uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Akademiskt lärarskap: Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.

  • 2.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Ali Shari'atis befrielseteologi: Västerländska inslag i shiitisk revolutionär islam2007In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, no 4, p. 59-60Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln är en recension av Christer Hedins bok Ali Shari'atis befrielseteologi. Västerländska inslag i shiitisk revolutionär islam.

  • 3.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    al-Mahdis betydelse för formeringen av politiska idétraditioner i tolvimamitisk shi'aislam2014In: Religion og livssyn : Tidsskrift for religionslærerforeningen i Norge, ISSN 0802-8214, no 1, p. 36-42Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föreställningen om al-Mahdis återkomst har som en metahistorisk diskurs format de shi‘itiska rättslärdas politiska retorik, men dessa har inte formerats i något vakuum, utan i nära anslutning till faktiska historiska förhållanden. Under vissa perioder gavs den en ontologisk karaktär utan kopplingar till den politiska vardagen och den världsliga makten i syfte att försvara politisk kvietism – overksamhet – då dess företrädare avvisade varje inblandning i världslig politik. Frågor som rörde den världsliga makten ansågs vara den dolde imamens ansvarsområde, och när han återkommer ur fördoldheten ska han ta itu med dessa. Under tiden ägnade man sig snarare åt arbetet med att värna om shi‘aislam i den oftast fientliga omgivningen där hotet från sunnitiska härskare, förföljelse och repressalier var överhängande.

    Artikeln undersöker al-Mahdis betydelse för utvecklingen av politiska föreställningar i shi'aislam.

  • 4.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Att presentera islams syn på tro och förnuft.2006In: Uppsala Nya Tidning, ISSN 1104-0173, Vol. 18/11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Att presentera islams syn på tro och förnuft.2006In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 7Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga2011In: Perspektiv på islam / [ed] Susanne Olsson & Simon Sorgenfrei, Stockholm: Dialogos , 2011, 1, p. 47-53Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.

  • 7.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Att tolka islams källor2006In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, Vol. 6, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Barmhärtighet: Respekten för människans person2012In: Dygdernas renässans / [ed] Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist, Stockholm: Bokförlaget Atlantis , 2012, 1, p. 155-187Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.

  • 9.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought2013In: New Agendas in Statebuilding: Hybridity, Contingency and History / [ed] Robert Egnell & Peter Haldén, London, New York: Routledge, 2013, 1, p. 143-167Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.

    One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.

    The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.

  • 10.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Den arabiska olyckan2007In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, no 4, p. 63-65Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln är en recension av Samir Kassirs bok Den arabiska olyckan.

  • 11.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology.
    Den arabiska våren: Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika2013 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?

  • 12. Fazlhashemi, Mohammad
    Den arabiska våren: Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika2014 (ed. 2)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av 2000-talets viktigaste händelser var onekligen de folkliga uppror som svepte över Mellanöstern och Nordafrika. Folkresningar som gick under beteckningen den arabiska våren. Till de folkliga upproren knöts stora förhoppningar om en demokratisk utveckling i regionen. Det var framför allt den unga generationen som höjde sin stämma mot diktaturer, såväl sekulära som religiösa sådana i regionen. Kännetecknande för de folkliga upproren var framväxten av nya strategier för deltagande i det politiska livet, framför allt framväxten av en ny protestkultur som kom att utvecklas till en kraftfull kanal för att uttrycka krav på respekten för mänskliga rättigheter. Denna protestkultur bygger på kollektiv mobilisering genom sociala medier och ledde till uppkomster av rörelser med bred social sammansättning, rörelser vilka engagerar medborgare som tidigare varit inaktiva men som nu arbetar för en ny form av demokratisk praktik i riktningen nerifrån och upp.

    Det mest kännetecknande för folkresningarna var parollen som ställde krav på återupprättande av människans värdighet. Denna hade kränkts och vanärats genom destruktivt politiskt förtryck, utbredd och demoraliserande korruption samt avsaknaden av en fungerande rättsstat och socialt skyddsnät. Man krävde alla människors lika värde och rätten att bli bemött med respekt. Det sista var en direkt reaktion mot det hierarkiska samhällssystem som var förhärskande i dessa länder där man skilde på människor på grund av deras inkomstnivå, sociala status, politisk färg, lojalitet till statsmakten, religiös tro och grad av religiositet och en rad andra världsliga och immateriella faktorer.

    Händelseutvecklingen några år efter de euforiska medborgarupproren lämnar emellertid inte något större utrymme för vårkänslor. De storslagna förhoppningar som knöts till folkreningarna gav snart vika för en rad ovälkomna bakslag. Listan över bakslagen är lång. Bland annat kan nämnas nedslagningen av de folkliga rörelserna. I en del länder som Bahrain, Saudiarabien, Oman med flera länder vid Persiska slogs de folkliga upproren ner mycket brutalt. I Syrien övergick de inledande folkliga protesterna till ett blodigt inbördeskrig och landet förvandlades till en tummelplats för USA, EU, Ryssland och regionala makthavare som Saudiarabien, Qatar, Turkiet och Iran som för krig mot varandra genom ombud. Där finns också ultrakonservativa och militanta islamistiska grupper som begår ohyggliga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Ett annat bakslag var militärkuppen i Egypten som innebar den djupa statens återkomst och som förvandlade landet till en polisstat där alla tidigare landvinningar efter diktatorn Mubaraks fall är borta. Vad var bakgrunden till den arabiska våren och varför kom bakslagen? Finns det ljusglimtar eller har den arabiska våren definitivt övergått till vinterdvala?

     

  • 13.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den "kränkande" läraren: Bemötandets problematik2008In: Utsikter, insikter, avsikter: Den åttonde universitetspedagogiska konferensen 27-28 februari 2007, 2008, p. 95-106Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under 2006 genomförde de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna vid Umeå universitet den senaste omgången av sina återkommande studentenkäter. I samband med detta fick studenterna möjlighet att svara på frågor med anknytning till likabehandling, trakasserier och diskriminering. Anledningen till att sådana frågor inkluderades i studentenkäterna var att Likabehandlingsrådet vid Umeå universitet ville, i enlighet med de aktiviteter som fanns med i universitetets likabehandlingsplan, skaffa sig en bild av studenternas upplevelser med utgångspunkt från nämnda bevekelsegrunder. En sammanställning av enkäterna visar att sammanlagt 7 procent av dem som besvarade enkäterna hade vid enstaka eller upprepade tillfällen blivit illa behandlade. En del av informanterna upplever att kränkningen hade samband med deras könstillhörighet, etniska tillhörighet eller religiösa uppfattning. De flesta uppger dock andra grunder. När det gäller typ av kränkning är det språkbruk som utpekas som den främsta grunden för kränkning. Några andra typer av kränkningar är ovälkommen beröring, utfrysning, skriftliga kommentarer etc. I fråga om aktörerna så är det lärarna som utpekas som den främsta gruppen, tätt följd av studenter och annan personal. I enkäterna hade studenterna också möjlighet att med egna ord beskriva på vilket sätt de kände sig illa behandlade samt vem eller vilka som stod för denna behandling. I detta paper tecknas en bild av vad det är som studenter uppfattar som kränkande och hur man kan förstå detta.

  • 14.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Den muslimska världen.2006In: Tidningen Broderskap, ISSN 0007/2141, Vol. 5/4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 15.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den sekulära staten och islam i Europa2008In: Minaret, Tidskrift för svnek muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, no 1-2, p. 63-64Article, book review (Other academic)
  • 16. Fazlhashemi, Mohammad
    Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter2016In: Våldets sociala dimensioner: Individ, relation, organisation / [ed] Christofer Edling & Amir Rostami, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 81-104Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.

  • 17.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Det kvinnliga hotet2007In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, no 3, p. 102-107Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att undersöka bakgrunden till den nedsättande synen på kvinnors inblandning i det politiska livet under seljuqernas välde i östra Persien under 1100-talet. I centrum för denna studie står den persiske muslimske tänkaren al-Ghazali (1058-1111) som i sin furstespegel Nasihat al-Muluk (Råd för konungar) ger uttryck för en negativ syn på kvinnor och deras roll i den världsliga politiken.

  • 18.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Det muslimska arvet2006In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur., ISSN 1650-2949, Vol. 6, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Det muslimska i det svenska2017In: 100% kamp: Mänskliga rättigheter & kulturarv / [ed] Mikael Eivergård, Anna Furumark, Stockholm: Boréa Bokförlag, 2017, p. 162-183Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En av grundbultarna i den anti-muslimska föreställningsvärlden är främlingskapet mellan europeisk kultur, civilisation och religiösa föreställningar och deras muslimska motsvarigheter. Motsvarande föreställningar möter vi i den svenska kontexten, där svenskt och muslimskt kulturarv framställs som totalt väsensskilda.  Frågan är om det finns beröringspunkter mellan det svenska och det muslimska. Det är svårt att föreställa sig att svensk kultur skulle ha formats i ett vakuum. Men är det relevant att fråga sig vilka  spår av muslimsk idétradition som finns i den svenska kulturen.

    Trots den negativa bild av islamisk kultur och civilisation som finns i Sverige och trots den föreställning som finns om dessa kulturers totala oförenlighet, är det inte svårt att hitta gemensamma beröringspunkter och influenser. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv finns det tydliga spår av det muslimska kulturarvet i svensk och europeisk idétradition. Utifrån ett globalt perspektiv är det tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Att isolera Sveriges och Europas idéhistoria från andra idévärldar är inte möjligt. Det är inte heller vetenskapligt motiverat att, i en värld där kulturer och människor kommit i kontakt med varandra och berikat varandra, begränsa sig till enbart en västeuropeisk kontext.

    Diskussionen om relationerna mellan islamiskt och svenskt kulturarv pågår inte bara inom majoritetssamhället. Det finns ytterligare en arena där denna debatt pågår mycket intensiv. Idag lever en stor grupp människor som har rötter i de båda kulturerna i Sverige. Bland dessa finns både de som invandrat till Sverige och de som är födda och uppvuxna i muslimska hem i Sverige. Inom båda grupperna pågår ett intensivt identitetsarbete. Här finns röster och idéströmningar som gärna vittnar om det väsensskilda svenska och muslimska kulturtraditionerna. Dessa röster tillhör allt från traditionella och konservativa krafter till militanta salafistiska grupperingar vars budskap tar sin utgångspunkt i en åtskillnadstanke.  

    Men det finns också andra röster som uttrycker att synliggörandet av beröringspunkterna mellan de muslimska och svenska kulturarven är viktigt i ett identitetsskapande arbete. Att lyfta fram de olika inslagen av muslimskt kulturarv i den svenska kulturen, fyller flera funktioner. Det motverkar polariseringens tankestruktur, överbryggar imaginära klyftor och bidrar till framväxten av en känsla av samhörighet och är ett förlopp som skulle kunna karaktäriseras som en rekulturaliseringsprocess. En sådan process börjar med en omdefiniering av den svenska kulturhistorien utifrån ett inhemskt muslimskt perspektiv. Den gör det möjligt att konstruera en svensk-muslimsk kulturell identitet som är fast förankrad i svensk kulturhistoria.

  • 20.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Dikotomin som gemensam nämnare.2006In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur., Vol. 6, no 4Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    En boksamlings väg till Umeå universitetsbibliotek2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln består av en inledning kring förvärvet av Sigrid och John Kahles boksamling till Umeå universitetsbibliotek.

  • 22.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    En boksamlings väg till Umeå universitetsbibliotek2007Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Om boksamlingar och synen på islam. Rapporten består av två föredrag av Sigrid Kahle i samband med förvärvet av Sigrid och John Kahles boksamling till Umeå universitetsbilbliotek med en inledning av Mohammad Fazlhashemi

  • 23.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies.
    En illustration av islams mångfald2012In: Kristen humanism, ISSN 1650-0113, p. 208-209Article, book review (Other academic)
  • 24.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Europas österländska rötter2005In: Västerbottens-Kuriren, no 2005-07-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Faith or Reason?: The Shi'ite Tradition of Political Ideas in the Light of the Theological Debate2010In: European Journal of Economic and Political Studies, ISSN 1307-6000, Vol. 3, no 1, p. 143-161Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The 11th February, 2010 marked the commemoration of the thirty-first anniversary of the Islamic revolution in Iran. In 1979, the Shi‛ite Islamists assumed power there. Since then, Shi‛a politics has played a dominant role in the development of both Iran and several other countries in the Middle East. This has included the restructuring of the political map in Iraq since the fall of the dictator Saddam Hussein, which has meant that Shi‛ite political parties and leading Shi‛ite scribes play a decisive role in the politics of the country, as well as the dominant role of Hizbollah in the Lebanon. Shi‛ite groups in a number of countries supporting a Sunni majority have also moved more to the fore.

     

    The development that has taken place in Shi‛a dominated areas over the last three decades is seen to be based on a Shi‛ite tradition of political ideas which has emerged during the 1400 year history of Shi‛a Islam. One feature of this development has been the predominant role of the scribes in politics, and their regard for a tradition of political ideas which excludes any sharp distinction between the state/politics and religion. The question is whether this picture agrees with the view held by Shi‛ite thinkers regarding the relationship between the state and religion. A backward glance at Shi‛a history reveals that no shared view exists among Shi‛ite scholars on the subject of politics and this particular relationship. Seen from a history of ideas perspective, it is not possible to speak about an unchanged metahistorical-political discourse which must have coloured all political thought throughout Shi‛a history. We find, rather, a broad spectrum of different views among Shi‛ite scholars, whose most apparent feature has been that of being shaped and changed by way of interaction with social and political conditions in Shi‛a dominated regions. These views include revolutionary radicalism, realpolitik thought and political quietism, or abstinence. The differences between them can be found in the prevailing political and historical circumstances of long ago, but the question is whether this model of explanation suffices for making clear why one group of Shi‛ite scholars should be drawn towards revolutionary radicalism while another sought out quietism - abstinence from politics - and yet another pursued realpolitik thought. Another question is whether, aside from the influence of social, historical and political structures and relations, a closer look should also be taken at the importance of the tradition of theological interpretation. Did, for example, the view of the relationship between faith and reason play any part in this context?

  • 26.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Faith-Based Welfare Practice: Reflections from thePerspective of Islamic Theology2017In: Diaconia. Journal for the Study of Christian Social Practice, ISSN 1869-3261, E-ISSN 2196-9027, ISSN 1869-3261, Vol. 8, no 2, p. 119-137Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Caring for people who for various reasons have found themselves in crises or are in need of help and support has a central place in the Islamic theological tradition. The task of constructing a social safety net for society’s weaker individuals was inspired by these lines of thought in a Muslim context. Themotive for these interventions takes its starting point in a religious conception of taking care of weak members of society. One of the pillars of faith in Islam, zakat , deals with social care and thus relates to the idea of the welfare. Its forms of expression may vary, ranging from involvement in various forms of charitable contributions to faith-based philanthropic volunteer work. Charitable work that is based on a religious foundation, which in its turn is based on a duty-centered perspective, is founded on notions that a believer shall perform his/her duties fittingly. A true believer is expected not to be egocentric, but to consider his/her fellow men. At the same time, we should not forget that the duty-centered religious perspective contains the idea that anyonewho becomes involved in charitable work also receives something in return. Somewhere in the background lies the notion that a person who performs the religious duty of taking care of a neighbor will be rewarded in one way or another, either in this life or a coming life. The faith-based philanthropic motive may also be based on a religious worldview, but here the reward motive is replaced with care of one’s fellow beings and respect for man’s interior character.

  • 27.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Filosofiska idéströmningar i muslimsk kontext2011In: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 32, no 2, p. 3-16Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den muslimska filosofin utvecklades under starkt inflytande av den antika grekiska filosofiska idétraditionen och växte sig allt starkare under tiden mellan 700-talet fram till 1100-talet. I samband med sufismens och ortodoxins utbredning gick den aristotelisk influerade filosofin tillbaka. Detta var dock inte slutet på den filosofiska idétraditionen. Illuminationsfilosofin fick nu uppsving och växte sig allt snabbare. Dagens muslimska filosofi tyr sig alltmer till en rationalistisk och kritisk idétradition, vilken knyter an till den tradition som fick fotfäste i muslimsk idéhistoria redan i dess begynnelse.

  • 28.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Företal2011In: Islam: den raka vägen / [ed] John L. Esposito, Lund: Studentlitteratur , 2011, 2, p. 7-12Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner.

    Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet.

    Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.

  • 29.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Försiktiga förväntningar när USA ber Iran hjälpa Irak.2006In: Tidningen Broderskap, ISSN 0007/2141, Vol. 22/11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Förändring och kontinuitet i de shiitiska lärdes politiska tänkande: Tidskrift för Mellanösternstudier2004In: TFMS: Tidskrift för Mellanösternstudier, ISSN 1400-1195, Vol. 2002 (gavs ut 2004), no 2Article in journal (Refereed)
  • 31.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Gå förbi extremisterna2006In: Invandrare och minoriteter., ISSN 1404-6857, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 32.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Hedersmord.2006In: Kyrkans tidningArticle, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Hundbajsteorin och bilden av orientaler: PRO - Pensionären2004In: PRO - PensionärenArticle in journal (Refereed)
  • 34.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    I skuggan av islamismen2005In: Folket i bild Kulturfront, ISSN 0345-3073, no 10Article in journal (Other academic)
  • 35.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Inre frihet och social filantropi: Om tankarna bakom fastan i islam2009In: Ramadan: En svensk tradition, Stockholm: Arcus , 2009, 1, p. 28-37Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Är fastan i islam enbart en religiös plikt eller finns det andra tankar bakom denna tradition, som övertogs av islam och fylldes med islamiskt innehåll? Hur betraktas fastan i islam? Ses den som ett uttryck för ett asketiskt leverne eller finns det andra dimensioner förknippade med fastan i islam? Studien lyfter fram de religiösa aspekterna kring fastan i islam, men också fastans sociala och psykologiska effekter så som dessa diskuteras i den islamiska idétraditionen. Bland annat diskuteras fastans betydelse för inre frihet, människans sociala utveckling samt förvärvandet av empati, solidaritet och viljan till välgörenhet hos den enskilda människan.

  • 36.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Iran - Historia: Iran under Pahlavidynastin (1925–79), Nationalisering av den iranska oljan, Den siste shahen av Iran, Den Islamiska republiken Iran (från 1979), Reformister kontra konservativa2010Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 37.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Islam - ritualer och heliga platser2016In: Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-6 / [ed] Olof Franck, Christina Osbeck & Kerstin von Brömssen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, p. 97-109Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Två av punkterna i det centala innehållet i kursplanen för religionskunskap för årskurs 4 till 6 är dessa: Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism, och Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

     

    I det här kapitlet ges exempel på och diskuteras ritualer, levnadsregler och heliga platser och rum, och centrala tankegångar bakom dem, som kan knytas till islam och dess traditioner. Syftet är att ge en introduktion som kan vara användbar och värdefull för planering och genomförande av undervisning om islam i årskurs 4 till 6.

  • 38.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Islam i förändring: förändringens vind: den muslimska världen i tidigt 2000-tal2010In: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, no 2, p. 50-51Article, book review (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att kunna förstå mångfalden i tolkningen och utövningen av islam krävs ett byte av perspektiv där man istället för att enbart studera islams äldre idéhistoria och texter fokuserar på dess nutida tolkning. Detta byte av perspektiv måste dock kompletteras av ett religionsantropologsikt perspektiv som riktar in sig på studiet av faktiska funktioner, politiska och sociala skeenden och deras samband med de olika islamiska rörelsernas handlande och deras förändringar.

  • 39.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Islam inför en reformation2005In: Axess, ISSN 1651-0941, no mars 2005Article in journal (Other academic)
  • 40.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Islam och demokrati2006In: Minaret: Tidskrift för svensk muslimsk kultur, ISSN 1650-2949, Vol. 6, no 2Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 41.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Islamofobi handlar om fiendskap2007In: Norra Västerbotten, no 20071005, p. 16-Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Artikeln är en genomgång av islamofobins grundföreställningar och dess skillnader med vetenskaplig och kritisk granskning av islam.

  • 42.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Islams dynamiska mellantid: Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och framväxten av politisk islam2016 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad menas med med islams mellantid? Vilken tidsperiod omfattar denna epok? Varför är denna period viktig att uppmärksamma? 

    De idé- respektive filosofihistoriska översiktsverken som uppmärksammar utvecklingen i den islamiska civilisationen göra halt någon gång under europeisk högmedeltid. Detsamma gäller översikten över de teologiska diskussionerna i muslimsk kontext. Man kan få intrycket att perioden efter det abbasidiska kalifatets fall efter mongolinvasionen 1258 och flera århundraden därefter var en period av idéhistorisk stagnation i den islamiska civilisationen. Epoken framställs som en kontrast till storhetstiden, den muslimska guldåldern, det vill säga perioden från 750-talet fram till 1200-talets mitt. Mongolinvasionen var ett svårt bakslag, men att perioden därefter skulle ha varit en tid av intellektuell och vetenskaplig stiltje stämmer inte med verkligheten.

    Boken vill belysa vilken betydelse de teologiska, filosofiska och politiska idétraditioner som formades under den islamiska mellantiden har haft för utvecklingen av nya idétraditioner inom muslimsk kontext under modern tid. 

  • 43.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Israels övervåld.2006In: Tidningen Broderskap, ISSN 0007/2141, Vol. 20/7Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 44.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Istanbul's Intellectual Environment and Iranian Scholars of the Early Modern Period2011In: Istanbul As Seen From A Distance: Centre and Provinces in the Ottoman Empire / [ed] Elisabeth Özdalga , M. Sait Özervarli & Feryal Tansug, Istanbul: Swedish Research Institute in Istanbul , 2011, 1, p. 203-217Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In the studies of the history of Persian/Iranian ideas we can notice the significant role Europe (or rather the image of Europe) has played in the political and cultural life of Persia/Iran. Europe has been either an exemplary model or warning example with which Persians have justified a certain policy or a particular cultural movement. Europe has been synonymous with ”modernization” when phenomena such as secularization, democratization and pluralism are emphasized. The image of Europe has also been freighted with different meanings depending on what one wishes to refer to. One interesting point for me has been studying the interplay of the image of Europe and different special interest groups in Iran. Another has been investigating how the dominant image of Europe has developed. To this end I have examined the intermediaries or mediators of the image, and what they have mediated. It is in the context that I touch on the Ottoman Empire’s and specially Istanbul’s role in the evolution of the image of Europe in Persia/Iran. I will begin with a short historical introduction before focusing on three different categories of intermediaries who, through their contact with Europe mediated an image of Europe to Persia/Iran. These intermediaries have had different points of departure and different motives for their doing. But they had one thing in common: they all acquired their various images of Europe via contact with ottoman intellectuals in 19th-century Istanbul. It was in the context of their voluntary or involuntary sojourns in Istanbul that they came into contact with the European-influenced constitutional movement and mediated images of Europe, which on the whole concurred with each other.

  • 45.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Juducial and Rational Challenges of the Doctrine of Jurist Rule2013In: Alternative Islamic Discourses and Religious Authority: Contemporary Thought in the Islamic World / [ed] Carool Kersten & Susanne Olsson, Burlington, USA: Ashgate, 2013, 1, p. 35-54Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Ever since the political doctrine of jurist rule, velayat-e faqih, was introduced at the end of the 1960s, there has been heated debate among Shi‘ite jurists regarding its rooting in the judicial traditions of Shi‘a Islam. The central question has been whether this political theory has any support in the Qur’an, the Tradition of the Prophet (Sunnah), and not least the sources dating from the era of the Twelve Shi‘ite Imams. This debate intensified after the doctrine was translated into a dominant-party ideology in Iran in the wake of the 1979 Revolution.

    The critics have been especially sceptical regarding the role ascribed by this doctrine to the jurists during the time the Twelve Shi‘ite Imams were awaiting the return of the Twelfth Shi‘ite Imam, Muhammed ibn Hassan (b. 868), or al-Mahdi. The Twelver Imamites, believe that the last Shi‛ite Imam, al-Mahdi, who went into hiding after a period of underground activity in the 880s, is still living in hiding today and will one day return to free the world from all evil and create a world of justice.

    The question discussed in connection with this very central notion has been the role or roles to be played by the jurists while awaiting the Hidden Imam’s return. The discussion has been concerned primarily with the jurists’ religious, judicial and worldly powers and their area of jurisdiction. Should they be seen as the representatives of the Hidden Imam or should their function be strictly one of interpreting judicial and religious issues? Should they play an active role in worldly affairs? Have they the right to intervene in all worldly affairs or is their area of worldly jurisdiction restricted to defined areas? 

  • 46.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Theology, Department of Theology, Studies in Faith and Ideologies, Systematic Theology and Studies in World Views.
    Justifying political decisions through theological arguments2016In: Studia Theologica, ISSN 0039-338X, E-ISSN 1502-7791, Vol. 70, no 2, p. 179-198Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The relationship between religion and politics in Muslim contexts has been discussed from many different perspectives. One of these proceeds from the theory of religious politics, according to which political thoughts and decisions are justified and legitimated with the support of theological explanations. A central premise is that religion is able to provide a moral sanction for political actions and decisions. This article discusses the relationship between religion and politics in a Shiite context in pre-modern and early modern times, based on the theory of religious politics. The central point is that the Shiite scholars, during the Safavid era (1501–1736), based their secular viewpoints on interpretations of the Quran, the hadiths, and the 12 Imamite Shiite sources, especially the specific ideas about the hidden imam, to legitimate their own collaboration with the Safavid kings. According to this theory, the religious politics occur within an ideological context such as a nation-state and specific historical circumstances. The religious legitimizations of political actions are usually intertwined with local and historical identities. As such the religious ideologies reflect not a return to tradition per se, but rather an ideological reconstruction of tradition for a new context. The ultimate question is which came first? Did the theological interpretations precede secular and political decisions, or was it the other way around? The theory of religious politics arrives at the conclusion that the theological explanations are employed to legitimate traditions of political thought and secular decisions and not the reverse.

  • 47.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Kampen om islam2006In: Västerbottens-Kuriren, no 2006-09-07Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Historiska studier.
    Karikatyr och ansvar2006In: Folket i bild kulturfront, ISSN 0345-3073, no 3Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 49.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Konstruerade och reella skillnader2008In: Årsbok för Kristen Humanism och Samhällssyn 2008 – Skillnad: Skillnader, Uppsala: Förbundet för kristen Humanism och Samhällssyn, Uppsala , 2008, p. 74-86Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att det finns skillnader mellan kulturer och människor är en ovedersäglig sanning som inte går att blunda för. Vi möter dessa skillnader i olika sammanhang. Det kan handla om kulturella föreställningar, religiösa uppfattningar, politiska och ideologiska meningsmotsättningar, människosyn etcetera. Sådana skiljaktigheter blir än mer uppenbara i mötet med människor med skilda sociala, kulturella och religiösa bakgrunder och tillhörigheter. Faktum är att skillnader finns även bland människor som tillhör samma etniska grupp eller nationalitet. Politiska och ideologiska skiljelinjer, klass, kön, sexuell läggning, åldersskillnader, fysisk och psykisk funktionsförmåga är bland andra faktorer som gör att till synes homogena grupper sönderfaller i skilda och sinsemellan motstridiga grupperingar. Det tycks dock finnas en tendens att fokusera på skillnader i mötet med det som är eller åtminstone uppfattas som främmande. Ett illustrativt exempel i detta sammanhang är diskussionerna om skiljaktigheter som finns mellan etniska svenskar och människor med utländsk bakgrund. I det senare fallet är det inte i första hand geografiskt avstånd som spelar den avgörande rollen, utan snarare andra faktorer som kulturella föreställningar och traditioner, religiösa föreställningar och sociala koder. Etniska och religiösa minoriteter tenderar att tillskrivas denna egenskap som någonting främmande. En grupp människor, som i själva verket inte utgör någon enhetlig grupp men gärna och ofta framställs som om de vore det, och som får gestalta det främmande är muslimer. De ses som en grupp människor som inte hör hemma i en europeisk kontext som dessutom omhuldar religiösa och kulturella föreställningar som ligger långt ifrån de europeiska normerna och värderingarna. Ett flertal opinionsundersökningar visar denna tydliga tendens.

    En fråga som diskuteras/problematiseras i denna artikel är hur man ska se på föreställningarna om det främmande och det avvikande i förhållande till islam. Rör det sig om verkliga eller konstruerade skillnader? Eller handlar det om båda kategorierna?

  • 50.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kontextuell islam2012In: Gud är större: ett material om tro, hbt och sånt / [ed] Göran Christersson & Lina Kurttila, Stockholm: Svenska kyrkans unga , 2012, 1, p. 68-71Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur har islams urkunder tolkats under historiens gång? har tolkningarna varit likartade oavsett tid, rum och uttolkare? Är det troligt att tänka sig att såväl islams källor, dvs. Koranen och profetens tradition, som tolkningarna av dem präglats av historiska omständigheter, sociala strukturer, kulturella referensramar eller ekonomiska förhållanden? Artikeln avser besvara dessa frågor utifrån de muslimska nytänkares föreställningar.

12 1 - 50 of 100
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf