Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsdóttir, Katrín
    Háskóli Íslands.
    Enn um ald(u)rnara2023Ingår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi; Lasse Mårtensson; Henrik Williams, Uppsala: Uppsala universitet, 2023, s. 77-94Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The meaning of Old Icelandic aldrnari (most famously in Vǫluspá 55) is obscure, with several interpretations having been proposed. The present article starts with a short survey of earlier proposals and subsequently adds another based on the premise that aldrnari is a loan. Secondly, it is suggested that the word might originally have been a neuter an-stem, *aldrnara, later interpreted as a masculine word, perhaps prompted by the proximity of the masculine noun eimi in the previous line. Finally, some 20th century prose examples of aldurnari are examined. These mainly occur as a part of a semi-fixed expression, which also contains the neuter noun eitur (dat. eitri) ‘poison’. In most cases, aldurnari (which means ‘fire’ in all these modern examples) is treated as a neuter too. This suggests that the form of an obscure word, and thereby its gender, can easily adapt to that of another within the same collocation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Einarsson, Niels
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen.
    Af hvölum, selum og öðru fólki1997Ingår i: Við og hinir: Rannsóknir í mannfræði / [ed] Gísli Pálsson, Jaraldúr Ólafsson, Sigríður Dúna Kristmundsdóttir, Reykjavik: Mannfræðistofnun Háskóla Íslands , 1997, s. 113-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Einarsson, Niels
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen.
    Fiskveiðimenning, sjávarbyggðir og samtíminn2010Ingår i: The wealth of sea and coast / [ed] Embla Eir Oddsdóttir and Sigurbjörg Árnadóttir, 2010Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Einarsson, Niels
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen.
    Sjálfbær þróun og siðvæðing náttúrunnar: Manngerving, náttúrufriðun og vestræn umhverfismálaumræða1997Ingår i: Stafnbúi, ISSN 1670-3111, Vol. 5, s. 44-50Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Einarsson, Niels
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Kulturantropologiska avdelningen.
    Í frændsemd við firnindi: Vilhjálmur Stefánsson og nútíminn2000Ingår i: Morgunblaðið, Vol. 5 November, s. 28-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Guðmundsdóttir, Aðalheiður
    Háskóli Íslands.
    Guðrúnarbrögð hin nýju2023Ingår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi, Lasse Mårtensson, Henrik Williams, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2023, s. 9-24Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article sheds light on the connection between Icelandicliterature and legends of kings and chieftains from France, present-day Germany, andother European countries. Thus, it deals with historical figures who are connected not onlyto the protagonists of Völsunga saga but also to earlier heroic poems such as Atlakviða,the three lays of Guðrún and Guðrúnarvöt. In a broader sense, some literary figures ofthese works, such as Sigurðr Fáfnisbani, Atli Húnakonungr, Þjóðrekr (fromGuðrúnarkviða III), Jörmunrekr, and Jónakr, appear in various sources and poems of theGermanic heroic tradition. This is also the case with the heroine Guðrún Gjúkadóttir, thewife of Sigurðr Fáfnisbani, Atli, and Jónakr, who is known to us as Kriemhild from Germanicpoetry. In this article, an attempt is made to shed new light on the story of Guðrún.Special attention is given to Guðrún’s husbands, and how her different relationships bringtogether some of the leading figures from the period of the Great Migration. The articleargues that Guðrún’s role in this narrative tradition is of great importance and must beconsidered as the central connective element of the narrative units that revolve around thesubject matter of Völsunga saga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7. Hilmisdóttir, Helga
    et al.
    Hauksson, MagnúsÓskarsson, VeturliðiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.Indriðason, Þorsteinn G.
    Dansað við Úlfar: Nokkur spor stigin til heiðurs Úlfari Bragasyni sjötugum 22 apríl 20192019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Jónsdóttir, Margrét
    Háskóli Íslands.
    Orðið féskylft2023Ingår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi; Lasse Mårtensson; Henrik Williams, Uppsala: Uppsala universitet, 2023, s. 121-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article deals with the word féskylft. The form, which is formally the nom./acc. neuter of the adjective féskylf(u)r, is used here as the unmarked one due to its use in the language. The meaning of féskylft is rather lacking despite the clear understanding of as ‘sheep/livestock; money’. As a compound word, féskylft always refers to expenses, spending or lack of money. In the article, it is argued that skylf- has its origin in a root with fl as correspondent verbs in Swedish demonstrate. Originally, the root vowel was a long one, ý, which later became short, y. Thus féskýflt became féskylft. Furthermore, variants as skylmt or skýlt will briefly be discussed. The word féskylft is mostly used as a predicate with the copula verb verða ‘become’; the verbs vera ‘be’ and gerast ‘become’ can have the same function. The experiencer subject with féskylft is in the dative. In the construction hafa féskylft the subject is in the nominative. The word féskylft is not familiar to most people. However, examples are not only found in the old language and dictionaries and glossaries from the eighteenth and the nineteenth centuries, but also in written texts and formal speeches up to the modern time. Furthermore, there is an example (maybe two) of a young word ending in -skylft. However, it could not be said that skylft is productive in any sense.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9. Jónsson, Baldur
    et al.
    Holt, Anton
    Ísleifsson, Ólafur
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Íslensk gjaldmiðlaheiti1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Pálsson, Heimir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alltaf sama sagan?2010Ingår i: Tímarit Máls og menningar, ISSN 1670-4916, Vol. 4, s. 65-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11. Pálsson, Heimir
    Forn nöfn - fornöfn2023Ingår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi, Lasse Mårtensson, Henrik Williams, Uppsala: Institutionen för nordiska språk , 2023, s. 39-48Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the two different versions of Snorra-Edda, Konungsbókargerðand Uppsala-gerð, the use of the term or word fornafn offers some thoughts onthe introduction of loan-words into Icelandic. The aim of this short article is to present oneexplanation of different understanding, maybe depending on different knowledge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Pálsson, Heimir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fyrstu leirskáldin2010Ingår i: Són, Vol. 8, s. 25-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Pálsson, Heimir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vísur og dísir Víga-Glúms2010Ingår i: Gripla, ISSN 1018-5011, E-ISSN 2351-4264, Vol. 21, s. 169-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 14.
    Pálsson, Heimir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Óvini sína jeta their med gódri lyst?2009Ingår i: Heimtur: Ritgerdir til heidurs Gunnari Karlssyni sjötugum / [ed] Gudmundur Jónsson, Helgi Skúli Kjartansson & Vésteinn Ólason, Mál og menning , 2009, s. 188-200Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Pálsson, Heimir
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Óðinn, Þór og Egill2007Ingår i: Skírnir: Tímarit hins íslenska bókmenntafélags, ISSN 0256-8446, Vol. 181, nr 1, s. 96-121Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Pálsson, Heimir
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Þýðingar2001Ingår i: Alfræði íslenskrar tungu: íslenskt margmiðlunarefni fyrir heimili og skóla / [ed] Þórunn Blöndal & Heimir Pálsson, Reykjavík: Námsgagnastofnun , 2001Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17. Svavarsdóttir, Ásta
    et al.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Annarleg sprek á ókunnugri strönd. Tökuorð í íslensku fyrr og nú2009Ingår i: Orð og tunga, ISSN 10224610, Vol. 11, s. 17-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [is]

    Tillsammans med Ásta Svavarsdóttir. - Isländsk språkhistoria; lånord; ordhistoria; lexikografi, 1400-tal till 2000-tal.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oskarsson 2009 - Annarleg.pdf
  • 18.
    Tarsi, Matteo
    Háskóli Íslands.
    Að halda uppi lögum og reglu: Saga og orðmyndun orðsins lögregla2018Ingår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 20, s. 105-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the history and word formation of the Icelandic word for ‘police’, i.e. lögregla. The word constitutes an interesting case of word formation in that said lexeme is a dvandva compound whose creation is related to the expression að halda uppi lögum og reglu ‘to maintain law and order’. Moreover, it is argued that the word has arisen in the wake of the Icelandic purist movement in the first half of the 19th century, and that its creator is Konráð Gíslason, who was at the time amember of the Icelandic Literary Society (Hið íslenzka bókmenntafélag) and editor of the journal Fjölnir.

    According to the sources, the word, lögregla, cannot have been formed as an independent lexical item. In fact, the word appears first in a compound with maður ‘man’, meaning ‘policeman’ or, more precisely, ‘a man who is in charge of maintaininglaw and order’. It is argued that lögregla has in fact been created in order to gradually substitute the Danish loanword pólití, first in compounds such as pólitímaður and pólitíþjónn ‘policeman’, and then as a single lexeme. The Danish loanword pólití had a twofold meaning: ‘policeman’ and ‘police’. Moreover, it is argued that lögregla, as an unbound lexeme, was initially a shortened form for lögreglumaður, and later assumedthe general meaning ‘police force’ by means of synecdoche (pars pro toto).

  • 19.
    Tarsi, Matteo
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Orðsifjar og etýmólógía: Þankar um nýyrðasmíði og tökuorð2021Ingår i: Möggubrár heklaðar Margréti Jónsdóttur sjötugri / [ed] Katrín Axelsdóttir, Veturliði Óskarsson & Þorsteinn Indriðason, Reykjavík: Rauðhetta , 2021, s. 121-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Tarsi, Matteo
    Háskóli Íslands.
    Samspil tökuorða og innlendra orða í samheitapörum í Þriðju málfræðiritgerðinni2020Ingår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 22, s. 69-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article is concerned with the coexistence and interplay of loanwords and native words (synonymic word pairs) in the Third Grammatical Treatise. The discussion offered in the present article is part of a larger research project on loanwords and native synonyms in Icelandic in the period from the twelfth century to around 1550. The focus of this article is on how loanword/native word pairs appear in the Third Grammatical Treatise and thus on the dynamics at the core of the alternation between loanwords and native words in this work. In addition, the research seeksto establish a relative chonology for the constituents of each word pair. Finally, the dynamics between loanwords and native words in the lexicon are illustrated in a set of generalizations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ólason, Vésteinn
    Árni Magnússon Institute for Icelandic Studies.
    Rec. av Poetry in fornaldarsögur. Part 1 and 2. Utg. Margaret Clunies Ross. Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages. Vol. VIII. Turnhout: Brepols, 2017. 1076 s.2018Ingår i: Scripta Islandica: Isländska Sällskapets Årsbok, ISSN 0582-3234, E-ISSN 2001-9416, Vol. 69, s. 201-207Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext pdf
    Ladda ner fulltext (epub)
    Fulltext epub
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 22.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Af rúsínum og sveskjum2007Ingår i: Annir hjá Önnu Þorbjörgu Ingólfsdóttur fimmtugri 3. apríl 2007, Reykjavík: Rómanaútgáfan , 2007, s. 74-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [is]

    Isländsk språkhistoria; diskussion av lånord.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Af stálböðum (og sápukúlum)2021Ingår i: Möggubrár heklaðar Margréti Jónsdóttur sjötugri 21. mars 2021 / [ed] Katrín Axelsdóttir, Veturliði Óskarsson, Þorsteinn G. Indriðason, Reykjavík: Rauðhetta, útgáfufélag , 2021, s. 147-150Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with the word "stálbað" in Icelandic, which has equivalents in other Nordic languages, and has its roots in the word "Stahlbad" in German.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Af tveimur tónistarhugtökum2023Ingår i: Fjörutíu þankastrik opinberuð Jóhannesi B. Sigtryggssyni fimmtugum 15. janúar 2023 / [ed] Ari Páll Kristinsson; Ágústa Þorbergsdóttir;Haraldur Bernharðsson;Þórdís Úlfarsdóttir, Reykjavik: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2023, s. 100-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om isländska popmusikers förslag på isländska neologismer om vissa delar på en gitarr, och användningen av dessa istället för engelska ord.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Alsala2010Ingår i: Aravísur sungnar Ara Páli Kristinssyni fimmtugum, nr 28/9, s. 72-74Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Andmæli við doktorsvörn Ara Páls Kristinssonar2009Ingår i: Íslenskt mál og almenn málfræði, ISSN ISSN 0256-842X, Vol. 31, s. 69-77Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [is]

    Opposition vid Ari Páll Kristinsson:s disputation, Islands universitet i maj 2009.

  • 27.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Aðfaraorð: Jón Sigurðsson 1811-20112011Ingår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0205-7901, nr 51, s. 7-8Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Contractismus Jóns Ólafssonar úr Grunnavík1994Ingår i: Hræringur úr ritum Grunnavíkur-Jóns. / Erindi flutt á málþingi um Jón Ólafsson úr Grunnavík laugardaginn 16., Reykjavík: Orðmennt og Góðvinir Grunnavíkur-Jóns , 1994, s. 37-46Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oskarsson 1994 2013 - Contractismus.pdf
  • 29.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fruggandi frugg2010Ingår i: 38 vöplur bakaðar og bornar fram Guðrúnu Ingólfsdóttur fimmtugri 1. maí 2009, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnússen , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Frumtexti og þýðing: Um íslenskar þýðingar úr ensku á 15. öld2015Ingår i: An Intimacy of Words: Essays in Honour of Pétur Knútsson / [ed] Matthew Whelpton, Guðrún Björk Guðsteinsdóttir, Birna Arnbjörnsdóttir & Martin Regal, Reykjavik: Stofnun Vigdísar Finnbogadóttur í erlendum tungumálum & Háskólaútgáfan , 2015, s. 61-83Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article focuses on fifteenth-century Icelandic translations from English. The translation work took place when Middle Low German was the most influential foreign language in the Nordic countries, and English was only little known. On the one hand, use of Middle Low German words in the translation of an English text is investigated, and it is argued that such use marks the position of Middle Low German as a “global language” in the Nordic language area in the fifteenth century. On the other hand, examples are given of the impact of the original text on the Icelandic translation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fullt hús sláturs2019Ingår i: Dansað við Úlfar: Nokkur spor stigin til heiðurs Úlfari Bragasyni sjötugum 22. apríl 2019 / [ed] Helga Hilmisdóttir, Magnús Hauksson, Veturliði Óskarsson, Þorsteinn G. Indriðason., Reykjavik: Rauðhetta, útgáfufélag , 2019, s. 60-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Fyrir Þingvallafund 1895: Þrjú bréf frá Skúla Thoroddsen til Péturs Jónssonar á Gautlöndum2009Ingår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0252-7901, Vol. 49, s. 97-105Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [is]

    Textutgåva, privatbrev; isländsk historia/personhistoria, sent 1800-tal.

  • 33.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Guðrún Kvaran. 2011. Nöfn Íslendinga. Ný útgáfa.2011Ingår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Íslenskt mál og almenn málfræði, Vol. 33, s. 199-205Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Heilög þrenning: Hugleiðing um orðræðu2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Heilög þrenning: Land, þjóð og tunga. Hugleiðing um orðræðu2013Ingår i: Tímarit Máls og menningar, ISSN 1670-4916, Vol. 74, nr 2, s. 37-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hugleiðing um framburð frænda2010Ingår i: Nokkrar handlínur bróderaðar handa Kristínu Bjarnadóttur sextugri 9. janúar 2010, s. 83-84Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [is]

    Diskussion av hyperkorrekt isländskt uttal

  • 37.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hugleiðing um slangur2022Ingår i: Perspectives on Language and Context: Festschrift in honor of Birna Arnbjörnsdóttir / [ed] Branislav Bédi, Halldóra Jóhanna Þorláksdóttir & Kolbrún Friðriksdóttir, Reykjavik: Stofnun Vigdísar Finnbogadóttur í erlendum tungumálum , 2022, s. 160-165Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oskarsson 2022 - Slang.pdf
  • 38.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Hugsað til baka: Nokkur hlýleg orð um áhrifavalda2011Ingår i: Skíma, ISSN 2298-2051, Vol. 34, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Jón Ólafsson úr Grunnavík: Fyrirmynd Halldórs Laxness að sögupersónunni Jóni Guðmundssyni frá Grindavík2012Ingår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, ISSN 0252-7901, nr 52, s. 71-88Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oskarsson 2012 - JonOlafsson.pdf
  • 40.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Jón Ólafsson úr Grunnavík: Um tunguna — Um rúnir2015Ingår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Vol. 37, s. 115-129Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Möggubrár heklaðar Margréti Jónsdóttur sjötugri 21. mars 20212021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Nærstýrt og á óvart komið2018Ingår i: Þórðargleði: Slegið upp fyrir Þórð Inga Guðjónsson fimmtugan 3. desember 2018 / [ed] Rósa Þorsteinsdóttir, Soffía Guðný Guðmundsdóttir & Þorleifur Hauksson, Reykjavík: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2018, s. 71-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Orð koma í orða stað: Um sagnorðið fokka og nafnorðið fokk2023Ingår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 25, s. 43-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article discusses the words fokka (verb) and fokk (noun) in Icelandic. These words have a dual origin in the language. On the one hand, the verb was probably first borrowed from older Danish or Low German already in the 17th century, and the noun later derived from it. On the other hand, the much more recent loanword, E. fuck (verb, noun, exclamation), took the same form in the language, both in writing and pronunciation. This happened even though Icelandic phonotactics and phonology require the short vowel in English words such as butter, hut, luck, etc. to be represented by the Icel. phoneme /ö/, surfacing as [œ], when such words enter the language as loanwords or are pronounced with an Icelandic accent. However, the words fuck and fucking, which started appearing in Icelandic newspapers and magazines around 1970, are almost always pronounced and spelt differently than expected, i.e., with the vowel [ɔ] and spelt fokk, fokking, not with [œ] or spelt *fökk, *fökking. The reason probably is that the older words to a certain extent, both in terms of semantics, use and partly in pronunciation, already occupied the position that the new loanwords were expected to take in the language. However, the older words, fairly low valued, belonging to a low linguistic register and relatively rare, judging from the texts that have been examined, gave in to the new words. The new words were accompanied by pressure from popular culture, the language of young people and supported by high international use and social media. This article discusses the older words fokka and fokk, their history over the past centuries, their meaning, usage and semantic development, and compares them with the newer words derived from E. fuck who took their place, with examples taken to show what happened when the new loanwords met the old ones.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Oskarsson V, 2023
  • 44.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Paul Herrmann: Hornstrandir og íbúar þeirra2010Ingår i: Ársrit Sögufélags Ísfirðinga, nr 50, s. 101-103Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rit um aðkomuorð á Norðurlöndum2012Ingår i: Ord og tunga, ISSN 1022-4610, Vol. 14, s. 83-89Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Skyggnst á bak við skyldleikann2006Ingår i: Hrafnaþing, ISSN 1670-5319-75, Vol. 3, s. 207-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sýnishorn úr Egils sögu2005Ingår i: Hrafnaþing, ISSN 1670-5319-75, Vol. 2, s. 124-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 48.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Tilraun um mynstur2015Ingår i: Ástumál kveðin Ástu Svavarsdóttur sextugri 19. janúar 2015 / [ed] Jón Hilmar Jónsson, Halldóra Jónsdóttir & Margrét Guðmundsdóttir, Reykjavik: Menningar- og minningarsjóður Mette Magnussen , 2015, s. 80-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Um doktorsritgerð Jóhannesar Bjarna Sigtryggssonar2012Ingår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Vol. 34, s. 166-177Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Óskarsson, Veturliði
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Um doktorsritgerð Katrínar Axelsdóttur2015Ingår i: Íslenskt Mál og Almenn Málfræði, ISSN 0256-842X, E-ISSN 2351-4132, Vol. 37, s. 155-166Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is the author's opposition to Katrín Axelsdóttirs disputation at the University of Iceland 16th January 2015.

12 1 - 50 av 73
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf