uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: Delrapport 2 från följeforskarna2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna andra delrapport redovisar resultat från den följeforskning som Uppsala universitet bedriver för att stödja SKL:s projekt för att utveckla metoder för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor 2015-2018. Rapporten fokuserar på medborgardialoger som har genomförts i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga. Rapporten bygger på deltagande observation av dessa medborgardialoger under 2016 och första halvåret 2017; enkäter till deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga; analyser av skriftligt material från alla kommuner i nätverket samt observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Studierna avser en kort tids arbete med dialoger, som visserligen har avslutats i en första iteration men som i flera av kommunerna troligen kommer att fortsätta i någon form framöver. Därför gör rapporten inte anspråk på att beskriva långsiktiga resultat och effekter.

  • 2.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor: konsensus, agonism eller mobilisering?2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning som Swedesd vid Uppsala universitet har bedrivit kring Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) projekt att utveckla metoder för att hantera och förebygga konflikter i komplexa frågor genom medborgardialog. SKL:s projekt har pågått mellan 2015 och 2018 i ett nätverk med tio kommuner: Burlöv, Enköping, Fagersta, Linköping, Ljusnarsberg, Sollentuna, Stockholm (stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör), Svenljunga, Uppsala och Östhammar. Stadsdelen Västra Hisingen i Göteborg ingick inte ursprungligen i projektet, men har genomfört ett arbete som liknar övriga kommuners och beaktas därför också i rapporten. Exempel på komplexa frågor som kommunerna har arbetat med är avvägningar mellan olika värden i fysisk planering, integration och skolnedläggningar.

    Med avstamp i SKL:s målsättning för projektet är rapporten övergripande frågeställning följande:

    • Hur kan medborgardialoger hantera konflikter om komplexa frågor på ett legitimt sätt?

    Empirin som rapporten baseras på utgörs av skriftligt material från kommunerna i nätverket, observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, deltagande observation av medborgardialoger i Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga under 2016 och 2017, intervjuer med några nyckelpersoner på kommunerna, samt enkätundersökningar bland deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga.

    Medborgardialoger som koncept förutsätter processer som vilar på demokratisk legitimitet. Olika teorier som underbygger medborgardialogens praktik betonar delvis olika typer av legitimitet, vilket öppnar för flera olika sätt att genomföra och tolka medborgardialoger. Utifrån detta inleds rapporten med en beskrivning av tre ideal för hur medborgardialoger på ett legitimt sätt kan hantera konflikter:

    • Konsensusidealet, som baseras på teorier om deliberativ demokrati och kommunikativ planering.Enligt detta ideal ska medborgardialoger skapa konsensus som upplöser konflikter genom deliberation som uppfyller diskursetiska krav.
    • Det agonistiska idealet, som baseras på post-strukturalistisk demokratiteori och agonistisk planeringsteori. Enligt detta ideal ska medborgardialoger erbjuda en arena för fredlig konflikt mellan olikaståndpunkter, där konsensus inte eftersträvas men motsättningar tillfälligt kan hanteras med beslutsformer som deltagarna accepterar.
    • Det mobiliserande idealet, som baseras på den progressiva planeringstraditionen och demokratiteoretiker som betonar behov att utjämna maktförhållanden. Enligt detta ideal ska medborgardialoghantera konflikter genom att möjliggöra för en grupp eller diskurs att stärka sin position.

    Den modell för medborgardialog kring komplexa frågor som SKL har utvecklat för att stötta kommunerna i nätverket är kompatibel med samtliga tre ideal. Modellen betonar dock insamling av olika relevanta perspektiv på en komplex fråga inför dialogen, och under projektet har SKL tillsammans med anlitade facilitatorer och följeforskare på olika sätt belyst möjligheter att under själva dialogerna bryta motstående perspektiv. I detta avseende implicerar modellen i första hand dialog enligt konsensusidealet eller det agonistiska idealet.

    Tre av kommunerna i nätverket förberedde sig i enlighet med SKL:s modell, men kunde av olika skäl inte genomföra själva dialogen – Ljusnarsberg, Östhammar och Sollentuna. Deras erfarenheter är värdefulla eftersom de på olika sätt illustrerar praktiska utmaningar för medborgardialoger kring komplexa frågor.

    Uppsala följde inte heller SKL:s modell, utan genomförde samtal med medborgare i olika sammanhang kopplade till en större planprocess. Bland annat genomfördes en dialog kring utformningen av en park som exemplifierar hur olika ideal för konflikthantering kan kombineras.

    Bland de kommuner som genomförde dialoger enligt SKL:s modell finns en skillnad mellan Svenljunga och övriga kommuner avseende hur konflikter artikulerades. Svenljungas förberedelser liknade övriga kommuners, men diskussionen under själva dialogen riktades snabbt mot en tydlig konfliktlinje bland deltagarna - bevarande av byskolor kontra centralisering av skolorganisationen. Efter några försök att nå samsyn övergavs konsensusidealet och istället fick representanter för de olika ståndpunkterna ta fram separata underlag för politiskt beslut i linje med det agonistiska idealet.

    Medborgardialogerna i Enskede-Årsta-Vantör, Enköping, Fagersta, Linköping och Västra Hisingen behandlade olika aspekter av social problematik, medan dialogen i Burlöv behandlade en beslutad utbyggnad av järnvägsspår. Till skillnad från i Svenljunga aktiverades inte tydliga konflikter kopplade till dessa frågor inom ramen för dialogerna, även om potentiella spänningar identifierades under förberedelserna. Deltagarna var istället tämligen eniga i sina perspektiv och kunde nå samsyn kring åtgärdsförslag. I så måtto kan dialogerna karaktäriseras som social mobilisering i olika stadsdelar, eller som mobilisering kring inkludering av svaga grupper eller implementering av fattade beslut. I vår tolkning berodde den mobiliserande inriktningen inte på något medvetet beslut, utan snarare på en logisk följd av en kedja av val: 1) målformuleringar som inte specificerade en konflikt utan snarare behov av mobilisering; 2) breda initiala beskrivningar av de komplexa frågorna; och 3) öppna inbjudningar till dialogerna och svårigheter att säkerställa att motstående perspektiv representerades. Vi föreslår att dessa val delvis kan förklaras med en konfliktundvikande tendens kopplad till en rädsla att erodera tillit, och en motsättning mellan en önskan att ta ett helhetsgrepp kring en komplex fråga och möjligheten att rikta fokus mot en specifik konflikt. Vi menar att mobiliserande dialoger som inte inkluderar och tydliggör motstående perspektiv kan innebära en risk att konflikter skjuts på framtiden och skärps, men samtidigt ser vi att en framgångsrik mobilisering potentiellt kan identifiera åtgärder som hanterar dessa konflikter eller undanröjer deras grogrund.Ett viktigt resultat som tycks vara gemensamt för samtliga kommuner i SKL:s projekt är ökad kunskap och ökad tillit gentemot kommunerna bland dialogernas deltagare, vilket kan fungera generellt konfliktförebyggande. Också dialogen i Svenljunga genererade tillit och lärande, trots att den inkluderade en tydlig konflikt som inte gick att lösa ut inom ramen för projektet.

    I den fortsatta utvecklingen av praktiken kring konflikthantering genom medborgardialog menar vi att det är önskvärt att kommuner tydliggör vilket eller vilka ideal som en dialog strävar mot. Vi konstaterar också att det återstår frågor kring hur konflikter i form av motstridiga perspektiv bland deltagarna i en medborgardialog kan hanteras på legitima sätt. Med avstamp i Dryzeks syn på demokrati som deliberation mellan olika diskurser menar vi att det skulle kunna vara fruktbart att mer explicit artikulera konfliktlinjer kring en komplex fråga inför en dialog; att genom medveten rekrytering säkerställa representation av motstridiga perspektiv; och att genom aktiv facilitering rikta dialogen mot konfliktlinjerna.

  • 3.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    On the Inevitable Bounding of Pluralism in ESE: An Empirical Study of the Swedish Green Flag Initiative2019Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 7, artikel-id 2026Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper explores potential tensions in transformative learning and environmental and sustainability education (ESE) between, on the one hand, pluralistic approaches, and, on the other hand, promotion of societal change to address urgent issues. We stipulate that design of ESE inevitably contributes to a bounding of the plurality of facts and values that are acknowledged in a given learning process. Based on a frame analysis of the Swedish Green Flag initiative, we argue that such bounding by design is a key aspect of how ESE practitioners handle tensions between pluralism and urgency, either consciously or unconsciously. Given its inevitability and importance, we assert that bounding by design is insufficiently theorized in ESE literature, which might partly explain that practitioners perceive pluralistic ideals as challenging. In the empirics, we discern three justifications for bounding by design: (i) certain facts or degree of scientific consensus; (ii) objectives decided by elected bodies; and (iii) decisions taken by student and teacher representatives. We point to the theory of libertarian paternalism and a typology of democratic legitimacy as conceptual tools that can guide further scrutiny of pluralistic ESE and support practitioners in undertaking conscious and transparent bounding by design. 

  • 4.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    På väg mot bättre dialog i samråden på Gotland: Rapport från ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gotlands län och Swedesd, Uppsala universitet2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Urenje, Shepherd
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Supporting Urban Sustainability 2010-2011: Experiences from a learning programme2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    En studie av Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since 2008 the City of Malmö has implemented a special programme on Educationfor Sustainable Development (ESD). The aim is to increase the capacityfor ESD and to integrate it into the formal and informal learning settings in thecity. This report includes a presentation of a study conducted on this programme.The study covers the period 2008 to 2012 with the purpose to describe theprogramme implementation and enable a structured learning process for keyprofessionals in Malmö. The study was conducted within the frames of theEU-funded Global Awareness in Action (GAIA)-project. The report is based ondesk studies of programme documents combined with workshops with keyprofessionals in Malmö.The main results of the study are five lessons learned intended to be of relevancefor similar initiatives and one key recommendation to the city of Malmö. Thelessons learned are: 1. Set open goals to enable collaboration and make use ofprofessional competence; 2. Shape a joint story to make meaning; 3. Combinedifferent change strategies to achieve impact; 4. Use existing systems and reinforceon-going work; 5. Experiment, draw out lessons and adjust accordingly.The key recommendation to the city of Malmö is:The city of Malmö should continue to develop its already strong capacity toopen up development processes for iteration and co-creation between stakeholders.At the same time the city needs to develop its capacity to close downdevelopment processes through evaluation, prioritisation and coordination.This report is published in Swedish.

  • 7.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling. Sveriges Lantbruksuniversitet.
    På väg mot demokratiska kunskapsprocesser?: Utvärdering bortom New Public Management2015Ingår i: Ett dussin russin!: Tolv texter om deltagarbaserade verksamheter i utbildning och forskning av författarkollektivet Smilla Parc / [ed] Gunilla Härnsten & Lars Härnsten, Stockholm: LOs tryckeri , 2015, s. 93-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln bidrar till den erfarenhets- och kunskapsbas som behövs för skiftet från New Public Management (NPM) till nya styrmodeller som i högre grad bygger på förtroende och samarbete än kontroll och konkurrens. Mer specifikt handlar texten om erfarenheter av att utveckla utvärderingsmetoder som möjliggör demokratiska kunskapsprocesser i bemärkelsen samskapande av kunskap genom jämbördiga och förtroendefulla relationer. Metoderna har utvecklats inom ramen för en utvärdering av Malmö stads satsning på Lärande för hållbar utveckling. Satsning hade som syfte att förstärka stadens formella och informella utbildningssystem. Breda insatser gjordes för att utveckla förskola, skola, högskola, media, bibliotek och museer. Här redovisas en fallstudie av utvärderingsprocessen, baserad på aktionsforskningsmetodik. Syftet är att beskriva och analysera utvärderingsprocessens möjligheter och begränsningar avseende det utrymme som skapades för demokratiska kunskapsprocesser. Förhoppningen är att artikeln kan inspirera både forskare och praktiker som intresserar sig för att utveckla nya metoder för utvärdering och därigenom bidra till ett skifte mot mer förtroende- och samarbetsbaserade styrmodeller för offentlig verksamhet.

  • 8.
    Westin, Martin
    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
    Rethinking power in participatory planning: Towards reflective practice2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    High hopes for democracy and sustainability are placed on participatory planning. Policy makers and scholars argue that broad participation can revitalise democracy and tackle sustainability challenges. Yet, critics claim that power asymmetries stand in the way of realising the potential of participatory planning. In the everyday practices of planning, this controversy comes to a head. Here, planners interact with citizens, politicians and developers around making choices about places and societies. Planners’ practices are contested and they are challenged by the complexity of power relations. They need conceptual tools to critically reflect on what power is and when it is legitimate. Reflective practice is a prerequisite for making situated judgements under conditions of contestation.

    Yet, the planning theories, which are most influential in practice, have not been developed with the intention of conceptualising power. Rational planning theory, which still is influential in practice, largely reduces planning into a technical power-free activity. Communicative planning theory, which underpins participatory practices, instead suggests that expert power ought to be complemented by inclusive dialogue. This theory criticises hierarchical power relations as domination, without providing elaborated understanding of other facets of power. Hence, the conceptual support for reflective practice is too reductive.

    The aim of this thesis is to rethink power in participatory planning by developing concepts that can enable reflective practice. I draw on power theory and explore the utility of treating power as a family resemblance concept in participatory planning. Applying this plural view, I develop a family of power concepts, which signifies different ideas of what power is. The usefulness of this “power family” is tested through frame analysis of communicative planning theory and Swedish participatory planning policy and practice.

    The result of the research is a family of power concepts that can enable reflective practice. Power to signifies a dispositional ability to act, which planning actors derive from social order. This ability can be exercised as consensual power with or as conflictual power over. The latter is conceptualised as an empirical process which, on a basic level, can be normatively appraised as illegitimate or legitimate.

    This thesis contributes to planning theory and environmental communication by problematising reductive notions of power and, as an alternative, rethinking power as a family resemblance concept. This theoretical contribution matters to planning practice as it can enable planners to develop their ability to be sensitive to what a situation requires, i.e. to acquire practical wisdom (phronesis).

  • 9.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Calderon, CamiloUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling. SLU.Hellquist, AlexanderUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    The Inquiry Based Approach: A facilitator´s handbook2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The defining challenge for our generation is to createwell-being and equality within the ecological boundariesof the planet. To meet the challenge key stakeholdersneed to overcome their differences and engagein collaboration, learning and concerted action.The Inquiry Based Approach (IBA) has been developedto facilitate multi-stakeholder collaboration forsustainable transformation of complex and contestedsituations.Extensive experience from applying the IBA in Africa, Asia andEurope has shown that the approach can help stakeholdersto broaden their understandings as well as engage in action fortransformation together.This handbook provides practical advice and hands-on instructionsfor those interested in facilitating multi-stakeholder collaboration.It covers the most important dimensions of being an IBA facilitator;explains how the IBA can be adjusted to fit a specific context andgives advice on how a facilitator can handle complexity and power.The handbook also includes detailed descriptions of 23 activitiesthat can be used in the engagement, development andinstitutionalisation of an IBA. The reader will also find an extensivereference list for further readings.

  • 10.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt2018Ingår i: Samhällsbyggaren, ISSN 2000-2408, nr 3, s. 2s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vem ska bestämma i planeringssituationer där det finns olika uppfattningar om vilken utveckling som är önskvärd? I en ny studie av en medborgardialog får vi inblick i en planerares erfarenheter av att hantera de dilemman som aktualiseras när planeringsbeslut är omstridda. Det är en berättelse om makt där allt inte är möjligt, men inget heller är förutbestämt.

  • 11.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt: Föreställningar om makt i medborgardialogens praktik och teori2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Makt är ett centralt begrepp i diskussionerna om medborgardialogers risker och möjligheter. Vissa menar att dialogerna kan ge förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus ersätter maktrelationer. Medan andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. I den bitvis polariserade diskussionen om makt i medborgardialoger lyser planerares egna erfarenheter med sin frånvaro. Syftet med den här studien är därför att tillgängliggöra och analysera en planerares erfarenheter av att hantera maktrelationer under en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala. Därigenom är vår avsikt både att sprida erfarenheter från medborgardialogens praktik och att dra ut teoretiska implikationer avseende makt i medborgardialoger. I den här rapporten publiceras planerarens berättelse i sin helhet och rapportförfattarna analyserar berättelsen med avsikt att rekonstruera de föreställningar om makt som reflekteras i berättelsen.Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättfärdig maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur medborgardialogens genomförande kräver pragmatiska avväganden mellan dilemman, där det bästa inte bör bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.Vår studie och andra studier visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer och att de därför behöver tillgång till en mångfald av konceptuella verktyg för att analysera maktrelationer. Vi anser därför att det sökande efter universella svar på frågor om makt och en allmängiltig teori om makt som kännetecknar delar av planeringsteorin inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera de maktdilemman de ställs inför.

  • 12.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: En studie av SKL:s utvecklingsarbete2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en studie av SKL:s utvecklingsarbete kring medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Två medborgardialoger har studerats: dialogarbete kring skolan i Upplands Väsby och medborgardialog om romsk inkludering i Göteborg. Rapporten presenterar djupintervjuer med två erfarna processledare. Den diskuterar på vilket sätt medborgardialogen kan formas så att den bidrar till demokratisk och effektiv hantering av komplexa och omstridda samhällsfrågor. Dessutom formuleras en rad rekommendationer för det fortsatta arbetet med medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. 

  • 13.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling. SLU.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Vad är rätt när folk tycker olika?: -En berättelse om medborgardialog, makt och kritisk pragmatism2018Ingår i: Tidskriften PLAN, nr 4-5, s. 53-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Makt är ett omstritt begrepp i diskussionerna om medborgardialoger. Vissa menar att dialogerna skapar förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus kan ersätta maktrelationer. Andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. Syftet med den här artikeln är att nyansera dessa polariserade diskussioner genom att i) tillgängliggöra en planerares berättelse om att leda en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala samt ii) att dra ut teoretiska implikationer från berättelsen.

    Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättvisa maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur planeraren ställs inför dilemman som kräver pragmatiska avväganden där det bästa inte får bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.

    Vår studie och tidigare forskning visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer under medborgardialoger och att de därför behöver flera konceptuella verktyg som möjliggör reflektion. Vi anser därför att det sökande efter en allmängiltig teori om makt, som kännetecknar delar av planeringsforskningen, inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera maktdilemman de ställs inför.  

  • 14.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Kronlid, David O.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Colvin, John D.
    Open university.
    Towards Urban Sustainability: Learning from the Design of a Programme for Multi-stakeholder Collaboration2013Ingår i: Southern African Journal of Environmental Education, Vol. 29, nr 1, s. 39-57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Owing to rapid urbanisation, cities are becoming a key locus for making sense of, and influencing, social and technological development. Urban sustainability is high on the research as well as on the development agenda. The complexity of modern cities often defies conventional governance mechanisms to promote sustainability, such as regulation, information and economic incentives. This has prompted a growing interest in innovative approaches based on collaborative learning in diverse groups of stakeholders in pursuit of sustainability. In this article, we wish to contribute to, and advance, the research and practice regarding urban sustainability by exploring the experiences of designing and facilitating a programme for multi-stakeholder collaboration, trust-building and concerted action in six cities in Europe, southern Africa and Southeast Asia. We apply an action research method called ‘learning history’ to understand the learning processes in the design and facilitation team and in two multistakeholder groups in Makana in South Africa and Malmö in Sweden. The findings illustrate how collaborative learning theory and systems thinking framed useful praxis for facilitating rich learning processes in these three teams. The article is presented in four sections: Section 1 provides the introduction and orientation; Section 2 provides a process description of the design of the SUS Programme; Section 3 provides learning histories; and Section 4 provides reflexive engagement on these.

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf