uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bengtson, Erik
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Buhre, FridaUppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Förledd och förtjust: Andra generationens retorikvetare tar ordet2015Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt.

    I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser.

    Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.

  • 2.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Att läsa mellanrum eller tomrum?: Ett retorikanalytiskt vägskäl2015In: Förledd och förtjust: Andra generationens retorikvetare tar ordet / [ed] Bengtson, Erik & Buhre, Frida, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, p. 43-59Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Finding Never-Land: Nomadic Space-Time, Rhetoric, and Ethnic Minorities2013In: Perspectives on Space and Place / [ed] Everson, Gloria, Witney: Inter-Disciplinary Press , 2013Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    According to Lee Edelman (2004), trying to fulfil the promise of reproductive futurism has become a normative power enacted among all persons claiming a right to the modern Western public sphere. The movement between normative and non-normative spaces depends heavily on temporal constructions of these spaces, where normative spaces have been tied to reproductive futurism. In this study, I conclude that the spatiotemporal image of the Sami as Nomads, or migrating Others, has not only had spatial consequences throughout the last hundred years (i.e. colonialism, loss of land rights and land ownership) but also changed spatial power structures within the national narrative. I conclude that the construction of Nomadic space has functioned as the opposite of the clearly delineated, productive, and normative room of modernity. The study poses these theoretical questions which can contribute to a further understanding of how racializing processes have taken place in European history: How has media helped constructing ethnic identities on the basis of spatiotemporal representation? More specifically, how does the depiction of exclusion outside of normative spaces construct a racialized alienation outside of the nation’s prosperous future for some ethnic minorities? By defining ethnic minorities as nomadic or migrating, and therefore not belonging to a national narrative, does media place ethnic minorities outside of the political landscape, in an everlasting Never-land?

  • 4.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Hannah Arendt och framtidens dilemma2016In: Fronesis, ISSN 1404-2614, Vol. 52-53, p. 210-220Article in journal (Other academic)
  • 5.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Speaking the Anachronisms: Arendt, Politics, Temporality2015Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 6.
    Buhre, Frida
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Literature, Rhetoric.
    Universitetskanslerämbetets kunskapssyn: En granskning av en granskning2014In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, no 1, p. 5-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en studie som undersöker och kritiskt diskuterar den kunskapssyn som tar sig uttryck i Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering, med exempel hämtade från granskningen av retorikämnet. Studien är indelad i två tematiska diskussioner: granskningsprocessens metoder och materialurval samt granskningens tillämpningar av målformuleringar. I första delen drar jag slutsatsen att metoden och urvalet för granskningsförfarandet har gjorts utifrån en snäv vetenskaps- och kunskapssyn som premierar en specifik genre (vetenskapliga uppsatser) och som exkluderar inte bara yrkeskunnande och bredare praktiskt kunnande, utan även progression inom utbildningarna och ämnenas helhet och särart. Därefter analyseras effekterna av att granskningens utformning i hög grad förutsätter en stark ämnesanknytning i förhållande till examensmålen. Studien visar att flera av de individuella granskarna av retorikämnet utgått från en snäv ämnessyn i tolkningen av målformuleringarna och att granskningspraktiken genomgående har påverkats av detta. Artikeln diskuterar att denna normerande praktik är ett resultat av hur granskningsförfarandet genomfördes och visar hur denna praktik i förlängningen riskerar att missgynna både tvärvetenskap, forskningsanknytning och bredare ämnesförståelser. Granskningssystemets effekter kommer naturligtvis att variera för de olika ämnena inom högre utbildning, men denna artikel visar på några illustrativa problem som kan komma att uppstå när kunskap mäts utifrån ett snävt urval och snäva målformuleringar. Studien pekar därmed dels på betydande luckor i UK-ämbetets granskningspraktik och dels på att den företräder en kunskapssyn som missgynnar både akademiskt lärande och bredare lärande.

1 - 6 of 6
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf