Perioden efter 1945 skulle visa sig att bli en omvälvande tid i Norden och i Östersjörummet. De nordiska länderna konfronterades nu ed frågan om hur de skulle orientera sig säkerhetspolitiskt. Vid samma tid stod länderna både i nord, syd och öst inför flyktingproblem som andra världskriget hade medfört.
Med denna antologi diskuterar ett antal historiker från Norden och Tyskland förändringarna i Östersjörummet efter andra världskriget. Antologin syftar till att göra upp med den tradition där historikerna gör en skarp uppdelning mellan två av 1900-talets viktigaste händelser, andra världskriget och kalla kriget.
"From help to self-help" was the motto of an almost forgotten German-Jewish self-help organization, Emigrant Self-Help (E-S) in Stockholm. It existed from 1938 to 1973, shaped the lives of refugees, and enriched Stockholm’s cultural life with its events. For the first time, it is placed in its historical context, its successful social, charitable and cultural work is described and its protagonists, primarily Swedish and German Zionists as well as Communists, are introduced. The book also outlines how the Swedish Security Service assessed the help organizations activities and those of their members and how the image and self-image of E-S changed over time from 1945 to the present day.
Tidiga östtyska försök att utveckla relationer med Sverige, som hade stora ekonomiska intressen i den sovjetiska zonen i Tyskland. Men statistik och handelsavtal återspeglar inget av det, eftersom denna handel med Tyskland hanterades inom ramen för handeln med Sovjetunionen.
Efter andra världskriget försökte de tyska kommunisterna att bygga upp kontakter med de kommunistiska partierna i Norden. Den internationellt kände kommunisten Anton Ackermann var den förste som reste till en kommunistisk partikongress i Norge.
Kring 1900 hade Gotland blivit en international turistdestination. Den största gruppen utländska turister kom från Tyskland. Artikeln undersöker med hjälp av tyskspråkiga publikationer från 1800-talet varför Gotland hade blivit en intressant turistdestination just för tyska turister, vad det var som attraherade just denna grupp, vem det var som konstruerade denna attraktiva bild av Gotland i Tyskland under 1800-talet.
Kurt Vieweg (1911-1976), efter exil i Danmark och Sverige agrarpolitiker i DDR med stort engagemang i underrättelsefrågor, kom i konflikt med SED-ledningen, efter åtta år tukthus tillbaka som underrättelseagent.
Konferensen ”Comics and satire – Cultural History Records & Cultural Heritage?” satte tecknade serier och politisk illustrationskonst i fokus som inflytelserika massmedia och delar av vårt kulturarv. Möjligheterna och utmaningarna att arkivera och studera dem diskuterades under två dagar av forskare och experter på museer och arkiv från ett tiotal europeiska länder.
I artikeln diskuteras två händelser i USA under året 1942 som har påverkat synen på tecknade serier under lång tid: utställningen ”Comic strips and their History” i New York (kurator: Jessie Gillespie Willing) och Martin Sheridans bok »Comics and Their Creators« som var den första monografin om tecknade serier. Utställningen spände från grottmålningar till de moderna comic books och var tänkt att motverka den just framväxande anti-seriedebatten. Sheridans bok ger en historisk överblick från seriestrippens början, inklusive den europeiska förhistorien, till slutet av 1930-talet med en insiderblick på serieskaparnas dåvarande situation. I artikeln presenteras utställningen och boken samt den dåvarande forskningssituationen, som Gillespie och Sheridan hade att hantera. De tidiga publikationernas och utställningarnas värde som historiska källor diskuteras.
Segertåget av tecknade serier i USA:s dagstidningar med start vid sekelskiftet 1900 gick inte helt förbi tyska medier och den tyska pressforskningen, som sjösattes som vetenskap direkt efter första världskriget. Hur den under första halvan av 1900-talet såg på serierna från USA dokumenteras med hjälp av samtida artiklar och avhandlingar. Varför amerikanska serier just inte i Tyskland fick genomslag diskuteras ur olika perspektiv. Italiens fascister förbjöd amerikanska serier 1938 och tysk pressforskning i nära samarbete med propagandaministeriet bedömde dem några månader senare som propaganda med antitysk inriktning. Den tyska pressforskningens obrutna kontinuitet påverkade även den tyska synen på serier efter kriget.
Comics as "cultural artefacts" say a lot about the time and the society in which they were created; they can broaden our horizons on the most recent past. During World War II they became part of the psychological warfare - even in Sweden. The publishing house "Bonniers" published comics after Swedish national epics, such as "Fältskärns berättelser", "Karolinerna" and "Röde Orm". But in 1943 all nationalistic propaganda was discarded and comic strips from the USA were most welcome. Since 1942, these comics have been part of the psychological warfare, with precise instructions issued by the Office of War Information (OWI) and the Writers' War Board (WWB). Successfully, they spread American values throughout Sweden. They encouraged hate towards fascism and Nazism, promoted the achievements of the allies and influenced numerous readers in Sweden towards democracy.
Även i Östtyskland hade serietecknarna sina rötter i mellankrigs- och krigstiden. Med hjälp av en översikt över de olika generationer som verkade under DDR:s tid (1945/49 - 1990) och som präglade de östtyska serierna, diskuteras de faktorer som påverkade utvecklingen i denna del av den östtyska kulturpolitiken.
Artikeln behandlar SED:s (DDR:s) relationer med vänsterkrafter i Norge, speciellt Orienteringskretsen och stöd till SF vid slutet på 1950-talet.
Beginning with past observations of the portrayal of GDR history in East and West before 1989, the text presents the new questions and changing conditions of the study of GDR history since the reunification. In this manner, keywords from the present discussions, such as ‘methodology argument’, ‘totalitarianism theory’ and ‘dictator concept’ are revealed. The possibilities for a re-assessment of GDR history are also discussed, and the movement towards viewing it as a separate entity within the larger context of German history is supported. Re search into the mentality of the GDR is proposed as a possible method of achieving a better understanding of its history.
Hur såg det östtyska kommunistpartiet SED utvecklingen i det danska broderpartiet under Aksel Larsen under andra hälften av 1950-talet? Spelade SED en aktiv roll för DKP:s interna uppgörelse med Larsen? Undersökningen baseras på SED:s arkiv.
Christian Friedrich Rühs (1781-1820), svensk-tysk historiker, preussisk historiograf och professor vid universitetet i Berlin, skrev bland annat: Finland och dess invånare (1809/1811), Svea Rikes historia i fem band. Artikeln behandlar hans liv och gärningar under särskilt beaktande av Rühs' utveckling från svensk undersåte till tysk nationalist.
Tecknade serier har i DDR varit en del av SED-statens propagandainstrument sedan 1950-talet. Med exempel från så kallade historisk-politiska serier i serietidningen Atze undersöks i artikeln SED:s historiebruk av de revolutionära händelserna i novemberdagarna 1918 till januari 1919 i Kiel och Berlin bland östtyska barn och ungdomar.
The main aim of the GDR's foreign policy was to promote the survival and stabilisation of the SED dictatorship, and the so-called ‘worldwide revolution’, by seeking external recognition. After it was granted full sovereignty in 1954–5 the East German state carefully cultivated relations with Western countries. The Scandinavian countries received special attention on the basis of common history, natural economic and transport links, a close relationship with their respective communist parties and East German conformity to Soviet policy in the Baltic region. Up to the 1970s the GDR's main aim was to end its own international isolation. Despite a few spectacular successes, not even Sweden was won over and the final breakthrough did not come until the government of the FRG embarked on its new and successful Ostpolitik. In 1972–3 the Scandinavian countries were among the first officially to recognise the GDR.
För snart trettio år sedan publicerades de första kapitlen av Art Spiegelmans ”MAUS” i en samlingsvolym. Här berättar han i serieform historien om sin far, som överlevde Förintelsen. I serien representeras judar av mus, tyskar av katter och polacker är grisar. Det visualiseras även de mest fruktansvärda händelserna koncentrationslägren. ”MAUS” har blivit den mest inflytelserika tecknade serien och har förnyat och berikat seriemediet - och dessutom hittat ett nytt sätt att berätta om Förintelsen.
För framställningen av Förintelsen bjuder tecknade serier med sitt unika sätt att narrativt berätta i bilder på samma sätt som litteratur och film på möjligheter men har även sina begränsningar. Idag är det redan ett faktum att tecknade serier illustrerar historia och används i flera länder framgångsrikt inom den politiska bildningen på alla åldrar. Tecknade serier om förintelsen fyller en viktig roll i bildningsarbetet och har tagit plats i vår minneskultur. Artikeln ger en kommenterad översikt över de efter år 2000 publicerade tecknade serierna om förintelsen.
Exploring the ways in which comics in Sweden during WW II reflected the current political ideology, the lobbying efforts by the belligerent countries and their Swedish support groups and what kind of messages the comics communicated to their readers, the historian needs besides the published comics even other historical resources. What kind of material this could be and how researchers can find these sources will be discussed with examples from the project “Entertainment or Propaganda. Comic Strips in Sweden during World War II”.
Författaren och journalisten Augustina "Gusti" Stridsberg, som är identisk med Gusti Jirku, var också en betydelsefull informatör åt NKVD under täcknamnet ”Klara”. Genom att studera hennes biografiska böcker parallellt med annat källmaterial, i första hand från den svenska säkerhetspolisen och Venona-projektet i form av dechiffrerade sovjetiska spiontelegram från 1940-talet, kommer artikeln fram till att hon på uppdrag av NKVD var även starkt involverad i utvecklingen i Finland och i fredsförhandlingarna 1943/44.
Biografin från 1995 utvidgad med en dokumentsamling.
Herbert Wehner (1906-1990), tysk politiker, från KPD-toppen till skaparen av den moderna tyska socialdemokratin. Här behandlas hans tid i Sverige samt aktiva åtgärder mot honom efter kriget.
Kring år 1900 utgjorde tyska turister den största gruppen bland utländska turister på Gotland. Föredraget diskuterar hur Gotland hade blivit en attraktiv turistdestination just för tyskarna. Vilken bild av Gotland hade man i Tyskland, varifrån kom den, vilka aktörer hade deltagit i konstruktionen av denna bild - regionalt, nationellt och internationellt och hur hade den (ikonografiska) presentationen i broschyrer, affischer m.m. utvecklats.
This study shows how in the German Democratic Republic (GDR) the mass media - controlled by the communist party and the communist youth organisation - used comics as means of state and party propaganda. The focus is on images of spies and counterspies in comics, published in two monthly magazines: Fröhlich sein und Singen (FRÖSI) and ATZE, both with a circulation of 300 000 to 600 000 copies a month (for a population of 16 mio.).
The East German spy stories developed from funny adventures in the 1950s to very serious and realistic adventure strips after the Berlin Wall was erected in August 1961. From now on these comics mirrored the intelligence issues of The Ministry for State Security (Ministerium für Staatssicherheit, MfS) commonly known as the Stasi. Some stories were even purporting to reveal true spy cases and pushed social agendas involving war and national liberation movements. Not only the West German intelligence service was the enemy here, but even the CIA, accused of subversive activities against independence movements all over the world. By exploring propaganda techniques in comics, the article provides a wider understanding and awareness of the hidden and open ideological messages that reached and influenced East Germans, especially the younger generation, during the cold war.
Since the First World War, comics have been part of psychological warfare, and even children's comics were enlisted in the propaganda war against the enemy. This chapter will study the situation in Sweden during the Second World War, when the country was neutral, and violence had become a natural and ever-growing part of such comics. In the 1930s American comics had become an important part of the Swedish dailies and weeklies, but homegrown Swedish comics were still important for readers. Popular Swedish comics with a long national tradition presented a combination of entertainment and propaganda, that seesawed between the justification of Sweden's neutral politics and a growing pro-war propaganda related to the Western powers. During the war more and more American comics, produced or initiated by the Office of War Information (OWI) and the Writers' War Board (WWB), came to Sweden, spreading American values, encouraging abhorrence of fascism and Nazism and promoting the achievements of the allies in the anti-Hitler-coalition. As it was on the battlefields, violence was a growing part of these comics. American comics influenced numerous readers in Sweden towards democratic values by the questionable use of visual violence and by introducing racial stereotypes, thereby constructing a justification for race-based hatred of other nations. By the end of the war we can find in Swedish media more openness to publish American propaganda comics, but even in the Swedish comics the heroes fought on the side of the Anti-Hitler-coalition and did so with the same violence as in most of the American comic books of the time.
Tecknade serier är inte bara underhållning. Deras förmåga att påverka utnyttjades i DDR till exempel för att förklara och rättfärdiga Berlinmuren för barn och ungdomar. Den rikt illustrerade artikeln ger inblick i denna propagandaroll.
Herbert Wehner (1906-1990), under efterkrigstiden en välkänd socialdemokratisk politiker i Västtyskland, var förre kriget en av de ledande personerna inom det tyska kommunistpartiet. Som sådan tog han aktiv del i motståndet mot Hitler och blev därmed involverad i såväl spanska inbördeskriget som i Kominterns angelägenheter. För Kominterns räkning skickades han till Sverige med uppgiften att omorganisera det tyska kommunistpartiets kamp mot det Nazityskland. Efter cirka ett år i Sverige blev han arresterad och skrevs in på Långholmen den 6 maj 1942. Artikeln handlar om Wehners tid i svenska fängelser och i interneringslägret Smedsbo samt om hans senare försök att få upprättelse och status som politisk flyktning.
Recensionen behandlar artikelsamlingen av den första konferensen inom konferensserien ”Need to Know”, som ägde rum 2011 i Belgien. Med konferensserien skapades en plattform i Europa för att främja samarbetet mellan internationella forskare inom området Intelligence Studies. Aktuella forskningsprojekt presenteras och skillnader i arkivsituationen i olika länder diskuteras.
Nationell identitet och hur den konstrueras är i hög grad en politisk angelägenhet. Men vad gäller konstruktionen av regional identitet, som är nära kopplad till såväl kulturell som nationell identitet, är detta inte alldeles självklart. Bland aktörer i den regionala identitetsskapandeprocessen har turistnäringen spelat en viktig roll. Och så är fortfarande fallet. Med Gotland som exempel diskuteras i artikeln, i vilken mån imagebildning påverkas av eller påverkar den politiska agendan; och vilka konsekvenser detta kan medföra. Redan under 1800-talet har Gotland blivit en eftertraktad turistdestination. Särskilt gällde det tyska turister, som kring år 1900 utgjorde den största utländska turistgruppen på ön. Denna utveckling var bland annat resultat av Gotlands imagebildning eller branding (varumärkesutveckling), som här belysas från Carl von Linnés tid fram till andra världskrigets början, då Gotlands image som ”tysk ö” uppmärksammades som ett problem för den svenska regeringen vad gäller Hitlertysklands syn på Gotland och gotlänningarnas lojalitet mot den svenska regeringen.
Willy Brandt (1913–1992) skrev denna bok 1940 i Norge som ett bidrag till den europeiska diskussionen om hur den aktuella konflikten kan lösas och hur framtidens Europa ska se ut.
Denna skrift, som direkt efter tryckningen hade beslagtagits av den tyska ockupationsmakten, dokumenterar inte bara en fas i Brandts utrikespolitiska tänkande utan ger också en unik inblick in den internationella debatten i början av 1940, som på grund av de kommande händelserna, föll snart i glömska.