Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – analys2021Ingår i: JP InfonetArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Återigen har Arbetsdomstolen prövat frågan om huruvida arbetstagares lönefordringar ska omfattas av ett offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Denna gång gällde det två arbetstagare som hade träffat överenskommelser med sin arbetsgivare om vilka förpliktelser och rättigheter som skulle föreligga under deras uppsägningstid. Överenskommelserna slöts efter arbetsgivarens ansökan om företagsrekonstruktion, men anställningsavtalen var ingångna före samma tidpunkt. Denna analys, skriven av JP Infonets expert jur. dr. Jonatan Schytzer, ger en samlad bild av under vilka förutsättningar arbetstagares lönefordringar omfattas av ett offentligt ackord, med särskilt fokus på de senaste årens avgöranden från Arbetsdomstolen och Högsta domstolen.

  • 2.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 p. utsökningsbalken i nytt ljus: analys2022Ingår i: JP Infonet, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Materiella reglers genomslag garanteras av att borgenären kan tvinga fram sin rätt genom exekution. Gäldenärens behov skyddas då genom beneficiereglerna. Som huvudregel utgår man från behovet vid utmätningstillfället. Det finns dock en särskild regel som ger gäldenären rätt att få undanta medel för sitt underhåll fram till dess att inkomst som täcker behovet är att vänta. Denna regel har nyligen varit föremål för Högsta domstolens bedömning i ”Beneficiet för årsarvodet”. Under 10-talet har även regeln aktualiserats i NJA 2012 s. 35 samt NJA 2015 s. 839. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer regeln i ljuset av dessa rättsfall.

  • 3. Schytzer, Jonatan
    En ny lag om företagsrekonstruktion2021Ingår i: JP InfonetArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I princip sedan lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft har det diskuterats hur den kan förbättras. Ett antal utredningar har lämnat förslag på hur detta skulle kunna ske, men inget har hänt och Justitiedepartementet har anklagats för att vara alltför passiva i frågan. I och med att EU har antagit ett rekonstruktionsdirektiv som Sverige har att implementera måste en rad efterlängtade förändringar ske av den svenska rekonstruktionsrätten. I början av mars levererades ett omfattande betänkande över hur direktivet ska implementeras. I denna analys lyfter JP Infonets expert Jonatan Schytzer tre särskilt viktiga förslag i betänkandet.

  • 4.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fordrans uppkomst inom insolvensrätten2020Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidpunkten för fordrans uppkomst är på många sätt fundamental inom insolvensrätten. För att en fordran över huvud taget ska få göras gällande i konkurs, alternativt omfattas av ett offentligt ackord eller av en skuldsanering måste den ha uppkommit före en viss kritisk tidpunkt. Dessutom är uppkomsttidpunkten avgörande för om kvittning i konkurs får ske liksom för om vissa rättshandlingar kan återvinnas.

     

    Svårigheterna att avgöra om och när en fordran uppkommer aktualiserar även en hel del principiella spörsmål, såsom hur begrepp, principer och ändamålsresonemang används i rättstillämpningen, om förhållandet mellan regler och principer och om spänningen mellan obligationsrätt och insolvensrätt.

     

    I avhandlingen behandlas såväl de specifika frågorna om fordrans uppkomst som de nämnda principiella frågorna. Det sker i ett samspel, i vilket en studie av de argument och argumentationslinjer som har använts i frågan om fordrans uppkomst studeras enskilt och i förhållande till varandra. Resultatet av denna studie får sedan bilda utgångspunkt för de mer specifika undersökningarna av vad som krävs för att en fordran ska uppkomma inom insolvensrätten.

    Ladda ner (pdf)
    inlaga
  • 5.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Konkursgäldenärens deklarationer: analys2024Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    På senare år har det förts en intensiv och ihållande diskussion om ramarna för konkursförvaltarens uppdrag, närmare bestämt om förvaltaren ska verka för tillgångsmaximering eller utdelningsmaximering. Ramarna för uppdraget bestämmer i sin tur vilket sorts arbete som konkursförvaltaren kan få ersättning för. I ett nytt avgörande, ”Konkursgäldenärens deklarationer” (Ö 5927-22 meddelat den 12 december 2023), har Högsta domstolen (HD) prövat om en förvaltare haft rätt till ersättning för arbete med att åtgärda konkursgäldenärens skönsbeskattning. HD tog också ställning i frågan om huruvida utdelnings- eller tillgångsmaximering ska gälla. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer rättsfallet.

  • 6.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lönefordrans uppkomst avseende insolvensrätten: HD återupprättar systemet i ”Emmabodas resningsansökan” – analys2024Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I AD 2022 nr 26 prövade Arbetsdomstolen (AD) om en lönefordran skulle omfattas av ett offentligt ackord eller inte. AD kom fram till att det räckte att överhuvudtaget ha arbetat efter den kritiska tidpunkten för att alla lönefordringar som belöpt på tiden efter samma tidpunkt skulle bli ackordsfria. Det gick mot praxis från såväl AD som Högsta domstolen (HD) och riskerade att ha stora negativa följder för både rekonstruktion och konkurs i och med att det kollapsade distinktionen mellan att rekonstruktionsgäldenären ingår nytt avtal och förfogar över en prestation efter kritisk tidpunkt. HD har nu återupprättat systemet genom att domstolen beviljade resning av AD 2022 nr 26 i ”Emmabodas resningsansökan”. 

  • 7.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Lönefordrans uppkomsttidpunkt avseende företagsrekonstruktion: analys2022Ingår i: JP Infonet, s. 1-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Arbetsdomstolen har än en gång prövat en fråga om en viss lönefordran ska omfattas av ett offentligt ackord. Avgörandet har fått mycket kritik och en resningsansökan har lämnats in. Prejudikatet kan leda till att många framgångsrika rekonstruktioner omkullkastas enligt REKON:s ordförande Hans Andersson. I denna analys, skriven av JP Infonets expert Jonatan Schytzer, studeras avgörandet och den rättsliga kontext som kringgärdar det närmare. I analysen undersöks också frågan om prejudikatet påverkar hur vi ska tillämpa den nya lagen om företagsrekonstruktion och konkurslagen.

  • 8.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Några anmärkningar om fordrans uppkomst inom insolvensrätten: Förpliktelseprincipen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen2021Ingår i: Ny juridik, s. 53-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tidpunkten för fordrans uppkomst är på många sätt fundamental inominsolvensrätten. För att en fordran över huvud taget ska få göras gällande i konkurs, alternativt omfattas av ett offentligt ackord eller av en skuld-sanering måste den ha uppkommit före en viss kritisk tidpunkt. Dessutom är uppkomsttidpunkten avgörande för om kvittning i konkurs får ske liksom för om vissa rättshandlingar kan återvinnas. Nyligen försvarade Jonatan Schytzer framgångsrikt sin avhandling om just frågan om fordrans uppkomst inom insolvensrätten. I denna artikel kommer han attpresentera några av sina slutsatser samt ge en förklaring till varför fråganofta beskrivs som svår.

  • 9.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Rise of the Claim: Highlighting the Ever-present Ethical Dimension of Law in a Technical Setting2021Ingår i: De lege 2020: Voices on Law and Activism: Addressing The Work of Adam Gearey / [ed] Maria Grahn-Farley, Uppsala: Iustus förlag, 2021, s. 233-238Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this article, The ever-present ethical dimension of law is highlighted.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Schytzer, Jonatan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Swedish Implementation of the EU Directive on Preventive Restructuring: Fewer but More Successful Restructurings?2023Ingår i: HERO, E-ISSN 2667-3568, Vol. W-004Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The much anticipated new FrekL was finally enacted in August 2022. It brings several new and enhanced tools for restructuring in Sweden, such as restructuring plans that can include owners and debt-for-equity swaps together with debtor-friendly rules on executory contracts. Furthermore, with an improved feasibility test, the intention is that more restructurings will succeed and that restructuring within the FrekL framework will not be seen as a last resort.

  • 11.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle.
    Mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion2023Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 2, s. 314-350Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den 1 augusti 2022 fick vi en ny lag om företagsrekonstruktion; lagstiftarens intention är att i grunden livskraftiga företag som har hamnat i ekonomiska svårigheter ska få hjälp att ta sig ur dessa. Skatteverket har dock kommit med en rad nya ställningstaganden i frågan om mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion som riskerar att omintetgöra lagstiftarens ambition. Ställningstagandena riskerar nämligen att göra rekonstruktionsåtgärderna upp till 60 % dyrare. Vi menar att Skatteverkets ställningstaganden kan ifrågasättas sett till hur HD och HFD har avgjort frågor om fordrans uppkomst på senare år.

    I artikeln undersöks mervärdesskattefordrans status i företagsrekonstruktion, närmare bestämt sådana fordringar som uppkommer vid leveranser av varor och tillhandahållande av tjänster samt vid justering av tidigare gjorda avdrag som föranleds av nedsättning av beskattningsunderlaget. Vi begränsar oss inte bara till att söka svar på status-frågorna, utan artikeln handlar också om hur dessa frågor bör behandlas.

  • 12.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ek, Mikael
    Högskolan i Gävle.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021Ingår i: Skattenytt, ISSN 0346-1254, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Frågan om mervärdesskattefordrans status i konkurs är vanligen helt avgörande för om fordran kommer att ersättas. För att besvara frågan måste hänsyn tas till två rättsområden – konkursrätten och mervärdesskatterätten –och deras regler, metoder och principer. Detta skapar en komplexitet som, utöver att göra statusfrågan svårbedömd, kan vara svår att uppfatta av någonsom främst är verksam inom ett av de båda rättsområdena. Komplexitetenkan emellertid minskas genom att låta konkursrätten och mervärdesskatterätten mötas, vilket är det som sker i förevarande artikel.

  • 13.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ek, Mikael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Mervärdesskattefordrans status i konkurs2021Ingår i: Skattenytt: akademisk årsskrift, ISSN 2000-9801, s. 51-94Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Schytzer, Jonatan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Wadell, Olof
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    (Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv2020Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 8, s. 726-742Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit före­mål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddasgenom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas.

1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf