uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Chemistry for whom? Gender awareness in teaching and learning chemistry2017Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 12, nr 2, s. 425-433Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Marie Stahl and Anita Hussenius have defined what discourses dominate national tests in chemistry for Grade 9 in Sweden by using feminist, critical didactic perspectives. This response seeks to expand the results in Stahl and Hussenius's article Chemistry inside an epistemological community box!-Discursive exclusions and inclusions in the Swedish national tests in chemistry, by using different facets of gender awareness. The first facet-Gender awareness in relations to the test designers' own conceptions- highlighted how the gender order where women are subordinated men becomes visible in the national tests as a consequence of the test designers internalized conceptions. The second facet-Gender awareness in relation to chemistry-discussed the hierarchy between discourses within chemistry. The third facet-Gender awareness in relation to students-problematized chemistry in relation to the students' identity formation. In summary, I suggest that the different discourses can open up new ways to interpret chemistry and perhaps dismantle the hegemonic chemistry discourse.

  • 2.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    "It's Funny that We Don't See the Similarities when that's what We're Aiming for"-Visualizing and Challenging Teachers' Stereotypes of Gender and Science2012Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 42, nr 2, s. 281-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study illuminates teachers' conceptions of gender and science and possibilities to challenge these conceptions. Since 2005, a group of teachers (K-6) in Sweden have met approximately once a month in two-hour seminars to discuss and develop their instruction in science and technology based on a gender perspective. The present data consist mainly of audio-recordings of the teacher seminars and video-recordings of science activities with students. Analysis of the empirical data has been carried out in several stages and was inspired by thematic analysis, the theoretical framework of which is based on Hirdman's and Beauvoir's theories of gender. The results show that the teachers' ideas about gender/equity and science exist on several levels, within which various conceptions are represented. On the one hand, "reasoning around similarity", where teachers consider that both girls and boys should have the same prerequisites for working with science. In contrast, stereotypical conceptions of girls and boys occur when the teachers evaluate their activities with students, and condescending attitudes toward girls are also observed. The girls' ways of working with science are not as highly valued as the boys', and this outlook on children can ultimately have consequences for girls' attitudes towards the subject. When teachers are allowed to read their own statements about the girls, they get "a glimpse of themselves", and their condescending ideas about girls are made visible. In this way, the teachers can begin their active work towards change, which may lead to new outlooks on and attitudes towards students.

  • 3.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Biologi under lupp.: Hierarkier, strategier och skevheter2018Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 39, nr 4, s. 53-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines conceptions about the biology discipline and its practices, which are explicitly and implicitly presented in biology environments at Swedish universities. The empirical material has been obtained through “shadowing” and interviewing biologists and is analyzed with inspiration from Gee’s discourse analysis. The overall biology discourse consists of a number of sub-discourses, which sometimes express tensions between each other. One of these is the discourse of superior research with competitive, high performance, heavily equipped environments – a discourse which is in opposition to teaching activities. Another sub-discourse concerns the successful strategic biologist, and this discourse is in tension with the discourse of the enthusiastic, devoted, nature-loving biologist. The meritocratic discourse characterized by competence, knowledge and talent supposedly without the influence of gender, ethnicity, or class, contrasts, in its turn, with the discourse of the gendered practice that is visible in the material. These different sub-discourses are more or less inclusive for different individuals, something which can be observed in the gendered practices.

  • 4.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Chafing borderlands – pre-service teachers' meetings with different cultures in their education.2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    What is science in preschool and what do teachers have to know to empower the children?2014Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 275-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Forskning om lärare som undervisar naturvetenskap för barn i unga år har i stor utsträckning fokuserat på dessa lärares bristande ämneskunskaper. Flera studier har också slagit fast att förskollärare och tidigare lärare har dåligt självförtroende vad gäller undervisning i naturvetenskap och många gör kopplingen att de bristande ämneskunskaperna är orsaken till det dåliga självförtroendet. Lösningen blir då att se till att lärarna får ökade ämneskunskaper. I den här artikeln vill vi diskutera syftet med naturvetenskap i förskolan och vilka ämnesdidaktiska kompetenser förskolläraren behöver för att kunna genomföra denna naturvetenskapliga verksamhet. Det empiriska materialet är hämtat från ett aktionsforskningsinspirerat projekt tillsammans med förskollärare och tidigare lärare(F-6). Vi utgår från en situation där barn tillsammans med förskollärare undersöker om olika föremål flyter eller sjunker i vatten och analyserar sedan denna situation med två olika epistemologiska utgångspunkter. Den första analysen tar avstamp i ett synsätt där utvecklande av begreppsförståelse och naturvetenskapligt tankesätt hos barn är det centrala målet för naturvetenskaplig undervisning. Genom denna analys framkommer att aktiviteten med barnen inte var så framgångsrik eftersom barnens naturvetenskapliga tänkande inte utvecklades; de lärde sig inte några nya begrepp utan till och med missförstod densitetsbegreppet. Den andra analysen utgår från att naturvetenskapen i sig inte är oproblematisk. Att ‘‘lära sig’’ naturvetenskap innefattar också att lära sig om den sociala praktiken, det språk och den kultur som råder där. Analys 2 visar att situationen har varit värdefull för barnens naturvetenskapliga kunnande; de har fått en erfarenhet av densitetsbegreppet som de senare kan bygga vidare på, erfarenheten var positiv och förstärktes av läraren; barnenupptäckte att de kan få makt över sitt eget lärande genom det experimenterande arbetssättet. Utifrån dessa resultat drar vi slutsatsen att det finns andra kompetenser än ämneskunskaper som också är relevanta för förskolläraren för att bedriva meningsfull naturvetenskaplig verksamhet. Tillsammans med det processinriktade arbetet med lärargruppen har fyra konkreta färdigheter kunnat identifieras: Uppmärksamma och använda sig av barns tidigare erfarenheter; Fånga det oväntade som inträffar i stunden; Ställa frågor som utmanar barnen och stimulerar till vidare undersökningar; Situerad närvaro. ‘‘Stannakvar’’ i situationen och lyssna på barnen och deras egna förklaringar. I artikeln diskuterar vi hur man genom att förstärka den här typen av ämnesdidaktiska kunskaper hos förskollärarna, och inte enbart fokusera på bristande ämneskunskap, kan arbeta sig bort från känslan av otillräcklighet och dåligt självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 6.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delaware.
    Critiquing science, thinking gender in science teacher education2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Chafing borderlands: obstacles for science teaching and learning in preschool teacher education2019Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examines preservice preschool teachers’ university science education experience.The empirical data are from a research and intervention project conducted on teacher education programs at two Swedish universities. We analyzed one of the assignments completed by 111 students within a science course as well as their conversations about the assignment at a number of seminars. We combined culture contrast and thematic analysis to examine the data. The results showed a tension between the preschool culture and the university science culture. We described this tension between the boundary lines of the two cultures as a chafing borderland. These cultures do not merge, and the defined boundaries cause chafing with each other. We discuss ways of diminishing this chafing of borderlands, potential border crossings such as caring and children as boundary objects and equalizing power imbalances.

  • 8.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delaware.
    Chafing borderlands – Student teachers' meeting with feminist critique in science courses2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gustafsson, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Teori och praktik i synergi – produktarbete som självständigt arbete2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas ett försök att hitta andra modeller än en ”traditionell uppsats” för examensarbeten inom lärarutbildningarna. Dessa examensarbeten benämns i texten pro-duktarbeten och karaktäriseras av att de blivande lärarna får en möjlighet att genomföra ex-empelvis ett utvecklingsarbete, som kan resultera i någon typ av produkt (ett undervisnings-material, en lärarhandledning eller liknande) som examensarbete utan att man gör avkall på ett vetenskapligt förhållningssätt.Rapportens första del ägnas åt att beskriva vad som karaktäriserar ett examensarbete, var-för det finns inom lärarutbildningarna samt vilken kunskap som finns om examensarbeten i tidigare forskning och i utvärderingar. Därefter redovisas överväganden och analysinstrument i relation till en fallstudie som bygger på granskning och analys av åtta slumpmässigt utvalda produktarbeten.Granskningen av de åtta arbetena, som skrivits av fyra blivande förskollärare och fyra bli-vande grundlärare, föregicks av en klassificering av Examensordningens mål för de båda ut-bildningarna. Huvudindelningen var dels mål med akademisk inriktning, dels mål med yrkes-anknuten inriktning. Förskollärarexamen har totalt 26 mål och grundlärarexamen Fk-3 har 27 mål. Sjutton mål är identiska för de båda lärarkategorierna. Endast fyra mål gäller explicit kunskaper om vetenskapligt förhållningssätt och forskningsarbete. Vidare genomfördes ytter-ligare en analys utifrån en annan indelning som använts i en undersökning om examensar-beten samt av en grov analys utifrån Högskolelagens övergripande mål. Dessutom genomför-des fyra samtal med lärare, som i olika funktioner kommit i kontakt med produktarbetena.Resultaten visar att skillnaderna mellan blivande förskollärare och blivande grundlärare när det gäller att uppfylla Examensordningens mål i sina examensarbeten är liten. Även de mål som har en akademisk inriktning uppfylls i de analyserade produktarbetena med ett undantag, nämligen kännedom respektive kunskap om vetenskapsteori. Beroende på examensarbetenas inriktning, så har även målet att informera och samarbeta med vårdnadshavare uppfyllts i yt-terst liten utsträckning. Det visade sig också att undersökningens åtta arbeten i betydligt högre grad uppfyllde Högskolelagens mål än vad som var fallet i en liknande undersökning från 2005. Samtalen med de fyra lärarna gav tillsammans en fyllig bild av olika synpunkter, såväl positiva som negativa, även om ingen av de fyra var helt negativ till produktarbeten.Rapporten avslutas med ett diskussionskapitel där didaktiken och vetenskapligheten i pro-duktarbetena diskuteras, liksom studenternas produkter och texter samt studenternas förhåll-ningssätt till produktarbetena och processen att ta fram dem. Även handledningssituationen och benämningen av dessa arbeten diskuteras. Rapporten avslutas med författarnas slutsatser och betoning av att Examensordningen så entydigt är inriktad på vad studenterna ska behärska för sin yrkesverksamhet samt att analyserna visade att oftast två tredjedelar eller fler av målen uppfylldes på något sätt. Detta innebär att studenter som genomfört produktarbeten knappast har rustats sämre för sin yrkesprofession än de som genomfört “traditionella” arbeten som mer präglas av de akademiska kraven. Därmed fastslås att produktarbeten har en potential inom lärarutbildningarna, men att den kunskap som föreliggande undersökning har givit måste förvaltas och förädlas.

  • 10.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Högskolan i Gävle.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Chafing borderlands: Obstacles for Science Teaching and Learning in Teacher Education2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A major Western concern is that young people avoid science and technology programs. At various times, and in different countries, governments, funding agencies and businesses have made large investments in recruitment campaigns with the objective to increase students’ interest and attract new groups of students to these disciplines. In particular, girls and women have been the target group for many of these campaigns. The assumption is that if young people understood how exciting and interesting science is, they would choose these subjects. In other words, the problem is that young people "don’t understand what is best for their own good".  In addition, research has shown that primary and pre-school student teachers often feel alienated by science education (Appleton & Kindt 2002) and that it may be difficult for these students to reconcile the role of teacher of young children with the role of science teacher in their identity formation (Danielsson & Warwick 2012).

     

    However, feminist science educators suggest that students’ lack of interest is caused by character and image of the disciplines (Brickhouse 2001; Scantlebury 2012). Feminist philosophers’ of science have challenged the view of natural sciences as objective, and argue that knowledge production is human activities that are socially and culturally situated (Haraway 1988; Harding 1986). A noted problem with science is its elitist image. Science is portrayed as difficult and demanding, and as requiring a special talent from those who study or engage with the discipline. A feminist pedagogical stance is to visualize and discuss cultural, social, and historical dimensions of science. This has also proved advantageous for the acquiring of science content knowledge (Sible et al 2006). Therefore, we argue, that one important aspect of science teacher education is to problematize science (education), e.g. by including feminist critiques of science (Capobianco 2007; Mayberry 1998).

    In this paper we explore the impact of a feminist teaching intervention within teacher education, focusing on the research question: What occurs when students are situated in the encounter between feminist critique of natural sciences and teacher education? What kind of obstacles can be identified and how will these effect pre-service teachers’ pedagogy of science?

     

    The intervention, data collection and analysis

    In an ongoing research and intervention project we are studying how an increased awareness of gender issues in science and in science teaching among student teachers influences their identities as teachers, and their teaching of science. We have followed a cohort of approximately 120 pre-service teachers (early years to lower secondary) from two universities in Sweden, through their first year of science courses. As an integral part of these science courses our intervention has introduced critical perspectives on gender and science as related to the culture of science and a feminist critique of the sciences. The project as a whole is framed theoretically by Hirdman's (1990) and Harding's (1986) theories of gender order in society, where gender is constituted on different levels: the structural, the symbolic and the individual (Harding 1986; Hirdman 1990; Rubin 1975). Hirdman (1990) describes this pattern from two perspectives: first, the separation of the two sexes and second, the superior status of the male standard. The formation of gender consolidates differences between the sexes and the female gender is always subordinate the male one, independent of status, class, time, and space.

  • 11.
    Anderssson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Critiquing science, thinking gender in science teacher education.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 12.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Introducing science faculty to feminist pedagogical practices.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delaware.
    Where is Science? An Exploration of the Places Student Teachers Associate with Science Learning.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    “In biology class we would just sit indoors…”: Experiences of insideness and outsideness in the places student teachers’ associate with science2016Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 11, nr 4, s. 1115-1134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we explore the places pre- and primary school (K-6) student teachers associate with their science learning experiences and how they view the relationship between these places and science. In doing so, we use ‘place’ as an analytical entry point to deepen the understanding of pre- and primary school student teachers’ relationship to science. Inspired by theories from human geography we firstly explore how the university science classroom can be conceptualised as a meeting place, where trajectories of people as well as artefacts come together, using this conceptualisation as the stepping stone for arguing the importance of the place-related narrations of science the students bring to this classroom. We thereafter analyse how a sense of place, including affective dimensions, is reflected in Swedish student teachers’ science learning narratives (collected in the form of an essay assignment where the student teachers’ reflected upon their in and out of school science learning experiences). The empirical material consists of 120 student essays. The most prominent feature of the empirical material as a whole is the abundance of affective stories about the student teachers’ experiences in natural environments, often expressing a strong sense of belonging to, and identification with, a particular place. However, the student narratives also give voice to an ambivalent valuing of the affective experiences of natural environments. Sometimes such affective experiences are strongly delineated from what the students consider actual science knowledge, on other occasions, students, in a somewhat contradictious way, stress natural environments as the authentic place for doing science, in contrast to the perceived in-authenticity of teaching science in the classroom. When student teachers explicitly discuss the classroom as a place, this was almost without exception with strong negative emotions, experiences of outsideness and alienation.

  • 15.
    Gullberg, Annica
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Does gender matter?: Preschool student teachers’ perspectives on gender, their teaching role and children2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Gullberg, Annica
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Kan en individualiserad barnsyn försämra barns möjlighet att lära sig naturvetenskap?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Gullberg, Annica
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Andersson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussénius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delware.
    Gender Knowledge as an Important but Neglected Aspect of Pedagogy of Science2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Gullberg, Annica
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Scantlebury, Kathryn
    Department of Chemistry and Biochemistry, University of Delaware, Newark, USA.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Pre-service teachers' views of the child: Reproducing or challenging gender stereotypes in science in preschool2018Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 4, s. 691-715Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We report how 47 pre-service teachers during their preschool placement in Sweden identify events related to gender and emerging science. We analysed their reflections on the situations with Gee’s Discourse analysis. Two dominant discourse models were identified: the Discourse Construare, where pre-service teachers assumed that children have potential interests in a variety of subjects, and the Discourse Essentia, where children were regarded to have a stable core identity. In the latter discourse, the pre-service teachers’ task would be to encourage the children to be who they are. The analysis found a connection between pre-service teachers’ views of the child and whether gender stereotypes were reproduced or counteracted. The Discourse Essentia is in conflict with the goal in the Swedish national curriculum that all children should learn science.  We discuss how the different discourses affect whether children are stimulated or inhibited in their emerging science activities and interests. Based on the results from an analysis of answers reflecting the Discourse Construare, we have designed a model illustrating a process for gender-aware teaching.

  • 19.
    Günther-Hanssen, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Emergent Science, ’Neutral’ Environments and Gendering Processes in Preschool2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 20.
    Günther-Hanssen, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    How does Gendering Matter in Preschool Science: Emergent Science, ‘Neutral’ Environments and Gendering Processes in Preschool2019Ingår i: Gender and Education, ISSN 0954-0253, E-ISSN 1360-0516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    his article explores gendered processes in preschool science through Barad’s agential realism [2007. Meeting the Universe Halfway. Quantum Physics of the Entanglement of Matter and Meaning. London: Duke Universal Press], and as such, the study makes both theoretical and empirical contributions in how it combines perspectives from emergent science [Siraj-Blatchford, J. 2001. Emergent Science and Technology in the Early Years.” Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP. Santiago, Chile, August 3], new materialism, and gender theory. Empirically, the study makes use of data constructed during a field study in a Swedish preschool with five-year-old children. The focus of the field study was the children’s play and explorations together with the preschool environment, during activities not specifically guided by teachers. The analysis highlights how the children’s identities and scientific explorations are made possible as well as constrained together with the preschool’s material-discursive environment. As such, the study demonstrates how teachers cannot rely on any environment, activity, choice or subject content to be (gender) neutral.

  • 21.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Chafing borderlands: preservice teachers’ meeting with different cultures in their education2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap2014Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 2, s. 109-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 23.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Högskolan i Gävle.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    "Här håller vi inte på med genus, här håller vi på med naturvetenskap"2014Ingår i: Vetenskapsrådet Resultatdialog 2014, ISSN 1651-7350, s. 98-108Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lärarstudenter har följts under ett år av naturvetenskapliga kurser, där vi problematiserat den naturvetenskapliga kulturen och integrerat genusmoment. En utgångspunkt har varit att ökad genusmedvetenhet, tillsammans med kunskaper om ämneskulturen, kan ge nya sätt att förhålla sig till och arbeta med naturvetenskap. Resultaten visar att när studenter med negativa erfarenheter av naturvetenskaplig undervisning förstår hur ämneskulturen påverkat dem, så ger det dem en annan relation till ämnena. Även platsen har betydelse för att förstå känslor av alienation. Det visar sig också att genus har betydelse för vilka områden barn får tillgång till. Lärares (o)medvetna föreställningar kan innebära att de tolkar och styr barnens aktiviteter, vilket får till följd att barnen kan uppmuntras eller hämmas. Lärarens genusmedvetenhet får då ämnesdidaktiska konsekvenser. Från det empiriska materialet har vi konstruerat en modell som illustrerar lärarens utveckling av en genusmedveten undervisning.

  • 24.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delaware.
    "Här håller vi inte på med genus, här håller vi på med naturvetenskap"2014Ingår i: Resultatdialog 2014, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Högskolan i Gävle.
    Scantlebury, Kathryn
    University of Delaware.
    Interstitial spaces - a model for challenge and change.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper introduces the concept of interstitial spaces to examine the boundaries of science, science education, pedagogy, caring, and gender to discuss the different cultures teacher students meet during their education. Interstitial spaces exist between and within boundaries. These spaces are possible sites within a defined context (a discipline, a practice, a culture) that may be occupied by an actor/agent working as a “carrier” of different cultural practices, knowledge and theories. A “carrier” can use the interstitial space to influence and challenge a “new” context and thus loosen up boundaries, but can also by experiencing new cultures and developing new knowledge integrate these new views into future practices. Thus, interstitial spaces establish a context for a carrier to act in ways to transform and change the cultures of disciplines. On an individual level, instead of feelings of alienation, of not fitting into a culture, the model offers a carrier the position as someone who has the potential and possibility to invoke a change, and this can be empowering.

  • 26.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Naturvetenskap och utbildning. En materiell, skev, "sexig" och skavande historia?2018Ingår i: Tidskrift för genusvetenskap, ISSN 1654-5443, Vol. 39, nr 4, s. 2-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I detta temanummer om naturvetenskap och utbildning, går naturvetenskapen som en röd tråd genom samtliga artiklar och finns även med som en aspekt i frispel och recensioner. Genom åren har det tidigare förekommit ett antal artiklar på samma tema, samt några temanummer och artiklar med fokus på det närliggande teknikområdet. Naturvetenskap har också en gång tidigare varit föremål för ett temanummer, nämligen i dåvarande Kvinnovetenskaplig tidskrift, nummer 4 från 1984, som handlade om kvinnor och naturvetenskap. Då beskrevs vetenskapsområdet som ”kanske det forskningsfält, som längst lyckats hålla sig utom skotthåll för den feministiska vetenskapskritiken”, vilket förklarades med mansdominansen samt de naturvetenskapliga ämnenas förmåga att upprätthålla en bild som varande objektiva och värderingsfria. Inte mycket har hänt sedan dess; naturvetenskapen har lyckats bevara ett skimmer av objektivitet ochden är fortfarande en manlig bastion vad gäller högre positioner inom akademin, även inom biologiämnet som haft en majoritet av kvinnliga studenter åtminstone sedan 1980-talet. Exempel på hur detta kan ta sig uttryck idag ges i några av artiklarna i föreliggande nummer.

    Vi hoppas att detta temanummer, med ett feministiskt insider-perspektiv på naturvetenskap, kan bidra med nya perspektiv på ämneskulturerna. Med förhoppning om givande och lärorik läsning,

  • 27.
    Hussenius, Anita
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Scantlebury, Kathryn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Transgressing disciplinary borders: position-status-power as feminists within science/scientists within gender studies2016Ingår i: ECER 2016: Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coming from natural science disciplines into a research environment where transgressive encounters between cultural, social and biological understandings of sex and gender are characteristic, we examine how one can use transgressive identities to offer a feminist critique of traditional organizational and knowledge boundaries. We examine the different experiences that have caressed, chafed, pained, influenced and thus contributed to our shaping of our identities. Our focus is the challenges and advantages of engaging with, and participating in, the cultures of different disciplines.

     

    Feminism promotes an awareness of, and a need to challenge, social power structures. Feminists have provided critical stances of scientific knowledge, the production of that knowledge and where the knowledge resides. While science is an obvious ‘target’ of a feminist critique, as researchers who operate in interstitial settings between feminism and science, science and education, our positions provide us the opportunity to examine the role of status and power in elevating one subject over another and to discuss how feminism, science and science education may intersect to produce new knowledge, practices and structures.

     

    In this presentation we use the concepts of interstitial spaces and transgressive identities to examine the boundaries of gender and feminist studies, science, and education and discuss our research practices and positions. In doing so, our point of departure is our own experiences. Interstitial spaces exist between and within boundaries. These spaces are possible sites within a defined context (a discipline, a practice, a culture) that may be occupied by an actor/agent working as a “carrier” of different cultural practices, knowledge and theories. A “carrier” can use the interstitial space to influence and challenge a “new” context and thus loosen up boundaries, but can also by experiencing new cultures and developing new knowledge return to the “old” culture to integrate these new practices. Thus, interstitial spaces establish a context for transgressive identities to emerge so one can act in ways to transform and change the cultures of disciplines.

     

    Hussénius, A., Scantlebury, K., Andersson, K., and Gullberg, A. (2015). Interstitial spaces: A model for transgressive processes. In J. Bull & M. Fahlgren (Eds.) Illdisciplined Gender - Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters. (pp. 11-30). Crossroads of Knowledge. Rotterdam: Springer Publishing.

  • 28.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    University of Delaware.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Can material feminism make gender matter in 21st science education research?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 29.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    University of Delaware.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Engaging Science Education with Material Feminism2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Communicating through silence: Examining the unspoken and the unsaid in discussions about science2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Making matter matter to make feminism and gender matter in science2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Making matter matter to make feminism and gender matter in science education2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 33.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Using spacetimemattering to engage science education with matter and material feminism2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 34.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Using spacetimemattering to engage science education with matter and material feminism2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 35.
    Scantlebury, Kathryn
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. University of Delaware.
    Hussenius, Anita
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Gullberg, Annica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Anderssson, Kristina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Danielsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Can material feminism make gender matter in 21st science education research?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research in gender and education has evolved from a focus on issues of equity and access, to difference and intersectionality, and more recently subjectivity and identity (Dillabough, McLeod, & Mills, 2009).  While science education research has continued its focus on access, difference, and identity, gender research within the field has become fused, and possibly lost, within other social categories (Scantlebury, in press). McRobbie (2009) labeled the erosion of feminist research through the devaluing of its ideas and goals as disarticulation. She argued that rather than producing new goals and themes across social categories, disarticulation acted as a ‘dispersal strategy’, to the detriment of all social groups.  Feminism was no longer viewed as a place where different subordinate groups could learn from each other and identify common political causes feminist ideals (McRobbie, 2009). 

    Despite calls from feminist researchers for a more nuanced examination of gender in science education, such as, how various social categories intersect and interact with one’s gender (that is, intersectionality), using queer theory to challenge hetereonormative assumptions in science and schooling, and expanding data analysis to include a broader interpretation of gender than the dichotomy of feminine and masculine (Hussenius et al, 2013). Currently, the percentage of papers with ‘gender or feminist or equity’ as a research category in peer-reviewed science education articles is less than five percent (Hussenius et al, 2013).  In areas of science education research that produced the most published articles such as changing students’ conceptions or examining teachers’ pedagogical content knowledge, researchers have rarely addressed gender issues (Andersson 2010; 2013).  But science and science education are social organizations, and as such are gendered (Acker, 1990). Gender influences who studies, participates, and engages in science. An ongoing trend is that females are overrepresented in the biological/life sciences and males are disproportionally represented in the physical sciences (Hill et. al., 2010). Previously, researchers have suggested that achievement and attitudinal differences accounted for the gendered pattern of females’ and males’ science participation. However, meta-analytic studies have shown minimal differences in achievement between females and males (Hyde & Linn, 2006). Researchers suggest that larger societal structures, rather than differences between groups, explain why academically capable and qualified women chose not to enroll in physical science and/or engineering majors or more than three times the number of boys indicated their interest in a computing, engineering or mathematics career compared to girls (Sikora & Pokropek, 2012). However, gender studies at society’s structural level rarely examine outcomes in terms of gender and other social categories and the engagement of students in science remains highly gendered.

    In the early 1990’s Haraway challenged feminists to engage with reality and an examination of language because science and technology and the discourse that built these areas produced a ‘matrix of domination’. Science education research rarely uses critical theories when producing knowledge and recommending changes to teacher preparation, curriculum that would interest and engage all students, or the pedagogical practices that would deconstruct a ‘matrix of domination’.  Barad (2003) argued that researchers had granted language ‘too much power” and called for feminists to re-engage with matter/material. 

    Material feminism considers language and reality, and incorporates both into discussions of identity (Hekman, 2010). Material feminism offers a theoretical framework for science educators because it moves theorizing and analysis from the post modern and post humanities approaches to social critique that focused solely on language/discourse to incorporating matter. This theoretical paper introduces, and then discusses, how material feminism may offer a framework for science education researchers to re-examine how engaging with socio-cultural context as well as the physical contexts of learning, teaching and practicing science could make gender matter.

1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf