Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublications from Uppsala University
Change search
Refine search result
1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – analys2021In: JP InfonetArticle in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Återigen har Arbetsdomstolen prövat frågan om huruvida arbetstagares lönefordringar ska omfattas av ett offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Denna gång gällde det två arbetstagare som hade träffat överenskommelser med sin arbetsgivare om vilka förpliktelser och rättigheter som skulle föreligga under deras uppsägningstid. Överenskommelserna slöts efter arbetsgivarens ansökan om företagsrekonstruktion, men anställningsavtalen var ingångna före samma tidpunkt. Denna analys, skriven av JP Infonets expert jur. dr. Jonatan Schytzer, ger en samlad bild av under vilka förutsättningar arbetstagares lönefordringar omfattas av ett offentligt ackord, med särskilt fokus på de senaste årens avgöranden från Arbetsdomstolen och Högsta domstolen.

  • 2.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 p. utsökningsbalken i nytt ljus: analys2022In: JP Infonet, p. 1-5Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Materiella reglers genomslag garanteras av att borgenären kan tvinga fram sin rätt genom exekution. Gäldenärens behov skyddas då genom beneficiereglerna. Som huvudregel utgår man från behovet vid utmätningstillfället. Det finns dock en särskild regel som ger gäldenären rätt att få undanta medel för sitt underhåll fram till dess att inkomst som täcker behovet är att vänta. Denna regel har nyligen varit föremål för Högsta domstolens bedömning i ”Beneficiet för årsarvodet”. Under 10-talet har även regeln aktualiserats i NJA 2012 s. 35 samt NJA 2015 s. 839. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer regeln i ljuset av dessa rättsfall.

  • 3. Schytzer, Jonatan
    En ny lag om företagsrekonstruktion2021In: JP InfonetArticle in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I princip sedan lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft har det diskuterats hur den kan förbättras. Ett antal utredningar har lämnat förslag på hur detta skulle kunna ske, men inget har hänt och Justitiedepartementet har anklagats för att vara alltför passiva i frågan. I och med att EU har antagit ett rekonstruktionsdirektiv som Sverige har att implementera måste en rad efterlängtade förändringar ske av den svenska rekonstruktionsrätten. I början av mars levererades ett omfattande betänkande över hur direktivet ska implementeras. I denna analys lyfter JP Infonets expert Jonatan Schytzer tre särskilt viktiga förslag i betänkandet.

  • 4.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Fordrans uppkomst inom insolvensrätten2020Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The question of when a claim arises is quintessential in Swedish insolvency law. The claim has to have arisen before a certain critical time point to be included in insolvency proceedings, a composition (in a reorganisation) or a debt relief. The question if the claim has arisen before a critical time point is also used concerning recovery to the insolvency estate, set-off and to determine whether a post-commencement claim exists. The thesis delves into the question of the rise of the claim in Swedish insolvency law.

     

    In recent years, there have been numerous cases from the Supreme Court of Sweden concerning the question of the rise of the claim. The Court has, in several of these cases, stated that the question of the rise of the claim mainly depends on the purpose of the specific provision. This way of reasoning is called functionalism in the thesis. Functionalism creates an openness towards arguments and principles which are relevant for the specific provision. Accordingly, principles and arguments of insolvency law become important to determine if a claim has arisen as regards to a provision within insolvency law. However, there are other ways of approaching the issue. For example, the doctrine of conditions and the principle of the substantial ground of the claim have also been used in the case law from the Supreme Court of Sweden. To determine whether a claim has arisen, the doctrine of conditions opens the door for an assessment based on the rules on the formation of contracts, while the principle of the substantial ground mainly relies upon the law of obligations. Insolvency law and the law of obligations are thus intertwined in the question of when a claim has arisen.

     

    The different ways of reasoning are studied in detail in the thesis. A comparison is also made between their respective structure, as well as of the different normative assessments they rely on. How the Supreme Court of Sweden superordinated functionalism in NJA 2009 s 291 is also studied. The study of the different ways of reasoning forms the basis for the main part of the thesis and its topic, which is: The rise of the claim as regards to the critical time points within insolvency law.

    Download (pdf)
    inlaga
  • 5.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Konkursgäldenärens deklarationer: analys2024Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare år har det förts en intensiv och ihållande diskussion om ramarna för konkursförvaltarens uppdrag, närmare bestämt om förvaltaren ska verka för tillgångsmaximering eller utdelningsmaximering. Ramarna för uppdraget bestämmer i sin tur vilket sorts arbete som konkursförvaltaren kan få ersättning för. I ett nytt avgörande, ”Konkursgäldenärens deklarationer” (Ö 5927-22 meddelat den 12 december 2023), har Högsta domstolen (HD) prövat om en förvaltare haft rätt till ersättning för arbete med att åtgärda konkursgäldenärens skönsbeskattning. HD tog också ställning i frågan om huruvida utdelnings- eller tillgångsmaximering ska gälla. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer rättsfallet.

  • 6.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Lönefordrans uppkomst avseende insolvensrätten: HD återupprättar systemet i ”Emmabodas resningsansökan” – analys2024Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    I AD 2022 nr 26 prövade Arbetsdomstolen (AD) om en lönefordran skulle omfattas av ett offentligt ackord eller inte. AD kom fram till att det räckte att överhuvudtaget ha arbetat efter den kritiska tidpunkten för att alla lönefordringar som belöpt på tiden efter samma tidpunkt skulle bli ackordsfria. Det gick mot praxis från såväl AD som Högsta domstolen (HD) och riskerade att ha stora negativa följder för både rekonstruktion och konkurs i och med att det kollapsade distinktionen mellan att rekonstruktionsgäldenären ingår nytt avtal och förfogar över en prestation efter kritisk tidpunkt. HD har nu återupprättat systemet genom att domstolen beviljade resning av AD 2022 nr 26 i ”Emmabodas resningsansökan”. 

  • 7.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Lönefordrans uppkomsttidpunkt avseende företagsrekonstruktion: analys2022In: JP Infonet, p. 1-9Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetsdomstolen har än en gång prövat en fråga om en viss lönefordran ska omfattas av ett offentligt ackord. Avgörandet har fått mycket kritik och en resningsansökan har lämnats in. Prejudikatet kan leda till att många framgångsrika rekonstruktioner omkullkastas enligt REKON:s ordförande Hans Andersson. I denna analys, skriven av JP Infonets expert Jonatan Schytzer, studeras avgörandet och den rättsliga kontext som kringgärdar det närmare. I analysen undersöks också frågan om prejudikatet påverkar hur vi ska tillämpa den nya lagen om företagsrekonstruktion och konkurslagen.

  • 8.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Några anmärkningar om fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Förpliktelseprincipen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen2021In: Ny juridik, p. 53-89Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Tidpunkten för fordrans uppkomst är på många sätt fundamental inominsolvensrätten. För att en fordran över huvud taget ska få göras gällande i konkurs, alternativt omfattas av ett offentligt ackord eller av en skuld-sanering måste den ha uppkommit före en viss kritisk tidpunkt. Dessutom är uppkomsttidpunkten avgörande för om kvittning i konkurs får ske liksom för om vissa rättshandlingar kan återvinnas. Nyligen försvarade Jonatan Schytzer framgångsrikt sin avhandling om just frågan om fordrans uppkomst inom insolvensrätten. I denna artikel kommer han attpresentera några av sina slutsatser samt ge en förklaring till varför fråganofta beskrivs som svår.

  • 9.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    The Rise of the Claim: Highlighting the Ever-present Ethical Dimension of Law in a Technical Setting2021In: De lege 2020: Voices on Law and Activism: Addressing The Work of Adam Gearey / [ed] Maria Grahn-Farley, Uppsala: Iustus förlag, 2021, p. 233-238Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this article, The ever-present ethical dimension of law is highlighted.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings?2023In: HERO, E-ISSN 2667-3568, Vol. W-004Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The much anticipated new FrekL was finally enacted in August 2022. It brings several new and enhanced tools for restructuring in Sweden, such as restructuring plans that can include owners and debt-for-equity swaps together with debtor-friendly rules on executory contracts. Furthermore, with an improved feasibility test, the intention is that more restructurings will succeed and that restructuring within the FrekL framework will not be seen as a last resort.

  • 11.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle.
    Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion2023In: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, no 2, p. 314-350Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den 1 augusti 2022 fick vi en ny lag om företagsrekonstruktion; lagstiftarens intention är att i grunden livskraftiga företag som har hamnat i ekonomiska svårigheter ska få hjälp att ta sig ur dessa. Skatteverket har dock kommit med en rad nya ställningstaganden i frågan om mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion som riskerar att omintetgöra lagstiftarens ambition. Ställningstagandena riskerar nämligen att göra rekonstruktionsåtgärderna upp till 60 % dyrare. Vi menar att Skatteverkets ställningstaganden kan ifrågasättas sett till hur HD och HFD har avgjort frågor om fordrans uppkomst på senare år.

    I artikeln undersöks mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion, närmare bestämt sådana fordringar som uppkommer vid leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster samt vid justering av tidigare gjorda avdrag som föranleds av nedsättning av beskattningsunderlaget. Vi begränsar oss inte bara till att söka svar på status-frågorna, utan artikeln handlar också om hur dessa frågor bör behandlas.

  • 12.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021In: Skattenytt, ISSN 0346-1254, p. 51-94Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Frågan om mervärdesskattefordrans status i konkurs är vanligen helt avgörande för om fordran kommer att ersättas. För att besvara frågan måste hänsyn tas till två rättsområden – konkursrätten och mervärdesskatterätten –och deras regler, metoder och principer. Detta skapar en komplexitet som, utöver att göra statusfrågan svårbedömd, kan vara svår att uppfatta av någonsom främst är verksam inom ett av de båda rättsområdena. Komplexitetenkan emellertid minskas genom att låta konkursrätten och mervärdesskatterätten mötas, vilket är det som sker i förevarande artikel.

  • 13.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Ek, Mikael
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021In: Skattenytt: akademisk årsskrift, ISSN 2000-9801, p. 51-94Article in journal (Refereed)
  • 14.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Wadell, Olof
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Business Studies.
    (Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv2020In: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, no 8, p. 726-742Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit före­mål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddasgenom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas.

1 - 14 of 14
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf