uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 101 - 150 of 1957
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Aresköld, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Norberg, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    När livet sätts inom parentes: En litteraturstudie om att leva med hemodialys2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk njursvikt (uremi) är ett av världens största hälsoproblem. I Sverige tillkommer cirka 1100 personer varje år som är i behov njurtransplantation eller dialysbehandling. Vid kronisk njursvikt genomgår personen behandling tre till fyra gånger i veckan och är uppkopplad till en dialysmaskin i fyra till fem timmar per gång. Många timmar i hemodialysbehandling (HD) kan innebära förändringar i det vardagliga livet och dess rutiner.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.

    Metod: En beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod.   

    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och sex underkategorier. Resultatet visar på känslor av meningslöshet och hopplöshet inför det livslånga behovet av hemodialys. Känslor av att livet begränsas då de inte kan resa och att inte hinna med eller orka spendera tid med familj och vänner gav också en känsla av otillräcklighet. Rädsla och oro inför en osäker framtid, men också hopp om en njurtransplantation eller önskan om att få leva med barn och barnbarn, bidrog till att orka fortsätta framåt i hemodialysbehandling.        

    Slutsats: Personer beskriver inledningsvis känslan av chock och frustration över beskedet om att behöva hemodialys och innebörden av livslång behandling. Upplevelsen av att beskedet kom som en blixt från klar himmel och utan förvarning visar på behovet av ytterligare forskning om hur patienter med risk för kronisk njursvikt upplever information och förberedelser inför eventuell start av hemodialysbehandling.

  • 102.
    Arkeberg, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Michélsen Forsgren, Felicia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Self-care as a nursing action in the care of patients with diabetes type II in Uganda2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Egenvård och utbildning i egenvård som omvårdnadsåtgärd är en viktig del i behandlingen av kroniskt sjuka patienter då det bidrar till att patienten blir delaktig i sin egen vård och hälsa samt att det kan förhindra försämring och komplikationer. Diabetes Mellitus typ II (DMT2) är en kronisk sjukdom där egenvård är central och kan göra skillnad för patientens hälsa. Kopplat till ökningen av DMT2 över hela världen, speciellt i låg- och medelinkomstländer, är sjuksköterskors arbete med egenvård och utbildning i egenvård av stor vikt. Få tidigare studier har fokuserat på hur sjuksköterskor i Uganda arbetar med egenvård inom DMT2.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar med egenvård och utbildning av egenvård som omvårdnadsåtgärd för att upprätthålla och förbättra hälsan hos patienter med diabetes typ II i Uganda.

    Metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer hölls individuellt med sex sjuksköterskor på en endokrinologisk avdelning samt på en diabetesmottagning på ett sjukhus i Uganda.

    Huvudresultat: Intervjusvaren resulterade efter analys i tre kategorier och en underkategori; Patientundervisning, Klargöra patientens ansvar, Ta hänsyn till svårigheter samt underkategorin Identifiera behovet av ökad kunskap. Kategorin Patientundervisning beskriver hur sjuksköterskor arbetade med patientundervisning för att bibehålla och förbättra patientens hälsa och vilka huvudområden som ingick i undervisningen för att ge patienten möjligheter att uppnå egenvård. Under kategorin Klargöra patientens ansvar visas hur sjuksköterskor arbetar med patienternas förmåga att ta ansvar för genomförandet av egenvård. Kategorin Ta hänsyn till svårigheter beskriver vilka svårigheter som upplevdes avseende egenvård och utbildning av egenvård, samt hur sjuksköterskorna hanterade dessa.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet med patientundervisning gav goda resultat och bättre hälsoförståelse hos patienterna, fortsatt patientutbildning för patienter med DMT2 i Uganda upplevs därför viktig. Sjuksköterskornas arbete med att klargöra patientens eget ansvar i arbetet med egenvård upplevs som viktigt för att behandlingen ska bli optimal och för att patientens hälsa på lång sikt ska kunna bibehållas och förbättras. De svårigheter som sjuksköterskorna upplevde och som de måste ta hänsyn till var komplexa och relaterade till så väl hälso- och sjukvårdssystemet liksom det omgivande samhället i Uganda.

  • 103.
    Armuand, Gabriela
    et al.
    Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Fac Hlth Sci, SE-58183 Linkoping, Sweden.
    Sydsjo, Gunilla
    Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Fac Hlth Sci, SE-58183 Linkoping, Sweden;Cty Council Ostergotland, Dept Gynaecol & Obstet Linkoping, Linkoping, Sweden.
    Skoog Svanberg, Agneta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Reproduktiv hälsa.
    Lampic, Claudia
    Karolinska Inst, Dept Womens & Childrens Hlth, Tomtebodavagen 18A, SE-17177 Stockholm, Sweden.
    Attitudes towards embryo donation among healthcare professionals working in child healthcare: a survey study2019Inngår i: BMC Pediatrics, ISSN 1471-2431, E-ISSN 1471-2431, Vol. 19, artikkel-id 209Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundThe aim of this study was to investigate attitudes towards embryo donation and embryo donation families among professionals working in primary child healthcare, and their experiences of these families.MethodsA cross-sectional online survey was conducted in Sweden between April and November 2016. A total of 712 primary healthcare physicians, registered nurses and psychologists were approached to participate in this study. The study-specific questionnaire measured attitudes and experiences in the following four domains: legalisation and financing, the family and the child's health, clinical experience of meeting families following embryo donation, and knowledge of embryo donation.ResultsOf the 189 women and 18 men who completed the questionnaire (response rate 29%), relatively few (13%) had clinical experience of caring for families following embryo donation. Overall, 69% supported legalisation of embryo donation for infertile couples, and 54% agreed it should be publicly funded. The majority (88%) agreed the child should have the right to know the donors' identity. Respondents did not believe that children conceived through embryo donation are as healthy as other children (50%), citing the risks of poor mental health (17%) and social stigmatization (18%). Approximately half reported low confidence in their own knowledge of embryo donation (47%) and wanted to know more (58%).ConclusionsThese results indicate relatively large support among healthcare professionals in Sweden for the legalisation of embryo donation. In order to provide adequate healthcare to families following embryo donation, there is a need to develop educational resources to increase knowledge about the medical and psychosocial consequences of embryo donation among healthcare professionals working in primary healthcare.

  • 104.
    Arnerlöv, Danile
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mohammadi, Marzia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskor i primärvård – attityder och kunskap om depression2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 105.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Arnetz, Bengt B.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Gender differences in patient perceptions of involvement in myocardial infarction care2009Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 8, nr 3, s. 174-181Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Gender differences in the clinical presentation, treatment and outcomes of myocardial infarction (MI) have been demonstrated. However, few studies have examined gender differences in patients' perceptions of involvement in MI care, and whether differing levels of involvement might be associated with gender differences in treatment and outcome. AIM: To examine possible gender differences in MI patients' perceptions of their involvement during hospitalization. METHODS: Questionnaire study conducted in 2005-2006 among MI patients under the age of 75 at eleven hospitals. Patient ratings of their involvement during hospitalization were analyzed for age-stratified gender differences. RESULTS: Younger (<70 years of age) female MI patients placed significantly more value on shared decision-making than younger (<70) men. More than one third of patients would have liked to be more involved in their care during hospitalization and discharge planning, with women significantly more dissatisfied than men. Significantly fewer younger female patients discussed secondary preventive lifestyle changes with cardiology staff prior to hospital discharge. CONCLUSION: Significant age-specific gender differences exist in MI patient ratings of, and satisfaction with, involvement during hospitalization. Further study is needed regarding the possible role of involvement in the recognized gender differences in the treatment and outcomes of MI.

  • 106.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Michigan State Univ, E Lansing, MI 48824 USA..
    Hamblin, Lydia
    Wayne State Univ, Detroit, MI 48202 USA..
    Ager, Joel
    Wayne State Univ, Detroit, MI 48202 USA..
    Luborsky, Mark
    Wayne State Univ, Detroit, MI 48202 USA.;Karolinska Inst, S-10401 Stockholm, Sweden..
    Upfal, Mark J.
    Wayne State Univ, Detroit, MI 48202 USA.;Detroit Med Ctr Occupat Hlth Serv, Detroit, MI USA..
    Russell, Jim
    Detroit Med Ctr Occupat Hlth Serv, Detroit, MI USA..
    Essenmacher, Lynnette
    Detroit Med Ctr Occupat Hlth Serv, Detroit, MI USA..
    Response to Letter to the Editor, "Measurement of Workplace Violence Reporting"2016Inngår i: Workplace Health & Safety, ISSN 2165-0799, Vol. 64, nr 2, s. 46-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 107.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Hamblin, Lydia
    Ager, Joel
    Luborsky, Mark
    Upfal, Mark J.
    Russell, Jim
    Essenmacher, Lynnette
    Underreporting of Workplace Violence Comparison of Self-Report and Actual Documentation of Hospital Incidents2015Inngår i: Workplace Health & Safety, ISSN 2165-0799, Vol. 63, nr 5, s. 200-210Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examined differences between self-report and actual documentation of workplace violence (WPV) incidents in a cohort of health care workers. The study was conducted in an American hospital system with a central electronic database for reporting WPV events. In 2013, employees (n = 2010) were surveyed by mail about their experience of WPV in the previous year. Survey responses were compared with actual events entered into the electronic system. Of questionnaire respondents who self-reported a violent event in the past year, 88% had not documented an incident in the electronic system. However, more than 45% had reported violence informally, for example, to their supervisors. The researchers found that if employees were injured or lost time from work, they were more likely to formally report a violent event. Understanding the magnitude of underreporting and characteristics of health care workers who are less likely to report may assist hospitals in determining where to focus violence education and prevention efforts.

  • 108.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Hamblin, Lydia
    Essenmacher, Lynnette
    Upfal, Mark J.
    Ager, Joel
    Luborsky, Mark
    Understanding patient-to-worker violence in hospitals: a qualitative analysis of documented incident reports2015Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 2, s. 338-348Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim. To explore catalysts to, and circumstances surrounding, patient-to-worker violent incidents recorded by employees in a hospital system database. Background. Violence by patients towards healthcare workers (Type II workplace violence) is a significant occupational hazard in hospitals worldwide. Studies to date have failed to investigate its root causes due to a lack of empirical research based on documented episodes of patient violence. Design. Qualitative content analysis. Methods. Content analysis was conducted on the total sample of 214 Type II incidents documented in 2011 by employees of an American hospital system with a centralized reporting system. Findings. The majority of incidents were reported by nurses (39.8%),security staff (15.9%) and nurse assistants (14.4%). Three distinct themes were identified from the analysis: Patient Behaviour, Patient Care and Situational Events. Specific causes of violence related to Patient Behaviour were cognitive impairment and demanding to leave. Catalysts related to patient care were the use of needles, patient pain/discomfort and physical transfers of patients. Situational factors included the use/presence of restraints; transitions in the care process; intervening to protect patients and/or staff; and redirecting patients. Conclusions. Identifying catalysts and situations involved in patient violence in hospitals informs administrators about potential targets for intervention. Hospital staff can be trained to recognize these specific risk factors for patient violence and can be educated in how to best mitigate or prevent the most common forms of violent behaviour. A social-ecological model can be adapted to the hospital setting as a framework for prevention of patient violence towards staff.

  • 109.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Höglund, Anna T.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Arnetz, Bengt B.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin.
    Winblad, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Staff views and behaviour regarding patient involvement in myocardial infarction care: development and evaluation of a questionnaire2008Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 7, nr 1, s. 27-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Healthcare legislation in several nations now dictates the responsibility of health care professionals to involve patients in decisions concerning care and treatment. However, few studies have examined the impact of patient involvement on the work of health care professionals. A better understanding of staff views and behaviour might enhance patient involvement.

    AIM

    The aim of this study was to develop and validate a questionnaire for measuring views and behaviour regarding patient involvement among physicians and nursing staff caring for patients with myocardial infarction.

    METHODS

    Focus groups among cardiology staff provided the basis for the construction of the questionnaire. Questionnaire validity and reliability were evaluated in a small pilot study and a larger cross-sectional study among cardiology staff at twelve Swedish hospitals.

    RESULTS

    The questionnaire demonstrated good validity and reliability, with two factors measuring staff views and four measuring behaviour.

    CONCLUSION

    The questionnaire appears to be a useful tool for evaluating the perceptions and behaviour of physicians and nursing staff regarding patient involvement in myocardial infarction care. Use of this questionnaire may provide insight regarding areas of staff-patient interaction that need improvement, as well as implications of patient involvement for the work of each professional group on cardiology wards.

  • 110.
    Arnetz, Judith E.
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Zhdanova, Ludmila
    Patient involvement climate: views and behaviours among registered nurses in myocardial infarction care2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3-4, s. 475-485Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To introduce and define the patient involvement climate and measure its quality and strength via views and behaviours among nurses in coronary care units. Background. Patient involvement is receiving increased attention among health-care providers. To better understand and optimise the interpersonal dynamics of patient involvement, it is important to study the organisational context in which the patient-provider interaction occurs. Design. Cross-sectional, self-report questionnaire study. Methods. Registered nurses across 12 coronary care units (n = 303) completed a questionnaire reporting their views and behaviours regarding patient involvement. Analyses assessed climate quality (the positive or negative nature of nurses' perceptions) and climate strength (the degree of consensus within coronary care units). Results. Climate quality and strength were greatest for the dimensions measuring nurses' views of patient involvement, the nurse-patient information exchange process and nurses' responsiveness to patient needs. Climate quality and strength were weaker for the dimensions measuring nurses' views of the hindrances associated with patient involvement, discussion of daily activities and efforts to motivate patients to take responsibility for their health. In units with consensus that patient involvement poses hindrances, nurses were less likely to address patient needs. Conclusions. When nurses perceived patient involvement as less of a hindrance in their work, they were more responsive to patient needs. A patient involvement climate characterised by motivational behaviour among nurses was marked by better information exchange and discussion of suitable activities postdischarge. Relevance to clinical practice. Managers can capitalise on positive climate aspects by encouraging ward activities that facilitate active patient involvement among nurses. One suggestion is educational interventions at the workplace focused on reducing perceptions of patient involvement as a hindrance and encouraging the attitudes that it can enrich nursing work and patient outcomes.

  • 111.
    Arnetz Linder, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Svensson, Linda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    DÅ KÄNNER JAG ATT NU ÄR JAG INTE EN MÄNNISKA FÖR DEM LÄNGRE UTAN BARA EN FETTKLUMP: Intervjustudie om hur patienter med övervikt/fetma upplever bemötandet i primärvården.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Health professionals are supposed to act in a way where they avoid violations and work to maintain and strengthen the patient's identity and dignity. Patients that are overweight/obese experience a stigmatization in contact with healthcare. The purpose of this study was to examine the experience of people with overweight/obesity when treated by healthcare personnel. The method chosen was a qualitative study and eight informants were interviewed. The result shows that the informants wish the information they receive from health personnel to be correct and based on facts. When describing a good primary care experience, they describe health personnel that listens, does not express prejudices, and takes them seriously.  The health personnel should not list all their health problems as caused by overweight but investigate underlying causes. When the informants describe a bad primary care experience they describe health personnel that mocks them or, views them as lazy and unaware of the fact that they are overweight. The informants feel blamed by the health personnel and the society and describes a perception of overweight people as not as good or as valuable as other human beings. In some ways they blame themselves for their situation and can be reluctant to seek care because of the fear that they will be stigmatized. They wish for the health personnel to be more educated on the complex problem of obesity, and for the health personnel to have a holistic approach and takes the informants psychological health into consideration when giving information. 

  • 112.
    Arnsäter, Olivia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Janerheim, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer i samarbetet och kommunikationen mellan sjuksköterskor och undersköterskor som påverkar en patientsäker omvårdnad: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientsäkerhet är ett ämne som ständigt är aktuellt. Samarbete och kommunikation spelar en viktig roll för patientsäkerheten. Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare arbetar ofta med varsin uppgift i tre olika spår, utan att konsultera varandra. Det finns stora risker med bristande kommunikation. Den vanligaste rapporterade orsaken till vårdskador är bristande kommunikation inom eller mellan yrkesgrupper, enheter, skift och vårdgivare.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer i samarbetet och kommunikationen mellan sjuksköterskor och undersköterskor som kan påverka en patientsäker omvårdnad på en vårdavdelning.

    Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på halvstrukturerade intervjufrågor med tio sjuksköterskor, från två olika avdelningar och två olika sjukhus i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Vid analysen av intervjusvaren framkom fyra kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin var Kontroll på omvårdnadsarbetet med underkategorier Tydlighet och Att ha tid. Den andra kategorin var Gemensam plattform med underkategorier Att ha samsyn och Avstämningar. Den tredje kategorin var God gruppdynamik med underkategorier Känna tillit och Teamkänsla. Den fjärde kategorin var Erfarenhet och kompetens.

    Slutsats: Det finns flera faktorer i samarbetet och kommunikationen mellan sjuksköterskor och undersköterskor som kan påverka en patientsäker omvårdnad. Faktorer som att vara tydlig, att bidra till en god gruppdynamik och att ha rätt kompetens kan individen själv påverka. Andra faktorer som miljö, teamträning och arbetsbelastning är beroende av beslut från högre instanser.

  • 113.
    Aronowitsch, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Dokumentation av tryckskadeförebyggande omvårdnadsåtgärder i anestesi under kirurgi.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 114.
    Arons, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Slagarp, My
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan: - förutsättningar och hinder för en vårdande relation i somatisk slutenvård2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv.

  • 115.
    Aronzon, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Maja, Persson
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Våld i nära relationer: En kvantitativ studie om sjuksköterskors rutiner i mötet med utsatta kvinnor2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem som drabbar människor i hela

    världen. Våldet mot kvinnor är det vanligaste våldet och var tredje kvinna är eller har

    blivit utsatt för våld. Hälso-och sjukvården har ett ansvar att identifiera dessa utsatta

    kvinnor för att upptäcka våldet och kunna erbjuda hjälp. Syfte: I den här studien var

    syftet att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor frågar om våld i nära relationer

    till kvinnliga patienter. Studien undersökte även vilka faktorer som påverkar

    sjuksköterskor att ställa frågan om våld och deras bemötande av våldsutsatta kvinnor.

    Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in med en

    enkätundersökning. Det var 46 sjuksköterskor som deltog från två vårdavdelningar på

    Akademiska sjukhuset i Uppsala. Svarsfrekvensen var 65 %. Resultat: En majoritet av

    sjuksköterskorna ställde sällan eller aldrig frågan om våld i nära relationer till kvinnliga

    patienter. Tidsbrist, okunskap, kommunikationssvårigheter och svårigheter att få tillgång

    till enskildhet var faktorer som påverkar ifall frågan ställs eller inte. Det var 65 % av

    sjuksköterskorna som upplevde att de i viss mån vet hur det ska bemöta en våldsutsatt

    kvinna. Att ha frågan om våld i nära relationer som standardfråga i ett

    inskrivningsformulär, ha mer tid för patienten samt få mer utbildning i ämnet skulle

    enligt sjuksköterskorna öka chanserna för att frågan skulle ställas. Slutsats:

    Sjuksköterskorna i studien frågade i liten utsträckning kvinnliga patienter om våld i nära

    relationer. Därmed missade de sannolikt flertalet utsatta kvinnor. Bättre rutiner på

    avdelningen skulle troligtvis öka chansen att sjuksköterskor skulle ställa frågan om våld i

    nära relationer. Till exempel vid ankomstsamtal, så som att ha en fråga om våld i

    inskrivningsformuläret och att ha samtal utan att patientens anhöriga är närvarande.

    Förändrade arbetsrutiner som minskar tidspress i arbetet och mer utbildning om våld i

    nära relationer kan möjligen påverka att fler frågor om våld ställs.

  • 116.
    Artursson Borbas, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bohman, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Den sövda patientens värdighet på operationssalen: En kvalitativ observationsstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room.

    Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room.

    Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours.

    Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity.

    Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity.

  • 117.
    Arvidsson Carlbring, Gunnel
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Falck Fredén, Åsa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Risk för dehydrering och svält preoperativt. : En kartläggning av preoperativa fasteperioden hos patienter med kroniskt subduralhematom2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

     

    The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2

    (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.

     

    The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.

  • 118.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Törne, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetslivet: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet inom hälso- och sjukvården och är skyldig att ge god och kvalitetssäker omvårdnad. Stress är ett sätt förmänniskan att öka sin beredskap för att hantera krävande situationer, men vid långvarig stress sker en negativ påverkan på individen. Sjuksköterskor är bland de mest stressade yrkesgrupperna i Sverige och stressen kan i sin tur ha inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetslivet.

    Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. Artikelgranskning gjordes genom modifierad granskningsmall medpoängsystem. Femton artiklar inkluderades och 7 exkluderades. Nyckelord identifierades och sammanställdes i kategorier och kategorier.

    Resultat: Sjuksköterskor var en stressad yrkesgrupp och stress påverkade omvårdnadsarbetet och vårdkvaliteten negativt. Faktorer som upplevdes som stressande var arbetsmiljöfaktorer, etisk stress, engagemang och motivation, arbetserfarenhet och utbildning, arbetstillfredsställelse, krav, kontroll och belöning.

    Slutsats: En stressad sjuksköterska är varken förenligt med god och kvalitetssäkeromvårdnad, eller med svensk lagstiftning. Genom att förbättra förutsättningarna och förhållandet för sjuksköterskan kan förhållandet för patienten förbättras.

  • 119.
    Arvidsson, Ivonne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lindström, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Inverkande faktorer på fördelning av föräldraledighet: En pilotstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föräldraledighet är reglerad i Sverige enligt lag och ger föräldrarna rätt att vara lediga i totalt 480 dagar. Sverige har Europas bäst reglerade och välfungerande föräldraförsäkring. Den ger småbarnsföräldrar en möjlighet att kombinera familjeliv och arbete.

    Syfte

    Att undersöka om planering av föräldraledigheten överensstämmer med det verkliga uttaget, om fördelningen av föräldraledigheten är jämlik mellan föräldrarna och att undersöka om det finns ett samband mellan föräldraledighetens uttag och föräldrarnas utbildningsnivå, ålder, mammas sysselsättning och inkomst i hushållet.

    Metod

    Kohorstudie. Mamman besvarade enkätfrågor ur tre olika enkäter som ingick i en pilotstudie. Antal deltagande n=124. Den första enkäten delades ut vid inskrivning på mödravårdcentralen, den andra delades ut i graviditetsvecka 28 och den tredje när barnet var sex månader gammal.

    Resultat

    Uttaget av föräldraledigheten blev inte som mammorna planerade när hon var gravid och fördelningen av föräldraledigheten mellan föräldrarna var ojämlik. Mammorna tog ut fler föräldraledighetsdagar/månad än papporna. Inga samband sågs mellan föräldrarnas uttag och deras utbildningsnivå, ålder eller inkomst i hushållet, däremot sågs ett samband mellan mammas uttag av föräldraledighet och sysselsättning, mammor som var förvärvsarbetande tog mindre föräldraledighet än mammor som var studerande eller föräldralediga.

    Slutsats

    Föräldrarnas planering av föräldraledigheten och det verkliga uttaget stämde inte överens och uttaget var ojämnlikt fördelat. Sverige har en generös föräldraförsäkring och pappor delar mer och mer på föräldraledigheten men mer ansträngningar behöver göras för att fördelningen skall bli så jämlik som möjligt.

  • 120.
    Arvidsson, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Linda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bloddialyspatienters kunskap om fosfatmedicinering.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fosfatbindande läkemedel är en viktig del i hemodialyspatienters behandling. Läkemedlet hjälper till att avlägsna fosfat ifrån kroppen, eftersom hyperfosfatemi annars ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar. Trots den kunskapen har tidigare forskning visat att den kunskapen ibland uteblir hos hemodialyspatienter.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatbindande läkemedel.

    Metod: En kvantitativ enkätundersökning på en hemodialysenhet i Mellansverige. Där svaren redovisas med deskriptiv statistik.

    Resultat: Studien visar på brister i hemodialyspatienters upplevelse av kunskap angående fosfatmedicinering både vad det gäller bristande information från sjukvårdspersonal men också brist på motivation att ta reda på informationen på egen hand. Dessutom visar studien på brister vad det gäller hemodialyspatienters förståelse till vikten av fosfatmedicinering.

    Slutsats: Studien visar att cirka hälften av hemodialyspatienterna upplever att de har kunskap för att kunna administrera fosfatbindande läkemedel på ett korrekt sätt. Men det finns fortfarande brister hos en del patienter vad det gäller kunskapen om fosfatbindande läkemedel.

  • 121.
    Arving, Cecilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Assmus, Jörg
    Thormodsen, Inger
    Berntsen, Sveinung
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Early rehabilitation of cancer patients: An individual randomized stepped-care stress-management intervention.2019Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 28, nr 2, s. 301-308Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the effects of an individual stepped-care stress-management intervention for cancer patients on cancer-related stress reactions (intrusion/avoidance), and secondarily on psychological distress (anxiety/depression) and emotional reactivity (impatience/hostility).

    METHODS: Consecutively 291 cancer patients were included in a randomized controlled intervention study. Patients randomized to the intervention who did not report clinically significant stress levels (n = 72) after the first counseling session participated in only one counseling session and a follow-up (Step 1). The remaining patients (n = 66) received an additional three to eight sessions, depending on individual needs (Step 2). The intervention used techniques derived from cognitive behavioral therapy (CBT) such as daily registration of events and behaviors as well as scheduled behavioral and physical activity, along with short relaxation exercises. The intervention was completed within 26 weeks of inclusion. The Impact of Event Scale, Hospital Anxiety and Depression Scale, and Everyday Life Stress Scale were used to evaluate effects for 2 years.

    RESULTS: The linear mixed effects model analysis showed a difference between the randomization groups in favor of the intervention for avoidance and intrusion after the first 6 weeks (P = 0.001 and P = 0.003) and for emotional reactivity after 17 weeks (P = 0.007). There were no differences in psychological distress. Decreases in cancer-related stress reactions and depression were noted for the Step 2 intervention.

    CONCLUSIONS: An individual stepped-care stress-management intervention for cancer patients, performed by specially educated health professionals using techniques derived from CBT, seems beneficial for cancer patients and may therefore be a realistic complement to routine cancer care.

  • 122.
    Arving, Cecilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Brandberg, Yvonne
    Department of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Feldman, Inna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Glimelius, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi. Dept. of Oncology-Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Cost-utility analysis of individual psychosocial support interventions for breast cancer patients in a randomized controlled study2014Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 23, nr 3, s. 251-258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background The Distress Thermometer (DT) has been used in psycho-oncology research across the globe and has been recommended as a clinical tool to be used routinely in cancer settings to detect clinically significant distress. We sought to characterize the translation and validation of the DT in cancer patients in different countries and cultures and summarize how the translated versions function to detect clinically significant distress. Methods An electronic mail survey was sent to the members of the International Psychosocial Oncology Society Federation of Psycho-Oncology Societies and electronic searches of English language databases were conducted to identify translations of the DT and studies designed to validate these translations. Results Our efforts yielded a total of 21 non-English translations of the DT; 18 of these were validated in studies designed for that purpose. A variety of instruments were used in receiver operating characteristic curve analysis to derive an optimal cut-off score indicative of clinically significant distress. Cut-off scores varied by language, country, and clinical setting and to sample characteristics. In the majority of studies, a score of 4 maximized sensitivity and specificity relative to an established criterion. Conclusions These findings provide a broad, international perspective on the current state of psychosocial screening using the DT. Findings also demonstrate widespread awareness of the need for psychological and social support of persons diagnosed with and treated for cancer.

  • 123.
    Arving, Cecilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
    Sjödén, Per-Olow
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Bergh, Jonas
    Thalén Lindström, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
    Wasteson, Elisabet
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Glimelius, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
    Brandberg, Yvonne
    Satisfaction, utilisation and perceived benefit of individual psychosocial support for breast cancer patients: A randomised study of nurse versus psychologist interventions2006Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 62, nr 2, s. 235-243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: In a prospective, randomised study, individual psychosocial support performed by: (1) specially trained oncology nurses (INS) or (2) psychologists (IPS) were compared with respect to utilisation, satisfaction and perceived benefit.

    Methods: Between December 1997 and December 1999, consecutive breast cancer patients (n = 120) were included at start of adjuvant therapy (chemo-, endocrine and/or loco-regional radiotherapy). Data were collected by an extended version of the 'IPS-patient satisfaction questionnaire' within I week after termination of the support intervention. Questionnaires were also mailed to all patients 6, 12 and 18-24 months after inclusion. Levels of distress were collected with the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) and Impact of Event Scale (IES) questionnaires.

    Results: The patients were highly satisfied with the individual psychosocial support intervention they received, irrespective of which profession provided the support. However, the patients in the INS group reported higher levels of benefit regarding disease-related problems, regardless if the patients at baseline reported low or high levels of distress.

    Conclusions: Patients were highly satisfied with an individual psychosocial support intervention. In areas dealing with somatic aspects, the group intervened by nurses were more satisfied than the one by psychologists.

    Practice implications: Individual psychosocial support by specially trained nurses is a realistic alternative in routine cancer care.

  • 124.
    Arving, Cecilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Wadensten, Barbro
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Johansson, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap, Enheten för onkologi.
    Registered Nurses' Thoughts on Blended Learning in a Postgraduate Course in Cancer care: Content Analyses of Web Surveys and a Focus Group Interview2014Inngår i: Journal of Cancer Education, ISSN 0885-8195, E-ISSN 1543-0154, Vol. 29, nr 2, s. 278-283Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose of the research was to describe registered nurses' (RNs) (n = 53) thoughts on the blended learning format in a 'specialist nursing programme in cancer care'. The study was conducted in autumn 2007 and 2008. A content analysis of answers to open-ended questions in a web-based questionnaire and a focus group interview were carried out. The analysis revealed that the RNs appreciated blended learning. The web lectures facilitated learning and gave RNs access to the education at any time. However, according to the RNs, knowledge is gained through interaction between RNs and teachers, and this aspect needed to be improved. The RNs also thought that the content of the seminars on campus should focus on evidence-based nursing knowledge and practical skills, not just taught as stable facts and procedures. The result from the present study could help to improve the design and content of advanced nursing courses using a blended learning format.

  • 125.
    Arwidson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Ann
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Postoperativ urinretentionsproblematik hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 126.
    Arén, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jungward, Ebba
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanssjuksköterskans bemötande och omhändertagande av små barn: En kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
  • 127.
    Ask, Linnéa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nygren, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att hantera och administrera blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens.

     

    Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha.

     

    Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades.

     

    Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer. I resultatet sågs också att de önskade ytterligare utbildning.

     

    Slutsats: Det fanns ett behov av vidare forskning inom området för att kunna uttala sig om intensivvårdssjuksköterskors kunskap och behov av ytterligare utbildning avseende risker med blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC. 

  • 128.
    Asp, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bröstcancerpatientens upplevelse av sitt återbesök efter operation hos kontaktsjuksköterska på Bröstmottagning: information, stöd, bemötande och delaktighet.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    Vid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.

    Syfte

    Att utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.

    Metod

    En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.

    Resultat

     Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre. Utbildningsnivå hade ingen betydelse för hur nöjd patienten var eller uppfattningen av delaktighet och stöd. Inte heller kunde man påvisa några signifikanta skillnader mellan information och delaktighet mellan de som genomgått bröstbevarande kirurgi kontra tagit bort hela bröstet.

    Slutsats

    Kontaktsjuksköterskan har således en viktig roll på mottagningen när det gäller omvårdnad och vårdkvalitet ur ett patientperspektiv. Att kunna identifiera områden som är i behov av förbättring är viktigt. Analysen ger stöd för att det arbetssätt som kontaktsjuksköterskorna och läkarna har idag är positivt för patienten då studien påvisade att majoriteten av patienterna var mycket nöjda med information, stöd, bemötande och kände sig delaktiga vid sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska.

    Nyckelord: Stöd, bemötande, information, patientdelaktighet, bröstcancer patienter.

  • 129.
    Astradius, Stina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Skinner, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vård i livets slutskede för en intensivvårdspatient: Att främja en värdig död2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 130.
    Athlin, Åsa Muntlin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Kardiovaskulär epidemiologi. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Farrokhnia, N.
    Schwarz, U. von Thiele
    Introduction of multi-professional teamwork: a promising approach towards a more patient-centred care in the emergency department2014Inngår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 4, s. 274-275Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 131.
    Augustin, Ida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Magnusson, Joakim
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende: En litteraturstudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.

    SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.

    METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.

    RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression. Vårdpersonal tenderade att skatta patienter med BPS som mer farliga, mindre trovärdiga samt ansåg att de hade mindre interpersonella färdigheter.

    SLUTSATS: Vårdpersonal, inte minst sjuksköterskor uppvisar negativa attityder i en icke försumbar utsträckning till patienter med BPS med eller utan självskadande beteenden. Detta kan leda till en inadekvat vård och behandling för den berörda patientgruppen.

  • 132.
    Avallin, Therese
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Höglund, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att fånga patientens upplevelse: Utvärdering av ett frågeformulär för att identifierabrister i basal omvårdnad och patientdelaktighet på vårdavdelning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    Bakgrund:

    Nationella och internationella forskningsresultat visar brister inom basal omvårdnad och patientdelaktighet. För att förbättra vården behöver dess kvalitet kunna mätas och utvärderas, dock finns problem med att mäta vårdkvalitet och behov finns av ett instrument med hög validitet och reliabilitet.

    Syfte:

    Att utvärdera ett frågeformulär för mätningar av i vilken omfattning och i vilka situationer inom basal omvårdnad och patientdelaktighet som patienter saknar kvalitet i sin vård på vårdavdelning.

    Metod:

    Studien har mixad metod deskriptiv design. Ett frågeformulär har tagits fram utifrån forskningsresultat och delats ut på kirurgiska vårdavdelningar. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och samstämmigheten mellan frågeformulär och intervju har bedömts för att validera frågeformuläret.

    Resultat:

    Patienterna uppgav sig sakna kvalitet inom basal omvårdnad: smärtlindring, sömn och inom patientdelaktighet: information om vem som var ansvarig för deras vård, att olika besked givits av undersköterska, sjuksköterska och läkare samt att läkare inte hade tillräcklig tid att ge tillfredsställande information. Den kvalitativa analysen visade områden som inte täcks av frågeformuläret samt behov av förbättringar av frågeformuläret. Drygt två tredjedelar av frågeformulären bedömdes sakna samstämmighet vilket visar på behov av utveckling för att få högre reliabilitet.

    Slutsats

    : Frågeformuläret är ett bra instrument för att mäta patientupplevd vårdkvalitet på vårdavdelning. Genom att använda mixad metod med kompletterande intervjuer ökar validiteten på resultatet. Ettfrågeformulär som utvecklas efter framtagen rekommendation kan med högre precision påvisa fler förbättringsområden inom basal omvårdnad och patientdelaktighet. Detta kan utgöra underlag för att öka vårdkvalitet, patientnöjdhet och kostnadseffektivitet.

  • 133.
    Avallin, Therese
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Muntlin Athlin, Åsa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Elgaard Sörensen, Erik
    Aalborg University.
    Kitson, Alison
    Björck, Martin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Kärlkirurgi.
    Jangland, Eva
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Person-centred pain management for the patient with acute abdominal pain: An ethnography informed by the Fundamentals of Care framework2018Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74, nr 11, s. 2596-2609Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: To explore and describe the impact of the organizational culture on and the patient-practitioner patterns of actions that contributes to or detract from successful pain management for the patient with acute abdominal pain (AAP) across the acute care pathway.

    Background: Although pain management is a recognized human right, unmanaged pain continues to cause suffering and prolong hospital care. Unanswered questions about how to successfully manage pain relate to both organizational culture and individual practitioners' performance.

    Design: Focused ethnography, applying the Developmental Research Sequence and the Fundamentals of Care framework.

    Methods: Participant observation and informal interviews (92hr) were performed at one emergency department (ED) and two surgical wards at a University Hospital during April-November 2015. Data include 261 interactions between patients, aged 18years seeking care for AAP at the ED and admitted to a surgical ward (N=31; aged 20-90years; 14 men, 17 women; 9 with communicative disabilities) and healthcare practitioners (N=198).

    Results: The observations revealed an organizational culture with considerable impact on how well pain was managed. Well-managed pain presupposed the patient and practitioners to connect in a holistic pain management including a trustful relationship, communication to share knowledge and individualized analgesics.

    Conclusions: Person-centred pain management requires an organization where patients and practitioners share their knowledge of pain and pain management as true partners. Leaders and practitioners should make small behavioural changes to enable the crucial positive experience of pain management.

  • 134.
    Ax, Anna-Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anhöriga till cancersjukas upplevelser och behov av psykosocialt stöd inom slutenvården2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka anhöriga till cancersjukas upplevelser och behov av psykosocialt stöd i slutenvården.

    Metod: Studien som genomfördes var empirisk med explorativ design och kvalitativ metod. Åtta intervjuer genomfördes. Dessa transkriberades och lästes sedan ordagrant för att analyseras med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. Anhöriga behövde stöd från familj, vänner och sjukvården. Behovet av stöd var individuellt. De hade behov att få information om behandling, prognos och planering. Anhöriga ville bli sedda av vårdpersonalen och önskade en lättillgänglig vård för att få sina frågor besvarade och för att kunna vara delaktiga. Brister upplevdes i stödet vad gäller otillräcklig information vid diagnos, otillräcklig information om vårdens rutiner, brister i bemötande och krav på delaktighet.

    Slutsats: Anhöriga behöver psykosocialt stöd från vården. Anhöriga såg adekvat information, tillgänglighet och bemötande som det mest värdefulla stödet från vården. Vårdpersonalen kan förbättra det psykosociala stödet till anhöriga genom att de har kunskap om hur de kan identifiera de anhörigas behov och veta vilken sorts stöd de kan ge.

     

  • 135.
    Ax, Anna-Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anhöriga till cancersjukas upplevelser och behov av psykosocialt stöd inom slutenvården2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care.

    Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.

    Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation.

    Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them.

    Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis

  • 136.
    Axelsson, Linda
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson Martinez, Olivia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios - Bemötande och påverkan på livskvalitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen endometrios och vilka fysiologiska och psykologiska konsekvenser endometrios hade på kvinnors livskvalitet, samt hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet från sjukvårdspersonal.Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som kvinnor drabbas av i samband med att celler, som normalt sett återfinns i livmoderslemhinnan, fäster vid andra platser i kroppen och bildar cystor, vilka även svarar på hormonstimulans och menstruerar. Symtom karaktäriseras bland annat med smärta, infertilitet/subertilitet, atypiska menstruationsblödningar.

    Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Två databaser användes för att söka artiklar (PubMed och CINAHL). Artiklarna var 12 originalartiklar skrivna på engelska med kvalitativ design.

    Resultat: Studien är disponerad utifrån tre teman; fysiologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, psykologiska konsekvenser av endometrios på kvinnans livskvalitet, samt kvinnans upplevelse av bemötande inom sjukvården. Endometrios visade sig ha påverkan på många olika aspekter i en kvinnas liv, med kronisk smärta, friktion på relationer, nedsatt förmåga till att utföra vardagliga sysslor och arbete, nedsatt psykosocialt välbefinnande och social isolering. Även dåligt bemötande från sjukvårdspersonal förekom och påverkade kvinnornas psykiska mående huvudsakligen negativt.

    Slutsats: En summering av alla fysiologiska och psykologiska konsekvenser av endometrios, har i majoriteten av fallen, en stor påverkan på kvinnornas liv och leder till, ibland gravt, nedsatt livskvalitet i samband med oförmåga att leva till fullo. De flesta av kvinnorna upplevde att de blivit dåligt bemötta av vårdpersonal och i samband med detta uppmärksammades även den förekommande kunskapsluckan som råder bland sjukvårdspersonal. Detta bidrog till att kvinnorna inte togs på allvar och fick den hjälp de faktiskt behövde för att kunna leva ett gott liv med diagnosen.

  • 137.
    Baba Olsen, Vinod
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jonsson, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Smärta - en upplevelse, många tolkningar: En enkätstudie om hur sjuksköterskor bedömer smärta hos icke kommunicerbara patienter2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns många olika typer av smärta och smärta är en subjektiv upplevelse, men det är upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smärtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda på hur intensivvårdssjuksköterskor gjorde sin bedömning på smärta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de använde någon smärtskala och även försöka ta reda på om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad på sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En grupp intensivvårdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvårdsavdelning i Sverige besvarade ett frågeformulär som innehöll både påståenden och frågor med öppna svar. Både vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smärta. Det var 27 % av sjuksköterskorna som använde någon form av smärtskala. De som hade någon form av arbetslivserfarenhet skattade förändringar i patientens puls som mindre viktig än de som inte hade någon arbetslivserfarenhet. En statistiskt signifikant skillnad hittades. Sjuksköterskor med någon form av utbildning i smärta skattade en lägre medianpoäng för om svettning var ett tecken på smärta än sjuksköterskor utan utbildning. Sammanfattningsvis behöver avdelningen tydligare rutiner för hur smärtskattning ska utföras samt en lämplig smärtskala för icke kommunicerbara patienter. För att kunna tillämpa dessa rutiner behövs även utbildning för personalen.   

  • 138.
    Back, David
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kara, Tanja
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patientens uppfattning om den pre- och postoperativa informationen i samband med kirurgi2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund

    De allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet.

     

    Syfte

    Syftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi.

     

    Design

    Studien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter.

     

    Resultat

    Resultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig. Majoriteten tyckte att den totala mängden information var tillräcklig. Vidare svarade majoriteten att de hade fått tillräcklig information om smärtlindring under vårdtiden. Hälften av respondenterna angav att de hade fått tillräcklig information om hur de kunde förebygga komplikationer. Ungefär hälften uppgav att de inte hade fått tillräcklig information om sårvård.

     

    Slutsats

    Av resultatet drogs slutsatsen att patientinformationen som ges på de två enheterna verkar vara lättförståelig och tillräckligt omfattande, dock finns utrymme för förbättring, framförallt inom området komplikationer och sårvård.

  • 139.
    Back, Victor
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Essemyr, Elin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Den kirurgiska patientens upplevelse av vårdkvalitet i vårdkedjan från akutmottagning till vårdavdelning med fokus på patientdelaktighet och omvårdnad vid smärta.: En systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 140. Backhausen, Mette G
    et al.
    Ekstrand, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Tydén, Tanja
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Magnussen, Britta Kjeldberg
    Shawe, Jill
    Stern, Jenny
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hegaard, Hanne K
    Pregnancy planning and lifestyle prior to conception and during early pregnancy among Danish women2014Inngår i: European journal of contraception & reproductive health care, ISSN 1362-5187, E-ISSN 1473-0782, Vol. 19, nr 1, s. 57-65Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective To investigate the extent to which Danish women attending antenatal care plan their pregnancies and to determine the association between pregnancy planning and the intake of folic acid, alcohol consumption and smoking habits prior to conception and before the 16th week of gestation. Methods A cross-sectional survey of 258 women. Main outcome measures: intake of folic acid, alcohol consumption and smoking. Pregnancy planning was assessed by the London Measure of Unplanned Pregnancy (LMUP) and the five graded Swedish Pregnancy Planning Scale. Results Most (77%) of the participants reported that their pregnancies were very or fairly well planned. Higher median LMUP scores were observed in women taking folic acid (p < 0.001), in those consuming less alcohol, and in women who stopped smoking prior to pregnancy (p = 0.043). However, 43% of the respondents with a high degree of pregnancy planning and 98% of those with a low degree of planning had not taken folic acid prior to pregnancy. Binge drinking during early pregnancy was reported by 20% of women with a high degree of planned pregnancy and 31% of those with a low degree (p = 0.1). Conclusion Pregnancy planning was associated with a healthier lifestyle but still many women could improve their lifestyle in connection to pregnancy. Their level of alcohol consumption is higher than that recommended for best pregnancy outcome.

  • 141.
    Backlund, Jimmy
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning: En litteraturstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning.

    Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.

    Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen".

    Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård.

  • 142.
    Backman, Gabriella
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Backman, Susanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Är vikten viktigast?: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges landstings vårdprogram för behandlingav vuxna personer med fetma2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är idag ett stort, växande samhällsproblem. Det finns inga nationella riktlinjer för behandling av personer med fetma men vissa av landstingen och regionerna har upprättat egna vårdprogram. Enligt en rapport från den svenska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys finns brister i svensk hälso- och sjukvård avseende att upprätthålla en personcentrerad vård.Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur innehållet i Sveriges landsting och regioners vårdprogram för fetma förhåller sig till en personcentrerad vård, avseende patientens psykiska, sociala, andliga/existentiella och fysiska behov, samt till delaktighet ochinformation.Metod: I studien gjordes en systematisk genomgång av de vårdprogram för fetma som finns att tillgå i Sveriges landsting. Data analyserades med hjälp av en riktad innehållsanalys. Studien hade en kvalitativ design med deduktiv ansats.Resultat: Tillgodoseende av psykiska behov beskrevs som att främja psykiskt välbefinnande, stödja beteendeförändringar, samt ge ett bra bemötande. Tillgodoseende av sociala behov beskrevs som att anpassa behandlingen efter social livssituation och nätverk och involvera anhöriga. Att anpassa matvanor efter patientens etiska och religiösa synsätt var det endaandliga/existentiella behov som beskrevs. Fysiska behov beskrevs som att minska BMI/midjeomfång och riskfaktorer genom att uppmuntra till hälsosamma, viktreducerande kost- och motionsvanor och rökstopp. Delaktighet togs upp som gemensamt beslutsfattande och att få göra egna val. Enligt vårdprogrammen bör muntlig och skriftlig information ges i form av enkla standardiserade eller individualiserade råd.  Slutsats: I vårdprogrammen togs hänsyn till individens psykiska och sociala förutsättningar i behandlingen, liksom fysiska behov, relaterat till viktnedgång. Individens egna val och beslut samt individanpassad information diskuterades i vårdprogrammen. I vårdprogrammen fanns brister i att upprätthålla en personcentrerad helhetssyn då tillgodoseende av andliga/existentiella behov inte beskrevs lika utförligt som psykiska, sociala och fysiska behov.

  • 143.
    Backström, Fanny
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Holmberg, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors benägenhet att ställa frågor om våldsutsatthet till kvinnliga patienter inom primärvården2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på vårdcentraler ställer frågor om våldsutsatthet i nära relationer till kvinnliga patienter och vad som påverkar sjuksköterskornas ställningstagande till att fråga. Metod: Tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. Sjuksköterskor (n=81) vid 11 vårdcentraler i ett mellansvenskt län besvarade en enkät med 13 frågor. Svarsfrekvensen var 77 procent. Resultat: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i en nära relation. Den vanligast angivna faktorn till att sjuksköterskan ställer frågor om våld var misstanke om våld. Inga statistiskt säkerställda skillnader påvisades mellan sjuksköterskors benägenhet att ställa frågor om våld och om de erhållit utbildning i ämnet eller inte. Inga statistiska skillnader kunde heller ses i jämförelsen mellan de som använde handlingsplan i det kliniska arbetet och de som inte gjorde det med benägenheten att ställa frågor. Slutsats: Sjuksköterskor inom primärvården frågar i liten utsträckning sina kvinnliga patienter om de utsatts för våld i nära relationer. Sjuksköterskor saknar tillräcklig utbildning inom ämnet och använder i liten utsträckning befintlig handlingsplan.

  • 144.
    Backström, Olga
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hörnfeldt, Katarina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. 1967.
    Barns smärta efter tonsillektomi-en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Tonsillectomy is the most common surgery on children in Sweden. Research shows that children are suffering of postoperative complications such as pain and dehydration after this surgery. 

    Aim: The aim of this literature review is to examine how children experience postoperative pain after tonsillectomy, what affects the pain experience and how the pain can be relieved at home. A second aim is to examine if children get adequate pain relief after tonsillectomy.

    Method: A literature review based on 12 original articles.

    Result: The majority of the children experienced moderate to severe pain the first two days after tonsillectomy, the pain was worse than they expected and could last for up to 14 days. The children felt, among other things, afraid, worried and tired. Older children as well as children who were temperamental, easily distracted, depressed or anxious reported higher pain intensity. The children’s sleep, as well as food and fluid intake was affected negatively by the pain. Preoperative education in pain and pain management after tonsillectomy positively affected the pain experience of the children. The children used their own methods, such as distraction, sleep and cold to relieve the pain. Even specially developed methods such as "imagery" and speech therapy relieved children's pain. Children generally received too little analgetics at the hospital and at home even though they had significant pain after tonsillectomy.

    Conclusion: The study shows that children experience postoperative pain after tonsillectomy very different and that the pain is under treated. This imposes a requirement of personalised nursing, the nurse needs sufficient knowledge of children's experiences, pain relief methods and measures to relieve pain after tonsillectomy. The authors finally want to emphasise that in order to get better knowledge about the duration of the pain and pain patterns after a minor surgery, such as tonsillectomy, studies longer than two to three days are needed.

    Keywords: postoperative pain, child, tonsillectomy, experience, management

  • 145.
    Back-Träff, Pelle
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nyström, Joakim
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nya sjuksköterskors upplevelser vid bemötande av anhöriga vid dödsfall2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 146.
    Back-Träff, Pelle
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sandlund, Hanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Finns evidens för förbandstyper vid såromläggningar inom primärvården?: En litteraturöversikt2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår. Däremot belyser studien behovet av mer forskning inom området.

  • 147.
    Bahrami, Azita
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans upplevelse av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden. Samtliga intervjuer analyserades enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten innefattar fyra huvudkategorier: Kulturella skillnaders inverkan på kommunikation, språkets betydelse för kommunikation, förmedla information, integrationsvägar. Resultaten från denna studie visar att distriktssköterskans kunskap om invandrarnas kulturer samt språkbarriären hos invandrare är viktiga faktorer för att kunna ha ett bra möte och god kommunikation med utländska föräldrar. Utbildning beträffande olika kulturer för BVC distriktssköterskor samt förbättring av språkkunnighet hos invandrare är viktiga områden att satsa på. Distriktssköterskors skicklighet och kulturkompetens ökar insikten om utländska föräldrars tankar och uppfattningar, vilket kan underlätta mötet med utländska föräldrar. Föräldrarnas kunnighet i svenska språket minskar kommunikation svårigheter för distriktssköterskan och även för de själva och ökar möjlighet till integration.

  • 148.
    Bakke Andersson, Gro-Malvina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Åslund, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Dokumentation av postoperativ residualurin efter neurokirurgi: En kvantitativ studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv.

    Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes.

    Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.

    Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga. Bland några få patienter fanns detta även dokumenterat i en individuell vårdplan under sökord elimination. Sju av 10 patienter som hade mer än 400 ml urin i blåsan vid ultraljudsundersökning urintappades med hjälp av ren intermittent kateterisering. 3 patienter blev urintappade trots mindre än 400 ml urin i blåsan. Dokumentationen av residualurin var delvis bristfällig och de riktlinjer som fanns följdes inte fullt ut.

    Slutsats: Tydliga riktlinjer för dokumentation av residualurin är något som gynnar både patient och vårdgivare. Det leder sannolikt till att omvårdnadsåtgärder kan utföras i rätt tid och att komplikationer av olika slag kan undvikas. 

  • 149.
    Balbas, Banaz
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hur uppfattar utrikesfödda med tolkbehov information och stöd från svensk sjukvård vid en prenatal diagnos av en fostermissbildning?: Erfarenheter från personer med arabiska och sorani som modersmål2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 150.
    Bali, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Holm, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Faktorer som hindrar och underlättar omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation: En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Mer än en tredjedel av världens kvinnor blir någon gång under sitt liv utsatta för våld av sin partner eller sexuellt våld av annan än partner. Tidigare forskning visar att de våldsutsatta kvinnorna upplever både positivt och negativt bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer för att utföra omvårdnadsåtgärder i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation. 

    Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar har granskats och analyserats.

    Resultat: Fyra kategorier framkom efter analys av artiklar: kunskapsnivå bland sjuksköterskorna, arbetsmiljö och organisation, samhällets inverkan, sjuksköterskornas egna känslor och antaganden. I mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relation upplevde sjuksköterskor både hindrande och underlättande faktorer för att utföra omvårdnadsåtgärder, vilket beskrivs i resultatets huvudrubriker. Hindrande faktorer var brist på kunskap, hög arbetsbelastning, tidsbrist och brist på stöd från verksamheten. Partner närvaro, kulturen i samhället, språkbarriärer, egna känslor och antaganden upplevdes också som hindrande faktorer. Underlättande faktorer var utbildning, kunskap, erfarenhet, tid, ökad personaltäthet, stöd från kollegor och god samverkan med andra instanser. Andra underlättande faktorer var att mötet sker i enrum, mer uppmärksamhet i samhället och utbildning i skolor, använda oberoende tolk vid språkbarriärer, skapa en god relation till kvinnan, kunna reglera och hantera egna känslor. 

    Slutsats: Flera faktorer har betydelse för vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor ger i mötet med våldsutsatta kvinnor. Upplevd kunskap, erfarenhet, tid, vårdsystem, kulturella aspekter och inställning påverkar vilka omvårdnadsåtgärder som ges eller inte i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Vidare forskning behövs om utbildningsbehov hos sjuksköterskor.

1234567 101 - 150 of 1957
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf