uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 616
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aall Campbell, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Odlander, Mikaela
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    ”Ingen gillar kyckling så mycket!": Hur en grupp ungdomar, boende på ett ungdomshem, upplever sin mat- och måltidssituation.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem bor ungdomar med psykosociala problem, till exempel missbruk och kriminalitet. Ungdomar som är omhändertagna och får vård mot sin vilja befinner sig i en komplex situation. Då dessa människor inte har stor möjlighet att påverka sin mat- och måltidssituation kan det vara intressant att undersöka hur de upplever denna.

    Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka intagna ungdomars upplevelse av sin mat- och måltidssituation vid boende på ungdomshem.

    Metod: En semistrukturerad intervjustudie med en framtagen intervjuguide genomfördes på ett statligt ungdomshem i Mellansverige. Sju personer intervjuades. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudsakliga teman: Maktlöshet och missnöje, Måltider – källa till gemenskap och otrygghet och Matens roll i relationen till personalen. Informanterna upplevde ett missnöje gällande maten som serverades på institutionen. De ansåg framförallt att variationen av maträtter var otillräcklig. Vidare upplevdes måltidssituationen stundtals som otrygg då den delades med andra avdelningar på institutionen. Att personalen ibland använde maten som ett verktyg för bestraffning samt ansågs vara otydliga i sin kommunikation upplevdes som problematiskt.

    Slutsats: Att vara frihetsberövad innebär en begränsning av självbestämmandet. Denna form av boendesituation kräver en struktur av rutiner och fasta tidpunkter för att fungera och det är obestridligt att självbestämmandet är mindre än vid ett liv i frihet. Dock bör myndigheten eventuellt överväga att till viss del öka graden av inflytande från ungdomarna, i syfte att skapa en bättre mat- och måltidsupplevelse för ungdomarna som bor på deras institutioner.

  • 2. Abarca-Gómez, L.
    et al.
    Lind, Lars
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiovaskulär epidemiologi.
    Lytsy, Per
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicinsk epidemiologi.
    Sundström, Johan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiologi.
    Yngve, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Ezzati, M
    Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in 128·9 million children, adolescents, and adults.2017Ingår i: The Lancet, ISSN 0140-6736, E-ISSN 1474-547X, Vol. 390, nr 10113, s. 2627-2642Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Underweight, overweight, and obesity in childhood and adolescence are associated with adverse health consequences throughout the life-course. Our aim was to estimate worldwide trends in mean body-mass index (BMI) and a comprehensive set of BMI categories that cover underweight to obesity in children and adolescents, and to compare trends with those of adults.

    METHODS: We pooled 2416 population-based studies with measurements of height and weight on 128·9 million participants aged 5 years and older, including 31·5 million aged 5-19 years. We used a Bayesian hierarchical model to estimate trends from 1975 to 2016 in 200 countries for mean BMI and for prevalence of BMI in the following categories for children and adolescents aged 5-19 years: more than 2 SD below the median of the WHO growth reference for children and adolescents (referred to as moderate and severe underweight hereafter), 2 SD to more than 1 SD below the median (mild underweight), 1 SD below the median to 1 SD above the median (healthy weight), more than 1 SD to 2 SD above the median (overweight but not obese), and more than 2 SD above the median (obesity).

    FINDINGS: Regional change in age-standardised mean BMI in girls from 1975 to 2016 ranged from virtually no change (-0·01 kg/m(2) per decade; 95% credible interval -0·42 to 0·39, posterior probability [PP] of the observed decrease being a true decrease=0·5098) in eastern Europe to an increase of 1·00 kg/m(2) per decade (0·69-1·35, PP>0·9999) in central Latin America and an increase of 0·95 kg/m(2) per decade (0·64-1·25, PP>0·9999) in Polynesia and Micronesia. The range for boys was from a non-significant increase of 0·09 kg/m(2) per decade (-0·33 to 0·49, PP=0·6926) in eastern Europe to an increase of 0·77 kg/m(2) per decade (0·50-1·06, PP>0·9999) in Polynesia and Micronesia. Trends in mean BMI have recently flattened in northwestern Europe and the high-income English-speaking and Asia-Pacific regions for both sexes, southwestern Europe for boys, and central and Andean Latin America for girls. By contrast, the rise in BMI has accelerated in east and south Asia for both sexes, and southeast Asia for boys. Global age-standardised prevalence of obesity increased from 0·7% (0·4-1·2) in 1975 to 5·6% (4·8-6·5) in 2016 in girls, and from 0·9% (0·5-1·3) in 1975 to 7·8% (6·7-9·1) in 2016 in boys; the prevalence of moderate and severe underweight decreased from 9·2% (6·0-12·9) in 1975 to 8·4% (6·8-10·1) in 2016 in girls and from 14·8% (10·4-19·5) in 1975 to 12·4% (10·3-14·5) in 2016 in boys. Prevalence of moderate and severe underweight was highest in India, at 22·7% (16·7-29·6) among girls and 30·7% (23·5-38·0) among boys. Prevalence of obesity was more than 30% in girls in Nauru, the Cook Islands, and Palau; and boys in the Cook Islands, Nauru, Palau, Niue, and American Samoa in 2016. Prevalence of obesity was about 20% or more in several countries in Polynesia and Micronesia, the Middle East and north Africa, the Caribbean, and the USA. In 2016, 75 (44-117) million girls and 117 (70-178) million boys worldwide were moderately or severely underweight. In the same year, 50 (24-89) million girls and 74 (39-125) million boys worldwide were obese.

    INTERPRETATION: The rising trends in children's and adolescents' BMI have plateaued in many high-income countries, albeit at high levels, but have accelerated in parts of Asia, with trends no longer correlated with those of adults.

  • 3.
    Abou-Naja, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Åkesson, Matilda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Religionsanpassade skolmåltider: En kvalitativ intervjustudie med ledande personer inom kommunala måltidsverksamheter2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Inom religioner har mat en central roll. Alla barn ska erbjudas bra mat i skolan, även barn som definierar sig med religioner. Skolmåltiden påverkar eleverna på flera sätt och är därför viktiga för dem.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ledande personer inom kommunala måltidsverksamheter uppfattar hanteringen av religionsanpassad kost på kommunala grundskolor.

    Metod: En kvalitativ studiemetod användes. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. De transkriberade intervjuerna analyserades genom tematisk analys.

    Resultat: Deltagarnas uppfattning kring regelverk är att det finns många politiska beslut som ska tas hänsyn till vid planering av skolmåltider, inte minst vid planering av religionsanpassade måltider. Den största religiösa anpassningen som görs vid skolmåltiderna är enligt deltagarna att servera "minus fläsk", mat utan innehåll av fläskkött. Andra religiösa anpassningar som att servera halalslaktat kött eller koshermat görs inte, utan eleverna hänvisas till det vegetariska alternativet vid dessa tillfällen. Generellt finns en åsikt bland deltagarna att skolmaten ska vara neutral och fri från religiösa åskådningar.

    Konklusion: Utifrån perspektivet från fem ledande personer inom kommunala måltidsverksamheter ses att kommunala skolmåltider ofta styrs av politiska beslut vilket även påverkar de religionsanpassade måltiderna. Generellt ses att måltidsaktörerna gör sitt yttersta för att hitta en balans i religionsanpassningen, vilket vid en del tillfällen har lett till upprörda elever och föräldrar. God kommunikation mellan parterna visar dock att eventuella konflikter löser sig vid förklaring av anpassningarna. Att det finns en vilja till att ha en religionsneutral miljö i skolmatsalarna ses vid firandet av högtider då alla deltagare upplever att högtiderna som uppmärksammas är svenska traditioner och inte kopplade till någon religion.

  • 4. Abrahamsson, Lillemor
    et al.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Nilsson, Gerd
    Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition2013 (uppl. 6)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Absetz, Pilvikki
    et al.
    Univ Eastern Finland, Kuopio, Finland;Collaborat Care Syst Finland, Helsinki, Finland.
    Van Olmen, Josefien
    Inst Trop Med, Antwerp, Belgium.
    Alvesson, Helle
    Karolinska Inst, Stockholm, Sweden.
    Delobelle, Peter
    Univ Western Cape, Bellville, South Africa.
    Kasujja, Francis
    Makerere Univ, Kampala, Uganda.
    Guwatudde, David
    Makerere Univ, Kampala, Uganda.
    Puoane, Thandi
    Univ Western Cape, Bellville, South Africa.
    Daivadanam, Meena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Karolinska Inst, Stockholm, Sweden.
    SMART2D: a self-management approach linking health care and community in prevention and management of type 2 diabetes2018Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine, ISSN 1070-5503, E-ISSN 1532-7558, Vol. 25, s. S113-S114Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Acaralp, Can
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fröjdhammar, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    FODMAP i praktiken: En kvalitativ intervjustudie om dietisters uppfattning och erfarenheter av FODMAP2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND FODMAP är en behandlingsmetod för IBS som kommer från Australien och som är relativt ny i Sverige. FODMAP betyder Fermentable Oligo-, Di- and Monosacharides and Polyols och går ut på att begränsa mängden fermenterbara kolhydrater i kosten. Dessa kolhydrater har i studier visat sig kunna orsaka många av de symptom som IBS-patienter lider av och att så många som 3 av 4 av de patienter som testar behandlingen får reducerade symptom.

    SYFTE Syftet med studien var att undersöka och belysa dietisters erfarenheter, uppfattning och hantering av FODMAP.

    METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en semistrukturerad frågeguide genomfördes. Totalt 12 dietister intervjuades och samtalen skedde via personliga besök eller telefon. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    RESULTAT Dietisterna hade olika lång erfarenhet av att jobba med FODMAP. Metoden beskrevs som strukturerad och tydlig och kan ge goda resultat. De flesta hade kommit i kontakt med metoden via praktik, jobb eller föreläsningar. Dietisterna jobbar antingen med enskilda samtal eller med grupper. Problem kan uppstå med att metoden kan uppfattas som krånglig för patienten, att den endast fokuserar på kolhydrater och inte på andra möjliga orsaker såsom stress och andra näringsämnen som kan ge symptom samt med att dietisterna själva inte kallar patienten utan får dem remitterade från läkare. Inga problem ses med näringsintag så länge strikt behandling enbart sker på kort sikt. Få dietister tittade på ett vidare hälsoperspektiv. Den viktigaste faktorn för en lyckad behandling var motivation och följsamhet från patienten.

    SLUTSATS Vid arbete med FODMAP behövs goda kunskaper och erfarenhet samt god tillgång till fungerande rutiner och resurser. För att kunna utföra en adekvat behandling krävs även en stark motivation och följsamhet hos patienten. En lyckad behandling ökar motivationen hos dietister att arbeta med behandlingen. Vår studie ger indikationer om att de dietister som har goda kunskaper, hög motivation samt erfarenhet av FODMAP är positiva till behandlingen och har lättare för att hitta lösningar på de problem som uppstår. Övergripande hälsoaspekter och probiotika behöver lyftas fram och tillföras som en del av behandlingen. Mer forskning och utbildning behövs för en klarare bild av hur FODMAP bäst ska tillämpas som behandlingsmetod.

  • 7.
    Adolfsson, Päivi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Food Related Activities and Food Intake in Everyday Life among People with Intellectual Disabilities2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis was to study food, eating and meals in the everyday life of 32 women and men with intellectual disabilities (IDs) who require varying levels of supervision. They lived in supported living (rather independently) or group homes in community-based home-like settings. Observations during 3 days, assisted food records and anthropometric measurements were used to collect data. Dietary intake on the group level showed a varied diet and sufficient intake of all micronutrients, but a low dietary fibre intake. On the individual level, inadequate intake of micronutrients was observed, with many participants being obese, overweight or underweight. Everyday support with food, eating and meals was seen in four praxis: foodwork by oneself for oneself, foodwork in co-operation, foodwork disciplined by staff and foodwork by staff. These four practices resulted in large variations in dietary intake. The first praxis entailed more convenience food and less vitamins, the second and third, more fresh ingredients and high energy intake, and the fourth, low energy intake but rather high intake of vitamins. Sharing of meals was least common in supported living and more common in group homes and daily activity centres. The participants’ social eating spheres consisted mostly of other people with ID and staff members, and seldom other people. Whereas some preferred solitary eating, many participants considered eating together as important, but required staff support in establishing commensality. However, disturbing behaviour, as determined by the staff, could result in solitary eating. In conclusion, supporting the group rather than the individual sometimes created less favourable dietary, eating and meal outcomes. This problem needs to be addressed in order to establish food security at the individual level. In addition, actions should be taken to ensure that people with intellectual disabilities receive sufficient support to meet their individual needs and aspirations.

    Delarbeten
    1. Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the community
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the community
    Visa övriga...
    2008 (Engelska)Ingår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, Vol. 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background: Knowledge is lacking about dietary habits among people with intellectual disability (ID) living in community residences under new living conditions.

    Objective: To describe the dietary habits of individuals with ID living in community residences, focusing on intake of food, energy and nutrients as well as meal patterns.

    Design: Assisted food records and physical activity records over a 3-day observation period for 32 subjects.

    Results: Great variation was observed in daily energy intake (4.9-14 MJ) dispersed across several meals, with on average 26% of the energy coming from in-between-meal consumption. Main energy sources were milk products, bread, meat products, buns and cakes. The daily intake of fruit and vegetables (320_221 g) as well as dietary fiber (21_99.6 g) was generally low. For four vitamins and two minerals, 19-34% of subjects showed an intake below average requirement (AR). The physical activity level (PAL) was low for all individuals (1.4_0.1).

    Conclusion: A regular meal pattern with a relatively high proportion of energy from in-between-meal eating occasions and a low intake of especially fruits were typical of this group of people with ID. However, the total intake of energy and other food items varied a great deal between individuals. Thus, every adult with ID has to be treated as an individual with specific needs. A need for more knowledge about food in general and particularly how fruit and vegetables could be included in cooking as well as encouraged to be eaten as inbetween-meals seems imperative in the new living conditions for adults with ID.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Co-Action Publishing, 2008
    Nyckelord
    diet, food record, dietary habits, fruit and vegetable, intellectual disability, community residence
    Nationell ämneskategori
    Livsmedelsvetenskap
    Forskningsämne
    Näringslära
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-86988 (URN)10.3402/fnr.v52i0.1857 (DOI)
    Tillgänglig från: 2008-12-16 Skapad: 2008-12-11 Senast uppdaterad: 2018-08-09
    2. Foodwork among people with intellectual disabilities and dietary implications depending on staff involvement
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Foodwork among people with intellectual disabilities and dietary implications depending on staff involvement
    2012 (Engelska)Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN ISSN 1501-7419, EISSN 1745-3011, Vol. 14, nr 1, s. 40-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The food provision for people with intellectual disability (ID) in Sweden is organized within their own households. The aim of this study was to describe how foodwork – planning for meals, shopping for food and cooking – is performed in different social contexts in community settings involving people with ID, staff or both. Dietary intake in the main meals in relation to foodwork practice was also studied. Four different foodwork practices could be distinguished. For some participants only one kind of foodwork practice was found, but for most of them two or more different practices. There was a tendency that food items and dishes chosen and used differed depending on what foodwork practice was performed, which, in turn, affected the nutrient intake. More attention needs to be directed to these everyday matters as a means to increase the quality of support in food for people with ID.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    London: Taylor & Francis, 2012
    Nyckelord
    community housing, foodwork, intellectuel disability, dietary intake
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Nutrition
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-131325 (URN)10.1080/15017419.2010.507384 (DOI)
    Tillgänglig från: 2010-09-29 Skapad: 2010-09-29 Senast uppdaterad: 2018-08-09
    3. Social aspects of eating events among people with intellectual disability in community living
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Social aspects of eating events among people with intellectual disability in community living
    2010 (Engelska)Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, Vol. 35, nr 4, s. 259-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Background:

    In Sweden, a process involving the deinstitutionalisation of services and the establishment of community-based settings for people with intellectual disability has meant changes in meal arrangements. In the present study, we focus on the social arrangements of meals in community-based settings.

    Method:

    Participant observations were used to study the meals as social events for 32 participants, 9 of whom lived in supported living and 23 in group homes.

    Results:

    Breakfast and dinner were often eaten alone, while lunch at the daily activity centre and the food eaten between meals snacks were mostly shared with other people. Meals for participants in supported living were seldom social, and meals for participants in the group homes often hierarchical.

    Conclusion:

    The participants were often limited in choosing their company at meals, which typically consisted of other people with intellectual disability and staff. If they made such choices, they were dependent upon staff support to realise them.

    Nyckelord
    Meals, intellectual disability, deinstitutionalisation commensality, community living, nutrition
    Nationell ämneskategori
    Medicin och hälsovetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-131326 (URN)10.3109/13668250.2010.513329 (DOI)000284764100005 ()20887234 (PubMedID)
    Tillgänglig från: 2010-09-29 Skapad: 2010-09-29 Senast uppdaterad: 2017-12-12
    4. Food, eating and meals in the everyday life of individuals with intellectual disabilities - a case study
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Food, eating and meals in the everyday life of individuals with intellectual disabilities - a case study
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Nyckelord
    Intellectual disability; food security; community living
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-131327 (URN)
    Tillgänglig från: 2010-09-29 Skapad: 2010-09-29 Senast uppdaterad: 2012-11-13
  • 8.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fjellström, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lewin, Barbro
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Foodwork among people with intellectual disabilities and dietary implications depending on staff involvement2012Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN ISSN 1501-7419, EISSN 1745-3011, Vol. 14, nr 1, s. 40-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The food provision for people with intellectual disability (ID) in Sweden is organized within their own households. The aim of this study was to describe how foodwork – planning for meals, shopping for food and cooking – is performed in different social contexts in community settings involving people with ID, staff or both. Dietary intake in the main meals in relation to foodwork practice was also studied. Four different foodwork practices could be distinguished. For some participants only one kind of foodwork practice was found, but for most of them two or more different practices. There was a tendency that food items and dishes chosen and used differed depending on what foodwork practice was performed, which, in turn, affected the nutrient intake. More attention needs to be directed to these everyday matters as a means to increase the quality of support in food for people with ID.

  • 9.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Centrum för forskning om funktionshinder, Centre for Disability research.
    Lewin, Barbro
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fjellström, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Food habits among persons with intellectual disabilities (ID)2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 10.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fjellström, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Food, eating and meals in the everyday life of individuals with intellectual disabilities - a case studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fjellström, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Social aspects of eating events among people with intellectual disability in community living2010Ingår i: Journal of Intellectual & Developmental Disability, ISSN 1366-8250, E-ISSN 1469-9532, Vol. 35, nr 4, s. 259-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:

    In Sweden, a process involving the deinstitutionalisation of services and the establishment of community-based settings for people with intellectual disability has meant changes in meal arrangements. In the present study, we focus on the social arrangements of meals in community-based settings.

    Method:

    Participant observations were used to study the meals as social events for 32 participants, 9 of whom lived in supported living and 23 in group homes.

    Results:

    Breakfast and dinner were often eaten alone, while lunch at the daily activity centre and the food eaten between meals snacks were mostly shared with other people. Meals for participants in supported living were seldom social, and meals for participants in the group homes often hierarchical.

    Conclusion:

    The participants were often limited in choosing their company at meals, which typically consisted of other people with intellectual disability and staff. If they made such choices, they were dependent upon staff support to realise them.

  • 12.
    Adolfsson, Päivi
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fjellström, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lewin, Barbro
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Observed dietary intake in adults with intellectual disability living in the community2008Ingår i: Food & Nutrition Research, ISSN 1654-6628, Vol. 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Knowledge is lacking about dietary habits among people with intellectual disability (ID) living in community residences under new living conditions.

    Objective: To describe the dietary habits of individuals with ID living in community residences, focusing on intake of food, energy and nutrients as well as meal patterns.

    Design: Assisted food records and physical activity records over a 3-day observation period for 32 subjects.

    Results: Great variation was observed in daily energy intake (4.9-14 MJ) dispersed across several meals, with on average 26% of the energy coming from in-between-meal consumption. Main energy sources were milk products, bread, meat products, buns and cakes. The daily intake of fruit and vegetables (320_221 g) as well as dietary fiber (21_99.6 g) was generally low. For four vitamins and two minerals, 19-34% of subjects showed an intake below average requirement (AR). The physical activity level (PAL) was low for all individuals (1.4_0.1).

    Conclusion: A regular meal pattern with a relatively high proportion of energy from in-between-meal eating occasions and a low intake of especially fruits were typical of this group of people with ID. However, the total intake of energy and other food items varied a great deal between individuals. Thus, every adult with ID has to be treated as an individual with specific needs. A need for more knowledge about food in general and particularly how fruit and vegetables could be included in cooking as well as encouraged to be eaten as inbetween-meals seems imperative in the new living conditions for adults with ID.

  • 13.
    Af Geijerstam, Anette
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Matintag hos patienter vid akutkirurgisk vårdavdelning2012Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Af Petersens, Jennifer
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Clason, Alicja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Äldres rapporterade tilltro till egen handlingsförmåga, avsikt och handlingsplanering för att äta enligt Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige har ett växande antal äldre medborgare vars medellivslängd ökar. Det blir allt viktigare att förebygga ohälsosamma matvanor hos äldre för att de ska kunna leva inte bara längre, utan också friskare liv så långt det är möjligt.

    Syfte: Syftet var att undersöka äldres kännedom om och följsamhet till Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk. Vidare var syftet att undersöka den rapporterade tilltron till egen handlingsförmåga, avsikt och handlingsplanering hos äldre i ordinärt boende att äta enligt dessa kostråd samt om det finns samband mellan samtliga ovan nämnda faktorer.

    Metod: Kvantitativ pappers och webbenkät delades ut efter ett bekvämlighetsurval. Tre ovannämnda faktorer av beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA) undersöktes.

    Resultat: Enkäten besvarades av 210 personer. En stark majoritet (82,5%) hade kännedom om varför rekommendationer finns för frukt och grönt samt för fisk (87%). Endast ett fåtal (6%) rapporterade att de följde Livsmedelsverkets rekommendation om 5 portioner frukt och grönt per dag. Samtidigt rapporterade över hälften (52%) att de följde den rekommenderade mängden 2-3 portioner fisk i veckan. En majoritet av respondenterna angav att de hade en avsikt och även tilltro till egen handlingsförmåga att äta både frukt och grönt och fisk enligt rekommendationerna. Av respondenterna angav 43 % att de planerar för att äta frukt och grönt enligt rekommendationen om 5 portioner per dag och 50 % angav att de planerar för att äta fisk enligt rekommendationen om 2-3 portioner per vecka. Sambanden var svaga och positiva. Sex av dessa var statistiskt signifikanta (p<0,001).

    Slutsats: Majoriteten av de äldre rapporterade att de hade kännedom om kostråden samtidigt var det färre som rapporterade att de följde dessa. Majoriteten av de äldre har en hög rapporterad tilltro till egen handlingsförmåga och en hög rapporterad avsikt att äta enligt kostråden för både frukt och grönt samt fisk, men det var färre äldre som rapporterade att de handlingsplanerade för det. De svaga och positiva sambanden visar att det i princip inte fanns någon korrelation mellan faktorerna. En mera omfattande studie behövs för att undersöka om stärkande av respondenternas handlingsplanering skulle få flera att följa kostråden.

  • 15. Aguiar, A.
    et al.
    Ahring, K.
    Almeida, M. F.
    Assoun, M.
    Belanger Quintana, A.
    Bigot, S.
    Bihet, G.
    Malmberg, Karin Blom
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Burlina, A.
    Bushueva, T.
    Caris, A.
    Chan, H.
    Clark, A.
    Clark, S.
    Cochrane, B.
    Corthouts, K.
    Dalmau, J.
    Dassy, M.
    De Meyer, A.
    Didycz, B.
    Diels, M.
    Dokupil, K.
    Dubois, S.
    Eftring, K.
    Ekengren, J.
    Ellerton, C.
    Evans, S.
    Faria, A.
    Fischer, A.
    Ford, S.
    Freisinger, P.
    Gizewska, M.
    Gokmen-Ozel, H.
    Gribben, J.
    Gunden, F.
    Heddrich-Ellerbrok, M.
    Heiber, S.
    Heidenborg, C.
    Jankowski, C.
    Janssen-Regelink, R.
    Jones, I.
    Jonkers, C.
    Joerg-Streller, M.
    Kaalund-Hansen, K.
    Kiss, E.
    Lammardo, A. M.
    Lang, K.
    Lier, D.
    Lilje, R.
    Lowry, S.
    Luyten, K.
    MacDonald, A.
    Meyer, U.
    Moor, D.
    Pal, A.
    Robert, M.
    Robertson, L.
    Rocha, J. C.
    Rohde, C.
    Ross, K.
    Saruhan, S.
    Sjoqvist, E.
    Skeath, R.
    Stoelen, L.
    Ter Horst, N. M.
    Terry, A.
    Timmer, C.
    Tuncer, N.
    Vande Kerckhove, K.
    van der Ploeg, L.
    van Rijn, M.
    van Spronsen, F. J.
    van Teeffelen-Heithoff, A.
    van Wegberg, A.
    van Wyk, K.
    Vasconcelos, C.
    Vitoria, I.
    Wildgoose, J.
    Webster, D.
    White, F. J.
    Zweers, H.
    Practices in prescribing protein substitutes for PKU in Europe: No uniformity of approach2015Ingår i: Molecular Genetics and Metabolism, ISSN 1096-7192, E-ISSN 1096-7206, Vol. 115, nr 1, s. 17-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There appears little consensus concerning protein requirements in phenylketonuria (PKU). Methods: A questionnaire completed by 63 European and Turkish IMD centres from 18 countries collected data on prescribed total protein intake (natural/intact protein and phenylalanine-free protein substitute [PS]) by age, administration frequency and method, monitoring, and type of protein substitute. Data were analysed by European region using descriptive statistics. Results: The amount of total protein (from PS and natural/intact protein) varied according to the European region. Higher median amounts of total protein were prescribed in infants and children in Northern Europe (n = 24 centres) (infants <1 year, >2-3 g/kg/day; 1-3 years of age, >2-3 g/kg/day; 4-10 years of age, >1.5-2.5 g/kg/day) and Southern Europe (n = 10 centres) (infants <1 year, 2.5 g/kg/day, 1-3 years of age, 2 g/kg/day; 4-10 years of age, 1.5-2 g/kg/day), than by Eastern Europe (n = 4 centres) (infants <1 year, 2.5 g/kg/day, 1-3 years of age, >2-2.5 g/kg/day; 4-10 years of age, >1.5-2 g/kg/day) and with Western Europe (n = 25 centres) giving the least (infants <1 year, >2-2.5 g/kg/day, 1-3 years of age, 1.5-2 g/kg/day; 4-10 years of age, 1-1.5 g/kg/day). Total protein prescription was similar in patients aged >10 years (1-1.5 g/kg/day) and maternal patients (1-1.5 g/kg/day). Conclusions: The amounts of total protein prescribed varied between European countries and appeared to be influenced by geographical region. In PKU, all gave higher than the recommended 2007 WHO/FAO/UNU safe levels of protein intake for the general population.

  • 16.
    Ahlbin, Rebecca
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Junker, Tara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    ”Gut-brain axis”: En kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom om och attityd till livsmedel som främjar tarmfloran och dess kommunikation medhjärnan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett intresse hos konsumenter för mat kopplat till tarmfloran har setts av Livsmedelsverket. Fenomenet gut-brain axis har nyligen fått acceptans i forskarvärden. Sambandet mellan mage, tarm och psyket tyder på att gut-brain axis har inflytande på humör samt beteende.

    Syfte: Undersöka individers kännedom om och attityd till tarmflora och gut-brain axis med fokus på mental hälsa samt om konsumenter är villiga att välja livsmedel med betydelse för tarm- och mental hälsa.

    Metodbeskrivning:´Webbenkät delades via sociala medier. Frågorna gällde främst konsumenters attityd och kännedom kring tarmfloran. Svaren redovisas i figurer och tabeller. Chi-två tester i SPSS har genomförts.

    Resultat: 493 enkätsvar. Majoriteten av respondenterna har kännedom om en dubbelriktad kommunikation mellan hjärna och tarm. Kännedomen om begreppet gut-brain axis var låg, men det finns ett samband mellan kännedom om begreppet och utbildningsnivå samt ålder. Majoriteten hade kännedom om sambandet mellan kost, tarmflora och mental hälsa. Skepsis fanns beträffande livsmedel som marknadsfördes med påståendena “balanserar din tarmflora” respektive “förbättrar ditt mentala välmående” med lägre positiv attityd till påståendet om mentalt välmående.

    Slutsats: Den dubbelriktade kommunikationen mellan tarmen och hjärnan, samt den mentala hälsan, är bekant för konsumenten, dock inte begreppet gut-brain axis. Attityden till livsmedel med påståenden gällande tarmflora kopplat till mental hälsa är negativ. Kännedomen är fortfarande liten vad gäller fackbegrepp, men det finns stort intresse för att medvetet äta mat som balanserar tarmfloran. Vetenskaplig information gällande tarmfloran bör i framtiden på ett lätt sätt kommuniceras i större utsträckning till konsumenterna.

  • 17.
    Al-Adili, Sheima
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Aronsson, Daniella
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Vuxnas matvanor i hushåll med eller utan barn: En kvantitativ studie avseende livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland vuxna i hushåll med eller utan barn2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.

    Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn.

    Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn. Totalt deltog 1113 personer, relativt jämnt fördelat över grupperna. Grupperna jämfördes med avseende på livsmedelsintag, näringsintag samt efterlevnad av kostråden och skillnader testades med statistiska tester. En principalkomponentanalys (PCA) gjordes för att identifiera eventuella samband mellan livsmedelsval, ålder och utbildningsnivå.

    Resultat: Kvinnor med barn äter mer mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt) (p=0,018), snacks (p=0,003) och rött kött (p=0,010) och har ett högre rapporterat intag av kalcium (p=0,049) samt lägre alkoholintag än kvinnor utan barn (p=0,005). Bland männen är det bara intaget av rött kött och järn som skiljer sig signifikant åt mellan de två grupperna med respektive utan barn. Följsamheten av Livsmedelsverkets fyra kostråd som är indikatorer på bra kostmönster är låg i alla grupper. PCA:n för kvinnorna visar att det finns ett mönster mellan variationer i livsmedelval och ålder samt i viss mån om det finns barn i hushållet. Hos männen syns inte lika tydliga mönster.

    Slutsats: Sammantaget är få skillnader i livmedelsval och näringsintag mellan vuxna med respektive utan barn. De skillnader som har identifierats gäller främst kvinnorna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Ålder och utbildningsnivå kan relateras till vissa av variationerna i livsmedelsval inom grupperna men förklarar få skillnader mellan grupperna med respektive utan barn.

  • 18. Al-Murani, F.
    et al.
    Aweko, J.
    Nordin, I.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Delobelle, P.
    Kasujja, Fx.
    Östenson, C.-G.
    Peterson, Stefan S.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH).
    Daivadanam, Meena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Alvesson, HM.
    Community and stakeholders' engagement in the prevention and management of Type 2 diabetes: a qualitative study in socioeconomically disadvantaged suburbs in region Stockholm2019Ingår i: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 12, nr 1, artikel-id 1609313Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Community-based approaches have been identified as an effective strategy to address the growing burden of noncommunicable diseases (NCDs) worldwide. However, little is known about community as a concept among people living in socioeconomically disadvantaged settings and stakeholders’ interactions and engagement in NCDs prevention and management.

    Objective: The aim of this study was to understand; (1) the meaning of community among people living in socioeconomically disadvantaged suburbs in Region Stockholm and (2) how communities interact and engage with stakeholders at local and regional levels for the prevention and management of type 2 diabetes (T2D).

    Methods: This qualitative study was conducted in three municipalities in Region Stockholm with a high proportion of migrants. Multiple data collection methods were used, including observations of community activities; interviews with community members, representatives of public authorities and NGOs; and group interviews with healthcare providers. Data were analyzed using content analysis.

    Results: Community was perceived as living in close proximity with shared beliefs, values and resources. Although they recognized its social and cultural diversity, community members focused more on the commonalities of living in their neighborhood and less on their differences in country of birth and languages spoken. Several mismatches between awareness of community needs and the available skills and resources among stakeholders for T2D prevention were identified. Stakeholders expressed awareness of T2D risk and interest in addressing it in a culturally appropriate manner.

    Conclusion: Interaction between the communities and stakeholders was limited, as was engagement in T2D prevention and management. This highlights barriers in the collaboration between community, healthcare institutions and other stakeholders which consequently affect the implementation of preventive interventions. Innovative ways to link the community to the healthcare sector and other local government institutions are needed to build the capacity of health systems for T2D prevention in socioeconomically disadvantaged communities.

  • 19.
    Alvarado, Carola
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Hammar, Olle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Skolkökspersonalens erfarenhet och syn på matsvinn i tillagningskök: en kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matsvinn utgör ett globalt samhällsproblem genom sin negativa klimat- och miljöpåverkan. I Sverige har det utvecklats en nationell handlingsplan för att minska på matsvinnet. I svenska skolkök efterfrågas mer strategier för att minska på matsvinnet.

    Syfte: Syftet var att undersöka kökspersonalens erfarenhet och synen på matsvinn inom skolor i offentliga sektorn.

    Metod: Åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kökspersonal som arbetade i fem kommunala skolkök i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna transkriberades för att sedan bearbetas genom innehållsanalys.

    Resultat: Skolkökspersonalens uppfattningar var att deras och lärarnas närvaro i matsalen, bristen på kommunikationen mellan skolan och måltidsservice samt elevernas matpreferenser, beteende och ålder påverkade matsvinnet. De utförde även förebyggande arbete i form av användning av olika köksverktyg, återanvändning av matrester, provsmakning av maträtter, minskning av lagret och svinntävlingar.

    Slutsats: Resultatet visade att skolkökspersonalen hade gemensamma uppfattningar om källor till matsvinn och tillämpade en del förebyggande arbete, dock för att minska matsvinnet skulle det vara gynnsam med ett bättre samspel mellan de involverade verksamheterna.

  • 20.
    Alvesson, Helle
    et al.
    Health systems and policy research group, Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institute.
    Al-Murani, Furat
    Karolinska Institute.
    Nordin, Irma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Aweko, Juliet
    Health systems and policy research group, Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institute.
    Daivadanam, Meena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Insitutet.
    The process of culture in implementation research: linking the clinic and the community in Stockholm2017Ingår i: European Journal of Public Health, ISSN 1101-1262, E-ISSN 1464-360X, Vol. 27, nr suppl. 3, s. 155-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Amcoff, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Portionsstorlekar för fisk: Analys och bearbetning av rapporterade fiskportioner i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-112014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi äter och dricker bygger till största delen på uppgifter från matvaneundersökningar där deltagarna själva rapporterat vad de har ätit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion användas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hälsa. I studier där hälsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, används ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.

    Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, ålder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.

    Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och män respektive för hela gruppen. Underrapportörer, godkända rapportörer och överrapportörer har beräknats med hjälp av Black. Wilcoxon rank sumtest användes för att analysera skillnader mellan kvinnors och mäns genomsnittliga portionsstorlekar. För att analysera skillnader mellan olika åldersgruppers genomsnittliga portionsstorlekar gjordes först ett övergripande Kruskal-Wallis-test.

    Material: Beräkningarna i rapporten baseras på redan insamlad data från Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning, Riksmaten – vuxna 2010-11 (2). I undersökningen ingick kvinnor och män i åldrarna 18-80 år, (n= 1 797).

    Resultat: Totalt har fjorton olika grupperingar för fisk och fiskprodukter skapats. Gruppering har gjorts efter tillagning- eller beredningsform samt utifrån olika fisksorter. Männens genomsnittliga rapporterade portionsstorlekar var signifikant större än kvinnornas i tio av grupperna.

    Slutsats: I studien framkom att kvinnors och mäns rapporterade portionsstorlekar för fisk skiljer sig. En viktig slutsats är därför att det vid risk- nyttovärderingar av fiskkonsumtion är värdefullt att göra scenarier med hänsyn tagen till dessa skillnader. Fortsatt forskning behövs dock då uppgifterna om hur mycket fisk deltagarna ätit baserats på data från självrapporterat skattat intag.

  • 22.
    Amnéus, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Johansson, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Hälsokommunikation och äldre: En kvantitativ studie om hemmaboende äldres kunskaper gällande allmänna kostrekommendationer samt förtroendet för informationskällor beträffande kost och hälsa2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Bakom frånvaron av klagandets röst - en betraktelse2015Ingår i: Klagandets diskurs: matforskare reflekterar / [ed] Christina Fjellström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015, 1, s. 207-212Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Glykemiskt index: ett osäkert verktyg för idrottaren2009Ingår i: Nordisk nutrition, ISSN 1654-8337, nr 4, s. 21-23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Idrottsnutrition2013Ingår i: Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition, Stockholm: Liber AB , 2013, 6, s. 410-439Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kan vi räkna med fullkorn - i maten och i blodet?2009Ingår i: Dietistaktuellt, ISSN 1102-9285, nr 3, s. 15-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 27.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Modedieter: till vilken nytta?2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Näringslära som diciplin2013Ingår i: Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition, Stockholm: Liber AB , 2013, 6, , s. 11-16s. 11-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Bakkman, Linda
    Berglund, Bo
    Reinebo, Peter
    Saltin, Bengt
    Kostrekommendationer för elitidrottare.: SOK:s kostpolicy för elitidrottare.2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Löf, Marie
    Karolinska Insitutet Stockholm.
    Energi och metabolism2013Ingår i: Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition., Stockholm: Liber AB , 2013, 6, s. 131-159Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Marklund, Matti
    Department of Food Science; Swedish University of Argiculture Sciences, Uppsala.
    Diana, Mariana
    Department of Food Science; Swedish University of Argiculture Sciences, Uppsala.
    Landberg, Rikard
    Department of Food Science; Swedish University of Argiculture Sciences, Uppsala.
    Plasma Alkylresorcinol Concentrations Correlate with Whole Grain Wheat and Rye Intake and Show Moderate Reproducibility over a 2- to 3-Month Period in Free-Living Swedish Adults2011Ingår i: Journal of Nutrition, ISSN 0022-3166, E-ISSN 1541-6100, Vol. 141, nr 9, s. 1712-1718Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Plasma alkylresorcinols (AR) are useful as dietary biomarkers of wheat and rye whole grain (WG) during interventions but need to be validated in free-living populations. This study estimated the medium-term reproducibility and relative validity of plasma AR as biomarkers of WG and cereal fiber intake. Seventy-two Swedish adults kept 3-d weighed food records on 2 occasions 2-3 mo apart. Of these men and women, 51 provided a fasting blood sample at the end of each occasion. In addition, 18 participants provided 3 fasting and 3 nonfasting samples for 3 consecutive days on the first and second occasions, respectively. Dietary and blood variables did not differ between the 2 occasions. Nonfasting plasma total AR concentration [210 nmol/L (95% CI: 140, 314)] was higher than fasting [99 nmol/L (95% CI: 72, 137)] (P < 0.0001). Mean WG intake was 70 ± 61 g/d (41% from rye) and the intra-class correlation coefficient was 0.44 (95% CI: 0.26, 0.63) for total WG intake and 0.47 (95% CI: 0.27, 0.67) for the fasting plasma total AR concentration, suggesting moderate reproducibility. Fasting plasma total AR moderately correlated with WG rye + wheat (r(s) = 0.53; P < 0.001) and cereal fiber intake (r(s) = 0.32; P < 0.05) when using mean values from both occasions. This suggests that plasma AR concentration in fasting samples can be used as a biomarker of rye + wheat WG intake in free-living populations with a high and consistent WG intake.

  • 32.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Martin, Lena
    Karolinska Institutet, Stockholm.
    Specialistkompetens - professionskvalitet och karriärsutveckling: Hur står vi oss gentemot övrig hälso- och sjukvårdspersonal?2018Ingår i: Dietistaktuellt, ISSN 1102-9285, Vol. XXVII, nr 4, s. 36-43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Nilsson, Gerd
    Kroppen, maten och generna2013Ingår i: Näringslära för högskolan: Från grundläggande till avancerad nutrition, Stockholm: Liber AB , 2013, 6, s. 17-36Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 34.
    Andersson, Agneta
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sjöberg, Marina
    Att bättre förstå ätstörningar och förmedla en sund kostmedvetenhet inom idrotten: Paradoxen och den svåra balansgången2011Ingår i: Dietistaktuellt, ISSN 1102-9285, Vol. 20, nr 6, s. 14-16Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Majoriteten av idrottare drabbas aldrig av ätstörningar trots hård träning, prestationsinriktning och en mer eller mindre noggrann kosthållning och viktreglering . Det finns dock idrottare som under lång tid kämpar med en ätstörningsproblemtik där ett komplicerat förhållande till mat och träning uppstått. Vissa studier talar vidare för att idrotten skulle kunna skydda individen för ätstörningar medan flera studier visar en högre förekomst av ätstör-ningar och stört ätbeteende inom än utanför idrottsvärlden, i synnerhet inom estetiska och viktrelaterade idrotter . Maten och träningen är båda komplexa fenomen och en djupare insikt och öppenhet kring hur man hanterar denna form av ”idrottsskada” är värdefullt såväl inom idrottsvärlden som inom hälso- och sjukvården. Dietisten med fördjupad kunskap inom idrott och ätstörningar förefaller vara en värdefull person i detta arbete.

  • 35.
    Andersson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Nilsson, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Äldre i ordinärt boende har bristande kunskap om hälsosam vikt: En kvantitativ undersökning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Äldre personer är ofta missnöjda med sin vikt. Samtidigt tyder studier på att det Body Mass Index (BMI) som indikerar övervikt (BMI 25-29) i den yngre befolkningen är ett optimalt BMI förenat med långt liv hos äldre. Sedan 2011 föreslår Socialstyrelsen ett BMI-intervall på 23-29 som optimalt för äldre.

    Syfte: Att undersöka äldres förhållningssätt till sin vikt och kunskap om hälsosam vikt.

    Metod och material: En kvantitativ tvärsnittsundersökning genomförd på träffpunkter för äldre och gym i två svenska storstäder. Personer ≥65 år i ordinärt boende tillfrågades att svara på en enkät. BMI beräknades efter självskattad längd och vikt. Undersökningen omfattade 135 äldre (72 % kvinnor, 28 % män) mellan 65-96 år (medelålder 75 år) och BMI 19-35 (medel BMI 25).

    Resultat: Av de med ett BMI 23-29 ville 49 % gå ner i vikt. Av de med ett BMI ≤22 var 90 % nöjda med sin vikt. Två tredjedelar trodde att det är mest hälsosamt för äldre att väga mindre än eller lika som yngre. Andelen som uppskattade sin kunskap om hälsosam vikt för äldre som tillräcklig var 74 %. Ungefär hälften av deltagarna hade inte fått information om hälsosam vikt för äldre.

    Slutsats: Kunskapen om hälsosam vikt var låg och många av deltagarna med ett optimalt BMI hade en önskan om viktnedgång. Då viktförändringar hos äldre kan innebära hälsorisker är det av betydelse att den aktuella gruppen är välinformerad. Mer information skulle kunna främja hälsa, samt eventuellt bidra till ett minskat missnöje med vikten.

  • 36.
    Andersson, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Gunnar, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Livsmedelshygien: Enkätstudie bland studenter vid Uppsala universitet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Förekomsten av matförgiftningar orsakade i Sverige beräknas till drygt 500 000 fall per år. Flertalet internationella studier belyser kunskapsbrister och ofördelaktiga beteenden beträffande livsmedelshygien, varav vissa indikerar detta särskilt förekommande bland unga vuxna. Friska unga vuxna kan ha ansvar eller kan komma att ansvara för livsmedelshanteringen åt personer, exempelvis barn och äldre, med ökad risk för matförgiftning. Främjande av säker livsmedelshygien bland konsumenter är angeläget för folkhälsa och samhällsekonomi.

    Syfte: Syftet var att undersöka antal korrekta svar på kunskapsfrågor, självrapporterat beteende och inställning beträffande livsmedelshygien, hos studenter vid Uppsala universitet.

    Metod och material: Kvantitativ internetbaserad enkät som datainsamlingsmetod valdes då studenter vid Uppsala universitet ombads att delta. Enkäten publicerades på sociala mediet Facebook.

    Resultat: 123 enkätsvar erhölls. 8,9 procent angav att de varit matförgiftade under det senaste året. 78 procent hade fler än fem korrekta svar på totalt nio kunskapsfrågor. Antalet korrekta svar på kunskapsfrågorna skiljde sig signifikant beroende på kunskapskälla, inte beroende på kön. Ofördelaktigt beteende beträffande livsmedelshygien rapporterades av både respondenter med 0-4 respektive 5-9 korrekta svar på kunskapsfrågorna. 66,7 procent instämde helt med att kunskap om livsmedelshygien är viktigt.

    Slutsats: Att 78 procent av respondenterna hade fler än fem korrekta svar av totalt nio kunskapsfrågor kan bero på att en betydande del respondenter angav sig ha eftergymnasial utbildning i ämnet. De egna kunskaperna uppfattades som tillfredsställande av respondenterna. Trots detta angavs förekomst av riskfyllda beteenden. Det är relevant att kritiska moment kopplade till livsmedelshygien fortsatt lyfts, oavsett kunskapsnivå och tilltro till egen förmåga.

  • 37.
    Andersson, Eva Lena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Klagandet och det svåruppnåeliga kroppsidealet2015Ingår i: Klagandets diskurs: -matforskare reflekterar / [ed] Christina Fjellström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2015, 1, s. 137-140Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Andersson, Isabell
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Eriksson, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kokböcker för barn: Sammanställning av utbud och analys av dessinledningar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Sverige anses vara det land där det ges ut flest antal kokböcker per år och invånare vilket speglar ett stort matintresse i landet. Tidigare studier visar att det finns ett eget intresse hos barn att laga mat. Kokböcker kan då vara betydelsefulla redskap och bra källor till näringsinformation samtidigt som de bär på antaganden om människans förhållande till mat och matlagning. Kokböcker uppmärksammas på flera sätt i det svenska samhället men forskning och tillgång på statistik om kokböcker för barn är begränsad.

    Syfte: Att undersöka utbudet av kokböcker för barn i Sverige inom tidsperioden 2003–2017 samt hur mat och matlagning framställs i dessa.

    Metod: Uppsatsen bygger på två metoder. En kvantitativ sammanställning över utbudet av kokböcker för barn utfördes genom en litteratursökning vilken låg till grund för en gruppering i kategorier och inriktningar. Den största gruppen analyserades sedan med hjälp av kvalitativ analys av böckernas inledningar.

    Resultat: Utbudet av kokböcker för barn var brett och varierande. Samtidigt visar uppsatsens resultat att två grupper dominerade utbudet: ”Matlagning och bakning, Allsidig” samt ”Bakning, Sötsaker”. Den kvalitativa analysen identifierade tre centrala teman: gemenskapsbyggande, okomplicerat och kulinariskt.

    Slutsats: Utbudet av kokböcker för barn är brett och täcker en rad olika områden. På så sätt tillgängliggör böckerna kunskaper kring både matlagning och bakning inför olika sociala sammanhang. Kokböckerna framställer en bild av att mat och matlagning handlar om mycket mer än bara maten i sig. Det är något som barn ska njuta av i samvaro med andra vare sig det är något enkelt eller festligt.

  • 39.
    Andersson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Jakobsson, Camilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Fyra små rätter: ett utvecklingsarbete av E-kost2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande inom den svenska vården. Att upprätthålla en god nutritionsstatus och att få i sig tillräckligt med protein är av stor betydelse för en patients tillfrisknande. Vid sjukdom är det vanligt att aptiten minskar och att den sjuke drabbas av illamående, trötthet och smärta och därför inte vill eller orkar äta tillräckligt stora portioner med mat. Ett sätt att hjälpa svårt sjuka patienter att få i sig tillräckligt med energi är att servera en så kallad E-kost: protein- och energirik kost. E-kosten består av mer energität mat och därav mindre portioner samt en hög andel protein.

    Syfte: Syftet med uppsatsen var att utveckla menyn för E-kost till en flerrättersmeny på ett utvalt lasarett samt att utvärdera densamma med hjälp av enkätundersökningar.

    Metod: En meny togs fram där lunch och middag bestod av fyra små rätter. Menyn utgick från den befintliga menyn för E-kost på lasarettet och utgjorde en veckas matsedel.

    För att utvärdera om den nya menyn uppskattades mer av patienterna än den befintliga menyn utfördes en enkätundersökning bland inneliggande patienter som åt E-kost. Enkätundersökningen utfördes under två omgångar. Den första undersökningen gjordes under två veckor då den befintliga menyn serverades. Den andra undersökningen gjordes under en vecka då den nya menyn prövades. En muntlig utvärdering gjordes efter testveckan med personalen i köket och på avdelningarna som deltog.

    Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de två enkätundersökningarna men den nya menyn fick positiv respons från såväl patienter, vårdpersonal och kökspersonal. Författarna tror på konceptet med flera rätter per måltid.

  • 40.
    Andersson, Lina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Ferdinandsson, Caroline
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Betydelsen av föräldrafokus vid fetmabehandling för barn i förskoleåldern: analys av halvtidsdata från Mer och Mindre-studien2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Andersson, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Schink, Rebecca
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion: En kvantitativ studie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras livsmedelsval.

    Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras livsmedelsval.

    Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com. Enkäten innehöll 21 frågor. Den utformades och genomfördes på www.webbenkater.com.

    Resultat: 150 studenter besvarade enkäten. 89 % anser det vara viktigt att handla miljövänliga livsmedel. Faktorerna pris, smak, hälsa och närproducerat prioriterades högre än ekologiskt. 87 % menar att ekologiska livsmedel innehåller färre gifter än icke-ekologiska livsmedel. 65 % ansåg att ekologiska livsmedel är bättre för miljön än icke-ekologiska livsmedel. Cirka en tredjedel (35 %) menar att ekologiska livsmedel smakar bättre än motsvarande icke-ekologiska livsmedel. Att köpa svenskt anses av flest (36 %) som den viktigaste handlingen för att handla miljövänligt. 66 % tror att ett integrerat system mellan ekologiskt och konventionellt vore bäst för en hållbar livsmedelsproduktion. Slutsats: De undersökta studenternas positiva förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion är inte tillräcklig i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Konsekvensera som uppstår från respondenternas förhållningssätt är att många andra faktorer så som pris, smak och hälsa anses viktigare och prioriteras högre än de miljömässiga faktorerna. Detta innebär att konsumenters stöd och arbete för en hållbar utveckling av livsmedelskonsumtion och produktion många gånger uteblir.

  • 42.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Levak, Nicholas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kostintag hos amputerade: En jämförande undersökning av energiintag, mikronutrientsintag och intagsfrekvenser i relation till Riksmaten 2010/20112017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Det finns anledning att tro att amputerade har en ökad risk för både viktuppgång och näringsbrist. Övervikt kan medföra särskilt stora negativa konsekvenser för denna patientgrupp och förutsättningarna för fysisk aktivitet är ofta begränsade. Nutritionsrelaterade problem som kan uppstå efter amputation är ett outforskat ämne och kostintag kan undersökas i jämförelse mot Riksmaten för att bättre förstås.

    Syfte: Att undersöka intag av energi- och mikronutrienter, samt intagsfrekvenser av utvalda livsmedel bland amputerade och att jämföra detta mot resultatet i Riksmaten 2010/2011.

    Metod: Deltagarna rekryterades genom sociala medier, ortopedverkstäder och rehabiliteringscenter runt om i Sverige. Datainsamlingen skedde genom en kostregistrering över fyra dagar och en tillhörande enkät utformad specifikt för amputerade, med Riksmatens material som mall.

    Resultat: Totalt deltog 8 personer i kostregistreringen och 7 deltagare besvarade även enkäten. Energiintaget understeg beräknat energibehov med 30 procent, och var cirka 15 procent lägre än i Riksmaten för båda könen. Flera deltagare nådde inte AR för vitamin D, folat och järn, och intaget av mikronutrienter var överlag lägre bland de amputerade deltagarna.

    Slutsats: Resultatet pekar i linje med ett sänkt energiintag efter amputation men på grund av det lilla antalet deltagare kan inga generaliseringar göras. Det finns anledning att undersöka detta, och intaget av vitamin D i framtida studier.

  • 43.
    Andersson, Sara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Dietistens nutritionsbehandling vid Irritable Bowel Syndrome: En enkätsundersökning inom primärvård och sluten vård2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig funktionell mag-tarmsjukdom. Sjukdomen har i studier visats vara socialt hämmande och påverkar livskvaliteten negativt. Irritable bowel syndrome är en vanlig diagnos hos dietisten och målet med nutritionsbehandlingen är att uppnå ett optimalt näringsintag genom individuellt anpassade kostråd. Som dietist har man en skyldighet att jobba enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta, i kombination med att det vetenskapliga underlaget bakom nutritionsbehandling vid IBS är något vaga, motstridiga och där nyare rön är på väg att ta plats, kan leda till ett dilemma.

    Syftet är att undersöka vilken nutritionsbehandling dietister inom primärvården och slutenvården ger till patienter med IBS.

    Metod En webbenkät innehållande 24 frågor sändes ut till 392 svenska dietister inom primärvård och slutenvård. Enkäten innefattade frågor om kostråd vid olika subgrupper, probiotika, fermenterbara oligo- di- monosackarider och polyoler (FODMAPs) samt om användandet av nutritionsbehandlingsprocessens (NCP).

    Resultat Totalt erhölls 186 besvarade enkäter, varav 70% fullständigt besvarade. Totalt 91% rekommenderade intag av probiotika. En fjärdedel av dietisterna kände inte till FODMAPs. Vidare var det 29% som använde sig av nutritionsbehandlingsprocessens (NCPs) diagnossättning vid bedömning av IBS medan 55% aldrig gjorde det.

    Konklusion Denna studie har bidragit till den första kartläggningen av den nutritionsbehandling svenska dietister inom primärvård och slutenvård ger vid IBS. Fler studier med högre svarsdeltagande välkomnas.

  • 44.
    Andersson, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sundström, Ulrika
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Allergi i hem- och konsumentkunskap, en livsviktig kunskap: Hem- och konsumentkunskapslärares erfarenhet av allergi och överkänslighet inom skolan och den egna undervisningen2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mat är en central del i våra liv. Att få uppleva matglädje och dela en måltid med andra människor har stor social betydelse för oss. För en person som har allergi eller annan överkänslighet kan det vara svårt att uppleva detta. Allergi, astma och överkänslighet är idag ett växande hälsoproblem.

    Syftet är att få en förståelse för hur lärare i hem- och konsumentkunskap hanterar och arbetar kring allergier i undervisningen. Den metod som valts är kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i ämnet hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna har genomförts med sex stycken verksamma lärare. I intervjuerna framkom det att de äldre lärarna är nöjda med sin kompetens. De yngre lärarna som inte har lika många års erfarenhet i yrket, känner dock att kunskaperna ibland brister. Allergier är ett område som inte är högt prioriterat i undervisningen. Lärarna brukar ge lite allmän information om allergier till alla elever, främst om de stora grupperna som gluten och laktos. Lärarnas arbete kring recepten ser olika ut. Trots att det ibland är svårt att hitta recept så strävar ändå lärarna efter att eleverna ska laga så lika rätter som möjligt. Lärarna vill inte att någon elev ska känna sig utanför och därför är det viktigt att alla får laga likvärdiga rätter.

  • 45.
    Andrén, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Dahl, Josefin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Val av matfett och fiskintag, samt källor till kostinformation, bland universitetsstudenter i relation till svenska kostråd2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En ofördelaktig hälsotrend relaterat till bristande kostvanor sprider sig över världen. Flera studier visar att universitetsstudenter har bättre kostvanor än personer med lägre utbildning. Vana är en stark komponent när det kommer till livsmedelsval. Kostråd ges ut för att främja folkhälsan, men följsamheten och kunskapen kring råden är låg.

    Syfte: Att undersöka vad studenter väljer för matfett vid matlagning, bakning och smörgåsberedning, samt i vilken omfattning de äter fisk. Vidare undersöka anledningar till dessa val och hur fördelningen ser ut för kvinnor respektive män, samt vilka källor till kostinformation studenterna använder sig av.

    Metod: En enkätstudie genomfördes vid två campus vid Uppsala Universitet. Resultaten redovisades i tabeller och diagram.

    Resultat: Olja var det matfett som främst användes i matlagning. I bakning var smör vanligast och vid smörgåsberedning använde merparten bordsmargarin med 70-80 % fett. Vana och smakpreferens påverkade matfettsvalen främst. De flesta deltagarna åt fisk mer sällan än en gång per vecka. Endast 24 % åt fisk i enlighet med rekommendationer. Av deltagarna kände 47 % till Livsmedelsverkets kostråd, och 58 % av dessa besvarade frågor angående råden korrekt. Internet var den främsta källan till kostinformation.

    Slutsats: För deltagarna i denna undersökning fanns utrymme för förbättring när det kom till vilka livsmedelsval som görs för att bättre uppfylla Livsmedelsverkets rekommendationer. Kunskap kring livsmedelsval och anledningar till detta är viktigt i dietistens arbete för att förbättra folkhälsan.

  • 46.
    Antell, Sarah
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Rüdén, Linnéa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Mellan integration och identitet: Personalens upplevelser av den gemensammamåltiden på HVB-hem för ensamkommande barn2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att dela en måltid förenar människor och är ett uttryck för tillhörighet. Måltidens betydelse för barn som bor på institutioner är dock ett outforskat område, i synnerhet för ensamkommande barn. Denna kunskapslucka är särskilt aktuell idag på grund av de senaste årens flyktingströmmar till Sverige som har inneburit att allt fler hem för vård och boende (HVB-hem) har ensamkommande barn som målgrupp.

    Syfte: Att undersöka hur personal på HVB-hem för ensamkommande barn upplever måltidens betydelse.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män, alla behandlingsassistenter från fyra olika HVB-hem i ett län i Mellansverige. Ett inklusionskriterium var att alla informanter var involverade i måltiderna på verksamheten. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med tematisk analys.

    Resultat: Tre teman identifierades: Mötet, Menyn och Huvudgästen. Personalen betraktade måltiden som en viktig samlingspunkt i verksamheten något som dock upplevdes svårt att uppnå i praktiken. Vidare anpassades menyn utifrån ungdomarnas preferens och bakgrund. Huvudgästerna, de ensamkommande barnen, skildrades både som flyktingar med ett påverkat förhållande till mat men också som tonåringar med ett okomplicerat ätbeteende.

    Slutsats: Den gemensamma måltidens betydelse på HVB-hem besitter både likheter och skillnader med familjemåltiden. Personalen visade genom den gemensamma måltiden ett hänsynstagande gentemot ungdomens cuisine som en del av identiteten och serverade bekant mat. Däremot lärdes målmedvetet svenska normer kring måltiden ut vilket möjligen kan förklaras genom att det upplevdes som ett första steg i integrationen. Vidare pågår ungdomarnas integration och asylprocess parallellt med identitetsarbetet vilket utgör en stor skillnad jämfört med ungdomar vid den traditionella familjemåltiden.

  • 47.
    Anund, Sofi
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lund, Karolina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Unga kvinnors kunskap om folsyra: En kvantitativ enkätundersökning2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor i fertil ålder har ett förhöjt behov av folsyra. Skulle de bli gravida utan tillräcklig mängd folsyra löper fostret risk för neuralrörsdefekter, NTD. Tillskott av folsyra minskar risken för NTD med 40-80 %. Internationell forskning visar att kunskapen om folsyra hos unga kvinnor är låg, samtidigt som intaget hos denna grupp i Sverige idag bara är cirka hälften av aktuella rekommendationer.

    Syfte: Att undersöka unga kvinnors kunskap om sambandet mellan folsyra och risk för fosterskador samt rekommendationen av supplementering.

    Metod: En webbaserad enkätundersökning via Facebook. Ett bekvämlighetsurval användes och 212 kvinnor i Sverige mellan 18-30 år deltog.

    Resultat: Kunskapen om folsyra hos deltagarna är låg. Ingen deltagare kände till samtlig fakta som efterfrågades. Endast 1 % hade rätt på fyra av fem kunskapsfrågor. 12 % hade fullständig eller viss kunskap om vilka livsmedel som är folatrika. 36 % kunde koppla folsyrasupplementering till en minskad risk för fosterskador. 13 % kände till att det finns en rekommendation av supplementering. 17 % visste när supplementeringen bör tas för bästa effekt. 11 % kände till den rekommenderade mängden av supplementering. 14 % tog folsyratillskott. Samband kunde ses mellan kunskapsnivå samt supplementering och ålder, sysselsättning och fysisk aktivitetsnivå.

    Slutsats: Kunskapen om folsyra och rekommendationen av supplementering bedöms vara för låg. Resultaten från denna undersökning ger ytterligare stöd till att kommunikationen om folsyra som ges till kvinnor i fertil ålder är otillräcklig.

  • 48.
    Apelman, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Veskoukis, Angelica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Det rationella,  det trovärdiga och  det ideologiska: Budskap i marknadsföring av kosttillskott i svenska tidskrifter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nationella rekommendationer avråder från allmän användning av kosttillskott. Ändå visar försäljningsstatistik och kostundersökningar att många svenskar konsumerar kosttillskott. Vi var intresserade av att studera budskap kring kosttillskott som sänds via svenska media.

    Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga och tolka budskap i annonser som marknadsför kosttillskott i kommersiella svenska tidskrifter. Metod: Metoden som användes för att kartlägga och tolka budskap var en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Texterna transkriberades och innehållet kodades. Därefter kategoriserades och abstraherades innehållet för att identifiera centrala teman som beskriver centrala mönster.

    Material: För att begränsa materialet till enbart annonser för kosttillskott formulerades ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Här inkluderades produkter med märkningen kosttillskott eller dietary supplements, samt produkter som angavs innehålla minst en typ av vitamin eller mineral och säljas i avgränsade doser. Totalt inkluderades 29 annonser i nio olika tidskrifter. Tidpunkt för materialinsamlingen var april 2017.

    Resultat: Tre centrala teman identifierades: det rationella, det trovärdiga, samt det ideologiska. Dessa beskriver centrala mönster bland budskapen.

    Diskussion och slutsats: Resultaten i denna uppsats tyder på att det finns tre teman bland de budskap som återfinns i annonser som marknadsför kosttillskott i svenska tidskrifter. Rationella budskap om att kosttillskott är nödvändigt, har en förmåga att behandla hälsoproblem och skydda mot hälsorisker, samt hälsoförbättrande egenskaper. Andra mönster som framställs är trovärdighet som har belägg i vetenskaplig forskning och personliga upplevelser, samt ideologiska budskap om att kosttillskott är naturligt och helande förmågor.

  • 49.
    Appelgren, Fredrika
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Johansson, Linnéa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Vilse i kostrådsdjungeln: En kvalitativ studie om källor till kostinformation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Den kostrelaterade ohälsan ökar kraftigt samtidigt som hälsofrämjande myndigheter motsägs av självutnämnda kostexperter. I vilken utsträckning de olika kostråden baseras på vetenskap varierar.

    Syfte: Denna studie syftar till att undersöka faktorer bakom val av källor till kostinformation.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med sex informanter (50% kvinnor, ålder 21-28 år).

    Resultat: Tre teman identifierades i analysen: "tillgänglighet", "trygghet" och "förpackning". Aktiva sökningar efter kostinformation gjordes främst via internet av bekvämlighetsskäl. Grundat i tillit tar många utan vidare funderingar till sig råd förmedlade av familj, vänner, personer med experttitlar samt starka varumärken. Väl förpackad information ökar trovärdigheten. Kunskapsnivå och intresse för ämnet påverkade informanternas informantionssökande. Tryckta källor hade generellt högt förtroende, men aktualitet prioriterades över detta. Informanternas kännedom om Livsmedelsverket har i denna studie visats vara låg, vilket även stämmer överens med tidigare studier gällande denna åldersgrupp.

    Slutsats: Flera faktorer påverkar valet av källa till kostinformation. Den faktor som var viktigast för denna grupp informanters val av källa var bekvämlighet, följt av informationens förpackning. Ett källkritiskt förhållningssätt fanns hos informanterna men var inte avgörande för vilken källa som tillslut valdes. Resultaten från denna studie föreslår att fokus kan riktas mot hur informationen förpackas samt retoriskt förmedlas eftersom det visats spela en avgörande roll för informanternas val av källa.

  • 50. Asplund, Kjell
    et al.
    Axelsen, Mette
    Berglund, Göran
    Berne, Christian
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper.
    Karlström, Brita
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lindahl, Bernt
    Lindblom, Jonas
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Funktionell farmakologi.
    Norlund, Anders
    Rosén, Måns
    Ränzlöv, Ewalotte
    Täljedal, Inge-Bert
    Wolk, Alicja
    Mat vid diabetes:  En systematisk litteraturöversikt2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 1 - 50 av 616
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf