uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Drakman, Annelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Haffenden, Chris
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Hellström, Petter
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Levin, Pia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Pettersson, Ingemar
    Humaniora har mer än en roll att spela: Är humaniora lönsamt? Ska det vara lönsamt? Fem doktorander funderar över sin och samhällets framtid2012Inngår i: Respons, ISSN 1102-1721, nr 6, s. 14-15Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Food sensory science: A history of experiments2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The paper studies the emergence of food sensory science in the twentieth century by focusing on the development of methods and instruments for understanding food flavor. It is an “experimental history” concentrating on the interplay between a set of analytical practices within and around food sensory science, for instance: how individual taste experts were replaced by panels and surveys; how organoleptic analysis was formed as an assemblage of experimental techniques from pharmaceutics, psychophysics and chemistry; how human senses were mimicked through machinery; how techniques as gas chromatography were adopted as ways of bypassing human subjectivity in flavor studies; how the development of advanced techniques such as electronic noses responded to a need for “objective” knowledge but have never managed to replace human subjectivity in flavor analysis.

  • 3.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mechanical tasting: Sensory science and the flavorization of food production2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In 1957, food engineer Aaron Brody at MIT completed his PhD thesis on the "Strain gage denture tenderometer", a machine for food experiments with an eye-catching grinning denture, an electric motor propelling the upper jaw, strain sensors, an oscilloscope, and a camera. According to Brody, the instrument simulated human oral physiology and by feeding it with different foodstuffs it could, allegedly, provide food industry with crucial and systematic knowledge on qualities as tenderness and mouthfeel. With Brody's instrument as case in point, the paper narrates a broader history of devices designed to enhance and substitute human sensory abilities to evaluate food texture. Three interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting: (1) An overall "flavorization" – that is: how sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies. (2) The emergence of food sensory science as a knowledge field, including, besides experiments using instruments like Brody's tenderometer, organoleptic taste panels, and chemical methods as gas chromatography and mass spectrometry. Different in many aspects, those knowledge practices share nevertheless a common key feature by continuously making hybrids of human subjects and technical artifacts; panelists forming calibrated sensory machineries, laboratory devices mimicking human physiology. (3) The pervasive project of transforming the phenomenological quality of flavor into robust "objective" and "standardized" data through a range of instruments and experimental techniques. For Brody's work this meant to show scientifically the "masticatory properties" of culinary qualities as crisp, crunch and chewiness by producing photographs of "bite curves" from experiments on a range of food samples; an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences.

  • 4.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mechanical tasting: Sensory science and the flavorization of food production2017Inngår i: The Senses & Society, ISSN 1745-8927, E-ISSN 1745-8935, Vol. 12, nr 3, s. 301-316Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper narrates the history of “texturometers”, devices that imitate the human biting mechanism and are used by food scientists inexperiments on food texture. Two interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting. First, the paper surveys the pervasive project of transforming the phenomenological qualities of flavor and food texture into robust “objective” and “standardized” data. In constructing and using biomimetic texturometers, food sensory scientists attempted to translate texture qualities such as tenderness, crispness, crunch and chewiness into codified properties by producing formal definitions and graphical representations – an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences. Secondly,the texturometers are related to an overall “flavorization”; that is, a historical process by which the complexes of sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies.

  • 5.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Smakens teknovetenskaper: Livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att presentera forskningsprojektet ”Smakens teknovetenskaper” i vilket jag och Daniel Normark undersöker hur ingenjörer och vetenskapsmän har format den sensoriska upplevelsen, det vill säga ”smaken”, av olika livsmedel under 1900-talet. Genom att studera hur olika livsmedelsprodukter analyserades och justerades i laboratorier, provsmakningspaneler och provkök avser projektet att utforska nya dimensioner av Sveriges transformering från jordbrukssamhälle till högteknologisk industrination. Vi studerar exempelvis: hur den framväxande livsmedelsindustrin stod i förbindelse med utvecklingen av olika vetenskaper kring smak och sinnen; hur analytiska metoder som organoleptik, livsmedelsreologi, olfaktometri och gaskromatografi användes för att översätta subjektiva smakupplevelser till ”objektiv” kodifierad kunskap; hur livsmedelsindustrins tekniska framsteg genererade en mångfald av nya smakupplevelser men också gjorde att matens smaksammansättning homogeniserades och frikopplades från det lokala och agrara; hur livsmedelsindustrins forskare hanterade frågor kring vad som var exotiskt, svenskt och modernt när de utformade livsmedlens smak.

  • 6.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Smakens teknovetenskaper: Livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att presentera forskningsprojektet ”Smakens teknovetenskaper” i vilket jag och Daniel Normark undersöker hur ingenjörer och vetenskapsmän under 1900-talet har format den sensoriska upplevelsen, det vill säga ”smaken”, av olika livsmedel. Projektet ligger i skärningspunkten mellan vetenskapshistoria och ekonomisk historia, och genom att studera hur olika livsmedelsprodukters smak analyserades och justerades i laboratorier och provkök utforskar det nya dimensioner i Sveriges transformering från jordbrukssamhälle till högteknologisk industrination. På ett övergripande plan studerar projektet hur den framväxande livsmedelsindustrin stod i förbindelse med utvecklingen av olika vetenskaper kring smak och sinnen, i synnerhet det brokiga kunskapsfält som brukar benämnas sensorik och formerades internationellt under mellankrigstiden med starkt inflytande från ämnesområden som psykofysik, psykologi och kemi. Centralt för framväxten av livsmedelsindustrins sensoriska vetenskaper – eller "smakforskning" kort och gott – var att producera "hård" kunskap om smak; experimentella metoder som organoleptik, olfaktometri och gaskromatografi användes i försök att översätta subjektiva smakupplevelser till ”objektiv” kodifierad kunskap.

     

    Vårt metodologiska angreppssätt är produktbiografisk. Detta innebär att vi följer utvecklingen av ett antal livsmedelsprodukter och studerar hur forskare formade matens smakegenskaper över tid. Härigenom hanterar projektet inslag i 1900-talets moderna industrisamhälle som tidigare historieforskning med få undantag tidigare har berört. Som en genomgripande företeelse tar projektet fasta på hur tillverkningen av mat genomgick en "sensorering" – en historisk process genom vilken konsumenternas sinnesintryck och estetiska bedömningar blev allt viktigare faktorer för produktionen. Projektet utforskar därmed relationen mellan den livsmedelsindustriella kunskapsproduktionen och samhällets kulinariska kultur genom att empiriskt undersöka hur livsmedelsindustrins forskare hanterade frågor kring vad som betraktades som exempelvis exotiskt, svenskt och modernt när de utformade livsmedlens smak. Vidare tar sig projektet an djupgående frågor kring livsmedelsindustrins teknovetenskapliga utveckling under 1900-talet och dess djupgående konsekvenser för matens smaksammansättning, exempelvis gällande de tendenser till homogenisering och frikoppling från det "naturliga" och "genuina" som ofta tillskrivs livsmedelsproduktionens industrialisering.

     

    För seminariets del ligger tyngdpunkten vid att diskutera dessa övergripande företeelser samt de empiriska resultat som hittills har gjorts. Projektet startade formellt i april 2017 men har redan genererat en rad viktiga insikter. Här vill jag särskilt lyfta fram våra undersökningar av ölbryggning och margarintillverkning och hur produkternas smaksammansättningar inom dessa områden formades i politiska, ekonomiska, sociala och vetenskapliga kontexter. Studier av AB Stockholms bryggerier visar en verksamhet där produkternas smakegenskaper vid 1800-talets slut styrdes av företagets bryggmästare och deras skråbundna ideal, för att under mellankrigstiden alltmer bli en fråga för forskare knutna till företagets centrallaboratorium. Förändringarna visar sig särskilt i de utredningar kring en ny alkoholsvag pilsnersort som togs fram under 1920-talets rusdrycksreformer där forskare från Karolinska institutet anlitades för att vetenskapligt säkerställa den nya produktens smakmässiga kvaliteter. Gällande margarinet vittnar styrelseprotokoll och recept från Margarinbolaget AB om smakegenskapernas ökade i betydelse under 1930- och 1940-talet och om hur branschen formade dem i förhållande till det hos allmänheten högre skattade smöret. Kontrollen över margarinets smak övertogs gradvis av en centralt placeras kontrollör och bolagets styrelse försökte på olika sätt göra margarinet smakmässigt enhetligt och tilltalande samtidigt som geopolitiska och ekonomiska omsvängningar tvingade fram nya sammansättningar av fettråvaror.

  • 7.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The nomos of the university: Introducing the professor's privilege in 1940s Sweden2018Inngår i: Minerva, ISSN 0026-4695, E-ISSN 1573-1871, ISSN 0026-4695, Vol. 56, nr 3, s. 381-403Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper examines the introduction of the so-called professor’s privilege in Sweden in the 1940s and shows how this legal principle for university patents emerged out of reforms of techno-science and the patent law around World War II. These political processes prompted questions concerning the nature and functions of university research: How is academic science different than other forms of knowledge production? What are the contributions of universities for economy and welfare? Who is the rightful owner of scientific findings? Is academic science ‘‘work’’? By following the introduction of the professor’s privilege, the paper shows how spokespersons for the academic profession addressed such questions and contributed to a new definition of university science through boundary-setting, normative descriptions, and by producing symbolic relationships between science and the economy. The totality of those positions is here referred to as a ‘‘nomos’’ – that is: a generic and durable set of seemingly axiomatic claims about universities. This Swedish nomos, as it took shape in the 1940s, amalgamated classical notions of academic science as exceptional and autonomous with emerging ideas of inventiveness and close connections between academics and business. Crucially, though, the academic-industrial relations embedded in this nomos were private and individual, thus in sharp conflict with the ideas of entrepreneurial universities evolving globally by the end of the 20th century.

  • 8.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The technoscientists: a Swedish construction of basic research in World War II2016Inngår i: History & Technology, ISSN 0734-1512, E-ISSN 1477-2620, Vol. 32, nr 4, s. 349-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The paper examines a group of engineers and scientists in Sweden in the 1930s and 1940s that worked to gain political support for what they called ‘technoscientific research’. Following their own terminology and the ideas of close relations between engineers, scientists, industries, and politics it implied, I call these actors ‘technoscientists’. Critical to their approach was the strategical use of the concept of ‘basic research’, constructed by the technoscientists to associate knowledge production with economic development and demarcate an area of responsibility for public support of industrial research. The technoscientists promoted this strategy by linking basic research to the technical exigencies caused by World War II and by integrating it with politics of welfare, defense, and trade. The technoscientists were thus important political reformers that laid the foundations of public support of science and technology before the 1950s and 1960s when science policy emerged as an institutionalized political practice in Sweden.

  • 9.
    Pettersson, Ingemar
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Gott fett: Smak och sensorik vid AB Margarinbolaget2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att diskutera smak, det vill säga de sensoriska upplevelserna som mat genererar, i ett industrihistoriskt perspektiv med utgångspunkt i det vetenskapliga fält kring livsmedel och smak som växer fram under 1900-talet. Studien fokuserar på tillverkning och utveckling av margarin vid AB Margarinbolaget, en industrikoncern bildad 1926 av en rad margarinfabrikanter, däribland Pellerin och Zenit. Fabrikanterna inom Margarinbolaget bedrev ett frenetisk, ibland rentav aggressivt, arbete i konkurrens med mejerinäringen, och sökte med olika åtgärder stärka margarinets ställning gentemot smöret, vilket var politiskt gynnat och hos allmänheten mer uppskattat vad gällde smak. I en inledande fas hade smaken hos Margarinbolagets produkter underordnad betydelse medan folkhälsoaspekterna var framträdande; margarinet vitaminiserades för att framstå som ett nyttigare och billigare alternativ till smöret, och Margarinbolagets styrelse enrollerade vetenskaplig expertis för att underbygga sin propaganda. Under 1930-talet blir dock smaken gradvis en viktigare fråga för fabrikanterna.  Margarinbolaget anställde exempelvis en disputerad kemist med uppdrag att säkerställa smakmässig kvalitet och utveckla bolagets margarinrecept, en verksamhet som resulterade i uppförandet av ett centrallaboratorium under 1940-talet. Samtidigt koncentreras produktionen alltmer kring ett nytt varumärke: Milda, ett margarin som marknadsfördes särskilt med hänvisning till dess goda smakegenskaper. I vid betraktelse är detta ett av många exempel på hur matens sensoriska egenskaper blev allt viktigare för livsmedelsproducenter och konsumenter under 1900-talats industrialisering, och genom att på nära håll följa styrelsens strategier och överväganden ger vår undersökning inblick i framväxten av ett slags "smakens ingenjörskap". För Margarinbolagets del innebar detta införandet av olika provsmakningsrutiner med syfte att ge margarinet en attraktiv och stabil smakprofil samtidigt som geopolitiska förutsättningar och innovationer inom teknik och jordbruk återkommande förändrade tillgången på olja och fett, vilket framtvingade nya recept och tillverkningsprocesser.

  • 10.
    Pettersson, Ingemar
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Ölsmakens mästare: Sensorisk analys vid Stockholms bryggerier 1889–19642017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien ingår i forskningsprojektet "Smakens teknovetenskaper" och behandlar praktiker för smakanalys av öl vid Stockholms bryggerier, från företagets grundande år 1889 till att det avvecklades år 1964. Ölproduktionen bedrevs länge under skråliknande former där omdömet gällande produkternas smak avgjordes av bryggmästare som provsmakade de olika brygderna, luktade på humlen, kände på malt och korn. Mästarna hade i regel varit gesäller i Tyskland och deras arbete präglades av fasta hierarkier och outtalade kriterier för god ölsmak. Syftet med studien är att visa hur dessa äldre praktiker ersattes av standardiserade metoder för sensoriska analyser och hur en ny professionell sammansättning därmed kom att bemästra ölets smak vid bryggeriet. Genom bryggerinäringens industrialisering under 1900-talet kom provsmakningen i ökande omfattning att hanteras av ingenjörer, vetenskapsmän och medicinska forskare, verksamma vid forskningsmiljöer som Zymotekniska laboratoriet, Institutionen för jäsningslära vid KTH, Karolinska institutet och företagets eget centrallaboratorium. Framväxten av dessa verksamheter var kopplade till produktionstekniska förändringar såsom införandet av pastörisering och nya metoder för kyllagring, men också till förändrade konsumtionsmönster samt nya politiska ramverk, exempelvis rusdrycksförordningar och klassificeringar av öl. Genom studier av analysprotokoll, korrespondens kring produktutveckling, utredningar och verksamhetsbeskrivningar visar vi hur rutinerna för smakanalys formades inom olika tekniska, vetenskapliga, ekonomiska och politiska kontexter och hur ett teknovetenskapligt fält etablerades inom livsmedelsindustrin.

1 - 10 of 10
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf