uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlsson, Tommy
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Sophiahemmet University, Stockholm, Sweden.
    Kukkola, Laura
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Department of Women’s and Children’s Health, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Psychological distress in parents of children treated for cancer: An explorative study2019Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, nr 6, artikkel-id e0218860Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective

    To explore psychological distress experienced by parents who express a need for psychotherapy after curative treatment for their child's cancer.

    Methods

    15 parents (eight mothers and seven fathers) of children treated for cancer (median time since end of curative treatment: two years) were recruited via a pediatric oncology center. Each parent was interviewed twice and data was analyzed with inductive latent qualitative content analysis.

    Results

    Two overarching themes emerged. One theme, An unfamiliar and frightening situation during treatment, portrayed experiences during the treatment period, and included the sub-themes Initial reactions to the uncontrollable situation, Adjustment to the situation, and Focus on supporting the child. Another theme, Emotional struggles after end of curative treatment, portrayed experiences following curative treatment, and included the sub-themes Transitioning back to life as it was before the diagnosis, Emotional scars, Uncontrollable fears and worries of diseases, and New perspectives on life.

    Conclusions

    Parents of children with cancer experience existential, physical, psychological, and social struggles. They describe an unstable situation after diagnosis and having focused their attention towards protecting their child during treatment. After the end of curative treatment, they experience challenges with transitioning back to life as it was before the diagnosis and dealing with their own emotional scars and fears related to the child's cancer. The findings indicate an unmet need for psychological support among parents of children treated for cancer.

  • 2.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Carlbring, Per
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Guided Self-help via the Internet for Parents of Children Recently Diagnosed with Cancer: A Randomized Controlled Trial2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Carlbring, Per
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Health Economic Outcomes One Year after Internet-based Guided Self-help Targeting Posttraumatic Stress Symptoms in Parents of Children Recently Diagnosed with Cancer: A Randomized Controlled Trial2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Carlbring, Per
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Internet-based Guided Self-help for Parents of Children Diagnosed with Cancer: 1-year Follow-up of a Randomized Controlled Trial2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Carlbring, Per
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Internet-based guided self-help for parents of children on cancer treatment: A randomized controlled trial2015Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 24, nr 9, s. 1152-1158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective

    The aim of the study was to investigate the feasibility and preliminary efficacy of an Internet-based guided self-help intervention for posttraumatic stress symptoms (PTSS) and related symptoms in parents of children on cancer treatment.

    Methods

    Parents of children on cancer treatment, who fulfilled the modified symptom criteria on the PTSD Checklist, were randomly allocated to the intervention or to a wait-list control condition. The intervention group accessed a 10-week guided self-help program via the Internet based on principles from cognitve behavior therapy. The primary outcome PTSS and the secondary outcomes depression and anxiety were assessed by self-report preintervention and postintervention.

    Results

    Seven hundred forty-seven parents were approached and informed about the study, 92 were assessed for eligibility, and 58 were included and randomized to the intervention (n = 31) or wait list (n  = 27). Eightteen participants completed the intervention. Intention-to-treat analyses indicated a significant effect of the intervention on PTSS with a large between-group effect size at postassessment (Cohen's d = 0.88). The intervention group reported reductions in PTSS with a large within-group effect size (d = 1.62) compared with a minimal reduction in the wait-list group (d  = 0.09). There was a significant intervention effect on depression and anxiety and reductions in the intervention group with large within-group effect sizes (d = 0.85–1.09).

    Conclusions

    Findings indicate a low enrollment rate and considerable attrition but also that Internet-based guided self-help shows promise for parents of children on cancer treatment who report a high level of PTSS and would like to take part in an Internet-based intervention.

  • 6.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Carlbring, Per
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Twelve-Month Follow-Up of a Randomized Controlled Trial of Internet-Based Guided Self-Help for Parents of Children on Cancer Treatment2017Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 19, nr 7, artikkel-id e273Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: A substantial proportion of parents of children on cancer treatment report psychological distress such as symptoms of post-traumatic stress (PTSS), depression, and anxiety. During their child's treatment many parents also experience an economic burden.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the long-term efficacy of Internet-based guided self-help for parents of children on cancer treatment.

    METHODS: This study was a parallel randomized controlled trial comparing a 10-week Internet-based guided self-help program, including weekly support from a therapist via encrypted email, with a wait-list control condition. The intervention was based on cognitive behavior therapy (CBT) and focused on psychoeducation and skills to cope with difficult thoughts and feelings. Primary outcome was self-reported PTSS. Secondary outcomes were self-reported symptoms of depression, anxiety, health care consumption, and sick leave during the past month. Outcomes were assessed pre- and postintervention and at 12-month follow-up. Parents of children on cancer treatment were invited by health care personnel at pediatric oncology centers, and parents meeting the modified symptom criteria on the PCL-C were included in the study. Self-report assessments were provided on the Web.

    RESULTS: A total of 58 parents of children on cancer treatment (median months since diagnosis=3) were included in the study (intervention n=31 and control n=27). A total of 18 participants completed the intervention, and 16 participants in each group participated in the 12-month follow-up. Intention-to-treat analyses revealed significant effects in favor of the intervention on the primary outcome PTSS, with large between-group effect sizes at postassessment (d=0.89; 95% CI 0.35-1.43) and at 12-month follow-up (d=0.78; 95% CI 0.25-1.32). Significant effects in favor of the intervention on the secondary outcomes depression and anxiety were also observed. However, there was no evidence for intervention efficacy on health care consumption or sick leave.

    CONCLUSIONS: Using the Internet to provide psychological interventions shows promise as an effective mode of delivery for parents reporting an increased level of PTSS and who consider Internet-based interventions as a viable option. Future research should corroborate these findings and also develop and evaluate interventions and policies that may help ameliorate the economic burden that parents may face during their child's treatment for cancer.

  • 7.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Carlbring, Per
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Attentional bias towards cancer-related stimuli is related to symptoms of posttraumatic stress in parents of children recently diagnosed with cancer2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Carlbring, Per
    Stockholm Univ, Dept Psychol, S-10691 Stockholm, Sweden.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Posttraumatic stress and attentional bias towards cancer-related stimuli in parents of children recently diagnosed with cancer2016Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 4, artikkel-id e0152778Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate whether posttraumatic stress symptoms (PTSS) are related to attentional bias towards cancer-related stimuli among parents of children recently diagnosed with cancer.

    Methods: Sixty-two parents completed questionnaires measuring PTSS, depression, and anxiety and the emotional Stroop task via the Internet. The emotional Stroop task included cancer-related words, cardiovascular disease-related words, and neutral words.

    Results: Participants were split in two groups based on the median of PTSS: High-PTSS and Low-PTSS. There was a significant interaction between word-type and group and a planned contrast test of this interaction indicated that the High-PTSS group had longer response latencies on cancer-related words compared to the other word-type and group combinations.

    Conclusions: Findings suggest that PTSS are related to attentional bias towards cancer-related stimuli among parents of children recently diagnosed with cancer. Implications of this finding for the understanding of PTSS in this population, future research, and clinical practice are discussed.

  • 9.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Silberleitner, Nicola
    University of Konstanz, Department of Psychology, Konstanz, Germany.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Avoidance and hyperarousal mediates the relationship between reexperiencing and dysphoria in parents of children with cancer: a longitudinal analysis2012Inngår i: 12th International Congress of Behavioral Medicine, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is little theoretical and empirical work regarding the mechanisms underlying the development of traumatic stress among parents of children with cancer. Such work would add to the understanding of this phenomenon and could inform intervention strategies for this group. Cognitive processing theory stipulates that avoidance mediates the relationship between intrusive thoughts about trauma and psychological distress (Creamer, et al., 1992). Evidence also suggests that hyperarousal predicts emotional numbing in response to trauma (Litz, et al., 1997; Weems, et al., 2003). The purpose of this study was to investigate the mediating role of avoidance and hyperarousal in the relationship between reexperiencing and dysphoria among parents of children on cancer treatment.

    We used data from a longitudinal study with three assessment points: T1 = 2 weeks after the child´s diagnosis (n = 249), T2 = two months after the child´s diagnosis (n = 234), and T3 = four months after diagnosis (n = 203). The PTSD-Checklist Civilian was used as a measure of symptoms of traumatic stress interpreted with Simms et al. (2002) four-factor theory of traumatic stress. Two models were evaluated with mediation analysis using bias corrected bootstrap estimation of indirect effects and 95% confidence intervals (CI; Preacher and Hayes, 2008). The first model included two indicators of avoidance at T2 as mediators of the relationship between reexperiencing at T1 and dysphoria at T3, while controlling for initial levels of included variables and gender. In the second model hyperarousal at T2 was added as a mediator.

    In the first model there was a significant total indirect effect from reexperiencing to dysphoria via avoidance (0.048, CI = 0.012-0.116). However, only avoidance of activities or situations reminding of the child´s disease had a significant specific indirect effect (0.044, CI = 0.009-0.097). In the second model there was a significant total indirect effect from reexperiencing to dysphoria via avoidance and hyperarousal (0.140, CI = 0.076-0.233). However, only hyperarousal contributed with a significant specific indirect effect (0.110, CI = 0.061-0.212).

    The current analyses suggest that avoidance and hyperarousal both are important targets for intervention in this population.

  • 10.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Silberleitner, Nicola
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Avoidance and hyperarousal mediate the relationship between reexperiencing and dysphoria in parents of children with cancer: a longitudinal analysis2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Development, Testing, and Evaluation of an Online, Guided, Psychological Intervention for Parents of Children Previously Treated for Cancer2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Carlbring, Per
    Stockholm Univ, Stockholm, Sweden..
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essén, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Dimensions of Posttraumatic Stress Symptoms and their Relationships with Depression, Anxiety, and Quality of Life in Parents of Children Recently Diagnosed with Cancer2016Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 25, nr SP. S3, s. 76-76Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Skogseid, Ellen
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Carlbring, Per
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Experiential Avoidance and Rumination in Parents of Children on Cancer Treatment: Relationships with Posttraumatic Stress Symptoms and Symptoms of Depression2016Inngår i: Journal of clinical psychology in medical settings, ISSN 1068-9583, E-ISSN 1573-3572, Vol. 23, nr 1, s. 67-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We conducted a cross-sectional survey study to investigate whether there is a relationship between experiential avoidance (EA), rumination, post-traumatic stress symptoms (PTSS), and symptoms of depression, in parents of children on cancer treatment. Data from 79 parents (55 mothers) of 79 children with a median of three months since their cancer diagnosis were included in cross-sectional analyses. EA and rumination were positively correlated with PTSS and symptoms of depression. EA and rumination did not provide incremental explained variance in PTSS over and above that explained by symptoms of depression, while controlling for symptoms of anxiety and demographic characteristics. However, EA and rumination provided incremental explained variance in symptoms of depression over and above that explained by PTSS, while controlling for symptoms of anxiety and demographic characteristics. Rumination and EA are important constructs in the understanding of PTSS and symptoms of depression in parents of children on cancer treatment. Future research should delineate the temporal relationships between these constructs.

  • 14.
    Cernvall, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Skogseid, Ellen
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    The relationship between traumatic stress, experiential avoidance, and depression in parents of children recently diagnosed with cancer2012Inngår i: 12th international Congress of Behavioral Medicine, 29 August - 1 September 2012, Budapest Hilton Hungary: Program Book, 2012, s. 138-138Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Parents of children recently diagnosed with cancer can experience severe psychosocial distress. Experiential avoidance has been defined as the tendency to avoid or escape from certain private experiences (e.g., thoughts, feelings, memories) or contexts that elicit them (Hayes et al., 1996). This construct has been shown to be linked to distress in several populations and has received increased interest as a target for intervention. The purpose of this study was to investigate the relationship between traumatic stress, experiential avoidance, and depression in parents of children recently diagnosed with cancer. It was hypothesized that experiential avoidance would account for the relationship between traumatic stress and depression. 

    48 parents (33 mothers and 15 fathers) of children recently diagnosed with cancer and who participated in the screening/pre-assessment of a RCT of a psychosocial intervention were included in the current cross-sectional study. The mean (SD) of months since the child’s diagnosis was 3.5 (1.8). Parents provided self-report of demographic characteristics, general anxiety, traumatic stress, experiential avoidance, and depression.

    Hierarchical regression was used with depression as dependent variable. In step 1 demographic variables and general anxiety was entered (∆R2 = .57, p < .001). In step 2 traumatic stress was added resulting in a significant increase in explained variance (∆R2 = .04, p < .05, β for traumatic stress = 0.39, p < .05). In step 3 experiential avoidance was added resulting in a significant increase in explained variance (∆R2 = .06, p < .05, β for experiential avoidance = 0.35, p < .05). Furthermore, traumatic stress was no longer a significant predictor of depression (β = 0.15, p = 40). Total R2 in the final model was .68. Mediation analysis (Preacher & Hayes, 2008) confirmed a significant indirect effect from traumatic stress to depression via experiential avoidance (estimate = 0.21, bootstrap 95% CI = 0.03-0.38). 

    The current results suggest that experiential avoidance accounts for the relationship between traumatic stress and depression in parents of children recently diagnosed with cancer. Experiential avoidance could be a potential target in psychosocial interventions for this group.

  • 15.
    Hovén, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Boger, Marike
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljótsson, Brjánn
    Silberleitner, Nicola
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Posttraumatic Stress in Parents of Children Diagnosed with Cancer: Hyperarousal and Avoidance as Mediators of the Relationship between Re-Experiencing and Dysphoria2016Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 5, artikkel-id e0155585Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Increased understanding of the relationships between different symptom clusters involved in posttraumatic stress symptoms (PTSS) could guide empirical research and clinical practice. The objective of the present study was to investigate whether hyperarousal and avoidance mediated the relationship between re-experiencing and dysphoria in parents of children diagnosed with cancer. Methods Longitudinal data from parents of children receiving cancer therapy were used. PTSS were assessed using the PTSD Checklist Civilian Version at one week (T1), two (T2) and four months (T3) after diagnosis. Mediation analyses for multiple mediators were conducted for mothers (n = 122) and fathers (n = 121), respectively. The mediation model tested the assumption that the PTSS symptom clusters hyperarousal and avoidance mediated the relationship between re-experiencing and dysphoria. Results For fathers, none of the hypothesized mediators were significant. For mothers, hyperarousal mediated the relationship between re-experiencing and dysphoria, but avoidance did not. Conclusions Results suggest that hyperarousal is important for the development of dysphoria in mothers, supporting use of interventions targeting such symptoms in the early and ongoing period following the child's diagnosis.

  • 16.
    Kukkola, Laura
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Börjesson, Helene
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Wikman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Development of an online, guided, psychological self-help program for parents of children previously treated for cancer, together with end-users according to Participatory Action Research2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Boger, Marike
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljótsson, Brjánn
    Karolinska Inst, Div Psychol, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Impressions that last: Particularly negative and positive experiences reported by parents five years after the end of a child's successful cancer treatment or death2016Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 11, nr 6, artikkel-id e0157076Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the experience of parenting a child diagnosed with cancer by examining particularly negative and positive experiences reported by parents of childhood cancer survivors and parents of children lost to cancer.

    METHODS: 168 parents (88 mothers, 80 fathers) participated. Data were collected five years after the end of successful treatment or the child's death. The parents' experiences were identified by open-ended semi-structured questions about particularly negative and positive experiences of the child's cancer. An inductive approach was used in which the manifest verbal content of the answers was analysed using content analysis.

    RESULTS: The analysis revealed eight categories of negative experience (child late effects; distressing events; healthcare; impaired relationships; long-term psychological consequences; own reactions; surrounding institutions; the fact that the child got cancer) and seven categories of positive experience (healthcare; improved relationships; long-term consequences for the child; personal development; support systems; treatment outcome; unexpected joy). The categories were related to past events or to the present situation. The findings indicate variations in experiences between parents of survivors and bereaved parents, and between fathers and mothers, as some experiences were only reported by parents of survivors and some experiences were only reported by mothers.

    CONCLUSIONS: The results highlight the importance of past and present events to parents, and accordingly the long-lasting impact of paediatric cancer on parents. The results also point to the wide range of negative as well as positive experiences involved in parenting a child diagnosed with cancer, and provide a comprehensive understanding of the overall experience for parents of children with cancer. Specifically, the findings give guidance to healthcare providers by illustrating the need to provide healthcare personnel with continuous training in communication skills, offering parents opportunities to meet other parents in the same situation and increasing the access to psychosocial supportive services and psychological care.

  • 18.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Ghaderi, Ata
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    von Essen, Louise
    Uppsala Univ, Uppsala, Sweden..
    Ljotsson, Brjann
    Karolinska Inst, Solna, Sweden..
    A Cognitive Behavioural Conceptualization of Psychological Distress in Parents of Children Previously Treated for Cancer2016Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 25, nr SP. S3, s. 65-65Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ghaderi, Ata
    Division of Psychology, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Barnneurologi/Barnonkologi.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljótsson, Brjánn
    Division of Psychology, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    An open trial of individualized face-to-face cognitive behavior therapy for psychological distress in parents of children after end of treatment for childhood cancer including a cognitive behavioral conceptualization2018Inngår i: PeerJ, ISSN 2167-8359, E-ISSN 2167-8359, Vol. 6, artikkel-id e4570Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective

    A subgroup of parents of children who have been treated for childhood cancer report high levels of psychological distress. To date there is no empirically supported psychological treatment targeting cancer-related psychological distress in this population. The aim of the current study was to test the feasibility and preliminarily evaluate the effect of individualized face-to-face cognitive behavior therapy (CBT) for parents of children after the end of treatment for childhood cancer. A secondary aim was to present a cognitive behavioral conceptualization of cancer-related distress for these parents.

    Methods

    An open trial was conducted where 15 parents of children who had completed successful treatment for cancer three months to five years earlier and who reported psychological distress related to a child’s previous cancer disease were provided CBT at a maximum of 15 sessions. Participants were assessed at baseline, post-intervention, and three-month follow-up using self-reported psychological distress (including posttraumatic stress symptoms (PTSS), depression, and anxiety) and the diagnostic Mini-International Neuropsychiatric Interview. Feasibility outcomes relating to recruitment, data collection, and delivery of the treatment were also examined. Individual case formulations for each participant guided the intervention and these were aggregated and presented in a conceptualization detailing core symptoms and their suggested maintenance mechanisms.

    Results

    A total of 93% of the participants completed the treatment and all of them completed the follow-up assessment. From baseline to post-assessment, parents reported significant improvements in PTSS, depression, and anxiety with medium to large effect sizes (Cohen’s d = 0.65–0.92). Results were maintained or improved at a three-month follow-up. At baseline, seven (47%) participants fulfilled the diagnostic criteria for major depressive disorder and four (29%) fulfilled the criteria for posttraumatic stress disorder, compared to none at a post-assessment and a follow-up assessment. The resulting cognitive behavioral conceptualization suggests traumatic stress and depression as the core features of distress, and avoidance and inactivity is suggested as the core maintenance mechanisms.

    Conclusion

    The treatment was feasible and acceptable to the participants. Significant improvements in distress were observed during the study. Overall, results suggest that the psychological treatment for parents of children after end of treatment for childhood cancer used in the current study is promising and should be tested and evaluated in future studies.

  • 20.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ghaderi, Ata
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Waara, Sandra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljotsson, Brjann
    Development of a Psychological Treatment for Psychological Distress in Parents of Children Previously treated for with Cancer2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ljótsson, Brjánn
    Center of Psychiatry Research, Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden .
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Long-term positive and negative psychological late effects for parents of childhood cancer survivors: A systematic review2014Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 9, nr 7, artikkel-id e103340Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Increasing survival rates in childhood cancer have yielded a growing population of parents of childhood cancer survivors (CCSs). This systematic review compiles the literature on positive and negative long-term psychological late effects for parents of CCSs, reported at least five years after the child’s diagnosis and/or two years after the end of the child’s treatment. Systematic searches were made in the databases CINAHL, EMBASE, PsycINFO, and PubMed. Fifteen studies, published between 1988 and 2010, from 12 projects were included. Thirteen studies used quantitative methodology, one quantitative and qualitative methodology, and one qualitative methodology. A total of 1045 parents participated in the reviewed studies. Mean scores were within normal ranges for general psychological distress, coping, and family functioning. However, a substantial subgroup reported a clinical level of general psychological distress, and 21–44% reported a severe level of posttraumatic stress symptoms. Worry, disease-related thoughts and feelings, marital strains, as well as posttraumatic growth was reported. Several factors were associated with the long-term late effects, such as parents’ maladaptive coping during earlier stages of the childs disease trajectory and children’s current poor adjustment. Quality assessments of reviewed studies and clinical implications of findings are discussed and recommendations for future research are presented.

  • 22.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Does Time Heal all Wounds?: A Longitudinal Study of Development of Posttraumatic Stress Symptoms in Parents of Children With Cancer2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Ljungman, Lisa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Does time heal all wounds? A longitudinal study of the development of posttraumatic stress symptoms in parents of survivors of childhood cancer and bereaved parents2015Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 24, nr 12, s. 1792-1798Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: A lack of longitudinal studies has hampered the understanding of the development of posttraumatic stress symptoms (PTSS) in parents of children diagnosed with cancer. This study examines level of PTSS and prevalence of posttraumatic stress disorder (PTSD) from shortly after diagnosis up to 5 years after end of treatment or child’s death, in mothers and fathers. Methods: A design with seven assessments (T1–T7) was used. T1–T3 were administered during treatment and T4–T7 after end of treatment or child’s death. Parents (N = 259 at T1; n = 169 at T7) completed the PTSD Checklist Civilian Version. Latent growth curve modeling was used to analyze the development of PTSS. Results: A consistent decline in PTSS occurred during the first months after diagnosis; thereafter the decline abated, and from 3 months after end of treatment only minimal decline occurred. Five years after end of treatment, 19% of mothers and 8% of fathers of survivors reported partial PTSD. Among bereaved parents, corresponding figures were 20% for mothers and 35% for fathers, 5 years after the child’s death. Conclusions: From 3 months after end of treatment the level of PTSS is stable. Mothers and bereaved parents are at particular risk for PTSD. The results are the first to describe the development of PTSS in parents of children diagnosed with cancer, illustrate that end of treatment is a period of vulnerability, and that a subgroup reports PTSD 5 years after end of treatment or child’s death.

  • 24.
    Wikman, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Hovén, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Parents of children diagnosed with cancer: work situation and sick leave, a five-year post end-of-treatment or a child's death follow-up study2016Inngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 55, nr 9-10, s. 1152-1157Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Cancer in a child is associated with a significant impact on parental employment. We assessed the proportions of parents of survivors and bereaved parents working and reporting sick leave five years after end of successful treatment (ST)/child's death (T7) compared with one year after end of ST/child's death (T6) and the association between partial post-traumatic stress disorder (PTSD) and work situation and sick leave at T7.

    Participants and procedure: The sample included 152 parents of survivors (77 mothers, 75 fathers) and 42 bereaved parents (22 mothers, 20 fathers) of children diagnosed with cancer in Sweden.

    Results: The proportions of parents working or reporting sick leave did not differ among mothers and fathers of survivors (92% vs. 96% working, 20% vs. 18% on sick leave) or among bereaved mothers and fathers (91% vs. 90% working, 14% vs. 20% on sick leave) at T7. There was no change from T6 to T7 in the proportion of fathers working (fathers of survivors 91% vs. 96%, bereaved fathers 95% vs. 90%). Although more mothers of survivors (92% vs. 82%) and bereaved mothers (91% vs. 77%) worked at T7 than at T6, this increase was not significant. Fewer bereaved mothers reported sick leave at T7 than at T6 (14% vs. 59%, p<0.05). Although more fathers reported sick leave at T7 than at T6 (fathers of survivors 18% vs. 8%, bereaved fathers 20% vs. 15%), this was not significant. Partial PTSD was not associated with parents' work situation or sick leave at T7.

    Conclusion: Results suggest little adverse effect on work situation and sick leave among parents of survivors and bereaved parents five years after end of ST/child's death from cancer. However, the pattern of change observed differed between parents, which could potentially indicate possible delayed consequences for fathers not captured in the present paper.

  • 25.
    Wikman, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Ljungman, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Pingel, Ronnie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hagedoorn, Mariët
    University of Groningen, Department of Health Psychology.
    Sanderman, Robbert
    University of Groningen, Department of Health Psychology.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    The interdependence of posttraumatic stress symptoms in parental dyads during and after their child’s treatment for cancer2017Inngår i: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 56, nr 12, s. 1698-1704Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Cancer in a child is highly distressing and some parents are at increased risk for developing posttraumatic stress symptoms (PTSS). However, the interdependence of PTSS in parental dyads has rarely been accounted for. The aim was to explore the dyadic relationship of PTSS in parents of children diagnosed with cancer.

    Material and methods: The sample includes 150 parents (75 dyads) of 75 children diagnosed with cancer in Sweden during 2002–2004, with follow-up until one year after end of treatment. Data on PTSS from six assessments were included. The first three assessments were carried out during treatment and the remaining after end of treatment. Actor-partner interdependence models were estimated using a structural equation modeling approach to explore the dyadic relationship of PTSS. Actor effects refer to intra-individual dependency over time, and partner effects refer to inter-individual dependency over time, i.e., how much an individual’s symptom levels are affected by their partner’s symptom levels at the previous assessment.

    Results: Results show both actor and partner effects during the child’s treatment. Only an actor effect remained following end of treatment where level of PTSS at one assessment was associated with the level of PTSS at the subsequent assessment. The association between mothers’ and fathers’ PTSS did not remain after end of treatment.

    Conclusions: Parents appear to react as an interdependent emotional system during the child’s treatment but this effect disappears after end of treatment. Results suggest psychological interventions for parents during the child’s cancer treatment should also be sensitive to and address the influence that distress in one partner may have on the other.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf