uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Janeslätt, Gunnel
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning Dalarna. SUF Kunskapscentrum, Region Uppsala.
    Larsson, Margareta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning.
    Wickström, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning.
    Höglund, Berit
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    An Intervention using the parenting Tool-kit ”Children – what does it involve?” and the Real-Care-Baby simulator among students with ntellectual disability: a feasibility study2019Ingår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 32, nr 2, s. 380-389Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is limited knowledge about how young people with intellectual disability can be facilitated in their process of deciding about parenthood. This study aimed to evaluate the feasibility of an upcoming trial to evaluate an intervention using the Toolkit “Children—what does it involve?” and the “Real‐Care‐Baby” (RCB) simulator among students with intellectual disability.

    Methods: Six students with intellectual disability participated in an intervention with eight educational sessions and a 3‐day caring session with the RCB simulator. Data were collected with questionnaires and interviews.

    Results: The study showed that it is possible to evaluate an intervention using these instruments among students with intellectual disability in order to provide them with further insights about parenthood.

    Conclusion: It is feasible to evaluate the Toolkit and the RCB in a cluster‐randomized study and that such a study could add to our knowledge about possible intervention strategies regarding reproduction and parenting among students with intellectual disability.

  • 2.
    Mattsson, Elisabet
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Funkquist, Eva-Lotta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Wickström, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik & gynekologi.
    Nyqvist, Kerstin Hedberg
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Pediatrik.
    Volgsten, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik & gynekologi.
    Healthy late preterm infants and supplementary artificial milk feeds: Effects on breast feeding and associated clinical parameters2015Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 31, nr 4, s. 426-431Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: to compare the influence of supplementary artificial milk feeds on breast feeding and certain clinical parameters among healthy late preterm infants given regular supplementary artificial milk feeds versus being exclusively breast fed from birth.

    DESIGN: a comparative study using quantitative methods. Data were collected via a parental diary and medical records.

    METHODS: parents of 77 late preterm infants (34 5/7-36 6/7 weeks), whose mothers intended to breast feed, completed a diary during the infants׳ hospital stay.

    FINDINGS: infants who received regular supplementary artificial milk feeds experienced a longer delay before initiation of breast feeding, were breast fed less frequently and had longer hospital stays than infants exclusively breast fed from birth. Exclusively breast-fed infants had a greater weight loss than infants with regular artificial milk supplementation. A majority of the mothers (65%) with an infant prescribed artificial milk never expressed their milk and among the mothers who used a breast-pump, milk expression commenced late (10-84 hours after birth). At discharge, all infants were breast fed to some extent, 43% were exclusively breast fed.

    KEY CONCLUSIONS: clinical practice and routines influence the initiation of breast feeding among late preterm infants and may act as barriers to the mothers׳ establishment of exclusive breast feeding.

  • 3.
    Wickström, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Höglund, Berit
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Larsson, Margareta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Lundgren, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Increased risk for mental illness, injuries, and violence in children born to mothers with intellectual disability: A register study in Sweden during 1999-20122017Ingår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 65, s. 124-131Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several studies have demonstrated that mothers with intellectual disability (ID) have a higher prevalence of mental health illness, lower socio-economic status, and a higher risk of alcohol and drug use compared to mothers without ID. The children of mothers with ID are over-represented in child protection and legal proceedings but are generally a less studied group than the mothers. The aim of this study was to investigate if children born to mothers with ID had an increased risk of being diagnosed with mental illness, injuries, and violence compared with children of mothers without ID. The study comprised a population based cohort of children born in Sweden between 1999 and 2005. Data were collected from the Medical Birth Register and linked with two other national registers; ICD-10 codes were used for medical diagnoses, including ID. The children were followed from birth to seven years of age. In total, 478,577 children were included, of whom 2749 were born to mothers with ID. Children of mothers with ID were at a greater risk of having mental health problems (adjusted odds ratio (OR)= 2.02; 95% confidence interval (CI) = 1.74-2.35) and ID (OR = 4.14; CI = 2.95-5.82) in early childhood. They had an increased risk for injuries due to falls (OR = 1.15; CI 1.04-1.27). The largest risk related to trauma was violence and child abuse (OR =3.11; CI = 1.89-5.12). In conclusion, children of mothers with ID had an increased risk for injuries, violence, and child abuse. We therefore suggest that parents with ID should receive evidence based support so that their children receive the best care and protection. (C) 2017 The Author(s). Published by Elsevier Ltd.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf