uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Bilingual lexical development: a Persian-Swedish word association study2004In: International Journal of Applied Linguistics, ISSN 0802-6106, E-ISSN 1473-4192, Vol. 14, no 3, p. 363-388Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Previous association studies show that the first language (L1) mental lexicon is organized mainly on a semantic basis, while the organization of the second language (L2) mental lexi­con in the early stages of development is phonologically based, indicating a less profound lexical knowledge. This study examines whether or not this is the case. The subjects are 100 Persian-Swedish bilinguals with 100 native speakers of Swedish and Persian as comparison groups. The elicitation instrument is the Kent-Rosanoff association list (1910) and the sub­jects’ task is to give a single-word response to each stimulus word.

    The results show that phonologically-based associations occur in both the L1 and the L2 as a function of the degree of word knowledge. Phonologically-based organization is not a char­acteristic of the stage of language proficiency, but is a primary acquisition feature of every individual word, and is not abandoned even during the advanced stages of language profi­ciency, whether in the L1 or the L2. The mode of organization of the words at different stages of development may differ. Words that are barely known may elicit phonologically-based associations. Those that are partially known may have a strong syntactic organization, and well-known words are connected to other words mainly on a semantic basis.

  • 2.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Iranians in Sweden: A Study of Language Maintenance and Shift2012 (ed. 1)Book (Refereed)
    Abstract [en]

    This is a survey study of language maintenance and shift among first and second generation Iranians in Sweden and is based on existing theoretical frameworks. It examines whether Iranians in Sweden are maintaining their Persian or shifting to Swedish. This is explored by examining factors at both the minority-group and individual levels, which according to many previous studies have a potential impact on the matter. The subjects are 188 Persian–Swedish bilinguals between the ages of 6 and 53. They are divided into two groups: one comprising 100 pupils, and the other 88 adults many of whom are the parents of students in the first group. The elicitation instruments are two questionnaires which explore the subjects’ language background, socioeconomic status, linguistic environment in Sweden, patterns of language use in different domains, extent of exposure to Swedish and Persian, competence in both languages, and attitudes towards their languages and countries. The results confirm many findings of the previous studies. The demographic data reveals that exogamy is increasing, especially among the younger generation. The socioeconomic results show that Iranians in western countries make a strong effort to attain the same living standard they had before migration. They believe that the key to social and economic success is knowledge of the majority language. The language socialization results demonstrate that the second generation is being socialized to a much greater extent in their second language and culture. They are also much more competent in Swedish than in Persian. The first generation not only has full-fledged Persian, but also advanced Swedish, which may be taken as evidence of their intention to integrate. It is also shown that Persian is the main instrument of communication in the families; however some Swedish is also used, especially by the younger children. Furthermore, mothers use Swedish more than fathers, because they are much more involved in their children’s education, a responsibility that demands greater second language skills, and which in turn has a direct effect on their social mobility, not only within the family but also within society as a whole.

  • 3.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Language Choice Among Iranians in Sweden2008In: Journal of Multilingual and Multicultural Development, ISSN 0143-4632, E-ISSN 1747-7557, Vol. 29, no 5, p. 419-437Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores the language choice among Iranians in Sweden, both inside and

    outside the home domain. The data are collected from 188 participants through

    structured interviews and questionnaires. The results show that Persian is the main

    instrument of communication in the home domain between parents and children.

    However, some Swedish is also used, especially by the members of the second

    generation. The results also reveal that Swedish is the language most frequently

    used outside the home domain. It is also shown that mothers use Swedish more than

    fathers. It is argued that this may be because they are much more involved in their

    children’s education, which demands greater second language skills. The topic of

    education gradually constrains the language that mothers share with their children.

    It becomes more natural, straightforward and less time-consuming for both mothers

    and children to talk in Swedish about matters that concern school. It also seems that

    having greater second language skills along with the responsibility for the children’s

    education bring about social mobility for women, not only within their families but

    also within the society as a whole.

  • 4.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Maandegaari yaa marge zabaane maadari (Modersmålets vara eller icke vara)1996 (ed. 1)Book (Other academic)
  • 5.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Minoritetselevers ord- och begreppsutveckling på första- och andraspråket1999In: Tvåspråkiga barn och skolframgång: mångfalden som resurs / [ed] Monica Axelsson, Spånga: Rinkeby Språkforskningsinstitut , 1999, p. 108-129Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    En allt större andel elever i den svenska grundskolan utgörs av minoritetselever med andra modersmål än svenska. Dessa elevers språkliga kunskaper i modersmålet och svenska kan skilja sig mycket åt. Många har ett välutvecklat modersmål, men deras kunskaper i svenska är mycket begränsade. Andra kan ha kommit längre i sin svenskinlärning, men saknar vissa grundläggande delar i modersmålet. Det betyder att det kan finnas luckor att fylla igen i såväl första- som andraspråket. Barnen fyller igen dessa eventuella luckor samtidigt som de vidareutvecklar sina språk. Detta är nödvändigt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen i skolan. I detta sammanhang spelar utvecklingen av ett mer varie­rat, allt mer abstrakt och specialiserat ordförråd en mycket central roll.

                                 Syftet med undersökningen är att studera tvåspråkiga minoritetselevers språkutveckling såväl i första- som andraspråket med avseende på ordförrådets organi­sa­tion och omfång. En huvudfråga gäller i vilken utsträckning ordförråden i de båda språ­ken utvecklas beroende av varandra i den meningen att kunskaper relaterade till ordförrådet i ett språk kan utnyttjas och överföras vid inlärning av vokabulären i ett annat språk.

  • 6.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Ordförrådsutveckling hos tvåspråkiga2004In: Nordand 6, Sjätte konferensen om Nordens språk som andraspråk / [ed] Lena Ekberg & Gisela Håkansson, Lunds universitet: Institutionen för nordiska språk , 2004, p. 213-225Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare associationsstudier visar att förstaspråkets (L1) mentala lexikon huvudsakligen är semantiskt organise­rat medan organisationen av andraspråkets (L2) mentala lexikon i de tidi­gare utvecklingsstadierna är fonologiskt, vilket kan innebära mindre djupgående och detalje­rade ordkunskaper på L2. Den här studien undersöker om så är fallet. I undersök­ningen deltog 100 svensk-persisktalande elever och en svensk och en persisk jämförelsegrupp med 50 elever vardera. Undersökningsinstrumentet var Kent-Rosanoffs ordlista (1910) och försökspersoner­nas uppgift var att ange en enda respons till varje stimulusord.

    Resultaten visar att fonologiskt baserade responser förekommer i både L1 och L2 som en funktion av graden av ordkunskap. Fonologisk organisation är inte en av språkutvecklingsstadiernas egenskaper, utan är ett grund­läg­gande inlärningsdrag hos varje enskilt ord, och överges inte ens under de avancerade utvecklingssta­di­erna, varken i L1 eller i L2. Organisationen av orden i det mentala lexikonet kan variera på olika stadier. Ord som knappt är kända kan ge upphov till fonologisk association. De som är delvis kända kan ha en stark syntaktisk organi­sa­tion, och välkända ord är kopplade till andra ord på en huvudsakligen semantisk grund.

  • 7.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Persiskspråkiga elever i grundskolan: Språk och miljö i Botkyrka: Rapport från den språkvetenskapliga pilotundersökningen1993Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten ingår i projektet "Språk och miljö" som finansieras av Sveriges Invandrarinstitut och Museum i Botkyrka.

    Rapporten består av två delar. I första delen beskrivs översiktligt den persiska minoriteten i Sverige. Några samhälleliga och socialpsykologiska faktorer som påverkar persiskans bevarande eller byte mot svenska tas också upp. Jag koncentrerar mig mest på faktorer på grupp- och individnivå.

    Sedan redovisas persisktalande elevers situation i skolan samtidigt som den nya organisationen av hemspråksundervisning och dess konsekvenser för persisktalande elevers förstaspråksinlärning beskrivs.

    I andra delen framställs en språklig analys. Där beskrivs ordföljd i persiska i jämförelse med svenska och subjektets och platshållarens roll i båda språken. Dessutom nämns andra intressanta områden för en eventuell fortsatt undersökning.

  • 8.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Språkbehärskning och det mentala lexikonets organisation hos tvåspråkigaManuscript (preprint) (Other academic)
    Abstract [sv]

    En viktig fråga inom tvåspråkighet är hur andraspråkets ordförråd hänger ihop med första­språkets. Studier på 60- och 70-talen tydde ibland på att tvåspråkiga har ett ordförråd för varje språk. På 80-talet antog forskare en modell som delar upp ordförrådet i två delar: en med språklig information som är särskild för varje språk och en med allmän information som båda språken kan dra nytta av. Baserat på detta ställningstagande har forskare på 90-talet lagt fram olika modeller som beskriver hur språken är represen­terade i hjärnan.

    Trots det stora forskningsintresset inom detta område är det svårt att jämföra resultat från olika undersökningar, vilket framförallt kan bero på att frågan om hur språken är represen­terade och organiserade i hjärnan är oerhört komplicerad.  Det kan också bero på att det finns brister i undersökningarna. Begränsningarna är både metodologiska och teoretiska. Beträffande metoder har forskarna använt sådana som inte riktigt kunnat ge information om den aspekt som fråge­ställningarna varit inriktade på och inte heller varit tillräckligt omfattande för att angripa proble­matiken utifrån olika synvinklar. Ett annat allvarligt metodologiskt problem är den typ av informanter som deltagit i undersökningarna. Urvalskriterierna har varit bristfälliga med tanke på påverkande faktorer som andraspråksinlärningens startålder, informanternas språkbehärsknings­nivå samt typologiskt avstånd mellan språken. Ett annat viktigt problem är teoretisk vaghet, t.ex. har forskarna inte tydligt definierat om de menar att andraspråkets ordförråd i dess helhet är separe­rat från eller integrerat i förstaspråkets eller om det är fråga om någon del av ordförrådet.

    Forskning kring organisationen av tvåspråkigas lexikon har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Det ofta framförda antagandet fram till 80-talet, nämligen att tvåspråkiga har ett lexikon för varje språk, har kritiserats eftersom studier visat att olika delar av lexikon i andraspråket (L2) är olika mycket relaterade till lexikon i förstaspråket (L1), medan andra områden är språkspecifika. Den centrala frågan inom området idag är inte längre huruvida två­språkiga lagrar information i ett eller två lexikon. Snarare är det fråga om hur olika variabler påverkar lexikonets representa­tion och organisa­tion i hjärnan.

    Den planerade studiens övergripande syfte är att undersöka hur andraspråkets ordförråd är re­laterat till förstaspråkets. Studien vill särskilt belysa om språkbehärsknings­nivån kan påverka relationen mellan ord i första- och andraspråket, dvs om relationen mellan ord i L1 och L2 är annorlunda hos nybörjare jämfört med avancerade andraspråksinlärare, och om aktivering av lexikala enheter skiljer sig hos nybörjare jämfört med inlärare med större behärskning av sitt L2. Dessutom vill studien belysa frågorna på flera olika sätt, nämligen dels genom metoder som är etablerade inom området (ett igenkänningstest och ett tvåspråkigt Stroop-test) som styr infor­manternas språkliga produktion, dels genom filmåterberättande som delvis styr språkproduk­tionen, och dels genom en fri språkproduktion. Detta komparativa sätt att belysa påverkan av språkbehärskningsnivån på relationen mellan ord i L1 och L2 kan ge noggrannare information jämfört med tidigare studier.

    Frågan om huruvida andraspråkets lexikon är relaterat till förstaspråkets har klara teore­tiska konsekvenser för andraspråksinlärning. Det är angeläget att kritiskt granska teorier kring ordför­rådsut­veckling ur ett tvåspråkighetsperspektiv och ta fram forsk­ningsresultat som kan bidra till en mer utvecklad och adekvat teori i relation till just två­språkigas lexikala utveck­ling, eftersom det har viktiga praktiska betydelser för undervisningen av ett andraspråk. Följande är en kronologisk översikt av forskning inom detta område.

  • 9.
    Namei, Shidrokh
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Svensk grammatik på persiska1987 (ed. 2)Book (Other academic)
  • 10.
    Namei, Shidrokh
    Stockholms universitet.
    The Bilingual Lexicon from a Developmental Perspective: A Word Association Study of Persian-Swedish Bilinguals2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Some studies have shown that the L1 mental lexicon is organized mainly on a semantic basis, while the organization of the L2 mental lexicon in the early stages of development is phonologically based, that is non-semantic, indicating a less profound lexical knowledge and eliciting a higher degree of nonnative-like associations. This study examines whether or not this is the case. The subjects of the study are 100 Persian-Swedish bilinguals between the ages of 6 and 22 who are students in the Swedish comprehensive and upper secondary schools. There are also 50 native speakers of each language, Swedish and Persian, who make up the comparison groups. The elicitation instrument is a word association test that contains 100 relatively common nouns and adjectives. The subjects’ task is to associate freely, giving a single-word response to each stimulus word.

    The results of this study show that phonologically-based associations occur in both the first and the second language as a function of the degree of word knowledge. It is contended that phonologically-based organization of the mental lexicon is not a characteristic of the stage of language proficiency as has been claimed, but is a primary acquisition feature of every individual word, whether in the L1 or the L2.

    The results of the study also show that there are great similarities between the L1 and the L2 in terms of developmental stages in word acquisition. It is contended that the mode of organization of the words at different stages of development may differ. Words that are barely known may elicit phonologically-based associations. Those that are partially known may have a strong syntactic organization, and finally, well-known words are connected to other words mainly on a semantic basis.

    A four-level model is also adopted to study the notion of native and nonnative-likeness in the L1 and the L2. The results show that there are variations in the responses of all groups, meaning that groups are characterized by both typicality and atypicality in their responses, but bilinguals are more idiosyncratic in both of their languages than native speakers. In all of the groups, subjects at the upper grade levels are more typical in their responses than those at the lower grade levels. These results indicate that the typicality of responses is a function of the degree of word knowledge.

1 - 10 of 10
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf