uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 101 - 150 av 223
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Bilsamhället: Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige2014 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Bilstaden2013Ingår i: Stockholm på väg: Samfundet S:t Eriks årsbok 2013 / [ed] Ulf Sörenson, Balkong , 2013, s. 102-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 103.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Confronting class: the American motel in early post-war Sweden2013Ingår i: Journal of Tourism History, ISSN 1755-182X, E-ISSN 1755-1838, Vol. 5, nr 3, s. 305-324Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Swedish tourism discourse, the car-centred American way of life was by the mid-1950s met with enthusiasm. In the case of accommodation, it was above all the motel that served to symbolise the positive values associated with the American model of modernity. The great expectations placed on the motel did not materialise as anticipated, however. In fact, already by the early 1960s, the motel had been brought into disrepute, and it would remain a marginal phenomenon in Swedish auto tourism. This article singles out class as one of the decisive factors for this change of events. The tourism discourse was dominated by the bourgeois middle classes, and only a few of the Swedish motels were built to meet their expectations. The majority offered instead basic lodging for truck drivers, an occupational group embodying a working-class culture that many placed at the very bottom of the social hierarchy. The motel thus materialised in two entirely different cultural and social settings, and it developed into an arena for cultural class-related confrontations. Middle-class dreams collided with blue-collar realities, and in this clash, the discontent latent in great expectations became manifest.

  • 104.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Designing Democracy: The UTOPIA-project and the Role of the Nordic Labor Movement in Technological Change during the 1970s and 1980s2011Ingår i: History of Nordic Computing 3: Third IFIP WG9.7 Conference, HiNC 3, Stockholm, Sweden, October 18–20, 2010: Revised Selected Papers, Springer Berlin/Heidelberg, 2011, s. 187-195Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By using the UTOPIA-project as an example, this paper highlights the role of the Nordic labor movement in technological change and underlines that there are different incentives for technological change. While corporations developing technology usually pursued increased efficiency in production, the UTOPIA-project aimed at other, alternative goals such as translating social values regarding job skills, quality of work, and quality of products into new computer hardware and software for the graphic industries. In the larger context, the UTOPIA-project can be seen as an attempt by the labor movement to revitalize and realize the old dream of industrial democracy by designing computing technology.

  • 105.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Helena Ekerholm, Bränsle för den moderna nationen: Etanol och gengas i Sverige under mellankrigstiden och andra världskriget2013Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 254-256Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Lundin, Per
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Man väljer det man vill se2014Ingår i: Axess Magasin, nr 3, s. 44-45Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 107.
    Lundin, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Impagliazzo, JohnHofstra University.Benkt, WanglerStockholms universitet.
    History of Nordic Computing 3: Third IFIP WG 9.7 Conference, HiNC3, Stockholm, Sweden, October 18-20, 2010, Revised Selected Papers2011Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 108.
    Lundin, Per
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Sjöblom, Gustav
    Chalmers tekniska högskola.
    Vittnesseminariet – ett sätt att minnas det förflutna2013Ingår i: Företagsminnen: Tidskrift från Föreningen Stockholms företagsminnen, ISSN 1101-7473, nr 2, s. 36-38Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Milanesi, Matilde
    et al.
    Univ Florence, Dept Econ & Management, Florence, Italy.
    Guercini, Simone
    Univ Florence, Dept Econ & Management, Florence, Italy.
    Waluszewski, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    A black swan in the district? An IMP perspetive on immigrant entrepreneurship and changes in industrial districts.2016Ingår i: The IMP Journal, ISSN 2059-1403, E-ISSN 0809-7259, Vol. 10, nr 2, s. 243-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to discuss the changes of the Italian textile district of Prato, considered an exemplary case of the industrial district (ID) model, using a business network perspective. The "Black Swan" metaphor is used to address the changes in the Prato textile district in order to understand whether such changes have been an unexpected and unpredictable phenomenon, or they can be explain with a different theoretical tool-box, namely, that developed by the industrial network approach. Design/methodology/approach - The paper utilizes already published studies on the changes of the textile/fashion companies located to the Prato area. Both studies that have been carried out within an ID approach and those carried out with an Industrial Marketing and Purchasing (IMP) point of departure are considered in the research. Both types of studies were utilized to identify empirical observed changes of the producer, respectively user setting that the Prato located companies was related to, including identification of changes affecting both the local setting and the larger network it was related to. Findings - The utilization of the IMP model proposes a learning ground that exceed the local context and open ups of investigations of opportunities and threats stemming from interactions across spatial borders. Analysed from an interactive point of view, in the specific context of Prato, the exploitation of the opportunities given by establishing relationship between natives and migrants actors goes through the creation of interactions among actors representing specific resource combinations and activity structures - within and outside the local community. Originality/value - The paper concerns how the same research object - the changes of the Prato district - appears from another perspective different from the ID theory, namely, the industrial network approach developed by scholars of the IMP Group.

  • 110.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    An everyday encounter with road representations2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 111.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Anique Hommels, Jessica Mesman and Wiebe E. Bijker, eds. Vulnerability in Technological Cultures: New Directions in Research and Governance2016Ingår i: ICON, ISSN 1361-8113, s. 189-191Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Bruno, Latour: An inquiry into modes of existence. An anthropology of the moderns. Cambridge, Massachusetts: Harvard university press, 2013, xxviii+494 s. ISBN 987-0-674-72499-0, inb.2014Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 228-229Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 113.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Clotting processes: stabilization and destabilization of roles and organizations in the development of a treatment of Haemophilia2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 114.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Conflicting Ontologies in Intelligent Transport Systems2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 115.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Consumer Logistics: the mobility for consumption2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 116.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Cycling and the Traffic Separation Regime2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 117.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Karolinska Institutet och den akademiska gemenskapens olika ansikten2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 118.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Karolinska Institutet tar en anamnes på :Klinik, forskning och kommunalisering: Vittnesseminarium om Karolinska Sjukhusetsforskningsverksamhet i samband med sjukhusets bortglömda 75 års jubileum2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mobile Materialeties: towards an ethno-logistical investigation of consumer-assemblages2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 120.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Negotiating Space - in a biography of a street: Infrastructure & Practices.2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 121.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Sutured and Sundered: The order-productive cohort of carsons, mophonkers and other consumer-assemblages visiting a petrol station2012Ingår i: Nordic Retail Research – Emerging diversity / [ed] Hagberg, J., Holmberg, U., Sundström, M. & Walter, L, Göteborg: Bokförlaget BAS, 2012, s. 269-285Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 122.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The coagulation factor of a factory – lost in translation2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    ‘The Future of Mobilities’. Reflections on the joint Cosmobilities/T2M conference 2015 in Caserta/ Santa Maria Capua Vetere, Italy2016Ingår i: Applied Mobilities, ISSN 2380-0127; 2380-0135, Vol. 1, nr 1, s. 126-128Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 124.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Tracing associations: a spatial-temporal challenge – the case of consumer logistics2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Normark, Daniel
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Baraldi, Enrico
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik.
    Havenvid, Malena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Karolinska Institutet tar en anamnes på:”att förverkliga forskning”: Vittnesseminarium om möjligheter och utmaningar i att nyttogöra KI’s biomedicinska forskning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 126.
    Normark, Daniel
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Cochoy, Franck
    Univ Toulouse Jean Jaures, CNRS, LISST, Toulouse, France.
    Hagberg, Johan
    Univ Gothenburg, Sch Business Econ & Law, Gothenburg, Sweden.
    Ducourant, Helene
    Univ Paris Est, CNRS, LATTS, C224, Batiment Bois Etang, Cite Descartes, Champs Sur Marne, France.
    Mundane intermodality: a comparative analysis of bike-renting practices2018Ingår i: Mobilities, ISSN 1745-0101, E-ISSN 1745-011X, Vol. 13, nr 6, s. 791-807Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bike rental systems have been introduced as a sustainable urban mobility alternative. This paper analyses the social practices that emerge as part of these systems. We specifically focus on the interactions and street-level performances at a bike rental station. We argue that the bike-sharing service is a pivotal device that enables its users to transform (to re-configure from pedestrians to cyclists and vice versa), hence creating intermodality. The bike rental system ensures the technical standardization of behaviour while simultaneously revealing differences between those familiar with the system and those who are not. Thus, competences and meanings of the station are not subordinate to materials - they are interdependent, entwined and enacted in and through the practice itself.

  • 127.
    Normark, Daniel
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Hagberg, Johan
    University of Gothenburg.
    Counter, encounter: materials, voids and trial of skill2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 128. Oldenziel, Ruth
    et al.
    Emanuel, MartinUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.Albert de la Bruhèze, AdriVeraart, Frank
    Cycling Cities: The European Experience: Hundred Years of Policy and Practice2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Olsen, Per-Ingvar
    et al.
    Norwegian Business School BI.
    Håkansson, Håkan
    Norwegian Business School BI.
    Waluszewski, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Value Creation and Economic Deal Structures in IMP Analysis.2013Ingår i: Proceedings of the 29th IMP Conference, Atlanta, USA, Aug 30-Sept 1 2013., 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 130.
    Perna, Andrea
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik. Polytechnic University of Marche.
    Baraldi, Enrico
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik.
    Waluszewski, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Is the value created necessarily associated with money? On the connections between an innovation process and its monetarydimension: The case of Solibro's thin-film solar cells2015Ingår i: Industrial Marketing Management, Vol. 46, s. 108-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 131.
    Perna, Andrea
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Industriell teknik. Universita' Politecnica delle Marche.
    Waluszewski, Alexandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The Interplay Between Innovation and Accounting: The Border-Crossing Q-Linea Project and Its Within-Border Accounting2018Ingår i: Accounting, Innovation and Inter-Organisational Relationships / [ed] Martin Carlsson-Wall, Håkan Håkansson, Kalle Kraus, Johnny Lind and Torkel Strömsten, New York: Routledge, 2018, s. 12-28Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 132.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Den produktiva forskaren: Vetenskapens rationalisering i efterkrigstidens Sverige2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Folkhemsdrycken: Mjölkvetenskap, mjölkpolitik, mjölkindustrialisering, 1920-19602014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mjölken gjorde en fenomenal karriär i Sverige under 1900-talet. Från att vid början av seklet ha betraktats som ett lortigt livsmedel kom mjölken alltmer att bli en omhuldad stapelvara i det svenska folkhemmet, en modern dryck förknippad med moral, produktivitet, sunda kroppar och aktivt leverne. Med presentationen vill jag introducera min forskning som med teknik- och vetenskapshistorisk utgångspunkt behandlar frågan om hur mjölken kom att få en så framträdande position i svensk kosthållning. Tidigare livmedelshistoriska studier har visat hur svenska mjölkproducenter framgångsrikt lanserade mjölken som en nyttig och modern dryck genom den så kallade Mjölkpropagandan som bildades i början av 1920-talet. Min ambition är att vidga perspektivet och visa hur politik, vetenskap och teknisk-industriell förändring tillsammans underbyggde mjölkens modernisering och bidrog till att konstruera dess status som den perfekta drycken för välfärdsstaten Sverige. Presentationen kommer att fokusera på tiden från 1920-talet till 1960-talet och huvudsakligen behandla vetenskapens betydelse. Detta inkluderar vetenskaplig expertis, relationer mellan forskning och politik samt livsmedelsforskningens framväxt i Sverige.

  • 134.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Food sensory science: A history of experiments2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper studies the emergence of food sensory science in the twentieth century by focusing on the development of methods and instruments for understanding food flavor. It is an “experimental history” concentrating on the interplay between a set of analytical practices within and around food sensory science, for instance: how individual taste experts were replaced by panels and surveys; how organoleptic analysis was formed as an assemblage of experimental techniques from pharmaceutics, psychophysics and chemistry; how human senses were mimicked through machinery; how techniques as gas chromatography were adopted as ways of bypassing human subjectivity in flavor studies; how the development of advanced techniques such as electronic noses responded to a need for “objective” knowledge but have never managed to replace human subjectivity in flavor analysis.

  • 135.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Forskningens banerförare: IVA mellan grundandet och andra världskriget2019Ingår i: Teknik i samhällets tjänst: Första hundra åren / [ed] Arne Kaijser & Lars Nilsson, Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Masters of flavor: Sensory analysis and high-industrial food2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The project studies the branch of industrial food flavor science called sensory analysis. I focus on the system of experimental practices – e.g. organoleptic evaluation, chemical analysis, cybernetic devices, and medical science – and the role they played in the development of the field and for food production in the twentieth century.

  • 137.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mechanical tasting: Sensory science and the flavorization of food production2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In 1957, food engineer Aaron Brody at MIT completed his PhD thesis on the "Strain gage denture tenderometer", a machine for food experiments with an eye-catching grinning denture, an electric motor propelling the upper jaw, strain sensors, an oscilloscope, and a camera. According to Brody, the instrument simulated human oral physiology and by feeding it with different foodstuffs it could, allegedly, provide food industry with crucial and systematic knowledge on qualities as tenderness and mouthfeel. With Brody's instrument as case in point, the paper narrates a broader history of devices designed to enhance and substitute human sensory abilities to evaluate food texture. Three interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting: (1) An overall "flavorization" – that is: how sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies. (2) The emergence of food sensory science as a knowledge field, including, besides experiments using instruments like Brody's tenderometer, organoleptic taste panels, and chemical methods as gas chromatography and mass spectrometry. Different in many aspects, those knowledge practices share nevertheless a common key feature by continuously making hybrids of human subjects and technical artifacts; panelists forming calibrated sensory machineries, laboratory devices mimicking human physiology. (3) The pervasive project of transforming the phenomenological quality of flavor into robust "objective" and "standardized" data through a range of instruments and experimental techniques. For Brody's work this meant to show scientifically the "masticatory properties" of culinary qualities as crisp, crunch and chewiness by producing photographs of "bite curves" from experiments on a range of food samples; an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences.

  • 138.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mechanical tasting: Sensory science and the flavorization of food production2017Ingår i: The Senses & Society, ISSN 1745-8927, E-ISSN 1745-8935, Vol. 12, nr 3, s. 301-316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper narrates the history of “texturometers”, devices that imitate the human biting mechanism and are used by food scientists inexperiments on food texture. Two interrelated processes, characteristic of the emergence of industrialized food production in the twentieth century, are examined through this history of mechanical tasting. First, the paper surveys the pervasive project of transforming the phenomenological qualities of flavor and food texture into robust “objective” and “standardized” data. In constructing and using biomimetic texturometers, food sensory scientists attempted to translate texture qualities such as tenderness, crispness, crunch and chewiness into codified properties by producing formal definitions and graphical representations – an example of how the pursuit of objectivity and standardized knowledge coevolved with the rise of mass production and the emergence of sensory sciences. Secondly,the texturometers are related to an overall “flavorization”; that is, a historical process by which the complexes of sensory impressions became increasingly important for the production and consumption of food in late-modern industrialized societies.

  • 139.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Mejeriforskningens separering: Statens mejeriförsök 1932-19672015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 1937 bildades Statens mejeriförsök vid Alnarpinstitutet. Det var en mindre forskningsanläggning som brutits ur Lantbruksakademiens försöksverksamhet vid Experimentalfältet i Stockholm där den hade samexisterat med försöksverksamhet för bland annat växtodling, husdjursskötsel och lantbruksbaktereologi. Mejeriförsöket fanns vid Alnarp fram till 1967 då det löstes upp och verksamheten flyttades till Lunds tekniska högskola. Den gradvisa förflyttningen från ett renodlat lantbrukssammanhang, via ett akademiskt inriktat lantbruksinstitut till en teknisk högskola är på sätt och vis typisk för de areella vetenskapernas ”akademiska drift” under 1900-talet. Men i kapitlet fokuserar jag istället påmejerivetenskapens ”tekniska drift”. Mejeriförsöket var speciellt genom attdet så tydligt gled ur jordbrukets forskningsorganisation och förankrades i ett tekniskt-industriellt sammanhang, och i kapitlet beskriver jag denna teknifiering av den svenska mejerivetenskapen från 1930-talet till 1960-talet som en ”separering” genom vilken verksamheten skildes från jordbruket, delades upp och renodlades mot särskilda typer av kunskap. Valet av begrepp speglar den vikt jag lägger vid mejerinäringens tekniska innovationer och den långtgående raffinering av mjölkråvaran som igångsattes i och med den mekaniska centifugalsepareringens införande vid slutet av 1800-talet. Vid mitten av 1900-talet hade Mejeriförsöket blivitdel av det moderna teknovetenskapliga forskningssystemet. Jag tolkar denutvecklingen som en strävan efter legitimitet och utgår empiriskt från Mejeriförsökets föreståndare och deras korrespondens med politiska aktörer, vetenskapsmän och industrifolk.

  • 140.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Professor's privilege: Patent policy and academic professionalism in 1940s Sweden2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Smakens teknovetenskaper: Livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att presentera forskningsprojektet ”Smakens teknovetenskaper” i vilket jag och Daniel Normark undersöker hur ingenjörer och vetenskapsmän har format den sensoriska upplevelsen, det vill säga ”smaken”, av olika livsmedel under 1900-talet. Genom att studera hur olika livsmedelsprodukter analyserades och justerades i laboratorier, provsmakningspaneler och provkök avser projektet att utforska nya dimensioner av Sveriges transformering från jordbrukssamhälle till högteknologisk industrination. Vi studerar exempelvis: hur den framväxande livsmedelsindustrin stod i förbindelse med utvecklingen av olika vetenskaper kring smak och sinnen; hur analytiska metoder som organoleptik, livsmedelsreologi, olfaktometri och gaskromatografi användes för att översätta subjektiva smakupplevelser till ”objektiv” kodifierad kunskap; hur livsmedelsindustrins tekniska framsteg genererade en mångfald av nya smakupplevelser men också gjorde att matens smaksammansättning homogeniserades och frikopplades från det lokala och agrara; hur livsmedelsindustrins forskare hanterade frågor kring vad som var exotiskt, svenskt och modernt när de utformade livsmedlens smak.

  • 142.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Smakens teknovetenskaper: Livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att presentera forskningsprojektet ”Smakens teknovetenskaper” i vilket jag och Daniel Normark undersöker hur ingenjörer och vetenskapsmän under 1900-talet har format den sensoriska upplevelsen, det vill säga ”smaken”, av olika livsmedel. Projektet ligger i skärningspunkten mellan vetenskapshistoria och ekonomisk historia, och genom att studera hur olika livsmedelsprodukters smak analyserades och justerades i laboratorier och provkök utforskar det nya dimensioner i Sveriges transformering från jordbrukssamhälle till högteknologisk industrination. På ett övergripande plan studerar projektet hur den framväxande livsmedelsindustrin stod i förbindelse med utvecklingen av olika vetenskaper kring smak och sinnen, i synnerhet det brokiga kunskapsfält som brukar benämnas sensorik och formerades internationellt under mellankrigstiden med starkt inflytande från ämnesområden som psykofysik, psykologi och kemi. Centralt för framväxten av livsmedelsindustrins sensoriska vetenskaper – eller "smakforskning" kort och gott – var att producera "hård" kunskap om smak; experimentella metoder som organoleptik, olfaktometri och gaskromatografi användes i försök att översätta subjektiva smakupplevelser till ”objektiv” kodifierad kunskap.

     

    Vårt metodologiska angreppssätt är produktbiografisk. Detta innebär att vi följer utvecklingen av ett antal livsmedelsprodukter och studerar hur forskare formade matens smakegenskaper över tid. Härigenom hanterar projektet inslag i 1900-talets moderna industrisamhälle som tidigare historieforskning med få undantag tidigare har berört. Som en genomgripande företeelse tar projektet fasta på hur tillverkningen av mat genomgick en "sensorering" – en historisk process genom vilken konsumenternas sinnesintryck och estetiska bedömningar blev allt viktigare faktorer för produktionen. Projektet utforskar därmed relationen mellan den livsmedelsindustriella kunskapsproduktionen och samhällets kulinariska kultur genom att empiriskt undersöka hur livsmedelsindustrins forskare hanterade frågor kring vad som betraktades som exempelvis exotiskt, svenskt och modernt när de utformade livsmedlens smak. Vidare tar sig projektet an djupgående frågor kring livsmedelsindustrins teknovetenskapliga utveckling under 1900-talet och dess djupgående konsekvenser för matens smaksammansättning, exempelvis gällande de tendenser till homogenisering och frikoppling från det "naturliga" och "genuina" som ofta tillskrivs livsmedelsproduktionens industrialisering.

     

    För seminariets del ligger tyngdpunkten vid att diskutera dessa övergripande företeelser samt de empiriska resultat som hittills har gjorts. Projektet startade formellt i april 2017 men har redan genererat en rad viktiga insikter. Här vill jag särskilt lyfta fram våra undersökningar av ölbryggning och margarintillverkning och hur produkternas smaksammansättningar inom dessa områden formades i politiska, ekonomiska, sociala och vetenskapliga kontexter. Studier av AB Stockholms bryggerier visar en verksamhet där produkternas smakegenskaper vid 1800-talets slut styrdes av företagets bryggmästare och deras skråbundna ideal, för att under mellankrigstiden alltmer bli en fråga för forskare knutna till företagets centrallaboratorium. Förändringarna visar sig särskilt i de utredningar kring en ny alkoholsvag pilsnersort som togs fram under 1920-talets rusdrycksreformer där forskare från Karolinska institutet anlitades för att vetenskapligt säkerställa den nya produktens smakmässiga kvaliteter. Gällande margarinet vittnar styrelseprotokoll och recept från Margarinbolaget AB om smakegenskapernas ökade i betydelse under 1930- och 1940-talet och om hur branschen formade dem i förhållande till det hos allmänheten högre skattade smöret. Kontrollen över margarinets smak övertogs gradvis av en centralt placeras kontrollör och bolagets styrelse försökte på olika sätt göra margarinet smakmässigt enhetligt och tilltalande samtidigt som geopolitiska och ekonomiska omsvängningar tvingade fram nya sammansättningar av fettråvaror.

  • 143.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The nomos of the university: Introducing the professor's privilege in 1940s Sweden2018Ingår i: Minerva, ISSN 0026-4695, E-ISSN 1573-1871, ISSN 0026-4695, Vol. 56, nr 3, s. 381-403Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper examines the introduction of the so-called professor’s privilege in Sweden in the 1940s and shows how this legal principle for university patents emerged out of reforms of techno-science and the patent law around World War II. These political processes prompted questions concerning the nature and functions of university research: How is academic science different than other forms of knowledge production? What are the contributions of universities for economy and welfare? Who is the rightful owner of scientific findings? Is academic science ‘‘work’’? By following the introduction of the professor’s privilege, the paper shows how spokespersons for the academic profession addressed such questions and contributed to a new definition of university science through boundary-setting, normative descriptions, and by producing symbolic relationships between science and the economy. The totality of those positions is here referred to as a ‘‘nomos’’ – that is: a generic and durable set of seemingly axiomatic claims about universities. This Swedish nomos, as it took shape in the 1940s, amalgamated classical notions of academic science as exceptional and autonomous with emerging ideas of inventiveness and close connections between academics and business. Crucially, though, the academic-industrial relations embedded in this nomos were private and individual, thus in sharp conflict with the ideas of entrepreneurial universities evolving globally by the end of the 20th century.

  • 144.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    The technoscientists: a Swedish construction of basic research in World War II2016Ingår i: History & Technology, ISSN 0734-1512, E-ISSN 1477-2620, Vol. 32, nr 4, s. 349-381Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper examines a group of engineers and scientists in Sweden in the 1930s and 1940s that worked to gain political support for what they called ‘technoscientific research’. Following their own terminology and the ideas of close relations between engineers, scientists, industries, and politics it implied, I call these actors ‘technoscientists’. Critical to their approach was the strategical use of the concept of ‘basic research’, constructed by the technoscientists to associate knowledge production with economic development and demarcate an area of responsibility for public support of industrial research. The technoscientists promoted this strategy by linking basic research to the technical exigencies caused by World War II and by integrating it with politics of welfare, defense, and trade. The technoscientists were thus important political reformers that laid the foundations of public support of science and technology before the 1950s and 1960s when science policy emerged as an institutionalized political practice in Sweden.

  • 145.
    Pettersson, Ingemar
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Vad är ett universitet?: Vetenskapligt och politiskt gränsdragningsarbete vid tillkomsten av lärarundantaget år 19492015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    År 1949 instiftades lärarundantaget, en lag som gjorde gällande att forskare och lärare vid universitet hade rätt att ta patent på uppfinningar från deras forskning. Det blev därmed ett undantag från den patentlagstiftning som arbetades fram under 1940-talet och gav arbetsgivare, offentliga såväl som privata, rätten till uppfinningar uppkomna genom den anställdas arbete. I och med 1990-talets forskningspolitiska reformer blev lärarundantaget omdiskuterat och dess kritiker menar att det inte går att kombinera med målsättningen att universitet ska vara "entreprenöriella" och innovationsdrivande. I mitt arbete undersöker jag synen på universitetsforskning då lärarundantaget tillkom genom att studera de utredningar som gjordes kring frågan under 1940-talet, då en rad satsningar på industriellt inriktad forskning lade grunderna för den moderna svenska forskningspolitiken. I detta bidrag lyfter jag fram vetenskapens och politikens företrädare och deras olika uppfattningar om akademisk forskning. Till mina slutsatser hör att formuleringen av lärarundantaget kan härledas till en akademisk-vetenskaplig moralekonomi som inte tillät att forskning vid universitet likställdes med industriellt utvecklingsarbete eller andra former av lönearbete.  Den akademisk-vetenskapliga moralekonomin stod i olika avseenden i konflikt med det politiska gränsdragningsarbete genom vilket juridisk expertis försökte definiera universitetsforskningens formella status och praktiska samhällsroll.

  • 146.
    Pettersson, Ingemar
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Gott fett: Smak och sensorik vid AB Margarinbolaget2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med framställningen är att diskutera smak, det vill säga de sensoriska upplevelserna som mat genererar, i ett industrihistoriskt perspektiv med utgångspunkt i det vetenskapliga fält kring livsmedel och smak som växer fram under 1900-talet. Studien fokuserar på tillverkning och utveckling av margarin vid AB Margarinbolaget, en industrikoncern bildad 1926 av en rad margarinfabrikanter, däribland Pellerin och Zenit. Fabrikanterna inom Margarinbolaget bedrev ett frenetisk, ibland rentav aggressivt, arbete i konkurrens med mejerinäringen, och sökte med olika åtgärder stärka margarinets ställning gentemot smöret, vilket var politiskt gynnat och hos allmänheten mer uppskattat vad gällde smak. I en inledande fas hade smaken hos Margarinbolagets produkter underordnad betydelse medan folkhälsoaspekterna var framträdande; margarinet vitaminiserades för att framstå som ett nyttigare och billigare alternativ till smöret, och Margarinbolagets styrelse enrollerade vetenskaplig expertis för att underbygga sin propaganda. Under 1930-talet blir dock smaken gradvis en viktigare fråga för fabrikanterna.  Margarinbolaget anställde exempelvis en disputerad kemist med uppdrag att säkerställa smakmässig kvalitet och utveckla bolagets margarinrecept, en verksamhet som resulterade i uppförandet av ett centrallaboratorium under 1940-talet. Samtidigt koncentreras produktionen alltmer kring ett nytt varumärke: Milda, ett margarin som marknadsfördes särskilt med hänvisning till dess goda smakegenskaper. I vid betraktelse är detta ett av många exempel på hur matens sensoriska egenskaper blev allt viktigare för livsmedelsproducenter och konsumenter under 1900-talats industrialisering, och genom att på nära håll följa styrelsens strategier och överväganden ger vår undersökning inblick i framväxten av ett slags "smakens ingenjörskap". För Margarinbolagets del innebar detta införandet av olika provsmakningsrutiner med syfte att ge margarinet en attraktiv och stabil smakprofil samtidigt som geopolitiska förutsättningar och innovationer inom teknik och jordbruk återkommande förändrade tillgången på olja och fett, vilket framtvingade nya recept och tillverkningsprocesser.

  • 147.
    Pettersson, Ingemar
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Normark, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Ölsmakens mästare: Sensorisk analys vid Stockholms bryggerier 1889–19642017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien ingår i forskningsprojektet "Smakens teknovetenskaper" och behandlar praktiker för smakanalys av öl vid Stockholms bryggerier, från företagets grundande år 1889 till att det avvecklades år 1964. Ölproduktionen bedrevs länge under skråliknande former där omdömet gällande produkternas smak avgjordes av bryggmästare som provsmakade de olika brygderna, luktade på humlen, kände på malt och korn. Mästarna hade i regel varit gesäller i Tyskland och deras arbete präglades av fasta hierarkier och outtalade kriterier för god ölsmak. Syftet med studien är att visa hur dessa äldre praktiker ersattes av standardiserade metoder för sensoriska analyser och hur en ny professionell sammansättning därmed kom att bemästra ölets smak vid bryggeriet. Genom bryggerinäringens industrialisering under 1900-talet kom provsmakningen i ökande omfattning att hanteras av ingenjörer, vetenskapsmän och medicinska forskare, verksamma vid forskningsmiljöer som Zymotekniska laboratoriet, Institutionen för jäsningslära vid KTH, Karolinska institutet och företagets eget centrallaboratorium. Framväxten av dessa verksamheter var kopplade till produktionstekniska förändringar såsom införandet av pastörisering och nya metoder för kyllagring, men också till förändrade konsumtionsmönster samt nya politiska ramverk, exempelvis rusdrycksförordningar och klassificeringar av öl. Genom studier av analysprotokoll, korrespondens kring produktutveckling, utredningar och verksamhetsbeskrivningar visar vi hur rutinerna för smakanalys formades inom olika tekniska, vetenskapliga, ekonomiska och politiska kontexter och hur ett teknovetenskapligt fält etablerades inom livsmedelsindustrin.

  • 148.
    Rider, Sharon
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Filosofiska institutionen, Avdelningen för teoretisk filosofi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Circulation of Knowledge: Explorations in the History of Knowledge2019Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 139, nr 2, s. 367-370Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 149.
    Rider, Sharon
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Filosofiska institutionen, Avdelningen för teoretisk filosofi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Har filosofin någon framtid? Ett anspråkslöst förslag2013Ingår i: Till vilken nytta?: En bok om humanioras möjligheter / [ed] Tomas Forser & Thomas Karlsohn, Riga: Daidalos, 2013, s. 49-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 150.
    Rider, Sharon
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Filosofiska institutionen, Avdelningen för teoretisk filosofi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen, Centrum för teknik- och vetenskapstudier.
    Philosophy, Globalization and the Future of the University: A Conversation between Sharon Rider and Michael A. Peters2013Ingår i: Review of Contemporary Philosophy, Vol. 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
12345 101 - 150 av 223
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf