uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Westin, Martin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: Delrapport 2 från följeforskarna2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna andra delrapport redovisar resultat från den följeforskning som Uppsala universitet bedriver för att stödja SKL:s projekt för att utveckla metoder för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor 2015-2018. Rapporten fokuserar på medborgardialoger som har genomförts i Stockholmsstadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga. Rapporten bygger på deltagande observation av dessa medborgardialoger under 2016 och första halvåret 2017; enkäter till deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga; analyser av skriftligt material från alla kommuner i nätverket samt observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Studierna avser en kort tids arbete med dialoger, som visserligen har avslutats i en första iteration men som i flera av kommunerna troligen kommer att fortsätta i någon form framöver. Därför gör rapporten inte anspråk på att beskriva långsiktiga resultat och effekter.

  • 2.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Westin, Martin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Medborgardialog om konfliktfyllda samhällsfrågor: konsensus, agonism eller mobilisering?2019Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning som Swedesd vid Uppsala universitet har bedrivit kring Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) projekt att utveckla metoder för att hantera och förebygga konflikter i komplexa frågor genom medborgardialog. SKL:s projekt har pågått mellan 2015 och 2018 i ett nätverk med tio kommuner: Burlöv, Enköping, Fagersta, Linköping, Ljusnarsberg, Sollentuna, Stockholm (stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör), Svenljunga, Uppsala och Östhammar. Stadsdelen Västra Hisingen i Göteborg ingick inte ursprungligen i projektet, men har genomfört ett arbete som liknar övriga kommuners och beaktas därför också i rapporten. Exempel på komplexa frågor som kommunerna har arbetat med är avvägningar mellan olika värden i fysisk planering, integration och skolnedläggningar.

    Med avstamp i SKL:s målsättning för projektet är rapporten övergripande frågeställning följande:

    • Hur kan medborgardialoger hantera konflikter om komplexa frågor på ett legitimt sätt?

    Empirin som rapporten baseras på utgörs av skriftligt material från kommunerna i nätverket, observationer från de nätverksmöten som SKL arrangerat för erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, deltagande observation av medborgardialoger i Enskede-Årsta-Vantör, Linköping, Fagersta och Svenljunga under 2016 och 2017, intervjuer med några nyckelpersoner på kommunerna, samt enkätundersökningar bland deltagare i dialogerna i Fagersta och Svenljunga.

    Medborgardialoger som koncept förutsätter processer som vilar på demokratisk legitimitet. Olika teorier som underbygger medborgardialogens praktik betonar delvis olika typer av legitimitet, vilket öppnar för flera olika sätt att genomföra och tolka medborgardialoger. Utifrån detta inleds rapporten med en beskrivning av tre ideal för hur medborgardialoger på ett legitimt sätt kan hantera konflikter:

    • Konsensusidealet, som baseras på teorier om deliberativ demokrati och kommunikativ planering.Enligt detta ideal ska medborgardialoger skapa konsensus som upplöser konflikter genom deliberation som uppfyller diskursetiska krav.
    • Det agonistiska idealet, som baseras på post-strukturalistisk demokratiteori och agonistisk planeringsteori. Enligt detta ideal ska medborgardialoger erbjuda en arena för fredlig konflikt mellan olikaståndpunkter, där konsensus inte eftersträvas men motsättningar tillfälligt kan hanteras med beslutsformer som deltagarna accepterar.
    • Det mobiliserande idealet, som baseras på den progressiva planeringstraditionen och demokratiteoretiker som betonar behov att utjämna maktförhållanden. Enligt detta ideal ska medborgardialoghantera konflikter genom att möjliggöra för en grupp eller diskurs att stärka sin position.

    Den modell för medborgardialog kring komplexa frågor som SKL har utvecklat för att stötta kommunerna i nätverket är kompatibel med samtliga tre ideal. Modellen betonar dock insamling av olika relevanta perspektiv på en komplex fråga inför dialogen, och under projektet har SKL tillsammans med anlitade facilitatorer och följeforskare på olika sätt belyst möjligheter att under själva dialogerna bryta motstående perspektiv. I detta avseende implicerar modellen i första hand dialog enligt konsensusidealet eller det agonistiska idealet.

    Tre av kommunerna i nätverket förberedde sig i enlighet med SKL:s modell, men kunde av olika skäl inte genomföra själva dialogen – Ljusnarsberg, Östhammar och Sollentuna. Deras erfarenheter är värdefulla eftersom de på olika sätt illustrerar praktiska utmaningar för medborgardialoger kring komplexa frågor.

    Uppsala följde inte heller SKL:s modell, utan genomförde samtal med medborgare i olika sammanhang kopplade till en större planprocess. Bland annat genomfördes en dialog kring utformningen av en park som exemplifierar hur olika ideal för konflikthantering kan kombineras.

    Bland de kommuner som genomförde dialoger enligt SKL:s modell finns en skillnad mellan Svenljunga och övriga kommuner avseende hur konflikter artikulerades. Svenljungas förberedelser liknade övriga kommuners, men diskussionen under själva dialogen riktades snabbt mot en tydlig konfliktlinje bland deltagarna - bevarande av byskolor kontra centralisering av skolorganisationen. Efter några försök att nå samsyn övergavs konsensusidealet och istället fick representanter för de olika ståndpunkterna ta fram separata underlag för politiskt beslut i linje med det agonistiska idealet.

    Medborgardialogerna i Enskede-Årsta-Vantör, Enköping, Fagersta, Linköping och Västra Hisingen behandlade olika aspekter av social problematik, medan dialogen i Burlöv behandlade en beslutad utbyggnad av järnvägsspår. Till skillnad från i Svenljunga aktiverades inte tydliga konflikter kopplade till dessa frågor inom ramen för dialogerna, även om potentiella spänningar identifierades under förberedelserna. Deltagarna var istället tämligen eniga i sina perspektiv och kunde nå samsyn kring åtgärdsförslag. I så måtto kan dialogerna karaktäriseras som social mobilisering i olika stadsdelar, eller som mobilisering kring inkludering av svaga grupper eller implementering av fattade beslut. I vår tolkning berodde den mobiliserande inriktningen inte på något medvetet beslut, utan snarare på en logisk följd av en kedja av val: 1) målformuleringar som inte specificerade en konflikt utan snarare behov av mobilisering; 2) breda initiala beskrivningar av de komplexa frågorna; och 3) öppna inbjudningar till dialogerna och svårigheter att säkerställa att motstående perspektiv representerades. Vi föreslår att dessa val delvis kan förklaras med en konfliktundvikande tendens kopplad till en rädsla att erodera tillit, och en motsättning mellan en önskan att ta ett helhetsgrepp kring en komplex fråga och möjligheten att rikta fokus mot en specifik konflikt. Vi menar att mobiliserande dialoger som inte inkluderar och tydliggör motstående perspektiv kan innebära en risk att konflikter skjuts på framtiden och skärps, men samtidigt ser vi att en framgångsrik mobilisering potentiellt kan identifiera åtgärder som hanterar dessa konflikter eller undanröjer deras grogrund.Ett viktigt resultat som tycks vara gemensamt för samtliga kommuner i SKL:s projekt är ökad kunskap och ökad tillit gentemot kommunerna bland dialogernas deltagare, vilket kan fungera generellt konfliktförebyggande. Också dialogen i Svenljunga genererade tillit och lärande, trots att den inkluderade en tydlig konflikt som inte gick att lösa ut inom ramen för projektet.

    I den fortsatta utvecklingen av praktiken kring konflikthantering genom medborgardialog menar vi att det är önskvärt att kommuner tydliggör vilket eller vilka ideal som en dialog strävar mot. Vi konstaterar också att det återstår frågor kring hur konflikter i form av motstridiga perspektiv bland deltagarna i en medborgardialog kan hanteras på legitima sätt. Med avstamp i Dryzeks syn på demokrati som deliberation mellan olika diskurser menar vi att det skulle kunna vara fruktbart att mer explicit artikulera konfliktlinjer kring en komplex fråga inför en dialog; att genom medveten rekrytering säkerställa representation av motstridiga perspektiv; och att genom aktiv facilitering rikta dialogen mot konfliktlinjerna.

  • 3.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Westin, Martin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    På väg mot bättre dialog i samråden på Gotland: Rapport från ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gotlands län och Swedesd, Uppsala universitet2017Report (Other academic)
  • 4.
    Hellquist, Alexander
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Westin, Martin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Urenje, Shepherd
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Supporting Urban Sustainability 2010-2011: Experiences from a learning programme2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Calderon, CamiloUppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development. SLU.Hellquist, AlexanderUppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    The Inquiry Based Approach: A facilitator´s handbook2014Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    The defining challenge for our generation is to createwell-being and equality within the ecological boundariesof the planet. To meet the challenge key stakeholdersneed to overcome their differences and engagein collaboration, learning and concerted action.The Inquiry Based Approach (IBA) has been developedto facilitate multi-stakeholder collaboration forsustainable transformation of complex and contestedsituations.Extensive experience from applying the IBA in Africa, Asia andEurope has shown that the approach can help stakeholdersto broaden their understandings as well as engage in action fortransformation together.This handbook provides practical advice and hands-on instructionsfor those interested in facilitating multi-stakeholder collaboration.It covers the most important dimensions of being an IBA facilitator;explains how the IBA can be adjusted to fit a specific context andgives advice on how a facilitator can handle complexity and power.The handbook also includes detailed descriptions of 23 activitiesthat can be used in the engagement, development andinstitutionalisation of an IBA. The reader will also find an extensivereference list for further readings.

  • 6.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt2018In: Samhällsbyggaren, ISSN 2000-2408, no 3, p. 2p. 30-31Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vem ska bestämma i planeringssituationer där det finns olika uppfattningar om vilken utveckling som är önskvärd? I en ny studie av en medborgardialog får vi inblick i en planerares erfarenheter av att hantera de dilemman som aktualiseras när planeringsbeslut är omstridda. Det är en berättelse om makt där allt inte är möjligt, men inget heller är förutbestämt.

  • 7.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Allt är inte möjligt, men inget är heller förutbestämt: Föreställningar om makt i medborgardialogens praktik och teori2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Makt är ett centralt begrepp i diskussionerna om medborgardialogers risker och möjligheter. Vissa menar att dialogerna kan ge förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus ersätter maktrelationer. Medan andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. I den bitvis polariserade diskussionen om makt i medborgardialoger lyser planerares egna erfarenheter med sin frånvaro. Syftet med den här studien är därför att tillgängliggöra och analysera en planerares erfarenheter av att hantera maktrelationer under en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala. Därigenom är vår avsikt både att sprida erfarenheter från medborgardialogens praktik och att dra ut teoretiska implikationer avseende makt i medborgardialoger. I den här rapporten publiceras planerarens berättelse i sin helhet och rapportförfattarna analyserar berättelsen med avsikt att rekonstruera de föreställningar om makt som reflekteras i berättelsen.Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättfärdig maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur medborgardialogens genomförande kräver pragmatiska avväganden mellan dilemman, där det bästa inte bör bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.Vår studie och andra studier visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer och att de därför behöver tillgång till en mångfald av konceptuella verktyg för att analysera maktrelationer. Vi anser därför att det sökande efter universella svar på frågor om makt och en allmängiltig teori om makt som kännetecknar delar av planeringsteorin inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera de maktdilemman de ställs inför.

  • 8.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development. SLU.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Vad är rätt när folk tycker olika?: -En berättelse om medborgardialog, makt och kritisk pragmatism2018In: Tidskriften PLAN, no 4-5, p. 53-69Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Makt är ett omstritt begrepp i diskussionerna om medborgardialoger. Vissa menar att dialogerna skapar förutsättningar för samskapande mellan medborgare, politiker och planerare, där konsensus kan ersätta maktrelationer. Andra hävdar att dialogerna är skendemokratiska tillställningar som legitimerar rådande maktordningar. Syftet med den här artikeln är att nyansera dessa polariserade diskussioner genom att i) tillgängliggöra en planerares berättelse om att leda en medborgardialog om utvecklingen av Lina Sandells park i Uppsala samt ii) att dra ut teoretiska implikationer från berättelsen.

    Planerarens berättelse ger oss inblick i en praktik med kritisk udd riktad mot orättvisa maktskillnader. Samtidigt får vi en känsla för hur planeraren ställs inför dilemman som kräver pragmatiska avväganden där det bästa inte får bli det godas fiende. Det är en praktik bortom både de deterministiska förutsägelserna om att dialoger tjänar de rådande maktordningarna och de naiva föreställningarna om att vi alltid bör ersätta maktrelationer med konsensus. Därmed lär oss berättelsen att allt inte är möjligt, samtidigt som inget är förutbestämt. Den illustrerar vad det innebär att ta sig an makt i medborgardialoger med ett kritiskt pragmatiskt förhållningssätt.

    Vår studie och tidigare forskning visar att planerare ställs inför många olika typer av maktrelationer under medborgardialoger och att de därför behöver flera konceptuella verktyg som möjliggör reflektion. Vi anser därför att det sökande efter en allmängiltig teori om makt, som kännetecknar delar av planeringsforskningen, inte är så fruktbart ur planerares perspektiv. Forskare bör förstås fortsätta att granska varandras försök att förstå makt och sträva efter att förfina sina respektive teorier. Men mer fokus behöver läggas på att överbrygga olika traditioner och teorier för att utveckla den breda palett av begrepp, definitioner och teorier som planerare behöver för att hantera maktdilemman de ställs inför.  

  • 9.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, SWEDESD - The Swedish International Centre of Education for Sustainable Development.
    Kronlid, David O.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Educational Sciences, Department of Education.
    Colvin, John D.
    Open university.
    Towards Urban Sustainability: Learning from the Design of a Programme for Multi-stakeholder Collaboration2013In: Southern African Journal of Environmental Education, Vol. 29, no 1, p. 39-57Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Owing to rapid urbanisation, cities are becoming a key locus for making sense of, and influencing, social and technological development. Urban sustainability is high on the research as well as on the development agenda. The complexity of modern cities often defies conventional governance mechanisms to promote sustainability, such as regulation, information and economic incentives. This has prompted a growing interest in innovative approaches based on collaborative learning in diverse groups of stakeholders in pursuit of sustainability. In this article, we wish to contribute to, and advance, the research and practice regarding urban sustainability by exploring the experiences of designing and facilitating a programme for multi-stakeholder collaboration, trust-building and concerted action in six cities in Europe, southern Africa and Southeast Asia. We apply an action research method called ‘learning history’ to understand the learning processes in the design and facilitation team and in two multistakeholder groups in Makana in South Africa and Malmö in Sweden. The findings illustrate how collaborative learning theory and systems thinking framed useful praxis for facilitating rich learning processes in these three teams. The article is presented in four sections: Section 1 provides the introduction and orientation; Section 2 provides a process description of the design of the SUS Programme; Section 3 provides learning histories; and Section 4 provides reflexive engagement on these.

1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf