uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Behavior As The Key Component In Psychological Interventions For CHD Patients2016Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 23, s. S208-S208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Varför är jag så trött jämt?1997Inngår i: Hertting A (Red.): Stressens olika ansikten., Folkhälsoinstitutet , 1997Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Burell, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Granlund, Brittmarie
    Women`s hearts need special treatment.2002Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 9, nr 3, s. 228-242Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Coronary heart disease (CHD) is the leading cause of death for both men and women in the Western world. Some studies show that the observed decline in cardiovascular mortality is not as pronounced among women as among men. There is a growing awareness that most earlier studies both on primary and secondary risk factors, diagnosis, prognosis, and rehabilitation have focused mainly on men. Thus, there is a need to develop knowledge about women with CHD and to address gender issues in treatment and rehabilitation strategies. Negative affect and emotions increase risk and may interfere with effective cardiac rehabilitation. Therefore, methods for coping with emotional stress need to be included in treatment regimens after a coronary event. The feasibility of a stress management program for women with CHD was assessed in a pilot study. The program consisted of twenty 2-hr group sessions during 1 year, with 5 to 9 participants per group. The pilot study showed that this treatment program had a low dropout rate and resulted in improvement in quality of life and reduction in stress and symptoms. Further work to optimize psychosocial interventions for women with CHD is needed.

  • 4.
    Burell, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lindahl, Bernt
    Att påverka individer - om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil.1999Inngår i: Preventiv medicin i teori och praktik: metodbok i folkhälsovetenskap. Red. Kristina Orth-Goméroch Alexander Perski, Studentlitteratur , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Burell, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Pavulans, Paul
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Kurt, Svärdsudd
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Affective Outcomes in the SUPRIM Stress Management Program for Post-Myocardial Infarction Patients2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The Interheart Study showed that psychosocial stress increased the risk of myocardial infarction (OR 2.67). The Secondary Prevention in Uppsala Primary healthcare project (SUPRIM) tested whether stress management after myocardial infarction could decrease risk of recurrent cardiovascular events. SUPRIM was a randomized controlled trial in which CHD patients attended a CBT group stress management program. During 94 months of follow-up there was a 45% reduction of recurrent myocardial infarctions (MI) in the intervention group. There were no differences between intervention and control patientes in standard risk factors. Thus, we assumed that psychological mechanisms could explain the effects on hard endpoints.

    Method

    362 MI patients were assessed by a package of self-rating psychometric instrument, and this paper examined whether hostility, time urgency, depression, somatic anxiety, and vital exhaustion decreased more in the intervention group than in the control group. Data collected from 5 points of measurement over 24 months were analyzed with multi-linear regression.

    Results

    The intervention had a significant effect on hostility, time urgency, and somatic anxiety. Vital exhaustion and depression scores showed no differences. There was a significant relationship between attendance rate and decrease of hostility, but no association between attendance rate and levels of vital exhaustion or depression.

    Conclusions

    Treatment effects were demonstrated in measures that assessed emotional reactivity. These changes are possibly linked to physiological and hormonal mechanisms. However, it is to a considerable degree still unknown why and how the stress management intervention impacts disease endpoints.

  • 6.
    Burell, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Gulliksson, Mats
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Stress management prolongs life for CHD patients: a randomized clinical trial assessing the effects of group intervention on all cause mortality, recurrent cardiovascular disease, and quality of life2010Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 17, nr Supplement 1, s. 96-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7. Carlsson, R.
    et al.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Hambraeus, K.
    Johansson, P.
    Lisspers, J.
    Perk, J.
    The challenge of lifestyle counselling after percutaneous coronary intervention2012Inngår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 33, nr Suppl 1, s. 560-560Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Grönqvist, Helena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Hursti, Timo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    U-CARE Heart: A Randomized Controlled Study of the Effects of Internet-based Cognitive Behavior Therapy on Depression and Anxiety in Patients with a Previous Myocardial Infarction: A Clinical Trial Protocol2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Gulliksson, Mats
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Lundin, Lennart
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Toss, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Svärdsudd, Kurt F
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Psychosocial factors during the first year after a coronary heart disease event in cases and referents: Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care Project (SUPRIM)2007Inngår i: BMC Cardiovascular Disorders, ISSN 1471-2261, E-ISSN 1471-2261, Vol. 7, s. 36-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A large number of studies have reported on the psychosocial risk factor pattern prior to coronary heart disease events, but few have investigated the situation during the first year after an event, and none has been controlled. We therefore performed a case-referent study in which the prevalence of a number of psychosocial factors was evaluated. METHODS: Three hundred and forty-six coronary heart disease male and female cases no more than 75 years of age, discharged from hospital within the past 12 months, and 1038 referents from the general population, matched to the cases by age, sex and place of living, received a postal questionnaire in which information on lifestyle, psychosocial and quality of life measures were sought. RESULTS: The cases were, as expected, on sick leave to a larger extent than the referents, reported poorer fitness, poorer perceived health, fewer leisure time activities, but unexpectedly reported better social support, and more optimistic views of the future than the referents. There were no significant case-referent differences in everyday life stress, stressful life events, vital exhaustion, depressive mood, coping or life orientation test. However, women reported less favourable situations than men regarding stressful life events affecting others, vital exhaustion, depressive mood, coping, self-esteem, sleep, and symptom reporting, and female cases reported the most unfavourable situation of all groups. CONCLUSION: In this first controlled study of the situation during the first year after a CHD event disease and gender status both appeared to be determinants of psychological well-being, with gender status apparently the strongest. This may have implications for cardiac rehabilitation programmes.

  • 10.
    Gulliksson, Mats
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Vessby, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism.
    Lundin, Lennart
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Toss, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Randomized Controlled Trial of Cognitive Behavioral Therapy vs Standard Treatment to Prevent Recurrent Cardiovascular Events in Patients With Coronary Heart Disease Secondary Prevention in Uppsala Primary Health Care Project (SUPRIM)2011Inngår i: Archives of Internal Medicine, ISSN 0003-9926, E-ISSN 1538-3679, Vol. 171, nr 2, s. 134-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Psychosocial factors are independently associated with increased risk of cardiovascular disease(CVD) morbidity and mortality, but the effects of psychosocial factor intervention on CVD are uncertain. We performed a randomized controlled clinical trial of cognitive behavioral therapy (CBT) to measure its effects on CVD recurrence. Methods: The study included 362 women and men 75 years or younger who were discharged from the hospital after a coronary heart disease event within the past 12 months. Patients were randomized to receive traditional care (reference group, 170 patients) or traditional care plus a CBT program (intervention group, 192 patients), focused on stress management, with 20 two-hour sessions during 1 year. Median attendance at each CBT session was 85%. Outcome variables were all-cause mortality, hospital admission for recurrent CVD, and recurrent acute myocardial infarction. Results: During a mean 94 months of follow-up, the intervention group had a 41% lower rate of fatal and non-fatal first recurrent CVD events (hazard ratio [95% confidence interval], 0.59 [0.42-0.83]; P=.002), 45% fewer recurrent acute myocardial infarctions (0.55 [0.36-0.85]; P=.007), and a nonsignificant 28% lower all-cause mortality (0.72 [0.40-1.30]; P=.28) than the reference group after adjustment for other outcome-affecting variables. In the CBT group there was a strong dose-response effect between intervention group attendance and outcome. During the first 2 years of follow-up, there were no significant group differences in traditional risk factors. Conclusions: A CBT intervention program decreases the risk of recurrent CVD and recurrent acute myocardial infarction. This may have implications for secondary preventive programs in patients with coronary heart disease.

  • 11.
    Gulliksson, Mats
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Vessby, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Enheten för klinisk näringsforskning.
    Lundin, Lennart
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Medicin.
    Toss, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Medicin.
    Svärdsudd, Kurt F
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    A randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy versus standard treatment on recurrent cardiovascular events in coronary heart diseaseManuskript (Annet vitenskapelig)
  • 12. Hambraeus, K.
    et al.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Johansson, P.
    Karlsson, R.
    Lisspers, J.
    Perk, J.
    Cardiac rehabilitation: demands from elderly patients after percutaneous coronary intervention2012Inngår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 33, nr Suppl 1, s. 450-450Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Jennings, G.
    et al.
    Monash Univ, Australian Heart Fdn, Baker IDI & Diabet Inst, Melbourne, Vic, Australia..
    Tully, P.
    Univ Adelaide, Discipline Med, Adelaide, SA, Australia..
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Albus, C.
    Univ Cologne, Dept Psychosomat & Psychotherapy, Cologne, Germany..
    Biopsychosocial Aspects In The Prevention Of Cardiovascular Diseases2016Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 23, s. S208-S208Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Jerdén, Lars
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Stenlund, Hans
    Weinehall, Lars
    Bergström, Erik
    Gender Differences and Predictors of Self-Rated Health Development Among Swedish Adolescents2011Inngår i: Journal of Adolescent Health, ISSN 1054-139X, E-ISSN 1879-1972, Vol. 48, nr 2, s. 143-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of the study was to evaluate the development of self-rated health among boys and girls during adolescence. Methods: Longitudinal cohort study, involving 1,046 Swedish adolescents from the seventh (12-13 years old) to the ninth grade. Self-rated health (well-being) and health-related empowerment were measured using a questionnaire. Results: In the seventh as well as in the ninth grade, the proportion of adolescents reporting a good health was lower in girls than in boys. In general, girls showed lower health-related empowerment as compared with boys and this difference remained between both the grades. In boys and girls belonging to both grades, a high empowerment score was related to a high self-rated health. For both boys and girls, self-rated health declined between the seventh and ninth grade. In girls, the proportion rating their health as "very good" declined from 47 % to 30%, and in boys the same proportion declined from 56% to 46%, indicating an increasing gender difference. Only a minor proportion of adolescents (16% of the boys and 13% of the girls) reported an improvement. A high self-rated health in grade nine was, in girls, predicted by positive school experiences in seventh grade and, in boys, by a good mood in the family. Conclusion: During adolescence, girls reported lower self-rated health than boys and this gender difference increased over the years. High empowerment is related to high self-rated health, and positive school experiences and a good mood in the family seem to be important predictors of a positive development of self-rated health.

  • 15.
    Joffer, Junia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Bergstrom, Erik
    Stenlund, Hans
    Sjors, Linda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
    Jerden, Lars
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
    Predictors of smoking among Swedish adolescents2014Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 14, s. 1296-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Smoking most often starts in adolescence, implying that understanding of predicting factors for smoking initiation during this time period is essential for successful smoking prevention. The aim of this study was to examine predicting factors in early adolescence for smoking in late adolescence. Methods: Longitudinal cohort study, involving 649 Swedish adolescents from lower secondary school (12-13 years old) to upper secondary school (17-18 years old). Tobacco habits, behavioural, intra-and interpersonal factors and socio-demographic variables were assessed through questionnaires. Descriptive statistics, univariable and multivariable logistic regression were used to identify predicting factors. Results: Smoking prevalence increased from 3.3% among 12-13 year olds to 25.1% among 17-18 year olds. Possible predictors of smoking were: female sex, lower parental education, poorer family mood, poorer self-rated health, poorer self-esteem, less negative attitude towards smoking, binge drinking, snus use and smoking. In a multivariable logistic regression analysis, female sex (OR 1.64, CI 1.08-2.49), medium and low self-esteem (medium: OR 1.57, CI 1.03-2.38, low: 2.79, CI 1.46-5.33), less negative attitude towards smoking (OR 2.81, CI 1.70-4.66) and ever using snus (OR 3.43, CI 1.78-6.62) remained significant independent predicting factors. Conclusions: The study stresses the importance of strengthening adolescents' self-esteem, promoting anti-smoking attitudes in early adolescence, as well as avoidance of early initiation of snus. Such measures should be joint efforts involving parents, schools, youth associations, and legislating authorities.

  • 16.
    Karlsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Anderberg, Ulla-Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Nyberg, Fred
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Substance P (SP) levels are reduced after distress management with cognitive behavioural therapy (CBT) in women with the fibromyalgia syndrome (FMS): A randomised controlled clinical study2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Karlsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Anderberg, Ulla Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kurt, Svärdsudd
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Cognitive behaviour therapy in women with fibromyalgia: A randomized cllinical trial2015Inngår i: Scandinavian Journal of Pain, ISSN 1877-8860, E-ISSN 1877-8879, Vol. 9, s. 11-21Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and aims

    Stress has been pointed out as an important influential factor in the development and maintaining of the fibromyalgia syndrome (FMS). Since stress may worsen the pain experience, the development of individual strategies for coping with stress is essential to reduce the impact of FMS on daily life. The aim of the study was to investigate whether a group based stress management cognitive behaviour therapy (CBT) programme could influence self-reported stress, wellbeing and life control, as well as self-reported pain behaviour in female FMS patients.

    Methods

    48 female FMS patient were randomized into a cognitive behaviour therapy treatment group (n = 24) and a waitlist control group (n = 24). When the 6 months waitlist period was over the control group received the same CBT programme. This allowed two analytical approaches, one based on the randomized controlled trial design and one based on a before-and-after design to improve the statistical power of the study. Four psychometric instruments were used: The West Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory (three parts, MPI-1 to MPI-3), the Maastricht Questionnaire, the Everyday Life Stress, and the Montgomery-Åsberg Depression rating scale – self-reported. Primary outcome was the MPI-1 dimension ‘life control’, secondary outcomes were the MPI-1 dimensions ‘interference’, ‘affective distress’ and ‘support from spouses or significant others’, the various MPI-2 dimensions, the ‘general activity level’ in the MPI-3 dimension, and ‘vital exhaustion’, ‘stress behaviour’, and ‘depression’. The only tertiary outcome was the MPI-1 dimension ‘pain severity’.

    Results

    In the RCT design the West Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory dimensions ‘life control’, ‘interference from pain’, ‘affective distress’, ‘support from spouses or significant others’, and ‘distracting responses’ and ratings for depression improved in the treatment group as compared with the control group. In the before-and after design these improvements were maintained and enhanced during 1-year follow-up, and so was the ‘vital exhaustion’ and ‘stress behaviour’. ‘Pain severity’ was rated higher after the intervention.

    Conclusions

    Cognitive behaviour therapy improved the life control in a female population with FMS. Coping behaviour in response to chronic pain was improved at the same time and in spite of higher subjective ratings of pain. Positive effects were seen on depression, vital exhaustion and stress behaviour. The effects of therapy were maintained and enhanced during the follow up period. It appears that women with FMS after the CBT treatment, according to this protocol obtained tools leading to better acceptance of their disorder.

  • 18.
    Karlsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Anderberg, Ulla_maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    A randomised clinical trial of stress management in women with the fibromyalgia syndrome (FMS)2010Inngår i: Int J Behav Med, 2010, s. S90-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Karlsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Kristiansson, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Björkegren, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Nyberg, Fred
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Farmaceutiska fakulteten, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Decline of substance P levels after stress management with cognitive behaviour therapy in women with the fibromyalgia syndrome2019Inngår i: Scandinavian Journal of Pain, ISSN 1877-8860, E-ISSN 1877-8879, Vol. 19, nr 3, s. 473-482Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and aims: Substance P (CSF-SP) is known to be elevated in females with fibromyalgia syndrome (FMS). The aims of this study were to evaluate the effect of cognitive behaviour therapy (CBT) on plasma SP levels in women with FMS and to find possible clinical behavioural correlates to plasma SP level changes. Methods: Forty-eight women with FMS were randomly allocated into two groups. Group 1 received the CBT treatment intervention over the course of 6 months while group 2 was waitlisted. CBT was given with a protocol developed to diminish stress and pain. After 6 months, group 2 was given the same CBT treatment as well. All were followed up 1 year after the start of CBT treatment. This approach allowed for two analytical designs a randomised controlled trial (RCT) (n=24 vs. n=24) and a before-and-after treatment design (n=48). All women were repeatedly evaluated by the West Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory (MPI) and three other psychometric questionnaires and plasma SP was analysed. Results: In the RCT design, the plasma SP level was 8.79 fmol/mL in both groups at the start of the trial, after adjustment for initial differences. At the end of the RCT, the plasma SP level was 5.25 fmol/mL in the CBT intervention group compared to 8.39 fmol/mL in the control group (p=0.02). In the before-and-after design, the plasma SP was reduced by 33% (p <0.01) after CBT, but returned to the pre-treatment level at follow-up 1 year after the start of CBT treatment. Plasma SP was associated with the MPI dimensions experienced "support from spouses or significant others" and "life control". Conclusions: Plasma SP might be a marker of the effect of CBT in FMS associated with better coping strategies and reduced stress rather than a biochemical marker of pain.

  • 20.
    Karlsson, Bo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Kristiansson, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Björkegren, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Nyberg, Fred
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Farmaceutiska fakulteten, Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Neuropeptide Y levels are reduced after cognitive behavioural therapy (CBT) in women with fibromyalgia (FMS)2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Lytsy, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Cardiovascular Risk Factor Assessments and Health Behaviours in Patients Using Statins Compared to a Non-Treated Population2012Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 19, nr 2, s. 134-142Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    The perception of cardiovascular risk factors is believed to be associated with a person's willingness to carry out lifestyle changes as well as their willingness to adhere to prescribed preventive medications. Little is known about whether these perceptions differ between statin users and those not using statins, including how these factors relate to health behaviours.

    PURPOSE

    The objective was to investigate and compare the perceptions of known modifiable risk factors for cardiovascular disease in patients using statins with those of a non-treated population. One further objective was to investigate if statin use was associated with favourable health behaviours.

    METHOD

    Data about health, perception of the importance of cardiovascular risk factors and health behaviours were collected through questionnaires from 829 statin users and 629 non-statin users. Beliefs about risk factors were compared in univariate analyses, and four health behaviours were compared in multivariate regression models.

    RESULTS

    Statin users had better health behaviours in univariate analyses compared to non-statin users. Statin users rated lifestyle-related risk factors as more important contributors for the development of cardiovascular disease than non-statin users. In a multivariate model, statin use was associated with having better eating habits.

    CONCLUSION

    People using statins are more concerned about cardiovascular risk factors compared to non-statin users. The behaviour of taking statins seems to be associated with favourable eating habits.

  • 22.
    Lytsy, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Doctors anticipation of statins' effect on life length2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Lytsy, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    How do prescribing doctors anticipate the effect of statins?2011Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 17, nr 3, s. 420-428Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives:

    Statins are a lipid-lowering treatment, prescribed frequently to prevent cardiovascular events. The objective of this study was to explore how doctors anticipate the effect of statins and what factors are associated with their willingness to initiate treatment.

    Methods:

    A total of 330 Swedish cardiologists, internists and general practitioners were asked to consider two hypothetical patient cases, one with and one without previous coronary heart disease. Based on these cases, the respondents answered questions about their willingness to initiate treatment and what effects they might expect. The expectation of effect was assessed in two ways: (1) the absolute risk reduction of myocardial infarction in 1000 patients treated with statins for 5 years; and (2) statins' average effect on increased life expectancy. The doctors' beliefs about absolute risk reduction were compared with results from clinical trials.

    Results:

    Most doctors had a suboptimal expectation about absolute risk reduction; only about one-third had expectations in the range supported by evidence-based data. There were different views about statins' ability to prolong life: that is, average gain in life expectancy due to treatment was believed to be 2 years in the primary patient case, and 3 years in the second patient case. The doctors' beliefs about statins' ability to prolong life were associated significantly with their willingness to initiate treatment.

    Conclusion:

    The overall results imply that doctors have varying and suboptimal understanding of the effect of statins. This may inhibit the goal of integrating clinical research into clinical practice.

  • 24.
    Lytsy, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Kardiovaskulär risk påverkar ej patienters förväntningar på  blodfettssänkande behandling.2007Inngår i: Svenska läkaresällskapets handlingar 2007, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Lytsy, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Views on Treatment Necessity, Harm, and Benefits in Patients Using Statins2010Inngår i: Medical decision making, ISSN 0272-989X, E-ISSN 1552-681X, Vol. 30, nr 5, s. 594-609Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Patients with dyslipidemia and high overall risk of ischemic heart disease are those most likely to benefit from treatment with statins. The objective of this study was to investigate patients' views of the necessity, harm, and expected benefits of their statin treatment, as well as factors associated with these treatment beliefs. One main objective was to investigate whether cardiovascular risk level and previous coronary heart disease affect the way patients view these different aspects of their medication.

    METHODS

    A total of 829 statin users were recruited while visiting a pharmacy to collect their statin medication (response rate, 69.4%). Patients returned a questionnaire assessing their medical history, concurrent risk status, social demographic factors, as well as their views and expectations regarding their statin treatment. RESULTS: Previous ischemic heart disease, or high risk of such disease, was not associated with a more favorable notion on statin treatment. Having an internal health locus of control as well as being satisfied with the physician's treatment explanation were factors associated with more positive views on expected treatment effect. The views on necessity, harm, and treatment benefit were closely associated with each other.

    CONCLUSION

    The main findings in this study suggest that cardiovascular risk level and previous coronary heart disease are not associated with the way patients value potential benefits of statin treatment. Patients' views of the treatment's necessity, harm, and benefits do not seem to be independent dimensions of patient beliefs but rather represent one overall question: is this good for me?

  • 26.
    Nordin, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Rissanen, Ritva
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Ahlgren, Johan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning, Gävleborg.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Fjällskog, Marie-Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Borjesson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Arving, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    How can health care help female breast cancer patients reduce their stress symptoms?: A randomized intervention study with stepped-care2012Inngår i: BMC Cancer, ISSN 1471-2407, E-ISSN 1471-2407, Vol. 12, s. 167-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A life threatening illness such as breast cancer can lead to a secondary diagnosis of PTSD (post traumatic stress disorder) with intrusive thoughts and avoidance as major symptoms. In a former study by the research group, 80% of the patients with breast cancer reported a high level of stress symptoms close to the diagnosis, such as intrusive thoughts and avoidance behavior. These symptoms remained high throughout the study. The present paper presents the design of a randomized study evaluating the effectiveness and cost-effectiveness of a stress management intervention using a stepped-care design.

    Method: Female patients over the age of 18, with a recent diagnosis of breast cancer and scheduled for adjuvant treatment in the form of chemotherapy, radiation therapy and/or hormonal therapy are eligible and will consecutively be included in the study. The study is a prospective longitudinal intervention study with a stepped-care approach, where patients will be randomised to one of two interventions in the final stage of treatment. The first step is a low intensity stress-management intervention that is given to all patients. Patients who do not respond to this level are thereafter given more intensive treatment at later steps in the program and will be randomized to more intensive stress-management intervention in a group setting or individually. The primary out-come is subjective distress (intrusion and avoidance) assessed by the Impact of Event Scale (IES). According to the power-analyses, 300 patients are planned to be included in the study and will be followed for one year. Other outcomes are anxiety, depression, quality of life, fatigue, stress in daily living and utilization of hospital services. This will be assessed with well-known psychometric tested questionnaires. Also, the cost-effectiveness of the intervention given in group or individually will be evaluated.

    Discussion: This randomized clinical trial will provide additional empirical evidence regarding the effectiveness of a stress-management program given in group or individually during adjuvant therapy in terms of decreased stress, minimizing fatigue, and maintaining or enhancing patients' quality of life and psychological well-being.

  • 27.
    Norlund, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik M. G.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Treatment of depression and anxiety with internet-based cognitive behavior therapy in patients with a recent myocardial infarction (U-CARE Heart): study protocol for a randomized controlled trial2015Inngår i: Trials, ISSN 1745-6215, E-ISSN 1745-6215, Vol. 16, artikkel-id 154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Major depression and depressive symptoms are common in patients with a recent myocardial infarction (MI), and depression is associated with adverse cardiovascular outcomes. Anxiety post-MI is less studied, but occurs commonly in patients with heart disease, and is also considered a risk factor for recurrence of cardiac events. Cognitive behavior therapy (CBT) is an established therapy for depression and anxiety disorders. To the best of our knowledge, there have not been any studies to determine if internet-based CBT (iCBT) can reduce the symptoms of depression and anxiety in patients with a recent MI. The main aim of the U-CARE Heart trial is to evaluate an iCBT intervention for patients with a recent MI. Methods/design: This is a randomized, controlled, prospective study with a multicenter design. A total of 500 participants will be randomized at a 1:1 ratio, around two months after an acute MI, to either iCBT or to a control group. Both groups will receive an optimal standard of care according to guidelines. The intervention consists of a self-help program delivered via the internet with individual online support from a psychologist. Treatment duration is 14 weeks. The primary outcome is change in patients' self-rated anxiety and depression symptoms from baseline to end of treatment. An internal pilot study was conducted indicating sufficient levels of study acceptability and engagement in treatment. Discussion: The present study is designed to evaluate an iCBT intervention targeting symptoms of depression and anxiety in a post-MI population. If effective, iCBT has several advantages, and will potentially be implemented as an easily accessible treatment option added to modern standard of care.

  • 28.
    Norlund, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik MG
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pingel, Ronnie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi.
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Gulliksson, Mats
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Psychological mediators related to clinical outcome in cognitive behavioural therapy for coronary heart disease: A sub-analysis from the SUPRIM trial2017Inngår i: European Journal of Preventive Cardiology, ISSN 2047-4873, E-ISSN 2047-4881, Vol. 24, nr 9, s. 917-925Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:The Secondary Prevention in Uppsala Primary Healthcare Project (SUPRIM) was a randomized controlledtrial of a group-based cognitive behavioural therapy stress management programme for patients with coronary heartdisease. The project was successful in reducing the risk of fatal or non-fatal first recurrent cardiovascular events. The aimof this study was to analyse the effect of cognitive behavioural therapy on self-rated stress, somatic anxiety, vitalexhaustion and depression and to study the associations of these factors with the reduction in cardiovascular events.

    Methods:A total of 362 patients were randomly assigned to intervention or usual care groups. The psychologicaloutcomes were assessed five times during 24 months and analysed using linear mixed models. The mediating roles of theoutcomes were analysed using joint modelling of the longitudinal and time to event data.

    Results:The intervention had a positive effect on somatic anxiety (p<0.05), reflecting a beneficial development overtime compared with the controls. Stress, vital exhaustion and depression did not differ between the groups over time.Mediator analysis suggested that somatic anxiety may have mediated the effect of treatment on cardiovascular events.

    Conclusions:The intervention had a small positive effect on somatic anxiety, but did not affect stress, vital exhaustionor depression in patients with coronary heart disease. Somatic anxiety was associated with an increased risk of cardio-vascular events and might act as a partial mediator in the treatment effect on cardiovascular events. However, themechanisms between the intervention and the protective cardiovascular outcome remain to be identified.

  • 29.
    Norlund, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala University.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    The Development and Feasablity of an Internet-Based Cognitive Behavioral Intervention to reduce Depression and/or Anxiety after a Myocardial Infarction - The U-CARE Heart study2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Norlund, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wallert, John
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi.
    Web-Based Cognitive Behavior Therapy for Depression and Anxiety among Patients with a recent Myocardial Infarction: The U-CARE Heart Randomized Trial2018Inngår i: Journal of the American College of Cardiology, ISSN 0735-1097, E-ISSN 1558-3597, Vol. 71, nr 11, s. 1884-1884Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background

    Symptoms of depression and anxiety are common after a myocardial infarction (MI). Web-based cognitive behavioral therapy (wCBT) may improve access to effective psychological treatment to reduce these symptoms. The aim of this prospective randomized trial was to evaluate the effectiveness of a wCBT intervention to reduce self-reported symptoms of depression and anxiety among patients with a recent MI.

    Methods

    In total, 3928 patients were assessed for eligibility in routine care setting at 25 hospitals. Of these, 239 patients (33% women, mean age 60 years) with a recent MI (< 3 months) and symptoms of depression and/or anxiety assessed with Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) were randomly allocated to a therapist-supported 14 week wCBT program (n=117) or standard of care (n=122). The wCBT program was a tailored intervention with 10 different eligible modules, especially designed for MI patients. Treatment was evaluated according to the intention-to-treat principle. The primary outcome was group difference in HADS total score (HADS-T) at follow-up. Multiple imputation was performed. The pooled treatment effect was thereafter estimated in a multiple linear model, controlling for baseline HADS, age and sex.

    Results

    There was a reduction in HADS-T over time in the total study sample (delta = -5.1; P < .0001). The difference at follow-up between the wCBT group and the control group with regard to HADS-T was non-significant (-0.47, [-1.95, 1.00], P=0.53). Treatment adherence was low. In the treatment group, 54% completed the introductory module and 15% completed additional modules.

    Conclusion

    This wCBT program did not reduce symptoms of depression and/or anxiety in post-MI patients as compared to standard of care. Low treatment adherence was observed and reasons for this needs to be further explored.

  • 31.
    Norlund, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wallin, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Wallert, John
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Internet-based Cognitive Behavior Therapy for Symptoms of Depression and Anxiety among Patients with a Recent Myocardial Infarction: The U-CARE Heart Randomized Trial2018Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 20, nr 3, artikkel-id e88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Symptoms of depression and anxiety are common after a myocardial infarction (MI). Internet-based cognitivebehavioral therapy (iCBT) has shown good results in other patient groups.

    Objective: The aim of this study was to evaluate the effectiveness of an iCBT treatment to reduce self-reported symptoms ofdepression and anxiety among patients with a recent MI.

    Methods: In total, 3928 patients were screened for eligibility in 25 Swedish hospitals. Of these, 239 patients (33.5%, 80/239women, mean age 60 years) with a recent MI and symptoms of depression or anxiety were randomly allocated to a therapist-guided,14-week iCBT treatment (n=117), or treatment as usual (TAU; n=122). The iCBT treatment was designed for post-MI patients.The primary outcome was the total score of the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) 14 weeks post baseline, assessedover the internet. Treatment effect was evaluated according to the intention-to-treat principle, with multiple imputations. For themain analysis, a pooled treatment effect was estimated, controlling for age, sex, and baseline HADS.

    Results: There was a reduction in HADS scores over time in the total study sample (mean delta=−5.1, P<.001) but no differencebetween the study groups at follow-up (beta=−0.47, 95% CI −1.95 to 1.00, P=.53). Treatment adherence was low. A total of46.2% (54/117) of the iCBT group did not complete the introductory module.

    Conclusions: iCBT treatment for an MI population did not result in lower levels of symptoms of depression or anxiety comparedwith TAU. Low treatment adherence might have influenced the result.

    Trial Registration: ClinicalTrials.gov NCT01504191; https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01504191 (Archived at Webciteat http://www.webcitation.org/6xWWSEQ22)

  • 32.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Brantnell, Anders
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Hauffman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media, Informationssystem.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE – internet-based psychosocial care and psychological treatment in connection to somatic disease2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl-Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Lochan, Ruth
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE: a research program on psychosocial care via the internet2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    U-CARE is one of the Swedish government’s strategic research programs atUppsala University. The overarching goal is to promote psychosocial healthamong patients suffering from somatic disease and their significant others by means of self-help programs delivered via an internet platform. Another goal is to reduce costs for individuals and the society caused by emotional distress in response to somatic disease. Professionals within clinical psychology, health economics, and information systems collaborate to reach this goal.

    Approximately 20% of patients suffering from somatic disease as well as theirsignificant others experience a clinically relevant level of emotional distress in response to disease and treatment. This is in itself alerting, but becomes even moreproblematic since physicians and nurses show low sensitivity and specificityin detecting patients and significant others experiencing a clinically relevant level of distress. This can result in persistent distress causing human suffering as well as costs for individuals and the society.

    During 2010-2011 an internet platform: www.u-care.se to provide interactive support and cognitive behavioral therapy has been constructed within the U-CARE program. The platform supports, among other things, rule-based unfolding of self-help material for participants, interaction between participants and therapists, interaction within a participant community, and research including a detailed log of participants’ behaviors on the platform. In addition self-help programs of interactive support and cognitive behavioural therapy for adolescents with cancer: U-CARE: TeenCan, adults with cancer: U-CARE: AdultsCan, and adults having had a myocardial infarct: U-CARE: Heart to be provided via www.u-care.se have been constructed.

    Through a multi-disciplinary and design-oriented approach, the U-CARE program aims at developing new evidence-based knowledge in basic and applied psychosocial health care,and actively promoting its implementation in health care practice as well as in undergraduate and advanced education.

  • 34.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pingel, Ronnie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Gulliksson, Mats
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Larsson, Anders
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Karlsson, Bo
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Svärdsudd, K
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    The effect of group-based cognitive behavioral therapy on inflammatory biomarkers in patients with coronary disease: results from the SUPRIM-trial2018Inngår i: Upsala Journal of Medical Sciences, Supplement, ISSN 0300-9726, Vol. 123, nr 3, s. 167-173Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The Secondary Prevention in Uppsala Primary Healthcare Project (SUPRIM) is a prospective randomized controlled trial of a group-based cognitive behavioral therapy (CBT) stress management program for coronary heart disease (CHD) patients. The intervention reduced the risk of fatal or non-fatal first recurrent cardiovascular (CV) events. The aim of the present study was to analyze if the positive effects of the CBT program on clinical outcomes could have been mediated by changes in biomarkers for inflammation.

    Methods: Altogether 362 patients with CHD were randomly assigned to intervention or usual care. The inflammatory biomarkers (VCAM-1, TNF-R1, TNF-R2, PTX3, and hs-CRP) were serially assessed at five time points every six months from study start until 24 months later, and analyzed with linear mixed models.

    Results: Baseline levels of the inflammatory markers were near normal, indicating a stable phase. The group-based CBT stress management program did not significantly affect the levels of inflammatory biomarkers in patients with CHD. Three out of five (VCAM-1, TNF-R2, and PTX3) inflammatory biomarkers showed a slight increase over time in both study groups, and all were positively associated with age.

    Conclusion: Group-based CBT stress management did not affect biomarkers for inflammation in patients with CHD. It is therefore unlikely that inflammatory processes including these biomarkers were mediating the effect the CBT program had on the reduction in CV events. The close to normal baseline levels of the biomarkers and the lack of elevated psychological distress symptoms indicate a possible floor effect which may have influenced the results.

    Keywords: Biomarkers, CBT, CHD, inflammation, stress management

  • 35. Perk, J.
    et al.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Hambraeus, K.
    Johansson, P.
    Karlsson, R.
    Lisspers, J.
    Harvesting the benefits of a cardioprotective lifestyle after coronary angioplasty2012Inngår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 33, nr Suppl 1, s. 446-446Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Perk, Joep
    et al.
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Hambraeus, Kristina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Carlsson, Roland
    Department of Cardiology, Karlstad.
    Johansson, Pelle
    Heart and Lung Patients Association, Stockholm Sweden.
    Lisspers, Jan
    Mid Sweden University, Östersund.
    Study of Patient Information after Percutaneous Coronary Intervention (SPCI): should prevention programmes become more effective?2015Inngår i: EuroIntervention, ISSN 1774-024X, E-ISSN 1969-6213, Vol. 10, nr 11, s. e1-e7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims:

    This cross-sectional observational study was designed to evaluate the uptake and outcome of patient education after percutaneous coronary intervention (PCI).

    Methods and results:

    A questionnaire containing 41 items was handed out to consecutive patients from randomly selected Swedish hospitals after PCI. Questions concerned the patient's attribution of the cause of the cardiac event, perception of the information provided by physicians and nurses, and a self-assessment of changes in lifestyle post PCI regarding tobacco, physical activity, food habits and stress. Replies were obtained from 1,073 patients (reply rate 67%). Non-modifiable risk factors (age, heredity) were attributed a higher rate as the cause of disease compared to modifiable factors (smoking, physical activity, food habits). Most patients (67%) perceived they were cured, and 38% perceived from the given information that there was no need to change their habits. A mere 27% reported that they still had cardiovascular disease and needed behavioural change. After PCI, 16% continued to use tobacco; half of these were offered smoking cessation support. In spite of an 80% referral rate to cardiac rehabilitation, one out of two patients did not enrol. Fewer than half were regularly physically active. Nutritional counselling was provided to 71%, but only 40% changed food habits. Stress management programmes were rarely provided.

    Conclusions:

    Current preventive practice scarcely meets the challenge posed by the progress in modern invasive cardiology. The Study of Patient Information after percutaneous Coronary Intervention (SPICI) motivates an in-depth revision and adaptation of cardiac rehabilitation programmes in order to improve patient understanding of the disease, and to support greater compliance with a cardioprotective lifestyle.

  • 37.
    Wallert, John
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pingel, Ronnie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Leosdottir, Margrét
    Department of Cardiology, Skåne University Hospital and Department of Clinical Sciences Malmö, Lund University.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Attending Heart School and long-term outcome after myocardial infarction: A decennial SWEDEHEART registry study2019Inngår i: European Journal of Preventive Cardiology, ISSN 2047-4873, E-ISSN 2047-4881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Heart School is a standard component of cardiac rehabilitation after myocardial infarction in Sweden. The group-based educational intervention aims to improve modifiable risks, in turn reducing subsequent morbidity and mortality. However, an evaluation with respect to mortality is lacking.

    AIMS: Using linked population registries, we estimated the association of attending Heart School with both all-cause and cardiovascular mortality, two and five years after admission for first-time myocardial infarction.

    METHODS: Patients with first-time myocardial infarction (<75 years) were identified as consecutively registered in the nationwide heart registry, SWEDEHEART (2006-2015), with >99% complete follow-up in the Causes of Death registry for outcome events. Of 192,059 myocardial infarction admissions, 47,907 unique patients with first-time myocardial infarction surviving to the first cardiac rehabilitation visit constituted the study population. The exposure was attending Heart School at the first cardiac rehabilitation visit 6-10 weeks post-myocardial infarction. Data on socioeconomic status was acquired from Statistics Sweden. After multiple imputation, propensity score matching was performed. The association of exposure with mortality was estimated with Cox regression and survival curves.

    RESULTS: After matching, attending Heart School was associated (hazard ratio (95% confidence interval)) with a markedly lower risk of both all-cause (two-year hazard ratio = 0.53 (0.44-0.64); five-year hazard ratio = 0.62 (0.55-0.69)) and cardiovascular (0.50 (0.38-0.65); 0.57 (0.47-0.69)) mortality. The results were robust in several sensitivity analyses.

    CONCLUSIONS: Attending Heart School during cardiac rehabilitation is associated with almost halved all-cause and cardiovascular mortality after first-time myocardial infarction. The result warrants further investigation through adequately powered randomised trials.

  • 38.
    Wallin, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi.
    Carlsson, Tommy
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Treatment Activity, User Satisfaction, and Experienced Usability of Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy for Adults With Depression and Anxiety After a Myocardial Infarction: Mixed-Methods Study2018Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 20, nr 3, artikkel-id e87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Knowledge about user experiences may lead to insights about how to improve treatment activity in Internet-based cognitive behavioral therapy (iCBT) to reduce symptoms of depression and anxiety among people with a somatic disease. There is a need for studies conducted alongside randomized trials, to explore treatment activity and user experiences related to such interventions, especially among people with older age who are recruited in routine care.

    OBJECTIVE:

    The aim of the study was to explore treatment activity, user satisfaction, and usability experiences among patients allocated to treatment in the U-CARE Heart study, a randomized clinical trial of an iCBT intervention for treatment of depression and anxiety following a recent myocardial infarction.

    METHODS:

    This was a mixed methods study where quantitative and qualitative approaches were used. Patients were recruited consecutively from 25 cardiac clinics in Sweden. The study included 117 patients allocated to 14 weeks of an iCBT intervention in the U-CARE Heart study. Quantitative data about treatment activity and therapist communication were collected through logged user patterns, which were analyzed with descriptive statistics. Qualitative data with regard to positive and negative experiences, and suggestions for improvements concerning the intervention, were collected through semistructured interviews with 21 patients in the treatment arm after follow-up. The interviews were analyzed with qualitative manifest content analysis.

    RESULTS:

    Treatment activity was low with regard to number of completed modules (mean 0.76, SD 0.93, range 0-5) and completed assignments (mean 3.09, SD 4.05, range 0-29). Most of the participants initiated the introduction module (113/117, 96.6%), and about half (63/117, 53.9%) of all participants completed the introductory module, but only 18 (15.4%, 18/117) continued to work with any of the remaining 10 modules, and each of the remaining modules was completed by 7 or less of the participants. On average, patients sent less than 2 internal messages to their therapist during the intervention (mean 1.42, SD 2.56, range 0-16). Interviews revealed different preferences with regard to the internet-based portal, the content of the treatment program, and the therapist communication. Aspects related to the personal situation and required skills included unpleasant emotions evoked by the intervention, lack of time, and technical difficulties.

    CONCLUSIONS:

    Patients with a recent myocardial infarction and symptoms of depression and anxiety showed low treatment activity in this guided iCBT intervention with regard to completed modules, completed assignments, and internal messages sent to their therapist. The findings call attention to the need for researchers to carefully consider the preferences, personal situation, and technical skills of the end users during the development of these interventions. The study indicates several challenges that need to be addressed to improve treatment activity, user satisfaction, and usability in internet-based interventions in this population.

  • 39.
    Wallman, Thorne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i D län (CKFD).
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Kullman, Sven
    Svärdsudd, Kurt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och klinisk epidemiologi.
    Health care utilisation before and after retirement due to illness - A 13-year population-based follow-up study of prematurely retired men and referents from the general population2004Inngår i: Scand J Prim Health Care, ISSN 0281-3432, Vol. 22, nr 2, s. 95-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Åhs, Annika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Westerling, Ragnar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Care or not care - that is the question: predictors of healthcare utilisation in relation to employment status2012Inngår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 19, nr 1, s. 29-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    International research shows that there is a higher use of care among the unemployed than among the employed, although the findings on the association between unemployment and healthcare use are not conclusive.

    PURPOSE

    To examine the association between healthcare use and employment status and the factors influencing this relationship.

    METHOD

    During 2002, a questionnaire was sent to 1,000 persons who had recently registered as unemployed (participation rate: n = 570) and to a sample of 1,000 persons representing the Swedish population (participation rate: n = 641). The study design was cross-sectional. Persons still unemployed or otherwise not employed (n = 416) were compared with the employed (n = 414) using logistic regression analyses.

    RESULTS

    About half of those in the unemployed group had contacted a physician. The unemployed were also more likely to have needed but not sought care. Being in the unemployed group was a statistically significant risk factor for reporting unmet care needs, after adjusting for sociodemographic factors (OR = 1.53). The risk of abstaining from seeking care did not persist when considering economy and social network. Among those with unmet care needs, there was still a higher risk in the unemployed group of reporting: a small social network (OR = 2.73), economic hardship (OR = 2.87) and symptoms of depression (OR = 2.04).

    CONCLUSIONS

    Unemployment is a risk factor for both contacting a physician and for unmet care needs. A low social network and economic hardship are more present among persons who abstain from seeking healthcare and seem to be more common among the unemployed. The healthcare system should also be aware of the fact that some unemployed people with symptoms of depression abstain from seeking care.

1 - 40 of 40
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf