uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 49 of 49
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Olivia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Ek, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Nyförlösta kvinnors upplevelse av information angående fysisk aktivitet och träning efter förlossning2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Background

    Regular physical activity is an important part of a woman’s health. There are no Swedish guidelines regarding physical activity during the postpartum period which leads to limited knowledge in healthcare. This lack of knowledge shows a need to examine postpartum women´s personal experience of information regarding physical activity and exercise after childbirth.

     

    Objectives

    To investigate postpartum women’s experience of information regarding physical activity and exercise after childbirth. 

     

    Method

    A quality descriptive study design was used. Six semi-structured interviews with postpartum women were conducted and analysed with a quality content analysis. 

     

    Results

    The analysis revealed six categories and nine subcategories regarding the informants’ experiences. The informants experienced insufficient information regarding physical activity and exercise after childbirth. All the informants described the information as general and desired to obtain personalized advice regarding physical activity and exercise.

     

    Conclusion

    Women experience lack of information after childbirth. There is no guidance on how physical activity and exercise should be performed. Individualized information regarding physical activity and exercise could contribute to better health for the postpartum woman. 

    Fulltekst (pdf)
    Nyförlösta kvinnors upplevelse av information angående fysisk aktivitet och träning efter förlossning
  • 2.
    Bastås, Josefine
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Lind, Josefine
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Det behövs en knuff liksom nu och då för att man ska komma vidare: En kvalitativ intervjustudie om upplevelser och erfarenheter av att få rehabiliterande insatser i ett varmt klimat bland patienter med neurologiska sjukdomar2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Patienter med neurologiska sjukdomar är ofta i behov av rehabiliterande insatser för att kunna bibehålla kroppsliga funktioner och klara av dagliga aktiviteter. I vissa fall får dessa patienter möjlighet att delta i rehabiliteringsperioder i ett varmt klimat (klimatvård). En rehabiliteringsperiod pågår oftast i 3-4 veckor och inkluderar multidisciplinär vård med bland annat fysioterapi. Det finns en begränsad kännedom gällande upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård och dess effekter.

    Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka och beskriva erfarenheter och upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård bland patienter med neurologiska sjukdomar.

    Design och metod Studien var kvalitativ med en explorativ design där data inhämtades genom fem semistrukturerade intervjuer. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat Studiens resultat tyder på att den fysioterapeutiska behandlingen var central och att individanpassad intensivträning upplevdes som fördelaktigt av studiens deltagare. Ett patientcentrerat arbetssätt framkom som viktigt för rehabiliteringens resultat. Andra faktorer som beskrevs som värdefulla och påverkade den totala rehabiliteringen var det varma klimatet, det sociala utbytet med andra deltagare samt att komma ifrån sin vardagliga kontext. Ökad motivation till fysisk aktivitet framkom som en viktig effekt av att få klimatvård.

    Konklusion Socialt stöd, det varma klimatet och lyhörd rehabiliteringspersonal bidrog till en positiv upplevelse av de fysioterapeutiska insatserna vid klimatvård. Upplevelser av ökad motivation till fysisk aktivitet och fler positiva hälsoeffekter innebär att klimatvård skulle kunna betraktas som ett värdefullt komplement till rehabiliterande vård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Benedictsson, Clara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Carlsson, Jonna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Kartläggning av utförande av knäkontrollträning hos flickfotbollslag i åldrarna 12-17 år2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skada på främre korsbandet är vanligt hos unga kvinnliga fotbollsspelare. Det finns evidens för att neuromuskulär träning kan reducera risken att drabbas av främre korsbandsskada med 64–88 %. Knäkontroll är ett neuromuskulärt träningsprogram som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) implementerade i sin tränarutbildning år 2010.

    Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur väl rekommendationerna för utförande av knäkontrollträning följs i flickfotbollslag i åldrarna 12–17 år samt om förekomst av knäkontrollträning var högre i de flickfotbollslag där lagledaren genomfört tränarutbildning efter år 2010.

    Metod: Studiens design var en kvantitativ, icke-experimentell tvärsnittsstudie. Data samlades in via en egenkomponerad enkät som besvarades via mejl av 33 lagledare för flickfotbollslag. Deltagarna var ett stickprov ur en större population med geografisk spridning över Sverige.

    Resultat: Studiens resultat blev att fyra (12 %) lagledare bedömdes tillhöra kategorin Följer helt rekommendationerna, 21 (64 %) lagledare bedömdes tillhöra kategorin Följer delvis rekommendationerna och åtta (24 %) lagledare bedömdes tillhöra kategorin Följer inte rekommendationerna. Någon skillnad i utförande av programmet Knäkontroll beroende på om lagledare hade genomfört tränarutbildning efter 2010 eller om lagledare saknade tränarutbildning kunde inte ses.

    Slutsats: Slutsatsen av studien blev att majoriteten av lagledare för flickfotbollslag i åldrarna 12–17 delvis följde rekommendationerna för utförande av programmet Knäkontroll. Inga skillnader kunde ses i hur väl programmet Knäkontroll följdes beroende på lagledarens tränarutbildning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Bergander, Andreas
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Rask, Jesper
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Samband mellan spänst och långdistanslöpning hos unga elitaktiva orienterare- en tvärsnittsstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Running economy (RE) is known to be a strong indicator for performance on long distance running. RE is improved by plyometric training through an increase in stiffness in the musculotendinous system. Stretch shorten cycle (SSC) is a function in the muscle where a contraction is preceded by a stretch or an eccentric action. Orienteering is an endurance sport where RE is important for performance. Purpose: The purpose of the study was to examine whether or not there is a correlation between jumping performance and performance on long distance running in young elite orienteers 16-19 years old. Methods: 34 young elite orienteers did drop jumps (DJ) and countermovement jumps (CMJ) on an ErgoJump Bosco System contact mat. In conjunction with the jumps time on a 5 or 7 km (for girls and boys respectively) running test was collected. Pearson's correlation test was then used to determine the correlation between jumping height and running velocity. Results: The jumping height of the CMJ was on average 30,46 cm and 28,24 cm for the DJ. The running velocity was on average 14,19 km/h. Pearson's correlation test for the correlation between DJ and running velocity was 0,463 and for the correlation between CMJ and running velocity it was 0,461. In both cases the significance was 0,006. Conclusions: There is a significant, moderate to strong correlation between jump height in DJ and CMJ and performance on long distance running on a running test in young elite orienteers.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Birgegård, Fredrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi. Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation).
    Månsson, Maja
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi. Uppsala universitet, Uppsala universitet Innovation (UU Innovation).
    Effekter av meditation på upplevd stress: en experimentell fallstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stressrelaterade sjukdomar har blivit allt vanligare i Sverige. Stress är kopplat till flertalet sjukdomar, psykisk ohälsa och smärta. Meditation i olika former har visat sig påverka ett flertal funktioner i hjärnan positivt, och kan ha en stressreducerande effekt hos människor. Problemformulering:Få studier har undersökt den subjektiva upplevelsen av stress i samband med meditation. Att minska och förebygga stress är intressant ur ett fysioterapeutiskt perspektiv då stress kan försämra hälsa. Syfte:Att undersöka om meditation kan ha en stressreducerande effekt för ett mindre antal meditationsutövare med ingen eller liten erfarenhet, under fem veckor. Metod: Tre personer fick skatta upplevd stress dagligen genom en modifierad version av PSS-14 bestående av tre frågor under baslinje och intervention som berör upplevelsen av stress och nervositet, irritationsmoment och känslan av att kontrollera viktiga saker i livet. Interventionen bestod av en nybörjarkurs i en stilla meditationsform fördelat på fyra kurstillfällen bestående av teoretisk och praktisk undervisning samt 45–60 minuters meditationsutövande dagligen. Antal minuter som mediterats besvarades också dagligen. Resultat:Upplevelsen av stress och nervositet minskade, förmågan att hantera irritationsmoment ökade och känslan av att inte ha kontroll över viktiga saker i livet minskade hos samtliga deltagare. Ingen tydlig skillnad observerades mellan självskattning av de tre aspekterna hos varje enskild individ under interventionen. Konklusion:Meditation kan ha positiva effekter på alla tre aspekterna av stress. Andra metoder som multipel baslinje-design, längre baslinje och strategier för att fånga upp externa faktorer hade behövts, vilket kunde ha producerat mer trovärdiga resultat. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Borgén, Carina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Johansson, Hanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Faktorer som upplevs påverka deltagande i fysisk aktivitet hos fysiskt aktiva äldre på Träffpunkter2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Äldre är en allt mer växande grupp i samhället då medellivslängden i Sverige har ökat. En stor del av världens äldre population är fysiskt inaktiv och drabbas av kroniska sjukdomar med ökad ålder. Detta har resulterat i en ökad belastning på sjukvården som kunde minska om fler äldre skulle delta i fysisk aktivitet.

    Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka deltagande i fysisk aktivitet hos äldre som regelbundet tränar på Träffpunkter samt hur de upplever träningen som erbjuds där.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Informanterna bestämdes med ett strategiskt urval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid databearbetning. 

    Resultatsammanfattning: Individuella faktorer som obehagskänslor kopplade till fysisk aktivitet och nedsatt kroppsfunktion nämndes som utmaningar för deltagande. Informanterna beskrev att det krävs flexibilitet och anpassningsförmåga utav individen samt att det krävs att samhället anpassar utbud och resurser till den äldre populationen. Informanterna i studien motiverades av positiva effekter av träning samt uppskattade den anpassningsbara träning och det sociala utbytet som Träffpunkten erbjuder.

    Slutsats: Äldres deltagande i fysisk aktivitet påverkas av faktorer på individnivå som obehagskänslor, funktionsbegränsningar och flexibilitetsförmåga. Dessa faktorer samspelar med faktorer på samhällsnivå som anpassad träning, lokalutformning och transportmöjligheter. Träningen på Träffpunkter anses vara anpassningsbar och bidra till en social samvaro som underlättar deltagandet i fysisk aktivitet. Ett större utbud av träningsformer skulle kunna öka motivation för deltagande i fysisk aktivitet. Mer forskning inom området behövs.

    Fulltekst (pdf)
    C Borgen & H Johansson
  • 7.
    Boström, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Gustafsson, Alexander
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Samband mellan självrapporterad psykisk ohälsa och nivå av fysisk aktivitet hos unga kvinnor och män - En undersökning av 18-åriga gymnasieelever på naturvetenskapligt program: 2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa så som depression, ångest och stress (DÅS) är vanligt förekommande bland unga vuxna, framförallt hos kvinnor. Evidensen för att fysisk aktivitet har en reducerande effekt på DÅS är stark. Forskning visar också på en variation i stress och psykosomatiska besvär relaterat till typ av program på gymnasiet. 

     

    Syfte: Att undersöka tänkbara samband mellan nivå av fysisk aktivitet och upplevd DÅS hos 18-åringar som läser naturvetenskapligt program. Samt undersöka eventuella könsskillnader inom upplevd DÅS och självrapporterad nivå av fysisk aktivitet.

     

    Metod: Studien var en kvantitativ, icke-experimentell tvärsnittsstudie med komparativ design. Vid datainsamling användes två självskattningsformulär (IPAQ-SF och DASS-21). Genomförandet skedde inom Uppsala kommun på fyra gymnasieskolor med naturvetenskapligt program. Totalt deltog 35 elever från nio klasser.

     

    Resultat: Samtliga deltagare översteg rekommendationer för fysisk aktivitet. Inga signifikanta könsskillnader förekom. Majoriteten av deltagarna visade på ingen eller låg nivå av DÅS. Resultatet visade på skillnader i nivå av ångest, där kvinnorna rapporterade en högre nivå. Ett negativt samband mellan uppskattad fysisk aktivitet och DÅS gick att se hos gruppen som helhet, samt hos männen.

    Konklusion: Majoriteten av de 18-åriga män och kvinnor som undersökts i denna studie rapporterade höga nivåer av fysisk aktivitet och ingen eller låg nivå av DÅS. Kvinnorna rapporterade dock högre nivåer av ångest. Studien fann inget samband mellan självrapporterad fysisk aktivitet och DÅS för kvinnor men ett starkt samband för män. Dessa könsskillnader bör undersökas vidare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Boyer, Christopher
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Sandberg, Bartlomiej
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    “Once you have the physical activity started. Then you can begin to feel that you are not in this prison anymore”. Refugee experience of post-traumatic stress physiotherapy2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Background

    There is limited research and guidelines regarding physiotherapy as a treatment approach      for post-traumatic stress (PTS). Refugee experience of physiotherapy interventions is hoped                      to contribute to awareness of the subject and to give insight into this developing field of the         profession.

    Purpose

    The purpose of the study was to investigate and describe refugees experience of post-             traumatic stress physiotherapy. The study was interested in both refugee experience of          treatment itself and of possible effects.

    Design and Method

    Qualitative explorative design. The study was based on five semi-structured interviews. A        qualitative, content analysis was used to process the data.

    Results         

    The analysis showed that the refugees faced many physical and psychological barriers to         treatment, especially relating to pain and somatisation, however they were able to                    experience increased bodily comfort during treatment itself. The relationship to         physiotherapist, the psychological impact of the treatment environment and other social      factors were also described as important to experience.

    Physiotherapy was described as positively affecting patient outcomes both in physical and mental health, despite certain uncontrollable/unmanageable symptoms making this difficult. The refugees were able to achieve generalisation of physiotherapy into their day-to-                     day life enabling them to self-manage to some extent and feel liberated from PTS symptoms.

    Conclusion

    The study agrees with the available literature on the effectiveness of treating refugee              patients suffering from post-traumatic stress with physiotherapy, not just to improve            physical health outcomes but even to give holistic improvements. 

    Keywords

    Post-traumatic stress, refugee, physiotherapy, experiences

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bryngelsson, Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Jönsson, Elin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Ländryggssmärta hos piloter inom kommersiell luftfart, en tvärsnittsstudie.  Low back pain among commercial flying pilots, a cross-sectional study.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund.Ländryggssmärta förekommer hos piloter och kan eventuellt vara en anledning till framtida långtidssjukskrivningar. Möjliga påverkande faktorer är antal yrkesverksamma år och träningsvanor. Det finns få antal studier gjorda på kommersiellt flygande piloter. 

    Syfte.Att kartlägga förekomsten av ländryggssmärta hos piloter inom kommersiell luftfart samt undersöka risken för långtidssjukskrivning. Vidare kartlägga skillnader i förekomst av ländryggssmärta hos piloter som arbetat <10 respektive >10 år samt att undersöka sambandet mellan ländryggssmärta och självskattad träningsvana.

    Metod.En tvärsnittsstudie genomfördes med webbenkät. Enkäten bestod av ett antal inledande egendesignade frågor och därefter följde Örebroformuläret kortversion av Steven Linton.

    Resultat.Antalet deltagare i studien var 73 respondenter vilket motsvarar en svarsfrekvens på 30 %. Totalt 57.5 % av de 73 respondenterna angav sig ha ländryggssmärta, av dessa hade majoriteten besvärats av smärtan i över ett år. Resultaten visade på att de piloter som hade ländryggssmärta inte hade en ökad risk för långtidssjukskrivning men att det fanns en skillnad i förekomst av ländryggssmärta hos de som arbetat över respektive under tio år (p=0.017). Korrelationen mellan träningsvanor och förekomst av ländryggssmärta var inte statistiskt signifikanta (r=0.03), (p=0.80).

    Konklusion.Prevalensen av ospecifik ländryggssmärta hos kommersiellt flygande piloter var hög och föreföll att öka med antalet yrkesverksamma år. Ytterligare forskning behöver undersöka vilka faktorer som bidrar till den höga förekomsten av ospecifik ländryggssmärta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Danielsson, Andreas
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Teichter, Timothy
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Patellofemoral smärta relaterat till överbelastning och dess behandling hos barn och unga - en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patellofemoral smärta (PFS) är vanligt förekommande hos idrottsaktiva barn och ungdomar vilket kan leda till långvariga besvär och till att barn slutar vara fysiskt aktiv. Individuell fysioterapeutisk behandling används ofta inom primärvården för att tackla detta problem. Syftet med denna studie var att undersöka vad individuell fysioterapeutisk behandling innebär och granska evidensen för detta samt relatera prevalensen av PFS relaterat till tidig sportspecialisering.

     

    Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning gjordes i databaserna PubMed och PEDro. Evidensgradering bedömdes med PEDro, SBUs GRADE och modifierade GRADE. Åtta studier inkluderades i litteraturstudien. En studie undersökte prevalensen av PFS relaterat till tidig specialisering. Sex studier undersökte en multimodal behandling med biopsykosociala faktorer för förbättrad knäsmärta samt självupplevd funktion hos barn och unga både kort- och långsiktigt. En studie undersökte effekten av knä- och höft-träning med gummiband. 

     

    Resultat: En studie kom fram till att tidig specialisering ökar risken för PFS 1.5 gånger. Sex studier visade på goda effekter av multimodal behandling med biopsykosociala faktorer för knäsmärta samt självupplevd funktion hos barn och unga både kort- och långsiktigt, dock bedömdes den gemensamma evidensen som otillräcklig enligt GRADE. En studie med hög evidens visade att knä- och höft-träning med gummiband gav minskad knäsmärta samt ökad muskelstyrka. 

     

    Konklusion: Tidig specialisering medför en ökad risk för PFS, detta bör kliniker vara uppmärksamma på vid behandling. Behandling för PFS bör inte enbart fokusera på styrketräning för knä- och höft-muskulatur utan även involvera en patientutbildning kring biomekanik av strukturer runt knät och smärthantering samt modifiera de aktiviteter som medför smärta.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Demmelmaier, Ingrid
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    L Brooke, Hannah
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Henriksson, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Mazzoni, Anne-Sophie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Helgesen Björke, Ann Christin
    University of Agder, Department of Sport Science and Physical Education, Kristiansand, Norway .
    Igelström, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Ax, Anna-Karin
    Linköping University Department of Oncology and Department of Medical and Health Sciences.
    Sjövall, Katarina
    Lund University, Department of Oncology and Skåne University Hospital, Department of Oncology.
    Hellbom, Maria
    Stockholm Health Care Services, Centre for Cancer Rehabilitation, Stockholm, Sweden.
    Pingel, Ronnie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Lindman, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Johansson, Silvia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Galina, Velikova
    University of Leeds, Leeds Cancer Centre, Leeds Institute of Medical Research at St James's, Leeds, UK .
    Raastad, Truls
    Norwegian School of Sport Sciences, Department of Physical Performance, Oslo, Norway .
    M Buffart, Laurien
    Amsterdam Public Health Research Institute, Department of Epidemiology and Biostatistics, and Amsterdam UMC, Department of Medical Oncology, Cancer Center Amsterdam, Amsterdam, The Netherlands .
    Åsenlöf, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Aaronson, Neil K
    The Netherlands Cancer Institute, Division of Psychosocial Research & Epidemiology, Amsterdam, The Netherlands .
    Glimelius, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Nygren, Peter
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Cancerfarmakologi och beräkningsmedicin. Uppsala universitet, Science for Life Laboratory, SciLifeLab.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Börjesson, Sussanne
    , Linköping University Department of Oncology and Department of Medical and Health Sciences, Linköping, Sweden .
    Berntsen, Sveinung
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. University of Agder, Department of Sport Science and Physical Education, Kristiansand, Norway .
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Does exercise intensity matter for fatigue during (neo)adjuvant cancer treatment?: The PhysCan -RCTManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ekström, Magnus
    et al.
    Lund Univ, Fac Med, Resp Med & Allergol, Dept Clin Sci, Lund, Sweden;Blekinge Hosp, Dept Med, Karlskrona, Sweden.
    Bornefalk, Hans
    Hans Bornefalk AB, Vallentuna, Sweden.
    Sköld, Magnus
    Karolinska Inst, Dept Med Solna, Resp Med Unit, Stockholm, Sweden;Karolinska Inst, Ctr Mol Med, Stockholm, Sweden.
    Jansson, Christer
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Lung- allergi- och sömnforskning.
    Blomberg, Anders
    Umea Univ, Publ Hlth & Clin Med, Umea, Sweden.
    Sandberg, Jacob
    Jamjo Primary Hlth Care Cent, Karlskrona, Sweden;Lund Univ, Dept Clin Sci, Lund, Sweden.
    Bornefalk Hermansson, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR).
    Igelström, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Sundh, Josefin
    Orebro Univ, Sch Med Sci, Dept Resp Med, Orebro, Sweden.
    Validation of the Swedish Multidimensional Dyspnea Profile (MDP) in outpatients with cardiorespiratory disease2019Inngår i: BMJ OPEN RESPIRATORY RESEARCH, ISSN 2052-4439, Vol. 6, nr 1, artikkel-id UNSP e000381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Breathlessness is a cardinal symptom in cardiorespiratory disease. An instrument for measuring different aspects of breathlessness was recently developed, the Multidimensional Dyspnea Profile (MDP). This study aimed to validate the MDP in terms of the underlying factor structure, internal consistency, test-retest reliability and concurrent validity in Swedish outpatients with cardiorespiratory disease. Methods Outpatients with stable cardiorespiratory disease and breathlessness in daily life were recruited. Factor structure of MDP was analysed using confirmatory factor analysis; internal consistency was analysed using Cronbach's alpha; and test-retest reliability was analysed using intraclass correlation coefficients (ICCs) for patients with unchanged breathlessness between assessments (baseline, after 30-90 min and 2 weeks). Concurrent validity was evaluated using correlations with validated scales of breathlessness, anxiety, depression and health-related quality of life. Results In total, 182 outpatients with cardiorespiratory disease and breathlessness in daily life were included; 53.3% were women; main diagnoses were chronic obstructive pulmonary disease (24.7%), asthma (21.4%), heart failure (19.2%) and idiopathic pulmonary fibrosis (18.7%). The MDP total, immediate perception and emotional response scores, and individual item scores showed expected factor structure and acceptable measurement properties: internal consistency (Cronbach's alpha, range 0.80-0.93); test-retest reliability at 30-90 min and 2 weeks (ICC, range 0.67-0.91); and concurrent validity. There was no evidence of a learning effect. Findings were similar between diagnoses. Discussion MDP is a valid instrument for multidimensional measurement of breathlessness in Swedish outpatients across cardiorespiratory diseases.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Eliasson, Victoria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Eneberg, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Upplever fysioterapeutstudenter icke formella förväntningar gällande träning under utbildningen?: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förkunskapskrav inom träning finns inte i den grundläggande behörigheten till fysioterapeutprogrammet. Tidigare studier påvisade att en stereotypisk bild av fysioterapeutyrket fanns och att träning är en del av yrket. Fysioterapeutprogrammet lyfts också fram som ett krävande program som kan upplevas stressande.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser och erfarenheter av icke formella förväntningar vad gäller träning från lärare/kursledare och andra studenter hos en grupp fysioterapeutstudenter vid Uppsala universitet. Vidare var syftet att undersöka hur de upplever att icke formella förväntningar påverkar dem.

    Design och metod: Deskriptiv och kvalitativ design. Datan insamlades genom sex semistrukturerade intervjuer med studenter från termin 5 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet. Dessa intervjuer analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Studenter upplevde att det fanns icke formella förväntningar från lärare, externa föreläsare och andra studenter samt utifrån utbildningens krav medan somliga upplevde att det inte fanns förväntningar. Studenter påverkades positivt, negativt eller inte alls av dessa. Det fanns också upplevda stereotypa bilder från externa personer och hos studenter innan start på programmet om hur en fysioterapeutstudent ska vara, dessa förändrades under utbildningens gång.

    Konklusion: Studenterna upplevde och hade erfarenheter av icke formella förväntningar gällande träning fanns från lärare, andra studenter och externa personer samt utifrån utbildningens krav. Dessa icke formella förväntningar påverkade studenterna mycket olika, allt från positivt och motiverande till negativt och stressande medan somliga inte upplevde någon påverkan alls. Resultatet kan bidra till utveckling av utbildningen och bemötande av studenter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Elisson, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    En kalibreringsstudie av accelerometer Lifee - för barn 8-12 år2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 15.
    Fernqvist, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Upplevelser av strokerehabilitering med Vasa-konceptet: -En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund / problemformulering Stroke är en allvarlig sjukdom som drabbar många och kostar samhället mycket stora belopp. Det saknas rehabiliteringsåtgärder med evidens som ger god återhämtning i kroniska stadiet. Vasa-konceptet har gett god återhämtning enligt beprövad erfarenhet men saknar vetenskaplig evidens.

    Syfte Undersöka strokepatienters erfarenhet och upplevelser av Vasa-konceptet för att skapa evidens och underlätta framtida studier.

    Metod En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys av tre inspelade semistrukturerade intervjuer med tre patienter och två tolkande anhöriga gällande deras erfarenheter av postakut rehabilitering med Vasa-konceptet.

    Resultatsammanfattning Analysen resulterade i ett övergripande tema, 5 kategorier och 19 underkategorier. Informanterna upplevde rehabiliteringen som trygg, säker och motiverande. Den upplevdes ge god sensorisk, motorisk och kognitiv återhämtning. Många har observerats bli hjälpa av konceptet som rekommenderas starkt av informanterna. Mycket avsatt tid med assistent kan krävas samt veckovisa justeringar med terapeut.

    Slutsats Vasa-konceptet verkar ha drag av flera rehabiliteringsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderar och verkar inkludera flera rehabiliteringsprinciper som har evidens för neuroplastisk återhämtning. Vasa-konceptets grundares attityd, agerande, rykte samt andra omgivningsfaktorer kan ha bidragit betydligt till informanternas mycket positiva upplevelser av neuromuskulär och kognitiv återhämtning. Vasa-konceptet kanske innehåller tekniker som kan hjälpa patienten utnyttja befintliga resurser mer effektivt.

    Fulltekst (pdf)
    P. Fernqvist, Upplevelser av strokerehabilitering med Vasa-konceptet
  • 16.
    Forsberg, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Englund, Emilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Fysioterapeuters syn på skadeförebyggande träning för knäskador inom fotboll: -en kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fotboll är en av dom största sporterna i världen och en av de främsta i Sverige. Skador är relativt vanligt inom sporten där knäskador är en av de mest förekommande. Det finns mycket forskning som visar på att skadeförebyggande träning minskar skadeincidensen men få studier är gjorda på svenska fysioterapeuters syn gällande skadeförebyggande träning inom fotboll.

    Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeuters syn och erfarenheter av skadeförebyggande träning för knäskador inom fotboll hos fysioterapeuter anställda av svenska fotbollslag.

    Metod: En kvalitativ design användes. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av data.

    Resultat:  Studiens resultat visar att deltagarna har en varierad syn på skadeförebyggande träning.  Fysioterapeuterna beskriver vikten av en god träningsplanering, träning av stabilitet och kontroll, neuromuskulär påkoppling samt tid till återhämtning. Vidare bör kunskap förmedlas till spelare och tränare kring skadeförebyggande träning för att öka implementeringen.  Mental förberedelse ses också som en viktig faktor för att minska risken för skador. Fysioterapeuterna i studien kände alla till knäkontroll programmet och ansåg att det är ett väl utformat program med bra och lätta övningar men att det dock kan förkortas.

    Konklusion: Knäkontrollprogrammet, neuromuskulär uppvärmning och att spelarna har en god knäkontroll ses som viktiga aspekter inom skadeförebyggande träning. Fysioterapeuterna belyste mental förberedelse som en viktig faktor, vilket inte belysts i tidigare studier. Vidare studier behövs för att ytterligare undersöka betydelsen av mental förberedelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Frennessen, Sebastian
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Ericsson, Jens
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Sambandet mellan skotthastighet, handgreppstyrka samt skridskohastighet hos manliga elithockeyspelare2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sportfysioterapeuter hjälper atleter att förbättra sport-specifika förmågor. Inom ishockey är slagskottet den skotteknik som producerar den snabbaste puckhastigheten. Handgreppsstyrka har visat sig vara viktig för en hockeyspelares sport-specifika förmågor och klubbrörelser. Skridskohastighet är en viktig variabel sett till hockeyspelares övergripande prestationsnivå.

    Syfte: Att undersöka den genomsnittliga maximala skotthastigheten, den genomsnittliga maximala handgreppsstyrkan och den genomsnittliga maximala skridskohastigheten hos en grupp manliga svenska elithockeyspelare och undersöka sambandet mellan den maximala skotthastigheten och den maximala handgreppsstyrkan samt skridskohastigheten.

    Metod: Ett lag på tjugotre manliga elithockeyspelare tillfrågades varav tjugo deltog i studien. Endast utespelare tillfrågades. Tvärsnittstudie med kvantitativ ansats bestående av enstaka mätningar på en grupp. Skotthastighet, handgreppsstyrka och skridskohastighet mättes en gång per testperson vid tre separata tillfällen.

    Resultat: Sjutton hockeyspelare slutförde studien. Den genomsnittliga maximala skotthastigheten var 128,167 km/h. Den genomsnittliga maximala handgreppsstyrkan var 60,2 kg. Den genomsnittliga skridskohastigheten var 1,405s mätt på en sträcka av 15 meter. Sambandet mellan skotthastighet och handgreppsstyrka var svagt negativt och ej statistiskt signifikant (r=-0,042; p=0,876). Sambandet mellan skotthastighet och skridskohastighet var svagt negativt och ej statistiskt signifikant (r=-0177; p=0,508).    

    Konklusion: De genomsnittliga maximala värdena på skotthastighet, handgreppsstyrka och skridskohastighet är jämförbara med andra studiers värden. Sambandet mellan skotthastighet och handgreppstyrka samt skridskohastighet var svagt vilket pekar på att dessa faktorer inte är en indikator på skotthastigheten vid ett slagskott. Fler studier behövs för att stödja studiens resultat.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Frygner-Holm, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Russ, Sandra
    Case Western Reserve University, Cleveland, OH, USA.
    Quitmann, Julia
    University Medical Center Hamburg-Eppendorf, Hamburg, Germany.
    Ring, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Zyga, Olena
    Case Western Reserve University, Cleveland, OH, USA.
    Hansson, Mats G.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Barnneurologi/Barnonkologi.
    Höglund, Anna T.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Pretend Play as an Intervention for Children With Cancer: A Feasibility Study2019Inngår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 37, nr 1, s. 65-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with cancer suffer from symptoms and burdensome treatments that often cause distress to children and their families. Mortality is one aspect of cancer diagnosis, while another is the quality of life and well-being during and after the treatment. By supporting children's communication, self-efficacy and coping ability in the care situation, children are given the possibilities for increased independence and participation and are allowed to develop an influence over their care. The aim of this study was to develop and evaluate the feasibility and acceptability of an adult-facilitated pretend play intervention for children with cancer. Five children with ongoing treatment for cancer were invited to a play intervention that consisted of six to eight sessions of structured pretend play aimed at increasing participation, independence, and well-being. A mixed method design was used to evaluate the feasibility and acceptability of the play intervention. Measures were collected before and after interventions, and in conjunction with every play session. Results suggest that the children enjoyed the play intervention. Findings indicate small improvements regarding self-efficacy in care situations and equal or increased quality of life for participants. A main finding was that no adverse events or increased worrying was reported in conjunction with play sessions. Therefore, the intervention is regarded as safe, feasible, and acceptable as reported by participants and their primary caregivers and a possible means of increasing participation and independence in children with a cancer diagnosis.

  • 19.
    Granström, Fredrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD).
    Hedlund, Mattias
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindström, Britta
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Eriksson, Staffan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Test-retest reliability of the twenty-five-hole peg test in patients who had a stroke2019Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 9, nr 12, artikkel-id e032560Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Weaknesses of the nine-hole peg test include high floor effects and a result that might be difficult to interpret. In the twenty-five-hole peg test (TFHPT), the larger number of available pegs allows for the straightforward counting of the number of pegs inserted as the result. The TFHPT provides a comprehensible result and low floor effects. The objective was to assess the test-retest reliability of the TFHPT when testing persons with stroke. A particular focus was placed on the absolute reliability, as quantified by the smallest real difference (SRD). Complementary aims were to investigate possible implications for how the TFHPT should be used and for how the SRD of the TFHPT performance should be expressed.

    DESIGN: This study employed a test-retest design including three trials. The pause between trials was approximately 10-120 s.

    PARTICIPANTS, SETTING AND OUTCOME MEASURE: Thirty-one participants who had suffered a stroke were recruited from a group designated for constraint-induced movement therapy at outpatient clinics. The TFHPT result was expressed as the number of pegs inserted.

    METHODS: Absolute reliability was quantified by the SRD, including random and systematic error for a single trial, SRD2.1, and for an average of three trials, SRD2.3. For the SRD measures, the corresponding SRD percentage (SRD%) measure was also reported.

    RESULTS: The differences in the number of pegs necessary to detect a change in the TFHPT for SRD2.1 and SRD2.3 were 4.0 and 2.3, respectively. The corresponding SRD% values for SRD2.1 and SRD2.3 were 36.5% and 21.3%, respectively.

    CONCLUSIONS: The smallest change that can be detected in the TFHPT should be just above two pegs for a test procedure including an average of three trials. The use of an average of three trials compared with a single trial substantially reduces the measurement error.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: ISRCTN registry, reference number ISRCTN24868616.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Hallqvist, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Utvärdering avseende gångförmåga och hälsorelaterad livskvalité hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus efter shuntoperation2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som utreds och opereras med shunt på Karolinska Universitetssjukhuset, kan få en bättre gångförmåga och livskvalité efter operation. Begränsad kunskap finns avseende den utredning som leder till shuntoperation på Karolinska universitetssjukhuset, samt hur operationen påverkar gångförmåga och hälsorelaterad livskvalité hos patienter med iNPH.Studien undersökte skillnader avseende gångförmåga och även hälsorelaterad livskvalité preoperativt och tre månader postoperativt hos patienter med iNPH. Urvalet bestod av 118 patienter med iNPH som genomgått shuntoperation. De fick utföra gångtester samt skatta sin hälsorelaterade livskvalité pre- och tre månader postoperativt. Patienterna hade signifikant bättre gångförmåga och funktionell gångförmåga postoperativt. Ingen klinisk signifikant skillnad sågs avseende skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Patienter med iNPH som utreds och opereras med shunt på Karolinska universitetssjukhuset hade en bättre gångförmåga och en högre skattad hälsorelaterad livskvalité postoperativt. Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, gångförmåga, hälsorelaterad livskvalité, shuntoperation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Hansson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Marsnäs, Nicole
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Fysisk aktivitet och upplevd fatigue hos kvinnor med bröstcancer2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Bröstcancer är den vanligaste  bland kvinnor, ungefär var tredje kvinna drabbas. Biverkningarna av cancerbehandlingar är många, en av de vanligaste är fatigue som försämrar livskvaliteten hos de drabbade. Fysisk aktivitet har visat sig fungera som en icke-farmakologisk behandling för att minska fatigue.

     

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd fatigue samt sambandet mellan tid sedan diagnos och upplevd fatigue hos kvinnor med bröstcancer.

     

    Metod: Tvärsnittsstudien har en kvantitativ design där mängden fysisk aktivitet och fatigue undersöktes med webbenkäter. Fysisk aktivitet undersöktes med The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ-SF) och fatigue med Functional Assessment of Chronic Illness Therapy – Fatigue (FACIT-F).

     

    Resultat: Resultatet av denna enkätstudie visade att 80% av respondenterna (n=70, medianålder 58 år) hade hög eller måttlig fysisk aktivitetsnivå, med ett medianvärde på 1 905 MET-minuter (metabol ekvivalent) per vecka. De hade även måttlig till svår fatigue, medianvärdet var 35 av 52 (n=70). Sambandet mellan fysisk aktivitet och fatigue var lågt, r=0,08, p=0,57. Mellan sjukdomsduration och upplevd fatigue var sambandet också lågt, r=0,08, p=0,49.

     

    Slutsats: Kvinnor med bröstcancer i denna studie har måttlig till hög aktivitetsnivå som överstiger den generella fysiska aktivitetsnivån hos Sveriges befolkning. Respondenterna upplever viss grad av fatigue som inte påverkades av sjukdomsduration. Någon signifikant korrelation kunde inte påvisas. Ytterligare forskning krävs för att fastställa hur relationen mellan sjukdomsduration och fatigue ser ut.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Hauffman, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Alfonsson, Sven
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård. Karolinska Inst, Ctr Psychiat Res, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden; Stockholm Hlth Care Serv, Stockholm, Sweden.
    Igelström, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Klinisk psykologi i hälso- och sjukvård.
    Experiences of Internet-Based Stepped Care in Individuals With Cancer and Concurrent Symptoms of Anxiety and Depression: Qualitative Exploration Conducted Alongside the U-CARE AdultCan Randomized Controlled Trial2020Inngår i: Journal of Medical Internet Research, ISSN 1438-8871, E-ISSN 1438-8871, Vol. 22, nr 3, artikkel-id e16547Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Individuals with newly diagnosed cancer may experience impaired health in several aspects and often have a large need for information and support. About 30% will experience symptoms of anxiety and depression, with varying needs of knowledge and support. Despite this, many of these patients lack appropriate support. Internet-based support programs may offer a supplement to standard care services, but must be carefully explored from a user perspective.

    OBJECTIVE: The purpose of this study was to explore the participants' perceptions of the relevance and benefits of an internet-based stepped care program (iCAN-DO) targeting individuals with cancer and concurrent symptoms of anxiety and depression.

    METHODS: We performed a qualitative study with an inductive approach, in which we used semistructured questions to interview 15 individuals using iCAN-DO. We analyzed the interviews using content analysis.

    RESULTS: The analysis found 17 subcategories regarding the stepped care intervention, resulting in 4 categories. Participants described the need for information as large and looked upon finding information almost as a survival strategy when receiving the cancer diagnosis. iCAN-DO was seen as a useful, reliable source of information and support. It was used as a complement to standard care and as a means to inform next of kin. Increased knowledge was a foundation for continued processing of participants' own feelings. The optimal time to gain access to iCAN-DO would have been when being informed of the diagnosis. The most common denominator was feeling acknowledged and supported, but with a desire for further adaptation of the system to each individual's own situation and needs.

    CONCLUSIONS: Users saw the internet-based stepped care program as safe and reliable and used it as a complement to standard care. Similar interventions may gain from more personalized contents, being integrated into standard care, or using symptom tracking to adjust the contents. Offering this type of program close to diagnosis may provide benefits to users.

    TRIAL REGISTRATION: ClincalTrials.gov NCT-01630681; https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT01630681.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Hedbys, Fredrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    A COMPARISON BETWEEN ACCELERATED AND STANDARD REHABILITATION REGIME ON STRENGTH OUTCOMES UP TO 24 MONTHS POST-OPERATIVE FOLLOWING ACL-RECONSTRUCTION2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Anterior Cruciate Ligament(ACL)-injuriy is a serious knee injury prevalent in pivoting sports and recreation, often leading to decreased activity levels. Few studies have examined isokinetic strength(ISO) differences between an accelerated rehabilitation regime(ACC) or standard rehabilitation regime(STAND) following ACL-reconstruction(ACLR).

    Purpose: To evaluate the strength outcomes of an ACC compared to a STAND among patients following an ACLR.

    Method: 161 patients planned for an ACLR were randomized to ACC or STAND postoperative rehabilitation. Differences between the groups in Quadriceps Limb Symmetry Index(Q-LSI) and change from baseline strength(CBS) were analyzed at 4,6,8,12 and 24 months; and if the effect of allocated rehabilitation regime was modified by graft-choice.

    Results: There was an observed, smaller and non-significant initial strength decrease, and later a larger quadriceps strength increase in the operated leg, in the ACC group (p’s 0,056). A larger number of participants who reached >90% Q-LSI was observed in the ACC (p’s>0.105). 

    Conclusion: A tendency of a larger quadriceps strength increase in the operated leg, and patients reaching >90 Q-LSI, in the ACC was observed in the study sample. The differences between the groups were however not statistically significant and the changes in strength was not modified by graft-choice.

  • 24.
    Helgesson, Frida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Föräldrars följsamhet till träning på mage vid lägesbetingad skallasymmetri och/eller tortikollis – en intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Henriksson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Igelström, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Arving, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Demmelmaier, Ingrid
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    The Phys-Can study: meaningful and challenging - supervising physical exercise in a community-based setting for persons undergoing curative oncological treatment.2020Inngår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, s. 1-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Supervised exercise may improve physical function and quality of life during oncological treatment. Providing supervised exercise to all patients at hospitals may be impractical, with community-based settings (e.g. public gyms) as a possible alternative. To facilitate implementation, knowledge about the experiences of professionals who deliver exercise programs in community-based settings is crucial.Objective: To explore how physical therapists and personal trainers experience supervising exercise in a community-based setting for persons undergoing curative oncological treatment. Methods: Nine physical therapists and two personal trainers (coaches) were interviewed individually. The semi-structured interviews lasted 33-67 minutes and were analyzed using thematic analysis. Results: Two main themes emerged: "A meaningful task" and "A challenging task," with nine sub-themes. The coaches experienced supervising exercise for persons undergoing treatment as meaningful, as they became a link between oncology care and health promotion. They grew more confident in the role and ascertained that exercising during treatment was feasible. Challenges included managing side effects of treatment and contradictory information from oncology care staff at hospitals, advising patients not to exercise.Conclusion: Supervising exercise for persons undergoing oncological treatment in a community-based setting may be highly rewarding for professionals who deliver exercise programs, which is promising for implementation. However, patients receive contradictory information about exercise, which may prevent physical activity. Also, supervising exercise for persons undergoing oncological treatment requires skills training; this is suggested for inclusion in educational programs for physical therapists and others. Future research should focus on strategies for cooperation between oncology care and health promotion.

  • 26.
    Henriksson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet.
    Radu, Calin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Experimentell och klinisk onkologi.
    Igelström, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Is it safe to exercise during oncological treatment?: A study of adverse events during exercise - data from the Phys-Can studyManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Hjalmarsson, Erica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Odman, Adam
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Ishockeyspelares upplevelser och erfarenheter av hjärnskakningar samt dess påverkan ur ett biopsykosocialtperspektiv.2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Högström, sofie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Föräldrars upplevelser av hur deras döttrar, med återkommande magsmärta, påverkts av att delta i en interventionsstudie med dans och yoga.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 29.
    Johansson, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Lung- allergi- och sömnforskning. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk fysiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Norlander, Katarina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar.
    Malinovschi, Andrei
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk fysiologi.
    Increased prevalence of exercise-induced airway symptoms: A five-year follow-up from adolescence to young adulthood2019Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 154, s. 76-81Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Exercise-induced airway symptoms are common in adolescents. Little is known about the development of symptoms from adolescence to early adulthood. Therefore, we studied the prevalence, incidence, and remission of exercise-induced airway symptoms (including wheeze, cough, chest and throat tightness, hoarseness, and stridor) in adolescents, over a five-year period.

    Methods: In 2011, all adolescents aged 12-13 years in Uppsala (n=3 838) were invited to answer a questionnaire on exercise-induced airway symptoms. All responding adolescents (n=2 309) were invited to answer the same questionnaire again after five years. In total, 1 002 adolescents responded (43.4%).

    Results: The prevalence of exercise-induced airway symptoms increased from 25% at baseline to 49% at follow-up (p<0.001). More females than males reported symptoms at both time points. The incidence of airway symptoms was 42.2%, with no sex differences. More males than females reported symptom remission (20.2 vs. 10.7%, p<0.001). Females reported a higher asthma prevalence at follow-up than at baseline (7.6 vs. 15.2%), while males did not (10.9 vs. 8.0%), leading to a sex difference in prevalence at follow-up (p<0.001). Smoking and baseline respiratory symptoms were associated with an increased risk of reporting symptoms at follow-up.

    Conclusions: A twofold increase in the prevalence of exercise-induced airway symptoms over a five-year period was found in this cohort. Females were more likely to report symptoms at both time points. Knowledge of these age-related changes in symptoms and their association to female gender is useful for future studies and healthcare providers.

  • 30.
    Kullberg, Isabelle
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Skoghammar, Lovisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Kartläggning av tidiga tecken på bröstcancer-relaterat lymfödem hos kvinnor efter kurativ behandling mot bröstcancer, samt undersökning av samband mellan patientrapporterade besvär och läkarbedömning – en tvärsnittsstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer-relaterat lymfödem (BCRL) är en vanlig komplikation efter bröstcancerbehandling. Tidigare forskning visar varierande förekomst av BCRL, tillståndet tros vara underdiagnostiserat. Tidiga tecken kan beskrivas som en vag tyngdkänsla och/eller spänningskänsla. Detta kan leda till stora negativa konsekvenser vilket motiverar vikten att detektera BCRL i ett tidigt stadie då tidig behandling förbättrar prognosen. 

    Syfte: Undersöka förekomst av tidiga besvär/symtom samt undersöka sambandet mellan patientrapporterade tidiga besvär/symtom och läkarens bedömning av besvär vid samma tillfälle. 

    Metod: Kvinnor som genomgått kurativ behandling mot bröstcancer deltog i studien. Datainsamlingen skedde vid återbesöket på onkologmottagningen 3 månader efter avslutad behandling. Data samlades in med patientenkät (avseende besvär/symtom från armen) och läkarbedömning, inom ramen för ett kliniskt utvecklingsprojekt.  

    Resultat: 61 enkäter ingick i studien. 22 deltagare upplevde besvär från armen på den opererade sidan. 70% av de 43 deltagarna som skattade symtom angav förekomst av ≥1 symtom. I 76% av de 55 läkarbedömningarna hade bedömningen inga besvär gjorts. Samband kunde påvisas gällande frekvensen av patientrapporterade besvär och läkarens bedömning av armsvullnad (p=0,005) och handödem (p=0,003) samt mellan patientrapporterade symtom och läkarens bedömning av armsvullnad (p=0,008). I de fall patienten skattat besvär/symtom fanns en signifikant andel där läkaren bedömt att det inte förekom ödem/svullnad. I de fall patienten inte rapporterade besvär hade läkaren också bedömt frånvaro av ödem/svullnad.

    Konklusion: Det är vanligt att patienten upplever besvär/symtom från armen på den opererade sidan, och att patienter upplever symtom i större utsträckning än att läkaren gjort bedömningen att handödem, subcutant ödem eller armsvullnad förekommer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Larsson, Robin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Skålberg, Christian
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos personer med övervikt och obstruktiv sömnapné – en sambandsanalys2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en sjukdom med återkommande andningsuppehåll i de övre luftvägarna till följd av delvis eller total tilltäppning av luftflödet vid sömn, vilket leder till en lägre syremättnad i blodet. Det är känt att OSA försämrar kognitiva funktioner såsom minne och inlärning. Det saknas evidens om samband mellan kognitiv funktion, grad av symptom och fysisk aktivitetsnivå.

     

    Syfte: Att beskriva kognitiv funktion hos en grupp patienter med övervikt och OSA. Undersöka samband mellan kognitiv funktion (korttidsminne) och fysisk aktivitet på moderat till hög intensitet (MVPA) samt undersöka samband mellan kognitiv funktion och svårighetsgrad av OSA.

     

    Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med korrelerande design. Grad av OSA mättes med apné-hypopné-index (AHI), kognitiv funktion med sifferrepetitionstest och fysisk aktivitet med accelerometer. I studien inkluderades 86 patienter diagnostiserade med OSA (AHI >15), Body Mass Index (BMI) >25 och ha en självskattad fysisk aktivitetsnivå på mindre än 150 minuter per vecka.

     

    Resultat: Resultatet av sifferrepetitionstestet i studien visade ett medelvärde på 15,7. Det fanns inget signifikant samband (r=-0,10, p=0,38) mellan mängden MVPA och kognitiv funktion hos patienter med OSA. Det fanns heller inget signifikant samband (r=0,09, p=0,40) mellan AHI och prestation på sifferrepetitionstestet.

     

    Slutsats: Mängden fysisk aktivitet verkar inte ha någon effekt på kognitiv funktion. Det verkar inte heller finnas något samband mellan AHI och en patients kognitiva funktion. Ytterligare forskning på ämnet krävs för att kunna bekräfta resultatet från denna studie.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Lind, Anne-Li
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Just, David
    KTH Royal Inst Technol, Dept Prot Sci, Div Affin Prote, SciLifeLab, Tomtebodvagen 23A, Stockholm, Sweden.
    Mikus, Maria
    KTH Royal Inst Technol, Dept Prot Sci, Div Affin Prote, SciLifeLab, Tomtebodvagen 23A, Stockholm, Sweden.
    Fredolini, Claudia
    KTH Royal Inst Technol, Dept Prot Sci, Div Affin Prote, SciLifeLab, Tomtebodvagen 23A, Stockholm, Sweden.
    Ioannou, Marina
    KTH Royal Inst Technol, Dept Prot Sci, Div Affin Prote, SciLifeLab, Tomtebodvagen 23A, Stockholm, Sweden.
    Gerdle, Bjorn
    Linkoping Univ, Pain & Rehabil Ctr, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.
    Ghafouri, Bijar
    Linkoping Univ, Pain & Rehabil Ctr, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.
    Backryd, Emmanuel
    Linkoping Univ, Pain & Rehabil Ctr, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.
    Tanum, Lars
    Akershus Univ Hosp, Dept R&D Mental Hlth, Lorenskog, Norway.
    Gordh, Torsten
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Manberg, Anna
    KTH Royal Inst Technol, Dept Prot Sci, Div Affin Prote, SciLifeLab, Tomtebodvagen 23A, Stockholm, Sweden.
    CSF levels of apolipoprotein C1 and autotaxin found to associate with neuropathic pain and fibromyalgia2019Inngår i: Journal of Pain Research, ISSN 1178-7090, E-ISSN 1178-7090, Vol. 12, s. 2875-2889Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Neuropathic pain and fibromyalgia are two common and poorly understood chronic pain conditions that lack satisfactory treatments, cause substantial suffering and societal costs. Today, there are no biological markers on which to base chronic pain diagnoses, treatment choices or to understand the pathophysiology of pain for the individual patient. This study aimed to investigate cerebrospinal fluid (CSF) protein profiles potentially associated with fibromyalgia and neuropathic pain. Methods: CSF samples were collected from 25 patients with neuropathic pain (two independent sets, n=14 patients for discovery, and n=11 for verification), 40 patients with fibromyalgia and 134 controls without neurological disease from two different populations. CSF protein profiling of 55 proteins was performed using antibody suspension bead array technology. Results: We found increased levels of apolipoprotein C1 (APOC1) in CSF of neuropathic pain patients compared to controls and there was a trend for increased levels also in fibromyalgia patients. In addition, levels of ectonucleotide pyrophosphatase family member 2 (ENPP2, also referred to as autotaxin) were increased in the CSF of fibromyalgia patients compared to all other groups including patients with neuropathic pain. Conclusion: The increased levels of APOC1 and ENPP2 found in neuropathic pain and fibromyalgia patients may shed light on the underlying mechanisms of these conditions. Further investigation is required to elucidate their role in maintaining pain and other main symptoms of these disorders.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 33.
    Ljungvall, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Ekselius: Psykiatri. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Persson, Anna
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden.
    Åsenlöf, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Heilig, Markus
    Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Ctr Social & Affect Neurosci, Linkoping, Sweden.
    Ekselius, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Ekselius: Psykiatri.
    Reliability of the Addiction Severity Index self-report form (ASI-SR): a self-administered questionnaire based on the Addiction Severity Index composite score domains2019Inngår i: Nordic Journal of Psychiatry, ISSN 0803-9488, E-ISSN 1502-4725Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives:

    The Addiction Severity Index (ASI) is a standardized interview used to assess problems associated with substance use. Although widely used, the time required for the interview remains an obstacle to its acceptance in many clinical settings. We examined if a self-administered questionnaire based on the composite score (CS) items, the ASI Self-Report form (ASI-SR), offers a reliable alternative to the ASI in assessing current substance use and related problems.

    Methods:

    Participants were 59 treatment seeking individuals entering outpatient programs at the Addiction Psychiatric Clinic at Uppsala University Hospital who were assessed with Swedish versions of the ASI and ASI-SR. Agreement between the ASI interview's CS and ASI-SR's CS was evaluated on the individual basis by intraclass correlation analysis (ICC) and on group level with the Wilcoxon signed rank test. Reliability and internal consistency were evaluated using Cronbach's alpha.

    Results:

    For 6 out of 7 CS domains, the ICC for the ASI interview and ASI-SR were good to excellent. Internal consistency was acceptable for 6 out of 7 CS domains on the ASI interview and for 5 out of 7 CS domains on the ASI-SR.

    Conclusions:

    The present study suggests that the ASI-SR is a reliable alternative to the ASI interview for assessing current patient functioning and evaluation of problems related to alcohol and drug use.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 34.
    Ljungvall, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Rhodin, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Wagner, Sofia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Zetterberg, Hedvig
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Åsenlöf, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    "My life is under control with these medications": an interpretative phenomenological analysis of managing chronic pain with opioids2020Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 21, artikkel-id 61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The use of opioids to relieve chronic pain has increased during the last decades, but experiences of chronic opioid therapy (COT) (> 90 days) point at risks and loss of beneficial effects. Still, some patients report benefits from opioid medication, such as being able to stay at work. Guidelines for opioid use in chronic pain do not consider the individual experience of COT, including benefits and risks, making the first person perspective an important scientific component to explore. The aim of this study was to investigate the lived experience of managing chronic pain with opioids in a sample who have severe chronic pain but are able to manage their pain sufficiently to remain at work.

    Methods: We used a qualitative research design: interpretative phenomenological analysis. Ten individuals with chronic pain and opioid therapy were purposively sampled in Swedish tertiary care.

    Results: Three super-ordinate themes emerged from the analyses: Without opioids, the pain becomes the boss; Opioids as a salvation and a curse, and Acknowledgement of the pain and acceptance of opioid therapy enables transition to a novel self. The participants used opioids to regain control over their pain, thus reclaiming their wanted life and self, and sense of control over one's life-world. Using opioids to manage pain was not unproblematic and some of the participants had experienced a downward spiral of escalating pain and uncontrollable opioid use, and stigmatisation.

    Conclusions: All participants emphasised the importance of control, regarding both pain and opioid use. To accomplish this, trust between participants and health care providers was essential for satisfactory treatment. Regardless of the potential sociocultural benefits of staying at work, participants had experiences of balancing positive and negative effects of opioid therapy, similar to what previous qualitative research has found. Measurable improvement of function and quality of life, may justify the long-term use of opioids in some cases. However, monitoring of adverse events should be mandatory. This requires close cooperation and a trusting relationship between the patients and their health care provider.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Lodin, Helena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    ”A small pet animal is often an excellent companion”: Vårdhund på särskilda boenden för äldre – en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre. Det är en stor heterogen grupp i behov av vårdinsatser och ett antal äldre bor idag på särskilda boenden. Det är vanligt förekommande med fysisk och psykisk ohälsa, ensamhet samt bristande social interaktion på särskilda boenden för äldre. Det har tidigare visats att införandet av hundar inom vården kan minska fysisk och psykisk ohälsa samt öka motivation till deltagande i fysioterapi. Syfte: Undersöka och sammanställa vad vetenskaplig littereratur visar angående fysiska, psykiska och sociala hälsoeffekter hos äldre på särskilda boenden vid regelbunden interaktion med vårdhund. Metod: Litteratursökningen genomfördes via databasen PubMed och åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades via PEDro-skalan i syfte att skatta studiekvaliteten. Evidensstyrkan betygsattes sedan via SBU:s metod GRADE. Resultat: Begränsad evidens har visat sig för effektmåtten depression, apati, ångest, aggression, livskvalité, emotioner och ensamhet. Det har visat sig att djurassisterad terapi med hund har otillräckligt vetenskapligt underlag för effektmåtten energiåtgång, fysisk aktivitet, ADL, vikt, BMI, kognition och social interaktion. Konklusion: Resultatet från denna litteraturstudie visar varierande evidens för djurassisterad terapi med hund. Studien påvisar att djurassisterad terapi med hund kan ha positiv effekt på vissa effektmått hos äldre personer på särskilda boenden. Evidensen är som starkast för psykiska effektmått. Vidare forskning med större väl genomförda studier är relevant för att fortsatt kunna utvärdera effekterna av djurassisterad terapi med hund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Lundqvist, Therese
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Faktorer som påverkar implementering av evidensbaserade program i primärvård – Chefers uppfattning2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Faktorer som påverkar implementering av evidensbaserade program i primärvård – Chefers uppfattning
  • 37.
    Lyrén, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Fysioterapi.
    Funktionsnivå, kognition, fallrisk, ålder och könsskillnader i den akuta fasen av stroke - skillnader och samband2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Meyer-Lie, Tove
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Violiniststudenters upplevelser och erfarenheter av att spela med smärta eller skada: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det är välkänt att musiker, studerande såväl som praktiserande, ofta drabbas av smärtproblematik och det finns en hög prevalens för smärta i nacke, skuldra, arm och handområden hos violinister.

     

    Syfte

    Syftet var att belysa och beskriva violiniststudenters upplevelser av att spela med smärtor/skador och upplevelser om underlättande och försvårande faktorer för spel samt deras upplevelser om behandlingar/möjlighet till behandlingar.

     

    Design och metod

    Studien har en kvalitativ ansats med en explorativ design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

     

    Resultat

    Ur analysen identifierades fem kategorier: ”Konsekvenser av smärta och skada vid spel”, ”smärtans påverkan i vardagen”, ”underlättande faktorer för spel”, ”försvårande faktorer för spel”, och ”upplevelser av behandling”. God kunskap hos musikläraren, ergonomi och fysisk träning upplevdes som underlättande faktorer och minskade smärtan. Instrumentets utformning och höga krav upplevdes som försvårande faktorer för spel och påverkade smärtproblematiken negativt. Deras upplevelser av behandling var att vården var oförstående för deras problematik och att mer kunskap om hur de kan få hjälp behövs.

     

    Konklusion

    Fysisk träning, ergonomi och coping är exempel på faktorer som underlättat för spel och minskat smärtproblematiken hos studenterna. Detta kan vården och specifikt fysioterapeuter hjälpta till med men det behöver utforskas ytterligare för att kunna utveckla anpassade behandlingar för att minska smärtproblematik hos violiniststudenter.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Norenlind, David
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Andersson Sjaunja, Isac
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Styrketräning av höftmuskulatur vid behandling av kvinnor med patellofemoralt smärtsyndrom: - En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är ett vanligt förekommande muskuloskeletalt besvär bland kvinnor och karaktäriseras av smärta runt eller bakom patella, som förvärras vid vissa viktbärande aktiviteter. Då prevalens är hög hos kvinnor är det av stor betydelse att de får en välanpassad behandling baserad på den senaste tillgängliga evidensen.

    Syfte:  Att genom en litteraturstudie undersöka effekten av styrketräning på utfallsmåtten smärta och funktion hos kvinnor med PFSS samt gradera den aktuella evidensen.

    Metod: Litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Nio artiklar inkluderades. Artiklarna granskades sedan enskilt enligt TESTEX scale och därefter bedömdes evidensgraden enligt SBU:s GRADE.

    Resultat: Studien visade en begränsad evidensgrad för att styrketräning av höftmuskulatur minskar smärta. Det finns även en begränsad evidensgrad för att kombinerad styrketräning av höft- och knämuskulatur minskar smärta och ökar funktion. Styrketräning av höftmuskulatur jämfört med styrketräning av endast knämuskulatur har ej effekt på funktion, men evidensgraden bedöms som begränsad. Studiekvaliteten av de enskilda studierna varierade mellan 7–13 poäng vid granskning med TESTEX scale.

    Konklusion: Evidensen talar för att kombinerad styrketräning av höft- och knämuskulatur bör användas i första hand vid behandling av PFSS, men fler studier behövs för att bekräfta studieresultatet. 

    Nyckelord: Exercise, hip musculature, patellofemoral pain syndrome, quadriceps musculature

    Fulltekst (pdf)
    I. Andersson Sjaunja & D. Norenlind
  • 40.
    Norlander, Katarina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar.
    Johansson, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Emtner, Margareta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Jansson, Christer
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Lung- allergi- och sömnforskning.
    Nordvall, Lennart
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Pediatrisk inflammations- och metabolismforskning samt barnhälsa.
    Nordang, Leif
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Öron-, näs- och halssjukdomar.
    Differences in laryngeal movements during exercise in healthy and dyspnoeic adolescents.2020Inngår i: International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, ISSN 0165-5876, E-ISSN 1872-8464, Vol. 129, artikkel-id 109765Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To compare glottic and supraglottic movements in healthy adolescents and adolescents experiencing dyspnoea during strenuous exercise.

    METHODS: Using the continuous laryngoscopy exercise (CLE)-test laryngeal movements during exercise were analysed in healthy controls (n = 28) and compared to subjects with exercise induced bronchoconstriction (EIB) (n = 10), exercise induced laryngeal obstruction (EILO) (n = 10) and subjects experiencing exercise-induced dyspnoea without having any of these diagnoses (n = 31). Images from the video recordings were assessed regarding glottic angle, glottic area and supraglottic area using the software measuring tool EILOMEA.

    RESULTS: No significant differences were detected between controls, the dyspnoea group without a diagnosis of EIB or EILO and the EIB group regarding glottis angle, glottis area or supraglottic area at maximum effort. All three parameters differed significantly in the EILO group compared to the other groups (p=<0.001). In the group with EILO all but one had supraglottic obstruction (corresponding to a CLE-test score ≥2). Movement of the laryngeal structures, corresponding to a CLE-test score of 1, at glottic and/or supraglottic level was seen in 26 of 35 (74%) of controls, 34 out of 41 (83%) of patients in the dyspnoea group, and in 25 of 38 (66%) of EIB-subjects.

    CONCLUSION: Minor movements at both glottic and supraglottic level are equally common in healthy controls as among adolescents with exercise induced dyspnoea without EIB or EILO and adolescents with EIB. Adolescents with EILO had a statistically significant more pronounced supraglottic obstruction than the other groups.

  • 41.
    Norén, Fanny
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Jarefors, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    ”Det är en enormt stor fråga”: En kvalitativ intervjustudie kring skolsköterskors uppfattningar om behovet av fysioterapeuter inom elevhälsan, samt vad de anser ha betydelse för att främja fysisk aktivitet i skolan2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund 

    Fysisk aktivitet under skoltid är av stor vikt då barn och ungdomar rör sig allt mindre. Skolans elevhälsa, däribland skolsköterskor, arbetar med främjandet av fysisk aktivitet i skolan. Studier kring hur en fysioterapeut kan verka inom elevhälsan är idag begränsade. Hur skolsköterskor uppfattar att en fysioterapeut kan bidra i skolhälsoarbetet var därför av intresse att undersöka.

    Syfte 

    Att undersöka skolsköterskors uppfattning om behovet av en fysioterapeut inom skolverksamheten, samt undersöka vad de anser har betydelse för att främja fysisk aktivitet i skolan. 

    Metod

    Studien var av kvalitativ design. Fem skolsköterskor intervjuades genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning av data.  

    Resultat 

    Utifrån insamlade data identifierades nio kategorier med sammanlagt trettiotvå underkategorier. Kategorier om behovet av en fysioterapeut inom skolverksamheten var ”Efterfrågad kompetens”, ”Hänvisar till extern kompetens” och ”Osäkerhet kring fysioterapeutens roll”. Kategorier om främjandet av fysisk aktivitet var ”Individanpassat”, ”Hemsituationen påverkar”, ”Gemensamma organiserade aktiviteter”, ”Aktivitetsfrämjande miljöer”, ”Gemensamt förhållningssätt” och ”Utmaningar att förhålla sig till”. 

    Konklusion 

    Samtliga skolsköterskor ger uttryck för att det finns ett behov av en fysioterapeut, samtidigt framkommer det att de är osäkra kring hur rollen skulle se ut inom skolverksamheten. Främjandet av fysisk aktivitet i skolan ansågs påverkas av skolans organisation, personal, föräldrar och elever. Utmaningar i arbetet med fysisk aktivitet beskrivs bero på tidsbrist och bristande kunskaper inom området.

    Fulltekst (pdf)
    F. Norén, E. Jarefors
  • 42.
    Nyman, Mattias
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Hedman, Alexander
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Åsenlöf: Fysioterapi.
    Fysisk aktivitetsnivå och dess korrelation med upplevd livskvalitet hos äldre personer på särskilda boenden i Sverige - en observationsstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande beteende är ett stort problem i dagens samhälle, inte minst för äldre på särskilt boende. Att vara fysiskt aktiv har många positiva effekter medan fysisk inaktivitet och stillasittande har många negativa konsekvenser, så som ökad risk för sjukdom och låg livskvalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva aktivitetsnivå hos äldre på särskilt boende i Sverige, samt att beskriva antal steg per dag äldre tog på särskilt boende i Sverige. Syftet var även att undersöka korrelation mellan självskattad livskvalitet och aktivitetsnivå inom samma population.  Metod: Totalt 33 deltagare inkluderades i studien, varav data från 16 analyserades och presenterades. Tio deltagare var kvinnor och medelåldern för deltagarna var 86 (SD ±11) år. Accelerometer GT3X användes för att samla in data gällande aktivitetsnivå och antal steg per dag. Data för livskvalitet samlades in med självskattningsformuläret EuroQol-5-Dimension Scale (EQ-5D) Index respektive VAS, och korrelationen till aktivitetsnivå beräknades med hjälp av Spearmans rangkorrelation.  Resultatsammanfattning: Medelvärdet för aktivitetsnivån var 126 (SD ±61) minuter per dag. Totalt 124 minuter av dessa spenderades i låg intensitet, 2 minuter i måttlig och 0 minuter i hög intensitet. Medelvärdet för antal steg var 3391 (SD ±2241) steg per dag. Korrelationen mellan aktivitetsnivå och EQ-5D-index var för samtliga deltagare 0,30, och korrelationen mellan aktivitetsnivå och EQ-5D-VAS var för samtliga deltagare 0,46.  Konklusion: Aktivitetsnivån för äldre på särskilt boende är låg. Vidare forskning behövs på en större population för att säkerställa resultatet och öka generaliserbarheten. 

  • 43.