uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Brommesson, Douglas
    et al.
    Erlingsson, Gissur
    Karlsson Schaffer, Johan
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Fogelgren, Mattias
    Att möta den högre utbildningens utmaningar2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.

  • 2. Brommesson, Douglas
    et al.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Karlsson Schaffer, Johan
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Högskolepedagogiska meriter: En valuta med svag kurs?2017In: Universitet AB : Om kommodifiering, marknad och akademi, Göteborg: Daidalos , 2017, p. 137-176Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.

  • 3.
    Eringsson, Gissur Ó
    et al.
    Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Den politiska basorganisationens framtid: Fyra realistiska vägval2009In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 111, no 2, p. 115-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The Future of Local Government: Four Realistic Pathways. Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future of local government is debated, two questions need to be addressed simultaneously: (a) how many and how big municipalities ought we have?, and (b) how strong and well secured ought the principle of local self government be in the constitution?. Second, by using these questions as guides for the analysis, we argue that there are instrumental reasons to guarantee a strong local self government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede.

  • 4. Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Syssner, Josefina
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Strategier för att möta småkommunernas utmaningar2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

  • 5.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    et al.
    Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
    Wångmar, Erik
    Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitet.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Kommunsammanläggningarna 1952–1974: Hur blev de politiskt möjliga?2010In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 14, no 3-4, p. 3-36Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under perioden 1952–1974 genomfördes ett antal omvälvande förändringar av den svenska kommunstrukturen. På 22 år gick Sverige från 2 498 till 278 kommuner. Hur blir sådana omfattande reformer möjliga? Vi besvarar denna fråga genom att analysera det politiska spelet bakom reformerna. Vi undersöker (a) de huvudsakliga argumenten för kommunsammanläggningarna, (b) grad av konsensus bakom besluten, (c) om, och i sådant fall vilka alternativ till reformerna som presenterades under de debatter som föregick dem, samt slutligen (d) hur man politiskt lyckades genomdriva dessa reformer. Vi ställer två olika förklaringsmodeller mot varandra; evolutionära förklaringar, som betraktar sammanläggningarna som rationella tillpassningar till förändrade omvärldsförhållanden, ställs mot ett socialt konfliktperspektiv som förklarar sammanläggningarna utifrån deras fördelningseffekter. Vi argumenterar för att vår analys av de svenska kommunsammanläggningarna ger stöd åt det sociala konfliktperspektivet.

  • 6. Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    A Normative Theory of Local Government: Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy2017In: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 15, no 2, p. 329-342Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.

  • 7. Erlingsson, Gissur Ó
    et al.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Den kommunala självstyrelsen2017In: Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2017, p. 65-76Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”. Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.

  • 8.
    Erlingsson, Gissur
    et al.
    Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    How Should Local Government Be Organized?: Reflections from a Swedish Perspective2013In: Local Government Studies, ISSN 0300-3930, E-ISSN 1743-9388, Vol. 39, no 1, p. 22-46Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Two main arguments are presented in this article. First, when alternatives for the future design of local government are debated, a government needs to address two basic issues simultaneously: (a) ’how big (and hence how many) municipalities ought the political system have?’, and (b) ’how strong and well secured ought the principle of local self-government be in the constitution?’ Second, by using these two questions as guides for our analysis, we argue that there are instrumental as well as substantial reasons to guarantee a strong local self-government in the constitution. However, such a reform needs to be complemented by a politically neutral body of regulations that, under given conditions, secures geographically concentrated minorities a right to secede. Although we use the Swedish case as the empirical base for the discussion, our analysis has bearing on recent developments in e.g. the other Nordic countries and England, where amalgamations at the local level have been on the agenda throughout the past decade. 

  • 9. Erlingsson, Gissur
    et al.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Wångmar, Erik
    Understanding Large-Scale Institutional Change: Social Conflicts and the Politics of Swedish Municipal Amalgamations 1952-19742015In: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 40, no 2, p. 195-214Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A remarkable reform in modern Swedish political history was the transformation of the local government structure between 1952 and 1974. In a mere 22 years, the number of municipalities was reduced from 2,498 to 277. This study aims to answer how such large-scale reforms could come about politically, particularly since much of the literature on institutions and political reform asserts that carrying out large-scale political change should be a difficult task. Two opposing stories of institutional change are presented: evolutionary accounts, which see the amalgamations as rational adaptations to changing circumstances, are contrasted with a social conflict perspective, which explains amalgamations in terms of their distributional consequences. By investigating the processes leading up to this vast restructuring of Swedish local political geography, we demonstrate that an understanding of these reforms as rational adaptations to changing circumstances, made on the basis of consensus among leading political actors, is not accurate. The reforms were not as uncontroversial and non-conflictual as they often have been portrayed. Our results weaken the evolutionary approach to institutional change, whilst supporting the social conflict perspective.

  • 10. Heyward, Clare
    et al.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    A free movement passport for the territorially dispossessed2016In: Climate justice in a non-ideal world, Oxford: Oxford University Press , 2016, p. 208-226Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Clare Heyward and Jörgen Ödalen focus on the need for institutional reform to address climate-related injustice for a particular group of victims. They are concerned with the potential lacuna in international law concerning those citizens of states whose entire territories could be submerged by rising sea levels. Heyward and Ödalen refer to these as the the ‘territorially dispossessed’ and argue that they should be provided with a ‘Passport for the Territorially Dispossessed’ which gives its holder a right to choose their new nationality. They compare their proposal with competing ‘quota’ schemes and argue that the PTD is less unjust because its principle of free choice allows the territorially dispossessed to retain a larger measure of control over their destiny.

  • 11.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Allt frid och fröjd?: Liberalismen och den mångkulturella utmaningen2001In: Politologen, ISSN 0345-9462, no 1, p. 46-49Article, book review (Other academic)
  • 12.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Climate refugees: Normative problems and institutional solutions2010In: Democracy and governance for civil society / [ed] Yoshihisa Hagiwara, Tokyo: Fukosha Publishing , 2010, p. 123-142Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Efter floden: Klimatmigration och den rika världens skyldigheter2011In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, no 1, p. 140-147Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Egalitarianism and Responsibility for Beliefs2002In: Presented at the Fourth Annual Graduate Conference in Political Theory, University of Warwick, 2002Conference paper (Other academic)
  • 15.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Ekonomisk globalisering och global rättvisa2010In: Myt eller verklighet?: Om samband mellan demokrati och ekonomisk tillväxt / [ed] Sven Oskarsson och Sten Widmalm, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 91-104Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Integration eller assimilation?: Invandrarpolitikens etik och den svenska integrationspolitiken2000Other (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis is a normative study of immigrant policy. The main question asked is how liberal democracies should respond in terms of immigrant policy to the fact that they now constitute multicultural societies. Divergent answers to this question are provided by two different schools of thought in the liberal tradition of political philosophy - liberal nationalism and liberal multiculturalism. The arguments presented by some prominent proponents of these two political philosophies are investigated and a favourable stance is taken towards liberal multiculturalism and its policy of immigrant integration as opposed to a liberal nationalist policy of immigrant assimilation. A question of great importance for liberal multiculturalists is whether the social stability and unity provided by national identity can be replaced in the multicultural society by new forms of postnational identities and communities. Some thoughts regarding this issue are presented and it is concluded that the development of such postnational identities and communities is likely since they already exist in some multinational states. The next object of investigation is the current Swedish immigrant policy expressed in a 1997 government bill. It is concluded that the current Swedish immigrant policy accords well with the policy of immigrant integration favoured by liberal multiculturalists.

  • 17. Ödalen, Jörgen
    Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar?: Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater2015In: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, no 2, p. 26-43Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Det finns en risk att klimatförändringar i framtiden leder till att hela stater går under. Det är framförallt små östater som är utsatta för detta hot eftersom de är känsliga för höjningar av havsvattennivån. Att befolkningarna på dessa östater kan bli tvungna att i framtiden helt överge sina territorier väcker frågor om vad som händer med dessa staters suveränitet och politiska självbestämmande. Vi tänker oss vanligen att det krävs ett territorium för att ett folk ska kunna vara politiskt självbestämmande. Men är detta verkligen nödvändigt? Vissa folkrättsjurister har hävdad att det är möjligt för ett folk att fortsätta utöva självbestämmande även efter att de tvingats överge sitt territorium. De har dessutom föreslagit att detta att tillåta existensen av avterritorialiserade stater kan vara en lösning på problemet att klimatförändringar i framtiden kan komma att undergräva självbestämmandet för vissa östater. I denna artikel granskas detta förslag kritiskt. Skulle ett sådant förslag verkligen bevara självbestämmande i någon meningsfull betydelse? Är förslaget moraliskt acceptabelt i betydelsen att det fullgör några av de skyldigheter som det

  • 18.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Rolling Out the Map of Justice2008Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Traditionally, the promotion of socio-economic justice has been seen as an exclusive concern for the state and its citizens. Many contemporary political thinkers criticize this view and argue that the principles of justice which apply within a state also apply to the global level. Further, they often argue that this conclusion is strengthened by the increased level of interconnectedness between people and states created by globalization. It is said that even if principles of justice are constrained by institutional boundaries, these boundaries no longer coincide with state borders but rather extend transnationally, or even globally. In this thesis it is argued that the impacts on justice inferred from globalization are often seriously overstated. The demand for socio-economic justice is created exclusively by a special relationship between citizens. This relationship is constituted by a common membership in the kind of coercive institutional structure epitomized by the state. Under current state of affairs, state coercion has no counterpart in the global arena. The conclusion is that concerns of socio-economic justice should be reserved for the domestic arena. Yet, it is also argued that justice is pluralistic and other kinds of concern are applicable on a global scale. Issues of fairness in international trade are discussed as examples of such concerns, and it is concluded that the international trade regime should institutionalize a number of safeguards that reduce the vulnerability of developing states.

  • 19.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Underwater Self-determination: Sea-level Rise and Deterritorialized Small Island States2014In: Ethics, Policy & Environment, ISSN 2155-0085, E-ISSN 2155-0093, Vol. 17, no 2, p. 225-237Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Global climate change is likely to become a major cause of future migration. Small Island States are particularly vulnerable since territorial destruction caused by sea level rise poses a threat to their entire existence. This raises important issues concerning state sovereignty and selfdetermination. Is it possible for a people to remain self-determining even if it lacks a stable population residing on a specific territory? It has been suggested that migrants from disappearing Small Island States could continue to exercise sovereign control over their abandoned territory. Such an arrangement would allow them to retain a measure of selfdetermination. The question posed in this paper is whether this ‘deterritorialised state proposal’ is conceptually plausible and normatively acceptable. I argue that the proposal is conceptually plausible if we adopt a gradual understanding of ‘self-determination’, but that its normative acceptability is weak even if it is supplemented with compensatory measures.

  • 20.
    Ödalen, Jörgen
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Är filosofisk argumentation en tävling, en kamp, eller ett samarbete?2018In: Vänbok till Jörgen Hermansson / [ed] Johan Tralau, Jenny Jansson, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2018Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Ödalen, Jörgen
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Brommesson, Douglas
    Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
    Erlingsson, Gissur Ó.
    Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier.
    Karlsson Schaffer, Johan
    Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier.
    Fogelgren, Mattias
    Regeringskansliet, Finansdepartementet.
    Teaching university teachers to become better teachers: The effects of pedagogical training courses at six Swedish universities2019In: Higher Education Research and Development, ISSN 0729-4360, E-ISSN 1469-8366, Vol. 38, no 2, p. 339-353Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.

  • 22.
    Ödalen, Jörgen
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Erlingsson, Gissur
    Institutionen för Samhällsvetenskap, Växjö universitet.
    Kommunalt självstyre, demokrati och individuell autonomi2008In: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, no 2, p. 35-52Article in journal (Other academic)
  • 23.
    Ödalen, Jörgen
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Erlingsson, Gissur
    Kommunstruktur, självstyrelse och rätten till självbestämmande2007In: Federalism på svenska, Stockholm: Ratio , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Ödalen, Jörgen
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
    Erlingsson, Gissur Ó
    Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.
    Självstyret och individens frihet2009In: Liberal debatt, ISSN 0024-1814, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf