uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 62
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Henrik
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 51-62Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid UPPSAMs vårsymposium 2014 deltog Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby, och presenteradeoch diskuterade tillsammans med Petri Storlöpare dokumentärfilmen ”Den Sista Generationen?”där Henriks projekt att under ett år, 2012–2014, leva på traditionellt sätt följdes av Petris kamera. HenrikAndersson är förutom att verka för skogssamiska tradition och hantverk också en flitig skribent på Facebook[facebook.com/henrik.andersson.982] och driver aktivt olika frågor som alla handlar om att värna samiskamarker och vatten för nutida renskötsel och kommande generationer.May-Britt Öhman och Henrik Anderssons samarbete och utbyte inleddes 2013. May-Britt har med godkännandeav Henrik valt ut statusuppdateringar i ord och ett flertal bilder från 7 juli 2014 till 4 september2015. Innehållet är alltifrån vardagslivsreflektioner, glada tillfällen, till kritik mot skövlingen av den samiskarenskötselns marker och vatten. Ett återkommande tema i inläggen är kampen för att freda markerna motaggressiva vindkraftsexploatörer såsom företaget Vasavind och även på senare tid Vattenfall. Texten är skrivenfrån mobiltelefon och har redigerats något för läsbarhet. I det stora hela är det dock återgivet i sammaversion som återfinns på Henriks öppna Facebookvägg. Inläggen återges även i den ordning de förekommerpå Facebook, det vill säga med det senaste inlägget först.

  • 2.
    Elovaara, Pirjo
    et al.
    BTH.
    Sefyrin, JohannaMittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier.Öhman, May-BrittUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.Björkman, Christina
    Travelling thoughtfulness: feminist technoscience stories2010Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 3. Gärdebo, Johan
    et al.
    Öhman, May-BrittUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.Maruyama, HiroshiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Hugo Valentin-centrum.
    Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RE: Mindings brings together indigenous scholars, artists and activists, and indigenous allies to speak of whose positions, contexts and experiences it is that inform the construction of knowledges, histories and sciences. In short, whose experience counts? The purpose of RE:Mindings is to encourage its authors and readers to investigate what it means to resist exploitation of humans, non-humans and nature within the frames of modern nation states. Examples are provided from communities within or across the borders of existing nation states: Sámi and Saepmie/Sábme/Sápmi in Fenno-Scandinavia; Aboriginal-Martu in Australia; Ainu people in Japan, Dakota-Native Americans in USA and Mapuche in Chile. This publication originates from the supradisciplinary symposium RE: Mindings; Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land-, Water-, Body-, and Lab-scapes, held at Uppsala University, 10-12 October 2012.

    The RE:Mindings publication has been funded through research projects financed by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) and Formas - the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

  • 4.
    Hammarström, Gunhild
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Berg, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Holmberg, Tora
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Malmberg, Denise
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Wahlström, Helena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Verksamheten vid Centrum för Genusvetenskap: Framtidsgruppens överväganden och förslag2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5. Hoag, Heather J.
    et al.
    Öhman, May-Britt
    KTH, Teknik- och vetenskapshistoria.
    Turning water into power - Debates over the development of Tanzania's Rufiji River Basin, 1945-19852008Ingår i: Technology and culture, ISSN 0040-165X, E-ISSN 1097-3729, Vol. 49, nr 3, s. 624-651Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6.
    Idenfors, Annika
    et al.
    Umeå Universitet.
    Sandström, Camilla
    Umeå Universitet.
    Hanberger, Anders
    Umeå Universitet.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, Centrum för hälsa och byggande, CHB.
    När det brister: En studie av dammsäkehet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar resultat från en studie om dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs två reglerade älvar i Västerbotten. Syftet med studien är att undersöka hur dammsäkerhetsarbetet, när det gäller dammbrott, säkerhetsarbete mot översvämningar och incidenter relaterade till nyttjandet av älvarna, är organiserat och fungerar längs Skellefte- och Umeälven. Övriga älvar i länet samt gruvdammar ingår inte i undersökningen. Det ansvar som Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), försvarsmakten, Boverket, Vägverket och polisen har för att förebygga och agera i samband med översvämningar behandlas inte heller i studien.

    Rapporten baseras på en litteraturöversikt rörande den senaste forskningen på området, dokumentstudier, intervjuer med säkerhetsansvariga vid Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå, Vännäs, Lycksele och Skellefteå kommun, samt två vattenregleringsföretag.

    Studien tar sin utgångspunkt i begreppet mänsklig säkerhet och analyserar dammsäkerhet och säkerhetsarbete utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Det innebär att varje teknisk konstruktion, varje tekniskt system, såsom vattenkraftverk och dammar, där olika tekniska instrument används för att kontrollera och reglera vattenflöden och producera elektricitet, också utgör sociala system. Det innebär att rapporten uppmärksammar deltagande och delaktighet som en central aspekt av säkerhetsarbetet.

    Utifrån resultaten drar studien följande slutsatser:

    • Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsarbetet mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven uppvisar brister ifråga om resurser, kompetens och insyn.
    • Dammsäkerhetsarbetet inkluderar inte allmänhetens säkerhet vid och på dammar (public safety around dams).
    • Det finns oklarheter rörande vem som har ansvar för dammsäkerhet och för säkerhetsarbete mot översvämningar.
    • Dammsäkerhetsarbetet i Västerbotten inkluderar endast i begränsad omfattning sociala aspekter, lokal kunskap tas inte tillvara, och allmänhet och rättighetsinnehavare ignoreras i stor utsträckning i säkerhetsarbetet.
    • Det är generellt svårt att bedöma effekter av säkerhetsarbetet kring dammar och längs älvarna, men klart är att pågående säkerhetsarbete, i form av till exempel enskilda projekt och övningar, ökar kunskaperna om risker och ansvar, samt stärker samverkan mellan olika aktörer.
    • Dammsäkerhet uppfattas främst handla om tekniska konstruktioner medan människa-maskin- natur och mellanmänskliga och organisatoriska säkerhetsaspekter hamnar i skymundan.
  • 7.
    Larsson, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Sámi Land Free University.
    Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak - Gállok2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam – Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam/VulkanMedia , 2017, s. 37-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser problemet med bristen på kunskap om samisk arkeologi och historia.  Kunskapsunderlaget, det samiska kulturarvet, har inte tillräckligt inventerats, dokumenterats och analyserats. Detta har sin grund i kvardröjande socialdarwinistiska idéer om samerna som ett folk utan historia tillsammans med nationalistiska synsätt där den svenska arkeologin är norm.

    Artikeln behandlar hoten mot det samiska kulturarvet, vilket, om det inte är inventerat och registrerat kan förstöras av skogsbruk och andra exploateringar. Dessutom uppmärksammas de inte när länsstyrelserna bestämmer utredningsområden och när antikvariska arbeten planeras inför exploateringar.

    Artikeln argumenterar för att kunskaperna om det samiska kulturarvet bör fördjupas, i synnerhet rörande skogssamiska och sjösamiska lämningar, men också fjällsamiska lämningar i vinterlanden i skogsområden i inlandet och ut mot kusten.

    Den ojämlika fördelningen av resurser i samband med Riksantikvarieämbetets tidigare fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, där i södra Sverige såväl förstagångs- som revideringsinventeringar genomförts, medan större delen av Sápmi inte ens har förstagångsinventerats belyses. Länsstyrelserna i söder har  nu ett betydligt bättre underlag när det gäller att bedöma fornlämningsbilden och bestämma utredningsområden och behovet av antikvariska insatser inför exploateringar. Behovet av kompletteringar finns dock även i södra Sverige, eftersom våra kunskaper om fornlämningstyper förändras, samt att samiskt arv finns även här. En fallstudie av Kallak- Gállok belyser frågorna i detalj. 

  • 8. Persson, Marie
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Visions for a Future at the Source: The Battle against the Rönnbäck Nickel Mining Project2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Gördebo, Johan; Öhman, May-Britt; Maruyama, Hiroshi, Uppsala: The Hugo Valentin Centre , 2014, s. 103-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Silversparf, Agneta
    Silbonah Sámesijdda.
    Samisk släktforskning som motstånd och verktyg: mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 16-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer.  Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.

    I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.

    Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015. 

  • 10.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Investigating Bombshells Contaminations of the Waters of the Lule River Catchment Area: Some Conclusions from a Pilot Study made with Supradisciplinary Research Methodologies (Nausta, Udtja and Neat)2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Johan Gärdebo, May-Britt Öhman, Hiroshi Maruyama, Uppsala: Uppsala University, 2014, s. 193-199Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This articel is based on the presentation made at the RE-Mindings symposium 2012 with the aim to raise the understanding of the importance of the cumulative effects of industrial activities and military activities on water quality in Sápmi. The investigations which it is based upon were made in a supradisciplinary collaboration with local inhabitants in Udtja, Vidsel and Jokkmokk.

  • 11. Tunón, Håkan
    et al.
    Frändén, MäritUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Hugo Valentin-centrum.Ojala, Carl-GöstaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia, Arkeologi.Öhman, May-BrittUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Uppsala mitt i Sápmi: Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4-5 maj 20112012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Tuorda, Tor L.
    Sámi Land Free University.
    Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar: Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Vulkanmedia , 2017, s. 120-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om arbetet med artikeln samt språkförklaringar

    Berättelsen levandegör med en blandning av fiktion och fakta historien om laxfisket och naturresurserna i samernas land, Sábme, som varit kärnan i det moderna Sveriges ‒ Svea rikes ‒ välstånd sedan staten etablerades på 1500-talet, samt även relationerna före detta. Det är malmen, skogen, vatten(kraften) som genom kolonisationen gjort den svenska staten Sverige rik. Såväl kyrkan som staten, inklusive utbildningsväsendet – universiteten ‒ har kunnat byggas på grundval av denna koloniala exploatering. Även om det finns många studier av denna koloniala historia, är den ännu långtifrån erkänd. Ordet "kolonisation" används sällan, även om det är exakt samma mekanismer som använts, som i de europeiska stormakternas koloniala välden runtom i världen. Kolonisationen av Sábme började vid etablerandet av den moderna nationsstaten Sverige, och silverutvinningen liksom laxfisket var under 1600-talet viktiga inkomster för stat och kyrka.

    Lule älv/Julevädno var en gång en av Sveriges mest laxrika älvar.  Laxen var en viktig mat resurs för befolkningen i älvdalen, förutom att den även gav stora merinkomster till kolonisatörerna.  Idag är Julevädno helt vattenkraftutbyggd. Älven producerar tio procent av Sveriges totala elproduktion och laxen kan inte längre vandra upp. Första stoppet är redan vid Bodens vattenkraftverk.

    Silverutvinningen har följts av många andra gruvetableringar i samiskt territorium och för närvarande är nu gruvprospekteringarna runtom i Sábme föremål för starka protester och motstånd från samer och lokalbefolkning. Urfolket protesterar här ‒ liksom runtom i världen ‒ mot den fortsatta aggressiva kolonisationen och förstörelsen av land och vatten. Tor Lundberg Tuorda använder i berättelsen skrönan om silverskatten på Drakaudden för att levandegöra historien utifrån de källor som berättar om silvertransporterna till och från Huhttán, Kvikkjokk, samt laxfisket vid Edefors. 

    Det samiska namnet på Edefors är Luossamuorrke – laxmårkan eller Badjemuorkke – den övre mårkan.[1] Muorkke är det samiska ordet för den plats där man drar båtar mellan två vattendrag, på svenska har det blivit översatt till”mårka”.  Den övre mårkan är enligt Korhonen (2007) förhållande till den nedre, vid Heden, Boden, Vuollemuorkke.

     

    Tor Lundberg Tuorda har gett förslag på samiska namn av andra platser. Laxholmen - Luossasuoloj efter lax – luossa, ö/holme – suoloj.  Laxholmen får därför i berättelsen namnet Luossasuoloj. Luossagårttje – för själva fallet är konstruerat av Luossa – lax och gårttje – fall.  Gedkevárre är det kända äldre samiska namnet på Silbbátjåhkkå, Silvertoppen, som fick namnet vid silverbrukstiden. Det finns omnämnt i Kenneth Awebros bok ”Luleå silververk” dock som ”Kedkevare”.

    Händelserna och personnamnen är fiktion, förutom Jakob Ulvsson, Olof Björnsson, båda ärkebiskopar, samt Tiock. Bergmästaren Isak Tiock var en ökänt hårdför bergmästare.

    Artikelarbetet har finansierats av forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”, finansierat av FORMAS 2012-2015, lett av May-Britt Öhman, samt forskningsnoden ”Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna” finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. May-Britt Öhman har, tillsammans med av Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson, bidragit med särskild vetenskaplig granskning. Olavi Korhonen har bidragit i frågan om samiska ortsnamn.  Arkivbilder från Luossamuorrke har sökts fram av May-Britt Öhman med hjälp av Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda; Tom Silvennoinen, Ortshistoria.se och de slutliga bilderna har grävts fram och levererats av Berit Åström, Norrbottens Museum bildarkiv och samlingar.

    [1]  Se Sametingets hemsida Ortnamn med lulesamisk stavninghttps://www.sametinget.se/1670 ; Korhonen/Anderson 1994 respektive 2010, samt Korhonen, 2010. 

  • 13. Öhberg, Emilia
    Becoming An Ally: Beginning to Decolonise My Mind2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this project is to investigate howdecolonial research can be conducted in practice whenthe researcher is a member of the majority population.I ask: what does it mean to be an ally as well as anacademic? Through autoethnography and ParticipatoryAction Research (PAR) I am attempting to “decolonisemy mind” in order to unlearn oppressive systems ofknowledge and I am using academic disobedience asan intentional strategy to disrupt colonial epistemichegemonies. Following feminist and other criticaltheory traditions and using decolonial and indigenousresearch ethics I am criticising the remnants of positivistresearch structures that exists within the social sciencesand the colonising, racialised, gendered and classed wayin which knowledge is traditionally constructed.I am also attempting to position PAR as adecolonising research methodology. Because a PARanimator does not have an automatic right to writeup and disseminate the knowledge that has beencollectively constructed by the co-researchers, however,I am inserting myself into the narrative in order toAbstractdisrupt the traditional academic voice. I attempt toquestion critically how I (auto) act in relation to myown culture and Sámi culture (ethno) through theprocess of reflective writing and analysis (graphy) – inother words, autoethnograpy.I set out to conduct a PAR project within a Sámiorganisation in Stockholm but despite my efforts theproject never really got off the ground. So apart fromexploring my own positionality relative to the Sámi,and apart from constructing an argument for decolonialresearch and allyship, this essay also offers my thoughtson why the project didn’t happen and my journey intolearning how to be a better academic ally.

  • 14.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Being May-Britt Öhman: Or, Reflections on my own Colonized Mind Regarding Hydropower Constructions in Sápmi2010Ingår i: Travelling thoughtfulness: Feminist technoscience stories / [ed] Pirjo Elovaara, Johanna Sefyrin, May-Britt Öhman, Christina Björkman Elovaara, Umeå: Umeå University Department of Informatics , 2010, s. 269-292Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Confronted by new knowledge of her own past, her own family history and a Sámi heritage, the author in this essay navigates on a familiar but now suddenly at the same time unknown Lule River, through familiar land- and waterscapes, now altering before her eyes. The essay is a postcolonial feminist search for the past, attempting at translating it to the present, and pondering on who the author, with this new knowledge, her self actually is. Or want to be. It is a reflection over what parts of her past that has been hidden to her, why it was concealed, and what those acts, by other people – contributing to hiding her past - means to her, today, for her academic research on large scale hydropower exploitations in Sápmi, Sweden.

  • 15.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Bortom gruvTäringen:: Hållbara framtider i Jokkmokk genom samverkan mellan forskning, kultur, näringsliv, samiska traditioner och kunskap2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte: Jokkmokk är en kommun där man har en stark framåtanda inom näringar som anknyter till samiska traditioner och kunskap. Trots detta återkommer beskrivningar av Jokkmokk som en döende ort och gruvindustri framhålls som något av en ”sista utväg” för att orten inte ska dö ut. Detta seminarium/workshop tar avstamp i utgångspunkten att Jokkmokks kommun är en högst levande kommun med livskraftig småskaliga näringar vilka har fast förankring i samisk kultur och tradition. Det finns 193 rennäringsföretag, ett flertal hantverksföretag, Ájtte fjäll och samemuseum , samisk slöjd och konst - duodji, Samernas utbildningscentrum  med utbildning inom samisk kultur och näring, turism och ekoturism och inte minst världskulturarvet Laponia.  Återkommande omfattande kultur- och näringsevenemang är Jokkmokks vintermarknad, en samisk utomhusmarknad sedan drygt 400 år förlagd till början av februari. Denna lockar mellan 30-40 000 besökare till en kommun som har drygt 5000 invånare.

    Kommunen inrymmer dessutom ett flertal storskaliga vattenkraftverk och producerar elkraft för hela Sverige. De prospekteringar för gruvindustri som genomförts av främst utländska bolag de senaste åren har inneburit att konflikter uppstått lokalt mellan motståndare och förespråkare samt att osäkerhet uppstått vad gäller framtiden för de existerande näringarna. Rennäringen – en av de viktigaste grunderna i samisk kultur och tradition i området – riskerar att helt slås ut i kommunen. Ekoturismen likaså, liksom att Laponia riskerar att förlora sin världsarvsstatus.

    Dessutom innebär etablerande av gruvindustri –beräknad livslängd på 30 år - med självklarhet giftiga utsläpp i marker och vatten samt stora risker för dammhaverier i existerande vattenkraftdammar och magasin där konsekvenserna blir katastrof i hela Lule älvdal med såväl tusentals dödsoffer som långtidsevakuering av både Boden och Luleå.

     

    Vid seminariet är syftet därför att dels visa på styrkorna i Jokkmokks kommun i de olika nu existerande sektorerna, dels visualisera och presentera faktiska konsekvenser av gruvetableringar inom kommunen – med hjälp av existerande forskning – samt att diskutera möjligheter för existerande hållbara näringar och verksamheter inom kommunen att stärkas genom samverkan med forskning.

    Målet är att under dagen, genom mötet och presentationerna, så frön till möjliga samverkansprojekt och att inleda diskussioner om nödvändigt arbete för att söka finansiering för dessa.

    Långsiktigt mål

    På sikt hoppas vi kunna bidra till stärka det lokala småskaliga och hållbara företagandet i Jokkmokks kommun, och använda denna samverkan som en modell för liknande satsningar i andra glesbygdskommuner i Sápmi - Sameland, där de samiska traditionerna och kunskaperna kan stärkas och synliggöras på olika sätt.

    Med olika visualiseringsmetoder som exempelvis GIS kan de omfattande negativa konsekvenser av stora miljöförstörande industriella ingrepp göras synliga för lokala invånare och beslutsfattare, så väl som på nationell nivå. Tanken är även att lägga grunden för en samisk forskningspolicy, för samisk medverkan och ökat antal samer som forskar om samiska angelägenheter. Samt att utveckla etiska riktlinjer för forskning om och med samer och samiska traditioner och kunskap.

     

  • 16.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization2015Ingår i: Indigenous Knowledge Sovereignties and Scientific Research / [ed] Sandra Harding/Kyle Powys Whyte, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    May-Britt Öhman, Uppsala University (may-britt.ohman@gender.uu.se)

     

    Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization

     

    The production of technological modern identities within Scandinavia rests on the dispossession of Sámi people from our traditional lands, and thus our identities related to land and water. Technoscientific language and imagery continue to shape and reflect power relations which favor the modern nation states and dis-favor Sámi rights. Meanwhile there is currently a void of Sámi research platforms available, especially within Sweden. The vast majority of scholars doing research on Sámi territory and Sámi people are themselves non-Sámi. The current situation is highly problematic. It contributes to the creation of epistemological contexts which support increasing colonial exploitation and destruction of Sámi traditional territories. This paper describes an ongoing project to establish important structures and platforms to accommodate research initiated and led by Sámi in order to promote decolonization of technoscience for the benefit of the Sámi and Sámi society. The project includes a Sámi academy of sciences and a Sámi university. The presentation discusses collaborations with Sámi organisations, the Sámi parliament, individual reindeer herders, Sámi artists and film makers and other Sámi scholars. Important points of departure are to enable Sami peoples' continuance, healing and regeneration and to apply Sami knowledges and experiences as a basis for them to develop ecological innovations and technologies to facilitate the everyday life of reindeer herding.

     

     

  • 17.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Dammsäkerhet: Hur länge lever en damm och vad får den att brista?2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Desires, obedient and disobedient bodies in conflict: The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involved2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Desires, Obedient and Disobedient bodies in conflict: The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involved

    This presentation discusses a contemporary  conflict or rebellion at Gállok (Kallak), Jokkmokk, Sápmi-the land of the indigenous Sámi, Sweden. In 2006 the British prospecting company Beowulf Mining Plc. was granted rights to prospect for iron ore in the area. Worried local inhabitants started following the process, and by 2011, a local resistance group started its work to question the project. The resistance was fuelled by the prospecting company CEO describing the area as without inhabitants, without human bodies, as he showed an image of an empty (of human bodies) landscape answering the question – of what does the local inhabitants say, with the rhetoric question “ I ask ‘what local inhabitants?!’. The local resistance responded by a manifestation showing their faces on a wall at the annual Jokkmokk Winter Market of 2012.

    Summer 2013, a test mining on the by the prospecting company and its shareholders desired iron ore body was scheduled. From June, different persons travelled here to protest on location, to provide support to the local inhabitants. Activists that had been protecting the Ojnare forest at Gotland (an island south east of Stockholm) in 2012, came on the invitation by the Gállok local resistance and offered their own bodies to protect the Gállok. They climbed machines and erected blockades. Although the prospecting company, JIMAB, had been reported to the police for illegal actions since 2012, the police forces came only on the request by the very same prospecting company to evict the protesters. There are numerous films and photos from those five police interventions, where human bodies – as well as animals (dogs) are involved. I have followed these events, both on site, through direct more or less live reporting on social media (mainly Facebook) and also by collaboration with some of the activists who have reported to me through diaries and notes. This presentation is a first attempt to formulate an analysis of the conflicting bodies involved, human and non-human, postures, voices, fear and desires involved. 

  • 19.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems: Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies2016Ingår i: Bodies, Boundaries and Vulnerabilities: Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment / [ed] Folkmarson Käll, Lisa, Switzerland: Springer, 2016, s. 47-79Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Challenging the modern ideal of human bodies as being in control both of bodies of nature and of the bodies of technology made to control nature, this chapter considers the vulnerability of large-scale hydropower dams and the intimate interdependencies between dam bodies, water bodies, and human bodies. It proposes a water-centered, rather than human-centered, reading of rivers and in particular of dammed rivers, through an understanding of hydropower dams as vulnerable bodies. Once constructed by human beings, hydropower dams take on a life of their own and become living organisms as they age, interact with land and rivers, and withstand and react to changing environmental conditions. This chapter also discusses processes of knowledge production in which different bodies of knowledge come to be perceived as embodied or disembodied and are granted status as primitive or scientific. Taking her point of departure in her own embodied history, the author seeks to retrace indigenous Sámi understandings of human cultural interconnectedness with nature. With a focus on the specific river Julevädno running through Sápmi in the north of Sweden, the chapter draws attention to the unpredictable agency of water and the porosity of human bodies, emphasizing risk and vulnerability as essential elements of their interrelation.

  • 20.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-152016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15, här omnämnd som MKB, inlämnad som bilaga till samma bolags ansökan om bearbetningskoncession för området Kallak K nr 1.

     

    Erinran bygger på observationer och forskning utförd inom forskningsprojekt placerade vid Uppsala universitet och finansierad av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och FORMAS. Forskningsprojekten är Dammed: Security, risk and resilience around the dams in Sub-Arctica, Vetenskapsrådet 2010-2012; Rivers resistance resilience, FORMAS 2012-2015. Jag är forskningsledare för båda projekten.

  • 21.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    "Grön el" och kolonisationen av Sápmi2009Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 2, s. 3-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Julevädno ja mån: Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria2015Ingår i: Med varm hand: texter tillägnade Arne Kaijser / [ed] Kaiserfeld, Thomas och Wormbs, Nina, Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan, 2015, s. 105-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Kautokeino - Alta - Gállok: Civil disobedience and indigenous peoples struggle for ‘human security’ and the right to a sustainable future2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summer of 2012, attention was drawn to the protests against mining on the island Gotland – near Stockholm -, where a large number of people protected the Ojnare forest with their bodies. The summer of 2013, protests against another mining project started on site in Gállok (Kallak) , Jokkmokk–  which is traditional Sámi territory and reindeer  grazing lands.  Protesters from Ojnare came to support the local Sámi reindeer herders as well as other local Sámi and non-Sámi inhabitants  who had fought without much  success through legal procedures and manifestations. Since then the protests have continued, in different forms and different actions. It is likely that more protests will take place, as the current mineral policies in Sweden (as well as Norway and Finland) is challenged by an increasing number of organizations.

    The common denominator of  Ojnare and Gállok is a struggle for the protection of lands and water against destructive mining exploitations  and also are intimately linked through its actors involved. The case of Gállok also continues a tradition of Sámi agency and resistance against colonization. This tradition has come to the forefront in different ways, where rebellions form one important part of Sámi history and memory. I will discuss the Kautokeino rebellion in 1852, via the protests against hydropower exploitation in Alta in the 1970s and 80s, to Gállok. I argue that these rebellions – where civil disobedience is an important ingredient – is a strategy for the creation of  ‘human security’ and enables the vision of sustainable futures in Sábme – the land of Sámi.

  • 24. Öhman, May-Britt
    Kidatu vattenkraftverk i Tanzania: vatten och elektricitet från kolonialtid till biståndsepok2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25. Öhman, May-Britt
    Kidatu vattenkraftverk i Tanzania: vatten och elektricitet från kolonialtid till biståndsepok2004Ingår i: Artefakter: industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken / [ed] Sven Widmalm, Hjalmar Fors, Hedemora: Gidlunds förlag, 2004, Vol. S. 61-116 : ill., s. 61-116Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 26.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Samelands fria universitet.
    Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel argumenterar jag för att det finns ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning.Jag diskuterar Sverige och svensk akademi utifrån ett dekoloniserande perspektiv. Frågan om samiskrepresentation inom akademin – inom forskning och undervisning – eller snarare bristen på denna på svensksida av Sábme och dess konsekvenser lyfts fram, tillsammans med det koloniala vetenskapsparadigmetsom främjar fortsatt exploatering. Artikeln avslutas med en skiss på ett manifest för samiskrelaterad ochsamiskledd forskning. Empiriskt bygger artikeln på egna erfarenheter och konversationer med andra inomsvensk och internationell akademi, urfolksforskare och aktivister, samt intervjuer och konversationer inomdet samiska samhället särskilt från år 2004 och fram till idag. Jag använder mig av forskningsmetoderoch teorier som återfinns inom såväl urfolksmetodologi/teori, feministisk teknovetenskap och en historisktradition som benämns egohistoire eller ”jag-historia”.

  • 27. Öhman, May-Britt
    On visible places and invisible peoples in Sweden and in Tanzania2005Ingår i: African water histories: transdisciplinary discourses / [ed] Tempelhoff, Johann W. N., Vanderbijlpark, South Africa: Vaal Triangle Faculty, North-West University , 2005, s. 185-224Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Places and peoples: Sámi feminist technoscience andsupradisciplinary research methods2017Ingår i: Sources and Methods inIndigenous Studies: (Routledge Guides to Using Historical Sources) / [ed] Jean M O'Brien ; Chris Andersen, New York: Routledge , 2017, s. 152-159Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Remissvar avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” SOU 2014:35, Remiss 2014-06-16, M2014/1451/Nm2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Some perspectives from Sápmi as a Sámi and a scholar: Opening Plenary Panel Session at COCE 20132013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Supradisciplinary conversations on security, safety and resilience in the river valleys of Sábme – land of the Sámi2015Ingår i: Community-based Science in the Arctic: UCI Program on Arctic Governance with session on Community-Based Science in the Arctic- 1/30 and 1/31 2015, UC Irvine: Youtube , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Video link of presentation January 31st, 2015. Photos and videos are approved of those that are on the images/videos. All rights reserved! For any kind of publishing beyond this link, please contact may-britt.ohman@gender.uu.se.

    https://www.youtube.com/watch?v=ZsLK6Avr0FY

    Conference link: http://newkirkcenter.uci.edu/2015/01/

    Supradisciplinary conversations on security, safety and resilience in the river valleys of Sábme – land of the Sámi

     

    Since 2008 I combine the study of the (perceived) control of rivers through hydropower and the impacts of the hydropower exploitations during the 20th century within Sábme, the land of the indigenous Sámi people.

    I apply a methodology which I refer to as supradisciplinarity. My own academic field being History of Science and Technology, the method involves collaboration with different academic disciplines, inviting co-researchers from other academic disciplines; amongst other water resource management, political science, and archeology. Furthermore, I integrate knowledges and people outside academia. This approach goes along with the argument by scholar Haraway, about “situated knowledges” and “partial perspectives” in regard to the production of scientific knowledge.[1]  In my interpretation, it also includes the necessity for me as a researcher, and Sámi, to take a stance and not pretend to be “neutral” in front of colonial destructive natural resource exploitation of Indigenous Peoples water- and landscapes. I will describe parts of this work, and the challenges it involves, along with the important work of healing that I find equally important.

    [1] Donna Haraway, ”Situated knowledges: The Science question in Feminism and the privilege of partial perspective”, Haraway Simians, Cyborgs and Women: The reinvention of Nature (New York, Routledge, 1991), 183-201.

     

  • 32.
    Öhman, May-Britt
    Institut d' Études Politiques de Paris .
    Suède1998Ingår i: Les Partis Politiques En Europe de L'Ouest / [ed] Guy Hermet, Julian Thomas Hottinger, Daniel-Louis Seiler, Paris: Economica , 1998, s. 427-445Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 33.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    "Sverige hjälper": att fostra svenska folket till medvetenhet om sin egen storhet och andras litenhet2008Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 2008:1, s. 59-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    ‘Sweden Helps’: Efforts to Formulate the White Man’s Burden for the Wealthy and Modern Swede2010Ingår i: Kult 7 - Special Issue. Nordic Colonial Mind, ISSN 1904-1594, Vol. 7, s. 122-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Öhman, May-Britt
    Dept. of History of Science and Technology, Royal Institute of Technology, Stockholm.
    Taming exotic beauties: Swedish hydropower constructions in Tanzania in the era of development assistance, 1960s-1990s2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study analyses the history of a large hydroelectric scheme – the Great Ruaha power project in Tanzania. The objective is to establish why and how this specific scheme came about, and as part of this to identify the key actors involved in the decision-making process, including the ideological contexts within which they acted. Although the Tanzanian actors and the World Bank (IBRD) are discussed, main focus is on the Swedish actors on project level.Kidatu, the first phase of the Great Ruaha power project (constructed between1970-1975), became the first large-scale hydropower station in Tanzania. As such, it paved the way for Tanzanian entrance into the Big Dam Era and significant changes within the Tanzanian landscape. As well as the dry river bed at Kidatu, and the small reservoir that precedes it, the Great Ruaha power project also involved the creation of a huge artificial lake, the Mtera reservoir. The Kidatu hydropower station was the first large undertaking within Swedish bilateral aid, and implied the takeover of control of hydropower construction in Tanzania by Swedish enterprises, replacing the enterprises of the former colonial power. A hydropower plant is a complex technoscientific artefact. The construction of a hydropower plant is preceded by a large number of technological choices, scientific prestudies and estimations of costs and revenues. A hydropower plant is also a complex social creation, and is as such filled with social actors engaged in conflicts, compromises and power structures. The decision to construct Kidatu hydropower station was a result of negotiations and activities within what is called “development assistance”. This brings in yet another dimension, the political one, involving export and import of technology, foreign capital, and foreign influence in decision-making processes, as well as ideas about how to bring development and progress to a people supposed to be living in “poverty and misery”. The study is divided into three main parts. The first part analyses the context of Swedish development assistance in the support to the construction of hydropower plants. This part discusses Swedish state-supported hydropower exploitation of indigenous people’s territory within Sweden’s borders in the 20th century and the background of Swedish development assistance, from the 1950s to the early 1960s. The second part analyses the event of Swedish development assistance entering Tanzania and the Great Ruaha power project, with the main focus being on the period 1965 – 1970. The third part is an analysis of the technoscientific basis for the decisions taken to implement the Great Ruaha hydropower scheme. Main focus is on the period 1969-1974, discussed against the backdrop of precolonial and colonial studies. While focus is on the 1960s and 1970s, in both part two and three events in the 1980s and 1990s are discussed. The study shows that although Sweden was not a colonial power in Tanzania, colonial imagery, and relations to the colonial era, as well as Sweden’s background of internal colonialisation, exerted an influence on the decision-making process and the actors involved in the Great Ruaha power project.The study is mainly based on archival sources, complemented with oral sources from Tanzania and Sweden. Recognizing the complexity of large-scale hydropower and the attempts to control watercourses that large scale hydropower necessitates, in the specific context of decolonisation and development assistance that the decision-making process behind the Great Ruaha hydropower scheme reveals, the analysis of the actors involved is based on feminist and postcolonial perspectives.

  • 36.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Techno fantasies of a Sámi cyborg: re-claiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sápmi2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Techno fantasies of a Sámi cyborg: re-claiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sápmi

    The state-led hydropower constructions, along with other natural resource exploitations, conducted during the last century within the Sámi traditional territory – Sápmi – in Sweden have seriously disrupted culture, economy and internal relations between inhabitants.  Departing from ongoing research and earlier literature, this paper presents a critical analysis of the designs of modern large scale technical systems leading to the displacement of indigenous traditional practices, knowledges and cultures. It draws particularly on feminist technoscience approaches, including Donna Haraway and Sandra Harding’s notions of feminist objectivity that seek to make objectivity non-synonymous with neutrality and distance. Rather both scholars and their followers suggest clear analyses of how knowledge production is situated within particular histories and in closer relation to the needs and desires of some in our societies, often western men. In addition, methods of feminist objectivity would suggest increasing the array of standpoints from which knowledge is produced in order to maximize or produce “strong objectivity.” In this paper the author, herself being Sámi, discusses how her own heritage – in terms of situated knowledges and understandings -  form part of her academic research in regard to these designs and their impacts on Sámi culture and contexts. The paper is based on research within the project “Situated perspectives on the hydropower exploitation in Sápmi: Swedish technological expansion in the 20th century and its impact on the indigenous population” (Swedish Research Council, 2009-2010) and is to be published within the forthcoming anthology “Ill-disciplined Gender: Nature/Culture Transgressive encounters”, the Centre for Gender Research, Uppsala University.

  • 37.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    TechnoVisions of a Sámi cyborg: Re-claiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sábme2016Ingår i: Illdisciplined Gender: Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters / [ed] Bull, Jacob; Fahlgren, Margaretha, Rotterdam: Springer , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 38.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Vattenregleringar på liv och död i Lule älv: Postkoloniala och feministiska teknovetenskapliga perspektiv2012Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi: Rapport från ett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelateradforskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj 2011 / [ed] Håkan Tunón, Märit Frändén, Carl-Gösta Ojala & May-Britt Öhman, Uppsala: Naptek, Centrum för biologisk mångfald , 2012, s. 28-34Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With the title “Water regulations on life and death in the Lule River: Postcolonial and feminist technoscience perspectives” this article describes parts of my work within my postdoctoral research as well as the current project DAMMED: Security, Risk and Resilience around the Dams of Sub Arctica. (Swedish Research Council 2009–10 & 2010–12). I draw on examples from my study of the Lule River valley in Sápmi (Sweden), displaying voices by local inhabitants – mainly Sámi - on the one hand, and actors within the Swedish hydropower sector, on the other. I discuss the apparent conflicts over the usage of the water courses, currently and historically,between the local inhabitants – and the state powercompany, Vattenfall, and how these conflicts can be read from a context of earlier and ongoing colonization of Sápmi by the Swedish state. In particular I addressthe fatal dangers that local inhabitants face on, along,and below the hydropower plants and reservoirs.

  • 39.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Válkav: Färdvägar för att vända blicken och skapa alternativ2015Ingår i: Vardagens antirasism : om rörelsens villkor och framväxt i Sverige / [ed] Groglopo, Adrián; Allelin, Majsa; Mulinari, Diana; Diaz, Carlos, Stockholm: Antirasistiska akademin , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Writing and teaching to re-claim and heal my own Sámi body and our Sámi history, culture, traditions and rights to live2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Writing and teaching to re-claim and heal my own Sámi body and our Sámi history, culture, traditions and rights to live

     

     

    Sábme, the land of the Sámi, stretches across the borders of the nation states of Sweden, Norway, Finland and Russia. Sábme has been inhabited by the Sámi people for as long as any human can remember. There are major Sámi languages which are totally different to those of the Nation states, nine different major Sámi languages. Until early 16th century, the Sámi was part of the Swedish elite, and Swedish regional chiefs – kings – would be proud to claim Sámi heritage. With the establishment of the modern Swedish nation state in the 1520s Sábme became a territory to conquer and control, as the Sámi people. However, the major and most extensive industrial colonization started from late 19th century. From this point racism, amongst other racial biology projects with skull and body measurements  - went hand in hand with aggressive industrial colonization.

    The colonization and racist projects have caused severe traumas in the Sámi community. Furthermore our Sámi history, culture and tradition being completely invisibilised within Swedish – and Nordic – education systems. We as Sámi deal with the consequences of this earlier and ongoing situation, both as a community and individuals.

    The paper deals with all these aspects, the traumas of racism and colonization in the past as well as the current reinforced industrial colonization through amongst other mining projects – as they cannot be separated from how I today, as Sámi and academic and feminist activist, work with healing and reclaiming my, our, rights to live as Sámi, within our traditional territories. Placing myself and my family history at the center of the study, the paper draws upon feminist technoscience approaches, epistemology and methodologies as well as Indigenous, Sámi, methodologies and thinking.

    .

  • 41.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. History, Dept of economics, technology and social sciences, Luleå university of technology.
    Yttrande: Remiss av promemoria vattenmiljö och vattenkraft Diarienummer: M2017/01639/R Sammanfattning2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Jag instämmer i stort i promemorians förslag om uppdatering till moderna miljövillkor för vattenkraftselproduktion och dess genomförande.Dock saknas vissa aspekter som behöver täckas in bättre genom att särskilt uppmärksammas, förslagsvis genom den föreslagna nationella planen och genom att berörda grupper, och inte enbart myndigheter här ges tillfälle att yttra sig samt att det bör anslås medel till organisationer och forskningsinsatser för förstärkt uppföljning.Däribland bör samiska organisationer och Sametinget, samt bygdeföreningar och andra berörda föreningar vid reglerade vattendrag och nedströms dammar ges anslag för att kunna bevaka frågeställningarna på ett kontinuerligt sätt.

    Myndigheter – kommuner och länsstyrelser – saknar i stor utsträckning resurser för nödvändig uppföljning, vilket behöver ses över. Dessutom är det nödvändigt att bygga upp stärkt kompetens i dessa frågor genom såväl forskning som kontinuerlig informationsförmedling och uppdatering. För detta krävs särskilda anslag och insatser, med samhällsvetenskapliga och sociotekniska perspektiv som bygger på redan genomförd forskning samt fortsatta forskningsinsatser.Yttrandet bygger på ett flertal forskningsprojekt (se uppställning i slutet av dokumentet) utförda vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om dammsäkerhet – såväl allmänhetens säkerhet vid dammar, som säkerhetsfrågor i förhållande till dammbrott – dess förebyggande samt förberedelser för situationer med dammbrott. Aspekterna ifråga som ytterligare behöver uppmärksammas är följande:

    1. Människors hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott – även kallat ”allmänhetens säkerhet vid dammar” – ”public safety around dams”.

    2. Djurs hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott.

    3. Avsaknad av perspektiv på ansvarsfördelning för och säkerhetsåtgärder när två aktörer som båda använder sig samma älv och har dammar som innebär risker för människors hälsa samt miljön, dvs vattenkraftsföretag och gruvföretag i samma älvsystem.

    4. Avsaknad av perspektiv på nedströms konsekvenser och förberedelser för dammbrott i stora dammar utifrån sociotekniska hänsynstaganden.

  • 42.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande: Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala2015Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Videofilmade föredrag och diskussioner vid symposiet "Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala (den 22a januari).

    Förmiddagssession: Moderator: Gunilla Larsson, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet.

    09.00 Öppningsjojk, Ylva Gustafsson 09.05 Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap (CfG): Öppnande och inledningsanförande ”Rahpat, Báze dearvan - Mana Dearvan: Bli kvar med hälsan och gå med hälsan: Perspektiv på försoningsprocesser för två folk i samma nationalstat där stigarna blivit trängre 09.20 Välkomnanden o öppningsanföranden: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap; Satu Gröndahl, NAMIS, Hugo Valentin Centrum; NAPTEK, Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda, Carola Grahn, Sameföreningen i Stockholm 09.30 Peter Rodhe, SameÄtnam

    09.40 May-Britt Öhman Tuohea Rim, UPPSAM, Teknovetenskapliga forskargruppen, CfG, och Mind and Nature ” Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Dalripans skratt, stormsparven och örnen på lugna uppåtvindar : Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudie- perspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande” 09.50-09.55 Jojkpaus.

    09.55-11.05 Maja Hagerman, historiker, vetenskapsjournalist och filmmakare: ” Filmen och boken om Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet: Etik, möjligheter och nödvändigheter” (Presentation och diskussion)

    11.05- 11.10 Introduktion – samiska markrättigheter och rasbiologi (May-Britt Öhman - Lars-Anders Baer, jurist, Sametingspolitiker och ordförande Luokta Mavas sameby) skulle ha medverkat men kan ej delta pga renskiljning.

    11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ”Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan”

    13.10-15.00 Eftermiddagssession del 1: Moderator: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 13.10- 13.15 Öppen jojkscen. 13.15-15.00 Torsdagsseminarium öppet för allmänheten, arr. Centrum för Genusvetenskap, Aulan, Universitetshuset, Biskopsgatan 3. Katarina Pirak Sikku, konstnär ” Vi var generade över att vara lappar. Det var fult.”: Elsas vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk” Kommentator: Ylva Gustafsson Torsdagsseminariets upplägg är presentation ca 30 minuter, därefter kommentators frågor med diskussion ca 15 minuter, och slutligen allmän diskussion ca 45 minuter.

    15.30-17.30 Eftermiddagssession del två: Moderator/Samtalsledare: Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 15.30-16.00 Gunnar Hauk Gjengset "Med skjeletter i skapet", en kort oversikt over hvordan norsk medisinsk forskning etter press i mer enn 150 år, endelig måtte gi fra seg skjelettrester etter forskning på samefolket, og især hodeskallene etter lederne av Kautokeino-opprøret i 1852” 16.00-16.10 Astri Dankert; ”En samisk dekoloniseringsprosess: Melankoli, tap og forsoning” 16.10-16.20 Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet ”EN ANNAN HISTORIA: Åtta samiska konstnärer på Bildmuseet i Umeå under kulturhuvudstadsåret” 16.20-16.45 Korta presentationer - reflektioner och funderingar: Lilian Mikaelsson, SameÄtnam; Lena Kroik, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) o Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman; Nils-Axel Heikka (medlem i QueerSámit); Tomas Cramér; Rikard Engblom 16.45 -17.30 Paneldiskussion och allmän diskussion med deltagarna Företrädare för medarrangörer, Sametinget, samiska organisationer, Uppsala universitet mfl

  • 43.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Henrik
    Blomqvist, Åsa
    Colbengtson, Tomas
    Dankertsen, Astri
    Forsgren, Eva
    Tuorda, Tor L.
    Gustafsson, Ylva
    Kristoffersson, Mathias
    Larsson, Gunilla
    Lindström, Li
    Marakatt, Moa-Sara
    Mikaelsson, Stefan
    Rodhe, Peter
    Sandberg McGuinne, Johan
    Aslaksen Somby, Niillas
    Storfjell, Troy
    Silversparf, Agneta
    Lundberg Tuorda, Tor
    Wajstedt, Liselotte
    Samer talar för sig själva -behovet av strategiska satsningar för inkludering av och satsning på samiska röster, erfarenheter och vetenskaplig kompetens: synpunkter inför arbetet med forskningspropositionen2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Hedlund, CeciliaUppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.Larsson, GunillaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 20142017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förord

    I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskaremed intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor på initiativ av Märit Frändénoch Carl-Gösta Ojala. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare medsamisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen församiskrelaterad forskning i Uppsala.Basen för verksamheten har sedan starten utgjorts av en epostlista där medlemmar delar med sigav evenemangstips samt lunchseminarier, växelvis vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet,SLU.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport frånett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj2011, Tunón et al. (red.) 2012.Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemangetHUKSO! som ägde rum i direkt anslutning. Till antologin har även externa medforskaresom är knutna till projekt vid Uppsala universitet bjudits in.Uppsala är ett månghundraårigt centrum för forskning och utbildning, med såväl arkiv och samlingarsom en lång tradition av forskning om samer ur främst ett utifrånperspektiv. Samer har genomtiderna till största delen utmålats som ”de Andra” – de som ska studeras och förklaras. Det har tagit siguttryck på ett flertal olika sätt, däribland i arkiven med rasbiologiska bilder och att samiska mänskligakvarlevor förvaras vid universitetet. Frågan har tagits upp inom Uppsam med syftet att finna vägar attutmana detta förhållande. Uppsam deltog exempelvis som medarrangör vid Åvdåsvásstádus: Ansvar,avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor ochvägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 januari 2015, Uppsala universitet, där dessa frågordiskuterades. Föredragen den 22 januari finns inspelade och tillgängliga via http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sábme – Saepmie – Sápmi,men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har mångastudenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala.Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutomfinns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaperom samiska frågor. Det stöd som Uppsam hitintills erhållit från universiteten i Uppsala visar på att detfinns stort intresse och en förhoppning vi när är att Uppsala universitet och SLU ska satsa ytterligarepå samiskrelaterad forskning och undervisning.Uppsam har även etablerat ett nära utbyte med Sameföreningen i Stockholm samt har utbyte medsamiska riksorganisationer och Sametinget. Vi har också ambitionen att öppna upp mer utrymme förurfolks kunskapssyn och kunskapsteori inom akademin.I Uppsala är de samiska frågorna således på hemmaplan vilket gör att de numera får mer uppmärksamhet,en utveckling som också Uppsam som nätverk och förening medverkat till.Vi som arbetat med antologin har en bred disciplinär sammansättning.Den supradisciplinära metoden och samarbetet som ligger till grund för antologin är inspirerad avurfolksmetodologi och innebär en betoning av forskning som del av samhället, samt inkluderande avföreträdare för samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom universitet och högskola.Författarna har uppmuntrats att skriva på ett sätt som är vetenskapligt och samtidigt tillgängligtför en bred publik. Bidragen har genomgått peer review, jämlikesgranskning, såväl av forskare inomakademin som av medforskare inom det samiska samhället. Vi riktar ett stort tack till alla som gjortdessa insatser! Vi vill dessutom särskilt tacka Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni,Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf för viktiga granskningsinsatser och kommentarer.5En redaktionskommitté för antologin utsågs av Uppsams styrelse i september 2014 i sambandmed att arbetet påbörjades. Den slutliga sammansättningen har dock hunnit förändras och huvudredaktörerär May-Britt Öhman och Cecilia Hedlund med stöd av Gunilla Larsson.Redaktionella och andra viktiga insatser för antologins tillkomst har även gjorts av Håkan Tunón,Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universitet, Märit Frändén, Institutet för Språk- ochfolkminnen, Carl-Gösta Ojala, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitetsamt Satu Gröndahl och Leena Huss, båda vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.Språkgranskning och korrektur på svenska har gjorts av Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen förstad och land, SLU, Uppsala och Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet.Översättning till nordsamiska gjordes av Miliana Baer, till sydsamiska av Sara Marian Åström ochtill lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.Antologin har fått anslag från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland. Arbetetmed antologin har dessutom finansierats av redaktörernas, medarbetarnas och författarnas olika forskningsprojektsamt ideella insatser. För redaktionsarbetsinsatsen vill vi särskilt nämna Älvar, motstånd,resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015, lett av May-Britt Öhman samt forskningsnoden Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktionbortom normerna finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, HugoValentin-centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, lett av Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren och May-Britt Öhman, 2016–2018.

  • 45.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Maruyama, Hiroshi
    Gärdebo, Johan
    Preface2014Ingår i: RE: Mindings : co-constituting indigenous / academic / artistic knowledges,, Uppsala: Hugo Valentin Centre, Uppsala University , 2014, s. 9-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Mikaelsson, Lilian
    When the land became a testing range: Nausta, Udtja and NEAT2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Gärdebo, Johan; Öhman, May-Britt; Maruyama, Hiroshi, Uppsala: The Hugo Valentin Centre , 2014, s. 245-254Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Palo, Mirja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Public participation, Human Security and Public Safety around Dams in Sweden: A case study of the regulated Ume and Lule Rivers2016Ingår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 19, nr 2, artikel-id 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents findings from an empirical study of the current situation with geographical focus on two rivers in the north of Sweden, encompassing parts of the indigenous territory Sápmi. The major focus in Sweden with regards to “dam safety” is on the prevention of dam failure, and emergency preparedness. The issue of “public safety around dams” is left aside to the detriment of “human security”. While a major dam failure may cause the death of hundreds up to thousands of people, the current rate of human deaths caused by dam failure in the last 40 years is one person. The number of fatalities that may be referred to as having been caused by a lack of “public safety around dams” on the Lule River only amounts to 1-2 individuals per year. The risks and dangers involved also cause stress, anxiety, and difficulties on an everyday basis for residents along the regulated rivers and water courses. From a study of literature, available statistics, interviews and newspaper reports we discuss the accidents and incidents over the last decade (2002-12), how these may be defined as “public safety around dams”, the void of work to prevent such accidents and how the surrounding societal contexts play in, such as the lack of availability to fast and efficient emergency rescue services to be able to save lives in the event of a major disaster.

    Finally, we discuss the current void of public participation and make recommendations to enhance public participation and thereby possibilities to an enhanced public safety around dams in Sweden.

  • 48. Öhman, May-Britt
    et al.
    Sandström, Camilla
    Sapmi’s vita kol: en exposé över tillämpbara perspektiv på kraft, konflikt och kulturella kuriositeter längs Norrlands älvar2004Ingår i: Kvinnoforskningsnytt, ISSN 1401-5390, nr 2, s. 14-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 49.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Sandström, Camilla
    Umeå University, Dept of Political Science.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Designing dam safeties: perspectives on large scale dams within the intra-actions of technology, nature and human decision making2013Ingår i: International Commission of Large Dams, ICOLD, Seattle, 2013: International Symposium, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

    We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

    The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

     

  • 50.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen..
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm.
    Designing Dam Safeties: Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, ISSN 2212-4209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

    We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

    The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

12 1 - 50 av 62
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf