Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublikasjoner fra Uppsala universitet
Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 162
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Replik: queerteori och runstenar2009Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 102.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Review of David M. Krueger. Myths of the Rune Stone: Viking Martyrs and the Birthplace of America. Minneapolis and London: University of Minnesota Press, 2015. 214 pp. ISBN 978-0-8166-9691-8 (hardcover), 978-0-8166-9696-3 (paperback).2021Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 11, s. 189-199Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (epub)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 103.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Review of Lars Magnar Enoksen. Runor: Mästarens handbok. Lund: Historiska media, 2015. 220 s. ISBN 978-91-7545-317-0.2015Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 1892-0950, Vol. 6, s. 187-192Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (epub)
    fulltext
  • 104.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Review of Zentrale Probleme bei der Erforschung der älteren Runen: Akten einer internationalen Tagung an der Norwegischen Akademie der Wissenschaften. Ed. John Ole Askedal, Harald Bjorvand, James E. Knirk and Otto Erlend Nordgreen. Osloer Beiträge zur Germanistik 41. Frankfurt am Main: Peter Lang, 2010. 253 pp. ISBN 978-3-631-60414-4, ISSN 0801-0781.2013Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 1892-0950, Vol. 4, s. 195-201Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 105.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Review: Scott F. Wolter. The Hooked X: Key to the Secret History of North America2009Inngår i: ESOP The Epigraphic Society Occasional Papers, Vol. 27, s. 139-143Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rugstorp eller Ruggstorp?: Ett småländskt ortnamn - etymologi och namn-vård1998Inngår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 56-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article the place-name Ruggstorp, Ryssby parish, Norra Möre county in the province of Småland is scrutinized. At the end of the 1980’s the road signs were replaced and the spelling was changed from Rugstorp to Ruggstorp. Local dwellers were upset and newspaper articles followed, describing the conflict between the inhabitants fighting for the spelling that they were used to and several public institutions that endorsed a change according to agree with the practice in official documents such as maps.

                The settlement history of the region shows that the names in this northern, forested part of the parish are all fairly young, none of them likely to date back to a period before the twelfth century. The last element types of the place-names involved concur with this finding. Names in ‑torp can be old but are in this area most probably not.

                Ruggstorp almost certainly contains a masculine personal name as its first element. Three records of this place-name in a 1530’s accounting book from the same county, viz. Rugestørp, ruxtørp, and Rwxstorp, are presented. In the same source there are also four bearers of the obviously related personal name Rug(h). This seemingly rich material is not, however, conclusive, and it is therefore impossible to say with any certainty if the records should be interpreted as containing a name with -g(h) or -gg.

                The first element of Ruggstorp may in principle be identical to an Old Danish byname Rugh ‘rye’. A better alternative, however, is the Old Norse cognomen Ruggr. It is a deverbative construction with the word rugga ‘to walk with a waddling gait, to shake (something)’ as its basis. The verb is well-known in Scandinavian dialects, and the cognomina Rugga and/or Ruggi (-e), weak declension parallels to Ruggr, are known from all of Scandinavia as well as from several Swedish place-names.

                Whereas etymology cannot decide conclusively between the spellings Rugstorp and Ruggstorp the considerations of name planning may do so. Although the spelling of the first element with one g undoubtedly has a longer tradition than the one with gg, the pronunciation of the place-name clearly points to a short vowel. Thus the spelling Ruggstorp is to be preferred, both to preserve the proper pronunciation and better to represent the most probable etymology of the first element, i.e. the genitive of the Old Swedish masculine personal name *Rugger, originally a cognomen.

  • 107.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rugstorp igen - och Simontorp2000Inngår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, s. 31-35Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Henrik Williams: Rugstorp yet again – and Simontorp.

    I have previously studied the place-name Ruggstorp in the province of Småland (Williams 1998). This name was locally spelled Rugstorp but officially Ruggstorp. I have argued that the etymology and pronunciation support the latter alternative (op. cit.). Local dwellers have not accepted the spelling with two g:s, however, and have fought against it for the last ten years.

    In the present article I follow the campaign against the official spelling, through a local newspaper. Eventually the city council of Nybro did request a change to the form with one g, and the name planning experts did not object. The name is now also officially spelled Rugstorp.

    Another place-name in the same area, Simnatorp, is mostly called Simontorp. Older records show quite conclusively that the etymology of the name is *Sigmunda(r)þorp, which explains the form Simna-. This form of the name is, however, increasingly rare among local dwellers. The same series of place-name articles, as mentioned above, dealt with how the spelling of this name was changed officially to be spelled according to the local preference.

    In both cases it is clear that the name planning authorities have become much more receptive to the opinions of local inhabitants, even when these are in conflict with onomastic scholarship.

  • 108.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runes2008Inngår i: The Viking world / [ed] Stefan Brink in collaboration with Neil Price, Abingdon: Routledge , 2008, s. 281-290Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 109.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rune-stone Inscriptions and Queer Theory2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 110.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runestones and the conversion of Sweden1999Inngår i: This immense panorama: studies in honour of Eric J. Sharpe / [ed] Carole M. Cusack and Peter Oldmeadow, Sydney: School of Studies in Religion. The University of Sydney , 1999, s. 59-78Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 111.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runic inscriptions as sources of personal names1998Inngår i: Runeninschriften als Quellen interdisziplinärer Forschung: Abhandlungen des Vierten Internationalen Symposiums über Runen und Runeninschriften in Göttingen vom 4.-9. August 1995 / [ed] Klaus Düwel, 1998, s. 601-610Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 112.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runinskriften från Fælleseje: en urnordisk annons eller ett personamn?2006Inngår i: Namn och runor: Uppsalastudier i onomastik och runologi till Lennart Elmevik på 70-årsdagen 2 februari 2006 / [ed] Lena Peterson, Svante Strandberg och Henrik Williams, Uppsala: Uppsala universitet , 2006, s. 267-281Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The runic inscription from Fælleseje: A Proto-Scandinavian advertisement or a personal name?

    The artifact (possibly a hide-scraper or (weaving) swingle) from Fælleseje, Slemminge parish, on the Danish island of Lolland bears the runic inscription. This sequence has been transliterated (inter alia) and associated with Old Norse vitring f. ‘announcement’. In this article it is demonstrated that the last rune should be seen as an allograph not of the ing-rune but of the oðal-rune. Following a suggestion by Erik Motke (1985 p. 94) is interpreted as Witro, a personal name identical to the Old Icelandic by-name vitra or vitri ‘the wise one’. It is uncertain whether it refers to a woman’s name or a man’s.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 113.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runinskrifter och tvärvetenskap2007Inngår i: Finsk tidskrift: kultur, ekonomi, politik, ISSN 0015-248X, nr 9-10, s. 509-521Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 114.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runjämtskan på Frösöstenen och Östmans bro1996Inngår i: Jämtlands kristnande: The Christianization of the province of Jämtland / [ed] Stefan Brink, Uppsala: Lunne böcker , 1996, s. 45-63Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 115.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runor och Eddor2009Inngår i: Språkröret: Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, Vol. 9, nr 6, s. 3-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 116.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runstenarnas sociala dimension2013Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 1892-0950, Vol. 4, s. 61-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A case is made for defining runology as runic philology, the ultimate goal of which is to arrive at a “basic” interpretation of rune-texts. Scandinavian rune­stones from the Viking Age are not, however, only sources for old languages and writing practices. They may tell us much about contemporary cultures and the social role played therein by runic monuments, information which may in turn be used to understand better the texts themselves. A discussion is offered of the different angles from which the social aspects might be studied: stone types, monument location, carving technique and ornamentation, monument status levels, runic usage, phonology, morphology, as well as lexemes, including names.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 117.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runstenen vid Stora Mellösa kyrka i Närke (Nä 12)2007Inngår i: Språk och lag: en vänskrift till Per-Axel Wiktorsson på 70-årsdagen 16 mars 2007 / [ed] Johnny Hagberg, Skara: Skara stiftshistoriska sällskap , 2007, s. 11-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 118.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runstenstexternas teologi: [The theology of runestone texts]1996Inngår i: Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv / [ed] Bertil Nilsson, Uppsala: Lunne böcker , 1996, s. 291-312Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 119.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Runsvenska namnproblem 2: Det runsvenska mansnamnet Øysl (?) och det fornsvenska Asle1994Inngår i: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 12, s. 5-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 120.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Rökstenen och världens undergång2021Bok (Fagfellevurdert)
    Download (pdf)
    Register
  • 121.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sagor för riktiga vikingar: Rec. av Isländska mytsagor. I övers. av Lars Lönnroth1995Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 1995-05-17Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 122.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Scripta Islandica: Isländska sällskapets årsbok 57/20062007Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 123.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sm 79† rakR2021Inngår i: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 109, s. 47-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The now lost rune stone Sm 79 bore the inscription rakR : lakþi : stin : yfiR : þiuk :s ... n : s[i]n : s .... This has been interpreted as Old West Scandinavian Rekkr lagði stein yfir Þiokk, s(u)n sinn ... and translated as ‘Rekkr laid the stone over Þjokkr, his son ...’. The present article reinterprets the first name as Runic Swedish Rakʀ ‘straight,upright’, alluding to the bearer’s posture. Thus, both men mentioned on the stone hadnames referring to physical characteristics, as Þiǫkkʀ means ‘stout, stocky’.

    Fulltekst (pdf)
    Sm 79 rakR
  • 124.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Solens gudinna i nordisk mytologi och religion2023Inngår i: Månväven, ISSN 1654-255X, nr 20, s. 32-35Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 125.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Stryka på foten och ta hus i helvete2004Inngår i: Bästa språket: ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala nya tidning / [ed] Eva Aniansson, Uppsala: Almqvist & Wiksell , 2004, s. 145-146Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 126.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Sven Wernströms pojkbok Stein, den obesegrade: Litterär onomastik och runsvenska mansnamn2018Inngår i: Katharina och namnen: Vänskrift till Katharina Leibringpå 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolk & Kristina Neumüller (huvudred.), Josefin Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette C. Torensjö, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, s. 55-59Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 127.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Svensk språkhistoria utan filologi?2010Inngår i: Studier i svenska språkets historia 11: Förhandlingar vid Elfte sammankomsten för svenska språkets historia i Uppsala 23–24 april 2010 / [ed] Maj Reinhammar under medverkan av Lennart Elmevik, Staffan Fridell, Mats Thelander & Henrik Williams, Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur , 2010, s. 223-230Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 128.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Swedish-American Naming Patterns1994Inngår i: SINAS-News, Vol. 13Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 129.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Systraklostret i Kalmar och dess räkenskapsbok1996Inngår i: Kirkehistorier: rapport fra et middelaldersymposium / [ed] Nanna Damsholt, Grethe Jacobsen, Niels Henrik Holmqvist-Larsen, 1996, s. 135-149, 177-178Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 130.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The "AVM" Stone from Minnesota (Kensington II)2002Inngår i: Nytt om runer, ISSN 0801-3756, Vol. 17, s. 40-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 131.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The importance of language history in the teaching of modern languages1998Inngår i: An Interdisciplinary Forum. Proceedings of the second University of Melbourne School of Languages postgraduate conference, 1998, s. 1-9Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 132.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Kensington Runestone: Fact and Fiction2012Inngår i: Swedish-American Historical Quarterly, ISSN 0730-028X, Vol. 63, nr 1, s. 3-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 133.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Kensington Runestone on Exhibition in Sweden2004Inngår i: Nytt om runer, ISSN 0801-3756, Vol. 19, s. 35-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 134.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Kensington Stone again: Were the Old Swedes in Minnesota in the 1300s? An expert says No!2011Inngår i: Swedish American Geneologist, ISSN 0275-9314, Vol. 31, nr 3, s. 11-11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 135.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The non-representation of nasals before obstruents - spelling convention or phonetic analysis?1994Inngår i: Proceedings of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions, Grindaheim, Norway, 8-12 August 1990 / [ed] James E. Knirk, Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet , 1994, s. 217-222Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 136.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The origin of the runes1996Inngår i: Frisian runes and neighbouring traditions: proceedings of the First International Symposium on Frisian Runes at the Fries Museum, Leeuwarden 26-29 January 1994 / [ed] Tineke Looijenga and Arend Quak, Amsterdam: Rodopi , 1996, Vol. 45, s. 211-218Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 137.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    The Romans and the Runes: Uses of Writing in Germania1997Inngår i: Runor och ABC: elva föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren 1995 / [ed] Staffan Nyström, Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia , 1997, s. 177-192Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 138.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till frågan om runsvenska dialekter1996Inngår i: Mål i sikte: studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik / [ed] Maj Reinhammar, Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet , 1996, s. 433-440Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 139.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av personnamnen på Gnistastenen (U 972): An interpretation of the personal names on the Gnista runestone (U 972)1996Inngår i: Från götarna till Noreens kor: Hyllningsskrift till Lennart Elmevik på 60-årsdagen 2 februari 1996 / [ed] Eva Brylla, Svante Strandberg och Mats Wahlberg, Uppsala: Ortnamnsarkivet , 1996, s. 209-213Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The now lost runestone U 972 † is only known through a xylographic print by Johan Peringskiöld (B 390), according to which the inscription was:

    (i)nk(i)u(a)r uaþ trofast * uk usrik x litu x rita x stain x at * trk-k-a kuþan * sturbiurn x 

    This article discusses the personal names of the inscription with the result that an interpretation and a translation in line with Peringskiölds suggestion may be put forth:

    Ingvarr ok Trófastr ok Húsríkr/Ósríkr(?) létu rétta stein at dreng góðan, Styrbiôrn.

    Ingvarr and Trófastr and Húsríkr/Ósríkr(?) had the stone erected in memory of the good drengr, Styrbiôrn.

    The name Trófastr ‘the faithful’ is discussed and found to fit in well with the Scandinavian onomasticon.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 140.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av personnamnet kina2004Inngår i: Blandade runstudier 3 / [ed] Lennart Elmevik & Lena Peterson, Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet , 2004, s. 77-86Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Towards the interpretation of the personal name kina

    The runic sequences kina in Sö 196, DR 412, N 815, and [kinu] (ack.) in Öl 10 have been interpreted as representing personal names. For the first two inscriptions a putative Old Scandinavian female name Ginna (from Ginnlaug) has been suggested, and for the third Kin(n)a (from Kristina) or a putative male name Ginna. The fourth record was left uninterpreted by the most recent investigator.

    The present author discusses the interpretations of the individual inscriptions and seeks to demonstrate that we are dealing with the same, male, name in all four inscriptions. There are two realistic possibilities, either Ginna (from the verb ginna ‘to dupe, fool one; to decoy, entice’) or Gína (from the verb OWScand gína ‘to gape, yawn’). In either case we are dealing with a name of the so-called Sturla type. The alternative Gína conforms better to known types of (original) bynames, cf. especially the semantically and derivationally identical byname Glufsa ‘he who scuffs, guzzles (down), gobbles (down)’. The male personal name Gína would then mean ‘he who gapes, scuffs’ or ‘he who gobbles or is ravenous’.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 141.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av personnamnet suan på Sö 254 Vansta2012Inngår i: Namn på stort och smått: Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012 / [ed] Katharina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C. Torensjö & Mats Wahlberg, Uppsala: Institutet för språk och folkminnen , 2012, s. 331-335Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 142.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av runstenen vid Vändle (Vs 4)2014Inngår i: HumaNetten, ISSN 1403-2279, Vol. 32, s. 91-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 143.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Till tolkningen av Rölundastenen (U 670)2022Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 12, s. 157-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The rune-stone U 670 is badly damaged, and was when it first was recorded in the 1600s. Its inscription was read by Elias Wessén as follows: …--n : -…s… eftiʀ : aist : sun : sin : kus na-…. This may be interpreted in Runic Swedish and trans­lated as: … æftiʀ Æist, sun sinn …, “… (this stone) in memory of Æistr, his son …”. Wessén suggests that the final six runes may repre­sent a prayer, begin­ning Guðs nāð(iʀ) …“The grace of God …”. This short notice shows that no such prayer could be expected on a Viking Age rune-stone. In­stead, the author interprets this runic sequence as yet another epithet of the de­ceased: Kūss ne[fa](?) “the nephew(?) of Kūss”. The name Kūss ‘hunch(back)’ writ­ten kus is known from three other rune-stones (U 380, U 640, and U 648), all within 30 kilo­meters of U 670, and all of which quite possibly refer to the same man. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (epub)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 144.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Tolkningen av en runföljd på runstenen U 931 vid Uppsala domkyrka2024Inngår i: Futhark: International Journal of Runic Studies, ISSN 1892-0950, E-ISSN 2003-296X, Vol. 13, s. 153-157Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (epub)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 145.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vad säger runstenarna om Sveriges kristnande? (What do runestones tell us about the Christianization of Sweden?)1996Inngår i: Kristnandet i Sverige: Gamla källor och nya perspektiv / [ed] Bertil Nilsson, Uppsala: Lunne böcker , 1996, Vol. 5, s. 45-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 146.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vad är ett namn?1993Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 1993-10-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 147.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vart tog Röskva vägen?2023Inngår i: Från Island till Sverige och tillbaka: Festskrift till Veturliði G. Óskarsson på 65-årsdagen / [ed] Matteo Tarsi; Lasse Mårtensson; Henrik Williams, Uppsala: Uppsala universitet, 2023, s. 69-75Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The episode För Þórs til Útgarða-Loka in Snorri Sturluson’s Gylfaginning section of his Edda recounts how Þórr and Loki stay overnight at a farm. Þórr slaughters his goats for dinner but when he resurrects them the next morning, one goat is lame. Þórr takes the farmer’s children, Þjálfi and Röskva, as compensation and they follow him on his trip to Útgarða-Loki. Röskva, however, disappears rather quickly, at somewhat different points according to the four major manuscript sources. The question is why she does and what the purpose was to involve her at all. The answer is that Snorri utilized an older tale where she did appear, as did the eddic poem Hymiskviða. Since it was presumable well known that Röskva belonged in the “original” story, Snorri felt obliged to include her, but let her soon go as she played no role in his narrative.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 148.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vem behöver fornisländska?2003Inngår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2003-12-18Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 149.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vikingasvenska1996Inngår i: Svenskan i tusen år: Glimtar ur svenska språkets utveckling / [ed] Lena Moberg och Margareta Westman, Stockholm: Norstedts , 1996, s. 1-10Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 150.
    Williams, Henrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vittnar runstenen från Söderby (Gs 13) om Sveriges första ledungståg?: Runfilologi och konsten att läsa som det står2005Inngår i: Årsbok / Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala (Annales Societatis Litterarum Humaniorum Regiae Upsaliensis), ISSN 0349-0416, Vol. 2004, s. 39-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Does the runestone from Söderby (Gs 13) bear witness to the first Swedish levy? Runic philology and the art of reading what is there.

    From the farm Söderby in the province of Gästrikland we know a runic inscription which in 1981 was interpreted by Sven B. F. Jansson in the following way:

    “Brúsi had this stone erected in memory of Egill, his brother. And he died in Tafeistaland, when Brúsi led the land’s levy(?) after his brother. He travelled with Freygeirr. May God and God’s mother help his soul. Sveinn and Ásmundr, they marked.”

    The Söderby inscription was mentioned in earlier historical sholarship on the levy (‘warlike expedition with appropriate equipment’) organisation in Scandinavia. The present author tries to demonstrate that for runological and semantic reasons the runic sequence <furþilanklans> cannot be deciphered as førði læiðang(r) lands ‘led the land’s levy’. Rather, the runic record should be interpreted as førði langlænz ‘bore long-spear’, suggesting that Brusi took over the office of battle standard bearer at his brother’s death. The interpretation rests on the fact that spears decorated with banners could be used as battle standards (Icelandic merkispiót) and on the surmise that langlænz was the term for this phenomenon in Runic Swedish. The Söderby inscription should then be translated:

    “Brúsi had this stone erected in memory of Egill, his brother. And he died in Tafeistaland, when Brúsi bore long-spear (=battle standard) after his brother. He travelled with Freygeirr. May God and God’s mother help his soul. Sveinn and Ásmundr, they marked.”

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
1234 101 - 150 of 162
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf