uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Forsberg [Gottzén], Lucas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Engagerat föräldraskap som norm och praktik2010Ingår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 40, nr 1-2, s. 78-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This ethnographic study explores parenthood ideals and practices among eight Swedish middle-class couples. A pivotal term in the analysis is involved par- enthood, which is understood as a cultural norm prescribing that parents are responsible for their children, that they should spend much time with them, and develop close relationships to them. The study shows that children and their activities structure parents’ daily routines and that childcare is prioritized over the parents’ own leisure activities. A distinction is made between parents’ time with and time for their children. While ‘time with children’ refers to un- divided time spent with children, ‘time for children’ refers to childcare and household work that is carried out for the children’s sake. Even though both types of time could be regarded as child centered, parents ideally spend time with their children; however, facing time pressure they argue it is hard to live up to this ideal in ev eryday life. It is also argued that par ental involvement has different meanings for men and women in that the majority of the women assume primary responsibility for household work and childcare.

  • 2.
    Gottzén, Lucas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Preben Z. Møller: "Kampen om voldtekt: Ekte voldtektsmenn og hvem som helst"2013Ingår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 43, nr 4, s. 103-105Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Jukkala, Tanya
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Självmord som ett avlägsnande från kommunikation: Ett nytt luhmannskt perspektiv på ett gammalt sociologiskt problem2013Ingår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 43, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    mer än 100 år har Durkheims makrosociologiska teori om självmord dominerat det sociologiska studiet av självmord. Denna utgår från Durkheims sociologiska metod att förklara kollektiva fenomen utifrån en förståelse av samhällets natur. Här föreslås en utveckling av den makrosociologiska teoretiseringen av självmord utifrån Durkheims sociologiska metod, genom att söka nya förklaringar till självmord som ett kollektivt fenomen i en annan förståelse av samhällets natur. I detta sammanhang tycks Luhmanns teori om sociala system särskilt relevant. Luhmanns teori är en modern generell sociologisk teori som utgör ett radikalt brott mot de sociologiska klassikerna. Den är vidare särskilt adekvat för att förstå dagens informationssamhälle. Syftet med denna artikel blir därmed att bidra till den makrosociologiska teoretiseringen av självmord genom att anta ett luhmannskt perspektiv på självmord enligt Durkheims metod för sociologiska studier.

  • 4.
    Levin, Irene
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Trost, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Samlivsmönstre: konflikter og koalisjoner. En Simmelinspirert formanalyse2001Ingår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 31, s. 29-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 4 av 4
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf