through MLG, or are formed from MLG words. The investigation has been as encompassing as possible. Altogether about 2,600-2,800 word-instances were recorded.

    The study only partly confirms the above mentioned working hypothesis. Certainly, a number of words from MLG appear already early in the 14th century, and a few in deeds and other documents dated to the 13th century. Most of those words are, however, not fully representative of the actual influence of the language of the German Hansa-merchants. The oldest examples are from statutes of bishops and archbishops from about 1270 and onwards. In lists of inventory, MLG words begin to appear early in the 14th century. In deeds, letters and other documents such words appear sporadically also in the early 14th century, but do not become frequent until in the late second half of the century and in the 15th century. MLG words in the statutes are to a high degree ecclesiastical-religious (abstract); in lists of inventory they are to a high degree ecclesiastical-terminological (concrete); in other documents they are to a high degree secular (abstract and concrete) and have much to do with administration, commerce, negotiation etc. The words almost always enter present word classes in Icelandic, they are given Icelandic inflectional endings, and uncertainty as to which gender they take is very rare. New affixes are few, and they occasionally merge with domestic ones. Phonological and phonotactic changes seem to be minimal.

    Parallels to the main part of the Icelandic words are found in Old and Middle Norwegian, as well as in Old Danish, Older Modern Danish and Old Swedish. The main part of the Norwegian parallel examples are found in Norwegian deeds, charters and other official or semi-official documents.

    Many of the words are also found in other Old Icelandic texts, mainly in sagas of bishops, chivalric literature and different ecclesiastical and semi-ecclesiastical texts. Most of those are no doubt from the 14th century, but some are older, even from the early 13th century, or maybe with roots even in the 12th century. Those last mentioned often exist only or partially in altered and revised versions of uncertain age, so examples of MLG words in them can not without reservation be taken as evidence of great age and originality in the text in question.

    The words are without doubt predominantly borrowed through Norwegian and, from the end of the 14th century, from Danish.

  • 41.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Namnet Surtsey2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Niederdeutsche Lehnwörter im Isländischen: Gedanken über lexikalische Entlehnungen und Sprachpolitik ; Bruno-Kress-Vorlesung2002Bok (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Nokkur bréf frá Kristni Guðlaugssyni til Sigurðar Sigurðssonar1997Inngår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0252-7901, Vol. 37, s. 75-90Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Nærstýrt og á óvart komið2018Inngår i: Þórðargleði: Slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía Guðný Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 71-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 45.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Nærstýrt og á óvart komið2018Inngår i: Þórðargleði slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía G. Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 71-73Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Om låneord og fremmed påvirkning på ældre islandsk sprog1998Inngår i: Scripta Islandica. Isländska sällskapets årsbok, ISSN 0582-3234, Vol. 49, s. 3-20Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Paul Herrmann: Hornstrandir og íbúar þeirra2010Inngår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, nr 50, s. 101-103Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Pohjoismaiset kielet ennen vanhaan1997Inngår i: Pohjoismaiden kouluoloista, ISSN 0109-8993, Vol. 1, s. 11-14Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rit um aðkomuorð á Norðurlöndum2012Inngår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 14, s. 83-89Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rúgmann í Höfn2001Inngår i: Æra ... Tobba, s. 37-38Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 95
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf