uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hauffman, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Mattson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Forslund, Marina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
    Bill-Axelson, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Urologkirurgi.
    Nygren, Peter
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
    The development of a Nurse-led Internet-based Learning and Self-care program for cancer patients with symptoms of anxiety and depression: a part of U-CARE2017Inngår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, ISSN 0162-220X, Vol. 40, nr 5, s. E9-E16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Having access to information about the disease and being encouraged to participate in self-care activities may reduce anxiety and depression symptoms in cancer patients. Internet-based interventions may be one way to support effective self-care strategies to improve emotional well-being and health-related quality of life.

    OBJECTIVE:

    The aim of this study was to describe the development and acceptance of an Internet-based program intended to support cancer patients with anxiety and depression symptoms.

    METHODS:

    A structured collaboration between patients, clinicians, and researchers was used to develop a theory- and evidence-based interactive health communication application (IHCA) based on Orem's self-care deficit nursing theory with influences from Bandura's social learning theory and psychoeducation.

    RESULTS:

    The result is an IHCA described as a Nurse-led, Internet-based Learning and Self-care program that helps patients to perform self-care using different types of material in interaction with patients and healthcare staff. The acceptance of the program is consistent with the results of similar studies.

    CONCLUSIONS:

    Collaboration between patients, clinicians, and researchers seems to be a fruitful approach in the development of an IHCA aiming to support cancer patients' self-care strategies. Well-designed intervention studies are needed to evaluate the effects of the IHCA.

    IMPLICATIONS FOR PRACTICE:

    This article suggests a theoretical foundation for an IHCA and allows researchers and healthcare providers to take part in the discussion regarding format and content of IHCAs.

  • 2.
    Mattsson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Carlsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Nygren, Peter
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Internet-based stepped care with interactive support and cognitive behavioral therapy for reduction of anxiety and depressive symptoms in cancer: a clinical trial protocol2013Inngår i: BMC Cancer, ISSN 1471-2407, E-ISSN 1471-2407, Vol. 13, s. 414-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Approximately 20-30% of patients with cancer experience a clinically relevant level of emotional distress in response to disease and treatment. This in itself is alarming but it is even more problematic because it is often difficult for physicians and nurses to identify cancer patients who experience clinically relevant levels of anxiety and depression symptoms. This can result in persistent distress and can cause human suffering as well as costs for individuals and to the community. Methods: Applying a multi-disciplinary and design-oriented approach aimed at attaining new evidence-based knowledge in basic and applied psychosocial oncology, this protocol will evaluate an intervention to be implemented in clinical practice to reduce cancer patient anxiety and depression. A prospective randomized design will be used. The overarching goal of the intervention is to promote psychosocial health among patients suffering from cancer by means of self-help programmes delivered via an Internet platform. Another goal is to reduce costs for individuals and society, caused by emotional distress in response to cancer. Following screening to detect levels of patient distress, patients will be randomized to standard care or a stepped care intervention. For patients randomized to the intervention, step 1 will consist of self-help material, a chat forum where participants will be able to communicate with each other, and a Frequently Asked Questions (FAQ) section where they can ask questions and get answers from an expert. Patients in the intervention group who still report symptoms of anxiety or depression after access to step 1 will be offered step 2, which will consist of cognitive behavioral therapy (CBT) administered by a personal therapist. The primary end point of the study is patients' levels of anxiety and depression, evaluated longitudinally during and after the intervention. Discussion: There is a lack of controlled studies of the psychological and behavioral processes involved in this type of intervention for anxiety and depressive disorders. Since anxiety and depressive symptoms are relatively common in patients with cancer and the availability of adequate support efforts is limited, there is a need to develop evidence-based stepped care for patients with cancer, to be delivered via the Internet.

  • 3.
    Mattsson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Carlsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Development of a Questionnaire Examining What Kind of and to What Extent Cancer Patients Search for Health Related Support on the Internet2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Mattsson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Carlsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Measuring Use of Health-Related Support on the Internet: Development of the Health Online Support Questionnaire (HOSQ)2015Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 17, nr 11, artikkel-id e266Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Social support plays an important role for the perceived health in people with health problems and chronic diseases.Provision of different kinds of support during the disease trajectory is crucial for many people. Online support is ubiquitous andrepresents a promising modality for people with chronic diseases. There are no existing instruments that measure various aspectsof online support.Objective: The objective of this study was to create a generic questionnaire regarding health-related support online that can beapplied to people with various health problems and illnesses. Additionally, we wanted to test the questionnaire in a cancerpopulation to assess its adequacy in the context of severe disease.Methods: Initial items for the Health Online Support Questionnaire (HOSQ) were inspired by sociologist James House regardingsocial support. An exploratory factor analysis was conducted in healthy persons or with minor health problems (n=243) on 31initial items. The scale was reduced to 18 items and the internal consistency and reliability of the scale was examined along withcontent validity. Further validation was conducted by a confirmatory analysis on the 18-item scale in a cancer population (n=215).In addition, data on demographics, health problems experienced, and Internet use were collected.Results: The exploratory factor analysis on the final 18-item scale resulted in 2 factors. After scrutinizing the content, thesefactors were labeled “reading” and “interacting” and they demonstrated good internal consistency (Cronbach alphas .88 and .77,respectively). The factors were confirmed in the cancer population. The response pattern revealed expected differences bothbetween the interaction and reading scales and according to age, gender, education, and health problems thereby supporting thevalidity of the HOSQ.Conclusions: The HOSQ may be a reliable and valid instrument for measuring the use of online support for people with healthproblems, but the results ought to be replicated in more studies to confirm the results for different diagnoses. If the results of thisstudy are corroborated by future studies, the HOSQ may be used as a basis for the development of different forms of support onthe Internet.

  • 5.
    Mattsson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Carlsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Health-Related Internet Use in People With Cancer: Results From a Cross-Sectional Study in Two Outpatient Clinics in Sweden2017Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 19, nr 5, artikkel-id e163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Mattsson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Olsson, Erik Martin Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Carlsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Johansson, Birgitta Beda Kristina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Identification of Anxiety and Depression Symptoms in Patients With Cancer: Comparison Between Short and Long Web-Based Questionnaires2019Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 21, nr 4, artikkel-id e11387Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Physicians and nurses in cancer care easily fail to detect symptoms of psychological distress because of barriers such as lack of time, training on screening methods, and knowledge about how to diagnose anxiety and depression. National guidelines in several countries recommend routine screening for emotional distress in patients with cancer, but in many clinics, this is not implemented. By inventing screening methods that are time-efficient, such as digitalized and automatized screenings with short instruments, we can alleviate the burden on patients and staff.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to compare Web-based versions of the ultrashort electronic Visual Analogue Scale (eVAS) anxiety and eVAS depression and the short Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) with Web-based versions of the longer Montgomery Åsberg Depression Rating Scale-Self-report (MADRS-S) and the State Trait Anxiety Inventory- State (STAI-S) with regard to their ability to identify symptoms of anxiety and depression in patients with cancer.

    METHODS: Data were obtained from a consecutive sample of patients with newly diagnosed (<6 months) breast, prostate, or colorectal cancer or with recurrence of colorectal cancer (N=558). The patients were recruited at 4 hospitals in Sweden between April 2013 and September 2015, as part of an intervention study administered via the internet. All questionnaires were completed on the Web at the baseline assessment in the intervention study.

    RESULTS: The ultrashort and short Web-based-delivered eVAS anxiety, eVAS depression and HADS were found to have an excellent ability to discriminate between persons with and without clinical levels of symptoms of anxiety and depression compared with recommended cutoffs of the longer instruments MADRS-S and STAI-S (area under the curve: 0.88-0.94). Cutoffs of >6 on HADS anxiety and >7 hundredths (hs) on eVAS anxiety identified patients with anxiety symptoms with high accuracy. For HADS depression, at a cutoff of >5 and eVAS depression at a cutoff of >7 hs, the accuracy was very high likewise.

    CONCLUSIONS: The use of the short and ultrashort tools, eVAS and HADS, may be a suitable initial method of Web-based screening in busy clinical settings. However, there are still a proportion of patients who lack access to the internet or the ability to use it. There is a need to find solutions for this group to find all the patients with psychological distress.

  • 7.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Brantnell, Anders
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Hauffman, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media, Informationssystem.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE – internet-based psychosocial care and psychological treatment in connection to somatic disease2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Olsson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Ander, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Burell, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Held, Claes
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Lindahl-Norberg, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Lochan, Ruth
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Norlund, Fredrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Sjöström, Jonas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik och media. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Toft, Teolinda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    U-CARE: a research program on psychosocial care via the internet2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    U-CARE is one of the Swedish government’s strategic research programs atUppsala University. The overarching goal is to promote psychosocial healthamong patients suffering from somatic disease and their significant others by means of self-help programs delivered via an internet platform. Another goal is to reduce costs for individuals and the society caused by emotional distress in response to somatic disease. Professionals within clinical psychology, health economics, and information systems collaborate to reach this goal.

    Approximately 20% of patients suffering from somatic disease as well as theirsignificant others experience a clinically relevant level of emotional distress in response to disease and treatment. This is in itself alerting, but becomes even moreproblematic since physicians and nurses show low sensitivity and specificityin detecting patients and significant others experiencing a clinically relevant level of distress. This can result in persistent distress causing human suffering as well as costs for individuals and the society.

    During 2010-2011 an internet platform: www.u-care.se to provide interactive support and cognitive behavioral therapy has been constructed within the U-CARE program. The platform supports, among other things, rule-based unfolding of self-help material for participants, interaction between participants and therapists, interaction within a participant community, and research including a detailed log of participants’ behaviors on the platform. In addition self-help programs of interactive support and cognitive behavioural therapy for adolescents with cancer: U-CARE: TeenCan, adults with cancer: U-CARE: AdultsCan, and adults having had a myocardial infarct: U-CARE: Heart to be provided via www.u-care.se have been constructed.

    Through a multi-disciplinary and design-oriented approach, the U-CARE program aims at developing new evidence-based knowledge in basic and applied psychosocial health care,and actively promoting its implementation in health care practice as well as in undergraduate and advanced education.

  • 9.
    Wallin, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Mattsson, Susanne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Olsson, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    The Preference for Internet-Based Psychological Interventions by Individuals Without Past or Current Use of Mental Health Treatment Delivered Online: A Survey Study With Mixed-Methods Analysis2016Inngår i: JMIR mhealth and uhealth, E-ISSN 2291-5222, Vol. 3, nr 2, artikkel-id e25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The use of the Internet has the potential to increase access to evidence-based mental health services for a far-reaching population at a low cost. However, low take-up rates in routine care indicate that barriers for implementing Internet-based interventions have not yet been fully identified.

    Objective: The aim of this study was to evaluate the preference for Internet-based psychological interventions as compared to treatment delivered face to face among individuals without past or current use of mental health treatment delivered online. A further aim was to investigate predictors of treatment preference and to complement the quantitative analyses with qualitative data about the perceived advantages and disadvantages of Internet-based interventions.

    Methods: Two convenience samples were used. Sample 1 was recruited in an occupational setting (n=231) and Sample 2 consisted of individuals previously treated for cancer (n=208). Data were collected using a paper-and-pencil survey and analyzed using mixed methods.

    Results: The preference for Internet-based psychological interventions was low in both Sample 1 (6.5%) and Sample 2 (2.6%). Most participants preferred psychological interventions delivered face to face. Use of the Internet to search for and read health-related information was a significant predictor of treatment preference in both Sample 1 (odds ratio [OR] 2.82, 95% CI 1.18-6.75) and Sample 2 (OR 3.52, 95% CI 1.33-9.29). Being born outside of Sweden was a significant predictor of preference for Internet-based interventions, but only in Sample 2 (OR 6.24, 95% CI 1.29-30.16). Similar advantages and disadvantages were mentioned in both samples. Perceived advantages of Internet-based interventions included flexibility regarding time and location, low effort, accessibility, anonymity, credibility, user empowerment, and improved communication between therapist and client. Perceived disadvantages included anonymity, low credibility, impoverished communication between therapist and client, fear of negative side effects, requirements of computer literacy, and concerns about confidentiality.

    Conclusions: Internet-based interventions were reported as the preferred choice by a minority of participants. The results suggest that Internet-based interventions have specific advantages that may facilitate help-seeking among some individuals and some disadvantages that may restrict its use. Initiatives to increase treatment acceptability may benefit from addressing the advantages and disadvantages reported in this study.

1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf