The underlying premise of this study is that (20^th century) civil war is a problematic topic to address in history textbooks. The problem that this paper highlights is that textbooks are per se consensus-oriented and have the overarching aim of maintaining or producing a conception of a unified society. The fact that civil war divides a population in two or more parties is in this perspective a problem, especially if you consider textbook content in relation to pupils whose ancestors and relatives have experiences from the era of the Finish and Spanish civil war.

In the light of this perspective, the paper focuses on what textbook strategies that are used in order to deal with the inherent national conflict theme which is at stake in chapters dealing with civil wars in Finish and Spanish history textbooks. Methodologically and theoretically the paper takes as its starting point that curricula and textbooks are authoritative texts expressing the dominant ideology in a community and as such help to maintain and negotiate certain views on historical events and processes. Although this assumption is an established idea in curriculum studies the paper focuses on differences in textbook material which have ideological implications and hypothetical impact on pupils understanding of the civil war. The results presented in this paper are preliminary of an on going study which includes Finish and Spanish history textbooks and curricula published between 1993 and 2007. The results show that there are similar strategies in how Spanish and Finish textbooks deal with the conflict theme. There are also national differences and quite significant ideological differences especially in the Finish textbook materials.   

Finska inbördeskriget i finländska läroböcker 1960-2011

Detta paper behandlar läroboksframställningar av inbördeskriget i Finland 1918 under perioden 1960-2010. Utgångspunkten i denna studie är att inbördeskrig principiellt är problematiska att behandla i läromedel, eftersom läromedlen i regel är konsensusinriktade vad gäller den nationella historien. Inbördeskrig splittrar nationens befolkning i två eller flera parter, vilket ställer den gemensamma stora berättelsen på prov. Studien är en jämförande läromedelsanalys där de finskspråkiga och svenskspråkiga finländska läroböckernas framställningar ställs mot varandra. I analysen beaktas såväl text som bild och layout. Valet att jämföra läroböcker på basis av språk grundar sig i resultaten av en pilotstudie av 2000-talens historieläroböcker som visar att utgångspunkten i läroboksspråk är relevant. Resultaten visar nämligen att det finns ett större fokus på de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna, fånglägren och på arkebuseringar av röda i de finskspråkiga läroböckerna. De svenskspråkiga läroböckerna har ett starkare fokus på social oro, inrikespolitik, rysk truppnärvaro i det självständiga Finland samt den ryska revolutionen. Skillnaderna i de olika språkens historieläroböcker har med andra ord ideologiska implikationer, vilket detta paper behandlar.

Konferensbidraget utgår ifrån empiriska exempel ur läroemdel och visar skillnader i läromedlens ideologiproduktion

Källkritik är sedan länge en viktig del i historieundervisningen men frågan är om källkritisk granskning av historiska källor ger elever de kunskaper som skapare av kursplaner och undervisningsmaterial hoppas på? Tanken är att elever på gymnasiet ska kunna ”granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden” (Lgy11). Att så är fallet kan inte tas för givet och frågan kan kompliceras ytterligare i de fall eleverna möter flera källtexter som är bärare av olika latenta och manifesta ideologiska perspektiv. Hur tolkar elever med olika politisk åskådning äldre ideologiskt laddade källtexter? Kommer de fram till slutsatser som överensstämmer med deras politiska åskådning, vilket viss forskning visat (Porat, 2004) eller uppstår det inkongruenser mellan elevers politiska åskådningar och förståelser av ideologiskt präglade källtexter?

Syftet med studien är därför att klargöra hur elevers politiska åskådning samspelar med motstridigt ideologiskt präglat källmaterial från det finska inbördeskrigets parter. Källmaterialet består av en introduktion och tre olika tidningsartiklar från 1918 som speglar parternas perspektiv på det röda upproret och tillika frihetskriget som numera benämns neutralt som det finska inbördeskriget. Det tvåspråkiga digitala materialet ”1918. Jag var där. Livet under kriget” (2017) har sammanställts i pedagogiskt syfte för användning i den finländska skolan av Svenska litteratursällskapet i Finland och dess finskspråkiga motsvarighet.

Den preliminära analysen av elevsvaren visar på ett övergripande plan att eleverna har tämligen svårt att förstå vad texterna implicerar ideologiskt. Resultaten visar även att elever med politisk borgerlig höger-åskådning uppseendeväckande ofta väljer den socialistiska och röda revolutionära källtexten som mest trovärdig. Anmärkningsvärt ofta förekommer idén att Ryssland bär den största skulden till inbördeskrigets utbrott när eleverna, utifrån läsningen av källtexterna, ska ange vem eller vilka som bär skulden till inbördeskriget. 

A Nordic Dimensionin Education and Research, Myth or Reality?  Nordic Educational Research Association 33rd Congress March 10-12, 2005 University of Oslo. 

"Receptionsstudie" av "Kallocain"

Syftet med det projekt som konferensbidraget behandlar är att genom en (kvasi)experimentell studie jämföra tre olika undervisningsformers effekter på lärandet. Effekterna på lärandet utgår i denna studie från hur studenterna värderar sitt eget och gruppens lärande i relation till den undervisning de blivit erbjudna. Den pedagogiska och teoretiska utgångspunkten är att studenternas muntliga och till innehållet relevanta aktivitet är en central fråga för lärandet. Utöver de muntliga prestationerna är förmågan att lyssna till och värdera andra studenters utsagor viktiga för det egna lärandet. Lärandet sker med andra ord genom lyssnandet och genom att bidra till det akademiska samtalet. Det studentaktiverande, socialt hållbara och utvecklande seminariet kan därför formuleras som ett akademiskt samtal mellan samtliga deltagare och där läraren har en roll som samtalsledare och specialist inom kunskapsområdet (jfr Bonwell & Eison 1991).

Datainsamlingen sker med hjälp av ett frågeformulär där studenterna värderar undervisningen, sina förberedelser inför seminariet samt sitt eget lärande och gruppens lärande. Empirin i det här projektet utgörs av studentsvar insamlade vid åtta parallellseminarier som hölls under vår- och höstterminen 2019. Det exakta deltagarantalet kan inte anges emedan datainsamlingen pågår under september. Deltagarna i studien avgränsas till studenter som läser den första terminen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan, termin tre (samtliga ämneskombinationer). Undersökningen inkluderar ett moment av observation som närmare bestämt gäller studentgruppens sammantagna muntliga aktivitet.

Innehållet i seminarierna anknyter till den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet och gäller den moderna svenska skolans tillblivelse från 1940-talet och fram till våra dagar. Värdegrund, medborgarskap och demokrati är centrala begrepp i seminariet.

De tre modellerna för seminarieuppläggen  är följande

A)    Det helt frivilliga deltagandet i diskussionen under seminariet och där läraren ställer frågor öppet till studentgruppen och leder samtalet.

B)    Diskussionen i helgrupp varvas med par-diskussioner, läraren leder och kommenterar

C)    Studenterna producerar eget material att presentera inför helgrupp, läraren organiserar verksamheten

Mångfald och etnicitet i svenska som andraspråk för vuxenstuderande           

NFPF 2010 Jörgen Mattlar

Kapitlet behandlar två läroböcker i svenska som andraspråk riktade till en vuxen målgrupp. I läroboksanalysen behandlas hur den svenska självbilden och framställningen av svenska värderingar framträder samt hur maktförhållanden kan skönjas i gestaltningar av etnicitet och det mångkulturella samhället. Frågan är vilka spänningsfält som uppstår mellan läroboksberättelserna och den officiella integrationspolitikens riktlinjer? Utgångspunkten är att den svenska självbilden säger något om den tilltänkta målgruppens karaktär. Vad behöver målgruppen lära sig om det svenska samhället? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten i analysen är besläktad med den kritiska diskursanalysens grundantagande om att språket både är konstituerande och konstituerat. Resultaten av studien är att gränsdragningar mellan ett vi och ett de andra framträder tydligt och att det svenska samhällets värderingar är dominerande. Framställningar av det mångkulturella samhället framträder endast marginellt och då det gestaltas förekommer inga uttryck för det mångkulturella samhällets fundamentala element: religiös, kulturell och språklig mångfald. Läroboksinnehållet är präglat av en liberal syn på mångkultur. Analysresultaten föranleder en diskussion om läroböckernas assimilationstendenser är förenliga med den officiella integrationspolitiken som grundar sig i den mångkulturella modellen.

Research topic

The purpose of this study is to analyze and clarify the complicated relationship between upper secondary student’s preconceptions and their understanding of contrasting historical documents regarding a debated topic. The data also offers an opportunity to examine how well upper secondary students from neighboring countries master skills related to historical literacy. Our research questions are: 1) how students with different backgrounds and political preconceptions interpret the same ideologically biased primary sources? and 2) are students able to adapt and use the key dimensions of historical literature?

Theoretical framework and relevance to Nordic educational research

Syllabi in Sweden and Finland underscores that students should be able to read and review historical documents to better understand historical events. This kind of approach can be described with the concept historical literacy which rose forth at the end of the 1980's  in the United States. Sam Wineburg (1991) emphasized that historical sources are kind of testimonies which context, motives and contradictions have to be cleared. Historical literacy can in brief be defined as a skill to read and interpret historical texts from the starting points of a certain period of time. (Rantala & van den Berg 2013, 395)

It is obvious that historical literacy can be described as one of the key concepts  in history education both in Sweden and Finland. The question is whether source-critical examination of historical sources gives students the knowledge and skills that are aimed for. Previous research has highlighted that students come into the classroom with preconception which may color their understandings of the past in many ways (Barton, 2008; Nygren & Johnsrud, 2018). Students’ understandings of textbooks may for instance be affected by their political and ideological perspectives (Porat, 2004).  

Methodological design

In this study we use primary sources designed for educational purposes by Svenska litteratursällskapet i Finland and Suomen kirjallisuuden seura. The material is designed to promote new knowledge of the Finnish Civil War and develop skills related to historical literacy. The material consists of an introduction and three newspaper articles from 1918. The articles reflect the perspectives of different groups in the conflict. The sources were read by  students from Swedish and Finnish upper secondary  schools.  The political biases of the primary sources make it useful to test how students with different political opinions interpret contrasting perspectives from the past. The data of this study consist of 200 Swedish and Finnish upper secondary school students’ responses. The data is analysed both qualitatively and quantitatively.

Preliminary results

On the basis of a preliminary analysis of the Swedish data one can say that it is hard for the students to understand and interpret the materials. They had a hard time to make sense of the historical context and ideological biases of the sources.  At later stage the data that has been collected from Swedish and Finnish upper secondary schools will be compared more profoundly. At this stage the comparison will be concentrated especially on the skills linked to historical literacy.

This thesis deals with textbooks for the school subject Swedish as a Second Language published during the period of 1995-2005. The target group for the textbooks in Swedish as a Second Language in this study is young people or adults who have immigrated to Sweden. Immigrants and people of foreign origin who live in Sweden are in general structurally subordinated as regards to socioeconomic factors, which connects to the socio-economical segregation problem. Using this as a point of departure the ideology production in the textbooks is studied, mainly from the representations of gender, ethnicity and class.

The thesis takes its theoretical departure in the Italian Marxist Antonio Gramsci’s (1891-1937) concept of hegemony which is based on a mutual understanding between the dominating social classes and the dominated social classes within society. The hegemony is not static but open for negotiation and it is constantly reshaped and renewed. The point of departure is that the teaching materials on the free market are considered to be an arena for ideological struggle, where counter-hegemonic activities occur. The questions posed in the thesis concern which ideologies are produced in the textbooks and the relation between the ideology production and the target group of the teaching materials.

The results from the ideology analysis show that the ideology produced in the textbooks varies. The most coherent ideology appears in textbooks which politically connect to the far left and to the Social Democratic party. It is also in these textbooks that the assimilation tendency is the strongest, pertaining to Swedish gender equity and child rearing. One of the textbooks has counter hegemonic content which connects to the anti-globalization movement.

In the analysis of the ideological content of the textbooks in relation to the target group it is shown that the expectations are low for them. This is expressed through content relating to the target group concern salary earners and public sector. Focus on entrepreneurship and enterprising is rare and concern famous Swedish companies and trademarks and does not relate to the target group and their provision in Sweden. Thereby the target group is subordinated on the Swedish labour market. The representation also implies in several respects the target group as ignorant. The image of the Swedish homogenous society rests on certain rather hegemonic perception; that is the secular, scientific and rationally built modern society. This representation entails that the multiculturalism that has existed historically and in contemporary society is not acknowledged.

Utgångspunkten i denna studie är att inbördeskrig principiellt är problematiska att behandla i läromedel. Problematiken grundar sig i konflikten mellan läromedlens principiellt konsensusinriktade nationella innehåll och förhållandet att inbördeskrig splittrar nationens befolkning i två eller flera parter. I denna studie behandlas dels hur spanska läroböcker i historia på motsvarande gymnasial nivå (bachillerato) framställer det spanska inbördeskriget (1936–1939), dels hur finska läroböcker i historia på gymnasial nivå (lukio) framställer det finska inbördeskriget (1918). Med nämnda utgångspunkt ämnar jag att fokusera hur skuld-, offer- och försoningsteman kommer till uttryck i materialet. Studien kommer även att beakta de intentioner och den stoffstyrning som finns uttryckta i respektive lands läroplaner. Metodiskt och teoretiskt utgår jag ifrån att läroplanerna och läromedel är auktoritativa texter som uttrycker dominerande synsätt i samhället och bidrar till att upprätthålla och omförhandla uppfattningar om samtida och historiska skeenden. Studien avgränsar sig till läromedel och läroplaner publicerade under 1990- och 2000-talen.

Inbördeskrig betraktas som kollektiva trauman. Det finska inbördeskriget 1918 där 36 640 förlorade livet är inget undantag. Utgångspunkten i denna studie är att inbördeskrig principiellt är problematiska att behandla i läromedel, eftersom läromedlen i regel är konsensusinriktade vad gäller den nationella historien. Inbördeskrig delar nationens befolkning i två parter, segrare och besegrade, vilket ställer den gemensamma stora berättelsen på prov.

Presentationen baseras på en jämförande läromedelsanalys av finsk- och svenskspråkiga finländska läroböcker publicerade mellan 1960 och 2011. Det officiellt tvåspråkiga Finland med en finsktalande majoritet och svensktalande minoritet har nu såväl som historiskt en tvåspråkig läromedelsproduktion som direkt och indirekt förhåller sig till nationella läroplaner för de båda officiella språken i Finland.

I det finska inbördeskriget fanns de två språkgrupperna representerade på båda sidor av inbördeskriget – på den vita segrande sidan och på den röda sidan. Trots detta framhäver finsk- och svenskspråkiga läroböcker olika aspekter av inbördeskriget även om det övergripande inbördeskrigsnarrativet är det samma. Resultatet av studien visar på en variation och förändring över tid i läroboksmaterialet som helhet. Det visar även på avsevärda skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga läroböcker. De finskspråkiga läroböckerna tenderar att allt mer fokusera på de röda och på det så kallade efterspelet. I jämförelse med detta framträder det svenskspråkiga materialet som mer återhållsamt och konservativt.

This conference paper deals with how Swedish national minorities are represented in Swedish history textbooks for secondary school and upper-secondary school  (2000–2014).In 2000, five of these national minorities (Jews, Roma, the Sami people [also indigenouspeople], Swedish Finns, and the Torne Valley Descendants/Tornedalians) were officiallyrecognized as national minorities in accordance with the Council of Europe’s FrameworkConvention for the Protection of National Minorities. This recognition has led to a revisionof national school curricula and syllabi in the subject history with the intention that allpupils should be taught about the national minorities. In this study of history textbooks Iinvestigate if and to what extent the revision of the curriculum has had an impact on thecontent of the textbooks. Such a change cannot be taken for granted, since there is no stateapproval scheme and teaching aidsIn my study of the implementation of revised curricula in history textbooks, I use two methodological approaches: a qualitative analysis of the content of textbook(s) and qualitative interviews with history teachers and authors of history textbooks. In this presentation,I will focus on the textbook analysis.In this study it is important to understand that the history textbook is a relatively conservativedomain. In fact, even though textbooks of course also facilitate the understanding ofthe actual curriculum, they can, in general, be regarded as an arena for ideological conflicts and compromises. It is very difficult to make more substantial changes in the narrative ofnational history because there is a hegemonic national narrative. In this paper I want to emphasize how problematic and complex the implementation of the revised curriculum objectives in Swedish history textbooks has been in the post-millenium era.

The language issue! Representations of the Finnish Civil War 1918 in history textbooks (1960–2011)

The Finnish-speaking majority and members of the Swedish-speaking minority participated on both sides in the civil war, although the Swedish-speaking minority is historically associated with the non-socialist, conservative-led senate and the paramilitary white guards – the conquerors. The main object of this history textbook analysis is to compare Swedo-Finnish and Finnish narratives of the civil war as a national collective trauma (Ylikangas, 1993). The underlying premise of this study is that civil war is a problematic topic to address in history textbooks. The textbooks are per se consensus-oriented and have the overarching aim of maintaining or producing a conception of a unified society (Williams, 2005; Foster, 2012). The fact that civil war divides a population in two parties – conquerors and defeated – is in this perspective considered a problem. 

Theoretically the paper takes as its starting point that curricula and textbooks are authoritative texts, expressing the dominant ideology in a community (Englund, 1986; Apple, 2004). As such, they help to maintain and negotiate certain views on historical events and processes (Foster, 2012). Although this assumption is an established idea in curriculum studies the paper focuses on differences in textbook material, which have ideological implications. A mixed method, with both qualitative and quantitative methods, is used in the analysis of the content of textbooks.

The results of the analysis show that the national trauma and the suffering of the defeated red soldiers and civilians are more prominent in the Finnish textbooks than in the Swedo-Finnish textbooks. This is expressed by more expressive photography and illustrations of white execution squads shooting defeated red paramilitary guards and of female red soldiers. The Finnish textbooks also have a more frequent use of explicit and metaphorical description of trauma, where terms such as bottomless gaps, deep wounds, bitterness, hatred and revenge are used. This type of illustration and use of metaphorical expressions are almost absent in the Swedo-Finnish textbooks.