uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Marcus
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Idevall, Karin Hagren
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Kalm, Mikael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Nyström, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Petrulevich, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
    Sahlée, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alternativa och inofficiella ortnamn i Uppsala: tre smärre studier2013Inngår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 5-27Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Särtryck
  • 2.
    Fürst, Henrik
    et al.
    Swedish National Defence College.
    Idevall Hagren, Karin
    'Drone Porn' and Violence: Comments on YouTube to a Drone Attack2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Fürst, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Frames of Death: Media Audience Framing of a Lethal Drone Strike2019Inngår i: Death Matters: Cultural Sociology of Mortal Life / [ed] Holmberg, Tora; Jonsson, Annika; Palm, Fredrik, London: Palgrave Macmillan, 2019, s. 221-239Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter presents an analysis of a video clip of a lethal drone strike on YouTube. Two cultural frames are identified—seeing the killing either as legitimate or illegitimate. The first audience framing views the uploader’s framing as legitimate by constructing (1) a moral response where death through drone strike is justified and the killed lives are constituted as unlivable, and (2) an aesthetic and affectual response where the death is enjoyed as drone porn. The second audience framing (1) contests the uploader’s frame and constitutes the lives as livable, and (2) responds to the contested kill with drone horror. The study shows the characteristics of war propaganda in a time pervaded by highly technologized warfare, by discourses of terrorism, and by new digital modes for communication.

  • 4.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    I ett antirasistiskt rum: En språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feministisk plattform på Instagram2015Inngår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 36, nr 3, s. 7-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Anti-racism in contemporary Sweden is often manifested in protests against explicit racist expressions and acts. However, anti-racism also concerns the attention to and questioning of structures, prejudices and norms. This approach to anti-racism is often emphasised by those who are themselves victims of racism. One example is MAKTHAVARNA (“the power holders”), an anti-racist platform on the social networking site Instagram. MAKTHAVARNA targets those who are directly affected by racism. White followers of the account are asked not to post comments or contribute to the discussions.

    From a postcolonial perspective and with linguistic methods, this study examines the interactions on MAKTHAVARNA, where victims of racism share their experiences of white supremacy, and where white people interfere in the discussions despite the separatist rules. The analysis shows how norms of whiteness are translated in speech acts made by white followers who ask questions, make judgments and expect information, which results in the (re)production of asymmetric relationships. The position of those affected by racism is formed by the linguistically (re)produced normative white position. However, the hierarchical relationship between these positions is dislocated when the victims of racism reclaim precedence, by for example citing and interpreting white people’s utterances from their own perspectives. Furthermore, the analysis shows how the terms for participation in platform discussions are set up linguistically and technically in the digital social media. Consequently, through this media, a public space and precedence in defining anti-racism are provided for the target audience of MAKTHAVARNA. White followers, on the contrary, cannot participate actively on the platform – not even with good intentions – without linguistically reproducing hierarchical relationships and norms of whiteness.  

  • 5.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Lika villkor på Språkvetenskapliga fakulteten: Utredning av jämställdhet och likavillkorsarbete på fakultetens institutioner2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande utredning är dels att inventera behovet av likavillkorsinsatser på Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, dels att utreda förutsättningar och former för likavillkorsarbete på fakultetens fyra institutioner. Utredningen består av tre delundersökningar. För det första ges ett statistiskt underlag som visar hur jämställdheten ser ut på institutionerna avseende könsfördelning inom olika tjänstekategorier, löneskillnader och sjukskrivningar. För det andra görs en analys av de styrdokument som behandlar jämställdhet och lika villkor, framförallt handlingsplaner och verksamhetsplaner. För det tredje presenteras resultaten av en intervjustudie där prefekter, studierektorer, likavillkorsombud och representanter i likavillkorsgrupper diskuterar lika villkor och förutsättningarna för att arbeta med frågor som berör lika villkor.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Polariserade politiska debatter om migration: Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter2016Inngår i: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 4, nr 3, s. 65-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Frågor om rasism och flyktingpolitik är vanligt förekommande i politiska debatter, inte minst sedan Sverigedemokraterna 2010 tog plats i riksdagen och driver begränsad migration till Sverige som sin huvudfråga. Föreliggande studie undersöker hur politiker talar om flyktingpolitik och migration till Sverige i de tv-sända partiledardebatterna inför valet 2014. Syftet är att undersöka hur positioneringar och attityder till migration formas genom interaktionen mellan deltagarna och av debatterna som medieproduktion. Analysunderlaget utgörs av de sekvenser där ämnena flyktingpolitik, migration och integration diskuteras. Sammanlagt handlar det om åtta sekvenser från åtta olika debatter.

    Med aktör-nätverksteori (Latour 2007) som teoretiskt ramverk studerar jag hur partiledarna, tv-kamerorna, programledarna, bildskärmarna i studion och publiken blir till aktörer som i samspel med varandra skapar den bild av debatten som når tittarna. Jag använder verktyg från appraisal (Martin & White 2005) och multimodal diskursanalys (van Leeuwen 2005, 2008) för att studera hur aktörerna översätts och positioneras. Jag tittar bland annat på hur partiledarna citerar, förnekar och motsäger varandras yttranden och hur de formulerar egna åsikter genom att ta avstånd från någon annan.

    Analysen visar hur debatten polariseras då samtliga partiledare tar avstånd från Sverigedemokraternas partiledare Åkesson och han från dem, men också hur Åkesson görs till en central aktör då kameran filmar honom i betydligt större utsträckning än de andra partiledarna. Analysen visar också hur Åkesson gör negativa bedömningar både av migration och av de andra partiernas politik i frågan. Den dominerande attityden bland övriga partiledare är att Sverige är ett demokratiskt och öppet land som bör ta emot flyktingar och immigranter. Denna ”toleransdiskurs” skapar en positiv självbild som upprätthålls av att det finns ”andra” att tolerera och hjälpa (Blommaert & Verschueren 1998). Immigranter och flyktingar bedöms också utifrån ett nyttoperspektiv (jfr Boréus 2006b) där de välkomnas till Sverige med argumentet att de bidrar till Sveriges ekonomi.

    En analys av de bilder som visas på bildskärmarna i en tv-studio ger resultatet att debattämnet illustreras av negativa skildringar av människor som flyr. Individerna på bilderna avbildas med dunkla färger och på distans, vilket bidrar till att konstruera dem som främmande och hotfulla. Detta ligger i linje med den attityd till migration som Sverigedemokraterna ger uttryck för.

    En slutsats är att den polariserade debatten upprätthålls både av partiledarna, av kamerans val av fokus och av programledarna. Attityderna till migration skapas i interaktionen där de också blir ett sätt att positionera sig politiskt och upprätthålla bilden av Sverige – antingen som ett tolerant och godhjärtat land eller som ett land under hot från det som betraktas som icke-svenskt.

    Fulltekst (pdf)
    Idevall - Polariserade politiska debatter om migration
  • 7.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Politiskt korrekt" och normalisering av rasism: En diskursanalys av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält2014Inngår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, nr 24, s. 101-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article shows the linking of the use of the negative expression politically correct (PC) to racist and anti-feminist discourses. I analyze the expression PC in an online newspaper editorial and the comments published in its comments section. The aim is to explore this linkage by determining who and what phenomena that are positioned as PC, what implicit assumptions these positionings are based on, and what power asymmetries are reproduced. Actor-network theory, with punctualization and black box as two key concepts, is used as a discourse analytical framework in order to analyze explicit and implicit relations between positions.

    The study shows that a majority of the commentators position themselves as marginalized “immigration critics” and use the negative expression PC to position a leftish and feminist PC elite as powerful. Immigration is positioned as a general threat supported by this elite. Racist sentiments are positioned as justifiable reactions to these presumed threats. Furthermore, when commentators accused of being PC defend anti-racism and feminism, they position immigrants and women as “others”, in need of help, and thereby divide “us” from “them”. Thus, the positioning of others as PC and the reaction to being positioned as such lead to a polarized debate with sharp divisions between left and right, extreme and democratic, and “us” and “them”, which seem to pave the way for a normalization of both explicit and implicit racist discourses.

    Fulltekst (pdf)
    Idevall, Karin Hagren, "Politiskt korrekt" och normalisering av rasism.
  • 8.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Punktualiseringar av islam, muslimer, svenskar och det svenska samhället: Diskriminering och privilegiering i kommentarsfältsdiskussioner2015Inngår i: Från social kategorisering till diskriminering: Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, s. 41-72Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur diskriminering och privilegiering re_produceras i skrivna kommentarer på internet där olika framställningar av muslimer, islam, svenskar och det svenska samhället görs. Begreppen svart låda och punktualisering, hämtade från aktör-nätverksteorin, används för att dels studera de processer där motstridiga, instabila, lokala och ibland ifrågasatta framställningar görs, dels studera vilka underliggande antaganden som dessa grundas på och re_producerar. Analysen visar hur stereotypa och diskriminerande framställningar av muslimer och islam görs i kommentarsfältsdiskussionerna, men även hur de möter motstånd och ifrågasätts. Analysen visar också hur privilegierande framställningar av svenskar och det svenska samhället görs med de islamofoba kategoriseringarna som grund. Föreställningar om Sverige vilar på premisserna att islam utgör ett hot, att svenska medier blundar för detta och att muslimer är annorlunda. Föreställningar om Sverige upprätthålls därmed i kommentarsfältet när islamofoba framställningar re_produceras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Hagren Idevall, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Språk och rasism: Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This PhD thesis concerns language and racism. The aim is to explore how racism is reproduced in interaction in public debates on immigration, integration and refugee policy. From a constructivist pragmatic perspective, language is considered as a practice that composes and makes sense of our social world and all the phenomena and individuals that we perceive in it. Racist discourses discriminate against and privilege people by categorising them according to notions of cultural, ethnical, racial, religious and national differences.

    The thesis has two main themes: 1) the linguistic reproduction of, and response to, racist discrimination and privileging in interaction, and 2) the role of language in various public arenas, and the norms and conditions for participation in these arenas. The thesis comprises five studies. Study I examines racist discourses and conditions for participation in an online newspaper comments section. Study II examines how the phrase “politically correct” is used and negotiated in the same comments section, and how its usage leads to the reproduction and normalisation of racism. Another comments section is the focus of Study III, in which discriminating and privileging categorisations of Muslims, Islam, Swedes and Sweden are analysed. Study IV examines an anti-racist forum on the social networking site Instagram. In the study, the reproduction of norms of whiteness is analysed, as well as power relations that are evoked, sustained and transformed in interaction. Finally, Study V is an analysis of linguistic, visual and material reproductions of political positions and racist discourses in a debate among party leaders on Swedish television.

    The thesis demonstrates how normalisation of racism is accomplished in interaction, and how reproduction of hierarchically structured difference and bigoted stereotypes are performed, and challenged, through language. The medium, combined with the user’s speech acts, set up the norms and conditions for participation, and for the discursive processes that reproduce the relations and structures of power.

    Delarbeid
    1. "Ge mig dina källor på det innan jag tror på det, fram tills dess kommer jag skratta åt det påståendet": En språkvetenskaplig studie av relationer i kommentarsfält online
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"Ge mig dina källor på det innan jag tror på det, fram tills dess kommer jag skratta åt det påståendet": En språkvetenskaplig studie av relationer i kommentarsfält online
    2014 (svensk)Inngår i: Vernacular Literacies: Past, Present and Future / [ed] Edlund, Ann-Catrine,Edlund, Lars-Erik, Haugen, Susanne, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet; Kungl.Skytteanska samfundet , 2014, s. 77-89Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kommentarsfält till nyhetsartiklar på internet utgör en av de arenor för offentlig debatt som digitala medier numera erbjuder, och har uppmärksammats på grund av de många rasistiska inlägg som förekommit. I en analys av ett kommentarsfält på Aftonbladets webbplats studeras den internetbaserade interaktionen ur ett aktör-nätverksperspektiv, med fokus på de aktörer och översättningar som konstituerar kommentarsfältet. Kommentarer och skribenter studeras som aktörer som genererar effekter i interaktionen och i det aktör-nätverk som håller på att skapas. Analysen visar att det finns två huvudsakliga syften med kommentarsfältet  och att dessa står i konflikt med varandra samtidigt som de ömsesidigt bidrar till att forma varandra. Konflikten handlar om en oenighet om vad som får och inte får skrivas i kommentarsfältet. De regler för innehållet som Aftonbladet har utformat ifrågasätts av kommentarer som förespråkar total yttrandefrihet. En analys av den interpersonella grammatiken visar hur interkationen, diskurser om hur debatten ska föras och rasistiska diskurser uppförs i relation till de olika syften som aktörerna har. Rasistiska diskurser rättfärdigas genom en diskurs om objektivitet i argumentationen och reproduceras i den för webbplatsen specifika interaktionen.

    Abstract [en]

    Comments sections on news paper websites are part of the new digital public debate, offered by Web 2.0 and defined by the possibilities for interaction on the Internet. In this article, the online interaction is studied from an Actor-Network perspective, describing the actors and the translations that constitute a comments section on an article from the Swedish newspaper Aftonbladet. Comments and writers are studied as actors that generate effects in the interaction and in the constitution of the comments section as an actor-network in process. The analysis shows that there are two competing, but mututally developed, aims of the comments section, with different opinions about what can and cannot be written in the comments. The regulations of the content set up by Aftonbladet are challenged by comments that advocate absolut freedom of speech. An analysis of the interpersonal grammar shows how the interaction and discourses on how to debate and discourses of racism are performed in relation to these aims. Racist discourses are justified through a discourse on objectivity and are reproduced by the kind of interaction that is generated by the online terms.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet; Kungl.Skytteanska samfundet, 2014
    Serie
    Vardagligt skriftbruk ; 3
    Emneord
    Comments sections, online interaction, digital literacies, Actor-Network-theory, racism, Kommentarsfält, interaktion, internet, aktör-nätverksteori, rasism, diskurs
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Nordiska språk
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-230632 (URN)9789188466860 (ISBN)
    Tilgjengelig fra: 2014-08-27 Laget: 2014-08-27 Sist oppdatert: 2018-01-11bibliografisk kontrollert
    2. "Politiskt korrekt" och normalisering av rasism: En diskursanalys av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>"Politiskt korrekt" och normalisering av rasism: En diskursanalys av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält
    2014 (svensk)Inngår i: Språk & Stil, ISSN 1101-1165, nr 24, s. 101-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    This article shows the linking of the use of the negative expression politically correct (PC) to racist and anti-feminist discourses. I analyze the expression PC in an online newspaper editorial and the comments published in its comments section. The aim is to explore this linkage by determining who and what phenomena that are positioned as PC, what implicit assumptions these positionings are based on, and what power asymmetries are reproduced. Actor-network theory, with punctualization and black box as two key concepts, is used as a discourse analytical framework in order to analyze explicit and implicit relations between positions.

    The study shows that a majority of the commentators position themselves as marginalized “immigration critics” and use the negative expression PC to position a leftish and feminist PC elite as powerful. Immigration is positioned as a general threat supported by this elite. Racist sentiments are positioned as justifiable reactions to these presumed threats. Furthermore, when commentators accused of being PC defend anti-racism and feminism, they position immigrants and women as “others”, in need of help, and thereby divide “us” from “them”. Thus, the positioning of others as PC and the reaction to being positioned as such lead to a polarized debate with sharp divisions between left and right, extreme and democratic, and “us” and “them”, which seem to pave the way for a normalization of both explicit and implicit racist discourses.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Uppsala: , 2014
    Emneord
    Politically correct, racism, discourse, actor-network theory, comments sections, anti-feminism, punctualization, black boxes, Politiskt korrekt, rasism, diskurs, aktör-nätverksteori, kommentarsfält, antifeminism, punktualiseringar, svarta lådor
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Nordiska språk
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-247750 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2015-03-23 Laget: 2015-03-23 Sist oppdatert: 2018-01-11bibliografisk kontrollert
    3. Punktualiseringar av islam, muslimer, svenskar och det svenska samhället: Diskriminering och privilegiering i kommentarsfältsdiskussioner
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Punktualiseringar av islam, muslimer, svenskar och det svenska samhället: Diskriminering och privilegiering i kommentarsfältsdiskussioner
    2015 (svensk)Inngår i: Från social kategorisering till diskriminering: Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, s. 41-72Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur diskriminering och privilegiering re_produceras i skrivna kommentarer på internet där olika framställningar av muslimer, islam, svenskar och det svenska samhället görs. Begreppen svart låda och punktualisering, hämtade från aktör-nätverksteorin, används för att dels studera de processer där motstridiga, instabila, lokala och ibland ifrågasatta framställningar görs, dels studera vilka underliggande antaganden som dessa grundas på och re_producerar. Analysen visar hur stereotypa och diskriminerande framställningar av muslimer och islam görs i kommentarsfältsdiskussionerna, men även hur de möter motstånd och ifrågasätts. Analysen visar också hur privilegierande framställningar av svenskar och det svenska samhället görs med de islamofoba kategoriseringarna som grund. Föreställningar om Sverige vilar på premisserna att islam utgör ett hot, att svenska medier blundar för detta och att muslimer är annorlunda. Föreställningar om Sverige upprätthålls därmed i kommentarsfältet när islamofoba framställningar re_produceras.

    Abstract [en]

    The aim of the study is to analyse how discrimination and privileges are re_produced in a comments section online, where various desciptions of muslims, islam, Swedes and the Swedish society are made. The concepts black box and punctualization, originating from actor-network theory, are used to study processes where conflicting, temporal, local and challenging categorizations are made, and to identify the underlying assumptions that reinforce the categorizations. The analysis shows how discriminating stereotypes of muslims and islam appear in the written comments, but also how they are resisted and challenged. Further on the analysis shows how privileged constructions of Swedes and the Swedish society rely on the islamophobic categorizations. Images of Sweden are made from the assumptions that islam is a threat to the society, that Swedish media ignore this and that muslims are fundamentally different from Swedes. The images of Sweden are thus maintained through islamophobic representations re_produced in the comments sections. 

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    Huddinge: Södertörns högskola, 2015
    Serie
    Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola ; 4
    Emneord
    Discrimination, islamophobia, actor-network theory, black box, comments sections, feminism, Diskriminering, islamofobi, aktör-nätverksteori, svarta lådor, kommentarsfält, feminism
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Nordiska språk
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-261832 (URN)978-91-87843-26-6 (ISBN)
    Tilgjengelig fra: 2015-09-04 Laget: 2015-09-04 Sist oppdatert: 2018-01-11bibliografisk kontrollert
    4. I ett antirasistiskt rum: En språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feministisk plattform på Instagram
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>I ett antirasistiskt rum: En språkvetenskaplig analys av vithet och maktrelationer på en antirasistisk och feministisk plattform på Instagram
    2015 (svensk)Inngår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 36, nr 3, s. 7-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Anti-racism in contemporary Sweden is often manifested in protests against explicit racist expressions and acts. However, anti-racism also concerns the attention to and questioning of structures, prejudices and norms. This approach to anti-racism is often emphasised by those who are themselves victims of racism. One example is MAKTHAVARNA (“the power holders”), an anti-racist platform on the social networking site Instagram. MAKTHAVARNA targets those who are directly affected by racism. White followers of the account are asked not to post comments or contribute to the discussions.

    From a postcolonial perspective and with linguistic methods, this study examines the interactions on MAKTHAVARNA, where victims of racism share their experiences of white supremacy, and where white people interfere in the discussions despite the separatist rules. The analysis shows how norms of whiteness are translated in speech acts made by white followers who ask questions, make judgments and expect information, which results in the (re)production of asymmetric relationships. The position of those affected by racism is formed by the linguistically (re)produced normative white position. However, the hierarchical relationship between these positions is dislocated when the victims of racism reclaim precedence, by for example citing and interpreting white people’s utterances from their own perspectives. Furthermore, the analysis shows how the terms for participation in platform discussions are set up linguistically and technically in the digital social media. Consequently, through this media, a public space and precedence in defining anti-racism are provided for the target audience of MAKTHAVARNA. White followers, on the contrary, cannot participate actively on the platform – not even with good intentions – without linguistically reproducing hierarchical relationships and norms of whiteness.  

    Abstract [sv]

    Antirasismen i Sverige idag manifesteras ofta i protester mot explicita rasistiska uttryck och handlingar. Antirasism handlar dock också om att uppmärksamma och ifrågasätta strukturer, fördomar och normer, vilket ofta görs av dem som själva har erfarenhet av att utsättas för rasism. Ett exempel så sådan antirasism finns på MAKTHAVARNA, en plattform på den sociala bilddelningsapplikationen Instagram. MAKTHAVARNA riktar sig till dem som är direkt drabbade av rasism. Plattformens vita följare ombeds att inte posta inlägg eller delta skriftligt i diskussionerna. 

    Från ett postkolonialt perspektiv och med språkvetenskapliga metoder undersöker denna studie interaktionen på MAKTHAVARNA, där personer utsatta för rasism delar med sig av sina erfarenheter och där vita personer trots de separatistiska riktlinjerna skriver inlägg och deltar i diskussionerna. Analysen visar hur vithetsnormer översätts i vita skribenterna språkhandlingar, så som frågor, bedömningar och förväntningar på att bli upplysta, vilket resulterar i (re)produktionen av asymmetriska relationer. Positioneringen av den som utsätts för rasism formas i interaktionen av den språkligt (re)producerade normativa vita positioneringen. Den hierarkiska relationen mellan dessa båda positioner förskjuts dock då personer utsatta för rasism återtar tolkningsföreträde, vilket de exempelvis gör genom att citera och tolka vita personers yttranden utifrån sina egna perspektiv. Analysen visar också hur deltagande på plattformen regleras både språkligt och med hjälp av de tekniska funktioner Instagram erbjuder. Därmed skapas genom det sociala mediet en offentlig arena där plattformens målgrupp själva kan definiera antirasism. Vita följare å andra sidan kan inte delta aktivt i diskussionerna utan att (re)producera hierarkiska relationer och vithetsnormer, oavsett om deras syften är goda eller inte.  

    Emneord
    anti-racism, feminism, Instagram, language, separatism, whiteness, antirasism, feminism, Instagram, språk, separatism, vithet
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Nordiska språk
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-270971 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2016-01-05 Laget: 2016-01-05 Sist oppdatert: 2020-03-12
    5. Polariserade politiska debatter om migration: Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Polariserade politiska debatter om migration: Positioneringar och attityder i tv-sända valdebatter
    2016 (svensk)Inngår i: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 4, nr 3, s. 65-87Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [sv]

    Frågor om rasism och flyktingpolitik är vanligt förekommande i politiska debatter, inte minst sedan Sverigedemokraterna 2010 tog plats i riksdagen och driver begränsad migration till Sverige som sin huvudfråga. Föreliggande studie undersöker hur politiker talar om flyktingpolitik och migration till Sverige i de tv-sända partiledardebatterna inför valet 2014. Syftet är att undersöka hur positioneringar och attityder till migration formas genom interaktionen mellan deltagarna och av debatterna som medieproduktion. Analysunderlaget utgörs av de sekvenser där ämnena flyktingpolitik, migration och integration diskuteras. Sammanlagt handlar det om åtta sekvenser från åtta olika debatter.

    Med aktör-nätverksteori (Latour 2007) som teoretiskt ramverk studerar jag hur partiledarna, tv-kamerorna, programledarna, bildskärmarna i studion och publiken blir till aktörer som i samspel med varandra skapar den bild av debatten som når tittarna. Jag använder verktyg från appraisal (Martin & White 2005) och multimodal diskursanalys (van Leeuwen 2005, 2008) för att studera hur aktörerna översätts och positioneras. Jag tittar bland annat på hur partiledarna citerar, förnekar och motsäger varandras yttranden och hur de formulerar egna åsikter genom att ta avstånd från någon annan.

    Analysen visar hur debatten polariseras då samtliga partiledare tar avstånd från Sverigedemokraternas partiledare Åkesson och han från dem, men också hur Åkesson görs till en central aktör då kameran filmar honom i betydligt större utsträckning än de andra partiledarna. Analysen visar också hur Åkesson gör negativa bedömningar både av migration och av de andra partiernas politik i frågan. Den dominerande attityden bland övriga partiledare är att Sverige är ett demokratiskt och öppet land som bör ta emot flyktingar och immigranter. Denna ”toleransdiskurs” skapar en positiv självbild som upprätthålls av att det finns ”andra” att tolerera och hjälpa (Blommaert & Verschueren 1998). Immigranter och flyktingar bedöms också utifrån ett nyttoperspektiv (jfr Boréus 2006b) där de välkomnas till Sverige med argumentet att de bidrar till Sveriges ekonomi.

    En analys av de bilder som visas på bildskärmarna i en tv-studio ger resultatet att debattämnet illustreras av negativa skildringar av människor som flyr. Individerna på bilderna avbildas med dunkla färger och på distans, vilket bidrar till att konstruera dem som främmande och hotfulla. Detta ligger i linje med den attityd till migration som Sverigedemokraterna ger uttryck för.

    En slutsats är att den polariserade debatten upprätthålls både av partiledarna, av kamerans val av fokus och av programledarna. Attityderna till migration skapas i interaktionen där de också blir ett sätt att positionera sig politiskt och upprätthålla bilden av Sverige – antingen som ett tolerant och godhjärtat land eller som ett land under hot från det som betraktas som icke-svenskt.

    Emneord
    appraisal, aktör-nätverksteori, multimodalitet, partiledardebatter, positioneringar, rasism, Sverigedemokraterna, tolerans
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Nordiska språk
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-282871 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2016-04-07 Laget: 2016-04-07 Sist oppdatert: 2018-01-10bibliografisk kontrollert
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    preview image
  • 10.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Aktör-nätverksteori och kritiska textanalyser: En diskussion om teori, metod och tillämpning2018Inngår i: Kritiska text- och diskursstudier / [ed] Wojahn, Daniel, Seiler Brylla, Charlotta & Westberg, Gustav, Huddinge: Södertörns högskola, 2018, s. 81-100Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Actor-network theory (ANT) offers an approach to study how social phenomena and relations are developed and come to matter. ANT objects to using theory as an explanatory framework, within which empirics is added and shaped. ANT claims that theoretical presumptions should not be the starting point for critic, but rather that critique is an effect of close deployment of empirical data. This article aims to read ANT from a critical linguistics’ perspective in order to discuss how ANT can bring new perspectives on the social to linguistics, and offer concepts and tools for critical text analysis. The article introduces ANT’s ontology and epistemology as well as the theoretical perspectives derived from them. Furthermore, the article deals with ANT as a critical approach. Two analytical studies of language and racism are introduced to illustrate how linguists can benefit from using ANT, including concepts like black box, punctualizationand translation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    En historie om hen2014Inngår i: KVINFOs webbmagasinArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    "Ge mig dina källor på det innan jag tror på det, fram tills dess kommer jag skratta åt det påståendet": En språkvetenskaplig studie av relationer i kommentarsfält online2014Inngår i: Vernacular Literacies: Past, Present and Future / [ed] Edlund, Ann-Catrine,Edlund, Lars-Erik, Haugen, Susanne, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet; Kungl.Skytteanska samfundet , 2014, s. 77-89Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kommentarsfält till nyhetsartiklar på internet utgör en av de arenor för offentlig debatt som digitala medier numera erbjuder, och har uppmärksammats på grund av de många rasistiska inlägg som förekommit. I en analys av ett kommentarsfält på Aftonbladets webbplats studeras den internetbaserade interaktionen ur ett aktör-nätverksperspektiv, med fokus på de aktörer och översättningar som konstituerar kommentarsfältet. Kommentarer och skribenter studeras som aktörer som genererar effekter i interaktionen och i det aktör-nätverk som håller på att skapas. Analysen visar att det finns två huvudsakliga syften med kommentarsfältet  och att dessa står i konflikt med varandra samtidigt som de ömsesidigt bidrar till att forma varandra. Konflikten handlar om en oenighet om vad som får och inte får skrivas i kommentarsfältet. De regler för innehållet som Aftonbladet har utformat ifrågasätts av kommentarer som förespråkar total yttrandefrihet. En analys av den interpersonella grammatiken visar hur interkationen, diskurser om hur debatten ska föras och rasistiska diskurser uppförs i relation till de olika syften som aktörerna har. Rasistiska diskurser rättfärdigas genom en diskurs om objektivitet i argumentationen och reproduceras i den för webbplatsen specifika interaktionen.

    Fulltekst (pdf)
    "Ge mig dina källor på det inna jag tror på det, fram till dess kommer jag att skratta åt det påståendet" - En språkvetenskaplig studie av relationer i kommentarsfält online
  • 13.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Kön, sexualitet och nationalitet i nordiska namnlagar: En studie av normer och diskriminering2016Inngår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 34, s. 61-80Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines and compares the Personal Names Acts of Sweden, Norway, Denmark, Finland and Iceland. The aim is to study norms and discrimination based on gender, sexuality and nationality. Personal names, as well as the laws governing naming, are viewed as social practices which constitute and maintain perceptions about individuals and society. The study identifies norms concerning gender and sexuality which exclude transgender people and same-sex parents. The acts also reproduce ideas about the names and culture of a nation, as well as about foreign names and cultures. How the legislation deals with foreign names is discussed from an integration perspective.

  • 14.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    “She has promised never to use the N-word again”: Discourses of racism in a Swedish media debate2019Inngår i: Discourse, Context & Media, ISSN 2211-6958, E-ISSN 2211-6966, Vol. 31, artikkel-id 100322Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in most European countries, antiracist discourses co-exist with new racism and right-wing populism. Self-images as antiracist are maintained through the strategy to deny racism and accusations of racism. This article addresses discourses of racism in a Swedish media debate that started with a YouTuber being accused of using the N-word. Through a categorization analysis of newspaper articles, that report on and debate the incident, the management of accusations and denials, as well as language ideologies and different perspectives on racism, are examined. The analysis shows how the YouTuber, and journalists, deny racism by claiming that the racist expression was an unintentional “gaffe”, thus categorizing the YouTuber as a non-racist. This understanding of racism, as an individual and intentional phenomenon, dominates the debate. However, some debaters advocate a structural discourse of racism, focusing on racist activities rather than racist individuals. Nevertheless, the findings suggest that the media context does not provide room for a nuanced discussion about structural racism and racist language. Instead, the category work indicates that the maintenance of social relations and an antiracist self-image is the core activity of the interaction.

  • 15.
    Idevall Hagren, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Språkvetenskapliga perspektiv på rasism, nationalism och nationell identitet2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Europa står idag inför en ökande populism, nationalism och rasism. Finland och Sverige är inga undantag. Högerpopulistiska partier skördar stora framgångar inom politiken och frågor som rör migration, rasism och mångfaldssamhället står högt på agendan och diskuteras både i sociala medier och hemma vid köksborden. Den retorik som följer av de högerpopulistiska strömningarna blir hela tiden alltmer normaliserad (Wodak 2015).

    Språket vi använder när vi talar och skriver skapar och upprätthåller normer, värderingar och maktrelationer. Språklig rasism kan, men behöver inte vara kopplad till språkbrukare med uttalade rasistiska åsikter. Språket i sig är bärare av idéer och perspektiv som på ett underliggande plan formar vissa världsbilder (Hagren Idevall 2016). Vardagsrasismen (Essed 1991), liksom det vardagliga, banala upprätthållandet av nationen (Billig 1995) sker till stor del genom de sätt på vilka vi pratar om oss själva och andra, exempelvis som ”svenskar”, ”muslimer” eller ”invandrare”. Språket skapar en uppdelning mellan ”oss” och ”dem”, som bidrar till både diskriminering – ett negativt särskiljande av människor som betraktas som ”de andra” – och privilegiering – en positionering av majoritetsgruppen som utgörande det normala och önskvärda (Hornscheidt & Landqvist 2014).

    Språkforskare har en unik potential att empiriskt undersöka de samhällsförändringar som sker idag. I mitt plenarföredrag ger jag en introduktion till det forskningsfält som intresserar sig för språk och rasism, nationalism och nationell identitet. Jag presenterar förslag på olika angreppssätt och modeller för att studera diskursiv diskriminering och privilegiering som baseras på rasistiska föreställningar och nationell identitet. Med utgångspunkt i min egen, både publicerade och pågående forskning om rasism och svenskhet ger jag en inblick i hur sådana analysmodeller och teoretiska ingångar kan se ut och hur resultaten kan bidra med kunskap om hur rasism skapas, upprätthålls, och utmanas.

    Referenser

    Billig, Michael, 1995: Banal nationalism. London: Sage.

    Essed, Philomena, 1991: Understanding everyday racism. An interdisciplinary theory. Newbury Park: Sage.

    Hagren Idevall, Karin, 2016: Språk och rasism. Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

    Hornscheidt, Lann och Landqvist, Mats, 2014: Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur.

    Wodak, Ruth, 2015: The politics of fear. What right-wing populist discourses mean. London: Sage.

  • 16.
    Idevall Hagren, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Bellander, Theres
    Membership Categorization Analysis - för analyser av kategoriseringar i tal och skrift2014Inngår i: Analyzing text AND talk Att analysera texter OCH samtal / [ed] Anna-Malin Karlsson & Henna Makkonen-Craig, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2014, s. 44-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf