uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 1687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Bergström, Stina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Got Milk?: En undersökning av mjölkpropagandan 1960–19792019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker föreningen Mjölkpropagandans agerande mellan perioden 1960–1970 så som de framstår i föreningens egna publikationer under samma tid. Under 1960-talet märkte man av en minskad konsumtion av mjölk i Sverige och denna uppsats undersöker hur det såg ut när Mjölkpropagandan konfronterade detta hot mot deras levebröd. Denna undersökning kollar på vilka diskussioner som fördes om varför konsumtionen minskat, vad som borde göras åt det, och vilka åtgärder som faktiskt implementerades. Efter en tid av diskussioner kommer man fram till att läsk, saft och öl har tagit över som måltidsdrycker och föreningen försökte motverka detta - genom förbättrad marknadsföring, informationsspridning om innehållet i dryckerna, samt olika marknadsföring av mjölkdrinkar och smaksatt mjölk som alternativ. Ytterligare ett problem var konsumenternas ökade medvetenhet om fetthalter i olika produkter, där många väljer att utesluta mjölk ur sin kost av denna anledning. Mjölkpropagandan tacklar detta genom en ny produkt, lättmjölken, som ska vinna över konsumenterna igen.

  • 102.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    A shared yearning for discoveries: Sven Hedin and the circulation of curiosity in the early twentieth century2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper concerns how a sense of curiosity, a yearning for knowing the unknown, was circulated and cultivated through practices of exploration in the early twentieth century. My empirical focal point is the Swedish explorer Sven Hedin. He undertook four expeditions to Asia between 1893 and 1935, and became influential in international geography as well as a European celebrity. His books, articles and lectures, for example “My Life as an Explorer” (1925), were best sellers. There was a keen interest in scientific expeditions and explorers in the early 20th century and I ask how curiosity was a way to invite the audience to these endeavors. Emotions of curiosity were crucial for enrolling the public, teaching them to feel like discoverers. The paper thus traces the historical construction of a modern desire to see the world in an exploratory mode. I view emotions as collectively cultivated. Indeed, my methodological claim is that publications and popular presentations were among the arenas where feelings were circulated and emotional communities shaped. The paper draws on research about the cultural and historical construction of emotions. Albeit bodily phenomena, emotions like curiosity are produced, suppressed and cultivated socially. Research in STS has created far-reaching insights into how knowledge circulates. The paper brings together this research with discussions on emotions and explores the travel and circulation of curiosity as a scientific emotion.

  • 103.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    An Assembled Affinity of Science and Home: The Gendered Lifestyle of Svante Arrhenius and Early Twentieth Century Physical ChemistryIngår i: Isis (Chicago, Ill.), ISSN 0021-1753, E-ISSN 1545-6994Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 104.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Anne Kristin Børresen: Bergtatt. Johan H. L.Vogt. Professor, rådgiver og familiemann.Trondheim:Tapir akademisk forlag, 2011.368 s. ISBN 978-82-5192-828-1, hft.2012Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 278-279Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 105.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Astronauten som kom ut ur garderoben efter döden2012Ingår i: Feministiskt perspektiv, nr 37Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 106.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Father, Son and the Scientific Spirit: Otto Pettersson, Hans Pettersson and the imitation of oceanographyIngår i: Science as Culture, ISSN 0950-5431, E-ISSN 1470-1189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Families have historically facilitated a migration of science across generations, but how has this repetition been achieved? The Swedish oceanographer Hans Pettersson (1888-1966) inherited oceanography, primarily through is father, Otto Pettersson (1848-1941). Academic power was transferred from father to son, and one of Otto’s major concerns was to find a successor from his family. By exercising control over the early institutions of oceanography, he created a regime where that goal was achieved. Nonetheless, the process of transferring knowledge was multifaceted and paradoxical. Resources were exchanged between father and son, and Hans did accept the academic kingdom, but their relationship was marked by severe tensions.

    The key analytical concept to capture these contradictions here is imitation – drawn from Gabriel Tarde’s sociology. Hans Pettersson did not so much overtake his father’s research as he imitated a posture – including attitudes, desires and embodiments – towards science. The right posture included dedication and asceticism in the laboratory setting as well as an ambition to produce new results. Pettersson imitated the desires of an academic entrepreneur. He learned how to design strategies, create his own institutional setting and a research field to dominate. In sum he imitated efforts to create renewal. Moreover, a key feature of the posture towards science was the willingness to struggle for academic survival, often through controversies. Imitating science thus meant repeating a historically specific culture.

  • 107.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Humanvetenskaperna och den sammansatta världen2013Ingår i: Till vilken nytta?: En bok om humanioras möjligheter / [ed] Thomas Karlsohn & Tomas Forser, Göteborg: Daidalos, 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 108.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Kunskapskulturer: Överföringar mellan kulturforskning och vetenskapsstudier2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 22, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article traces overlaps between cultural studies and science studies, suggesting the migration of knowledge and culture as a common theme. Both fields have addressed travelling cultures and shared the idea that transportation also always means transformation. Knowledge and culture are both local and global. The article also indicates how the two fields have understood power and non-elite groups differently. In closing, the article suggests that a future challenge for both fields is to understand the effects of migrating western technoscience to future generations.

  • 109.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Philip Ball Curiosity: How Science became interested in everything2013Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Review of Lykknes Annette, Opitz, Donald & Van Tiggelen Brigitte (eds) For Better or for Worse: Collaborative Couples in the Sciences2013Ingår i: Isis (Chicago, Ill.), ISSN 0021-1753, E-ISSN 1545-6994, Vol. 104, nr 3Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    The Historicity of the Physics Class: Enactments, Mimes and Imitation2014Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 495-501Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This essay discusses Anna Danielsson’s article “In the physics class: university physics students’ enactments of class and gender in the context of laboratory work”. The situated co-construction of knowledge and identity forms the crucial vantage point and I argue that it is a point of intersection between the history of science and research in science education. The former can provide a valuable understanding of the historicity of learning science. I thus highlight the importance of knowledge as situated in time and space, for instance the importance of the historical division between “head and hand” clearly visible in the discourse of Danielsson’s informants. Moreover, the article discusses how identity is produced in specific knowledge contexts through repeated performances. The article closes by briefly suggesting analytical alternatives, in particular “belonging” and “imitation”. Both draw on post-structuralist ideas about the citational nature of identity. Belonging is created by citing and reinstating norms. Imitating knowledge, identity and norms is an issue that should be brought to the fore when we speak of education and training.

  • 112.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    The scientific home in transit: Circulating a gendered family life in early twentieth-century physics and chemistry2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The argument of this paper is that laboratory-based physics and chemistry in the early twentieth century was deeply connected to the circulation of a particular form of gendered family life. The paper will present how domestic sites facilitated the intermingling of scientific and family life in the international community of scholars. The empirical example is the Swedish physical chemist Svante Arrhenius and his wife Maja Johansson. They married in 1905 and subsequently created a scientific household at the Nobel Institute for Physical Chemistry in Stockholm. Repeatedly, they visited similar scientific sites abroad and the paper aims to display how scholars transferred a culturally intelligible way of family life. Frequent travelling migrated a gendered lifestyle throughout the international community. Everywhere, husbands and wives were expected to perform distinct duties and repeatedly, scholars discussed the fate of their children.

    The paper argues that the circulation of a gendered way of life was not external to knowledge making, but foundational to laboratory practices. A legitimate and culturally intelligible lifestyle produced trust, support and kinship needed for collaboration. So far, this dimension of knowledge in transit has not been addressed in the history of science, albeit processes of migration have been a repeated topic of concern in the field. Finally, the paper also suggests some major shifts in science and family life as Sweden was modernized in the 20th century. These transformations will be indicated by a short description of the fate of the children to the Arrhenius couple. 

  • 113.
    Bergwik, Staffan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vad ska vi göra med mormors glasögon?2013Ingår i: Feministiskt perspektiv, nr 23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 114.
    Berner, Boel
    et al.
    Linkoping Univ, Dept Themat Studies Technol & Social Change, SE-58183 Linkoping, Sweden..
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Modernizing the flow of blood: Biomedical technicians, working knowledge and the transformation of Swedish blood centre practices2017Ingår i: Social Studies of Science, ISSN 0306-3127, E-ISSN 1460-3659, Vol. 47, nr 4, s. 485-510Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The early 1980s saw a paradigm change' in how donated blood was handled and used by blood centres, hospitals and pharmaceutical companies. In Sweden, a five-year state-financed R&D programme initiated a swift modernization process, an alleged revolution' of existing blood centre practices. In this article, we use interviews and archival material to analyse the role of female biomedical technicians in this rapid technical and organizational change. In focus is their working knowledge, or savoir-faire, of blood, instruments and techniques. We give a detailed analysis of technicians' embrained and embodied skills to create safety in blood and its representations, handle contingencies and invent new procedures and techniques. These transformations are analysed as sociomaterial entanglements, where the doing and undoing of gender, sociomaterial practices, hierarchies of authority and expertise, and emotions are intertwined.

  • 115.
    Bernström, Vendela
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Striden om Vindelälven: Hur synen på det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.

  • 116.
    Bjorkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    The Emergence of Genetic Counseling in Sweden: Examples from Eugenics and Medical Genetics2015Ingår i: Science in Context, ISSN 0269-8897, E-ISSN 1474-0664, Vol. 28, nr 3, s. 489-513Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Argument This paper examines the intertwined relations between eugenics and medical genetics from a Swedish perspective in the 1940s and 1950s. The Swedish case shows that a rudimentary form of genetic counseling emerged within eugenic practices in the applications of the Swedish Sterilization Act of 1941, here analyzed from the phenomenon of heredophobia (arftlighetsskrack). At the same time genetic counseling also existed outside eugenic practices, within the discipline of medical genetics. The paper argues that a demand for genetic counseling increased in the 1940s and 1950s in response to a sense of reproductive responsibility engendered by earlier eugenic discourse. The paper also questions the claim made by theoreticians of biopolitics that biological citizens have emerged only during the last decades, especially in neoliberal societies. From the Swedish case it is possible to argue that this had already happened earlier in relation to the proliferation of various aspects of eugenics to the public.

  • 117.
    Bjorkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    The Long Road to Stockholm: The Story of MRI. An Autobiography.2014Ingår i: British Journal for the History of Science, ISSN 0007-0874, E-ISSN 1474-001X, Vol. 47, nr 2, s. 391-392Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 118.
    Björk, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Folkhemshjärtat: Om en g(l)ömd kultursjukdom2010Ingår i: In på bara huden: Medicinhistoriska studier tillägnade Karin Johannisson / [ed] Gustafsson Chorell, Torbjörn, Bondestam, Maja, Nora: Nya Doxa , 2010, s. 195-209Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Björk, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Problemet utan namn?: Neuroser, stress och kön i Sverige från 1950 till 19802011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Focusing on Sweden between 1950 and 1980, this doctoral dissertation analyzes and problematizes the process in which a discourse about neurosis and nervous troubles gradually evolved into a discourse about stress. The thesis aims to show how the medical and general discussion about diffuse or vague symptoms transformed and rearticulated ideas and views on society and man, citizenship, gender roles, and medicine. It shows how the discourse on neuroses tended to locate sickness and deviance in the individual, whereas its subsequent transformation into a discourse on stress located the pathological in an external, societal sphere.

    A particularly prominent issue in the study concerns the role that gender, and in particular female gender, has played in these discourses, and how the place of the feminine can be understood in relation to stress and neuroses. The dissertation shows that female gender was not central to the discourse on neuroses and stress  during the studied period. On the contrary, gender was subordinated to ideas about man and citizenship within the greater context of society and culture.

    The dissertation takes its starting point in the Swedish 1950’s, often characterized as the era of ”The Strong Society” or ”The People’s Home”. During this period, the neurosis discourse was fixed and remained unchanged. In practice, neurosis was a diagnosis that provided such symptoms that were otherwise difficult to measure and assess with a theory of origin. Neuroses were believed to principally affect a certain category of individuals, who, due to their constitution or disposition, were held to be particularly susceptible to neurotic sufferings.

    During the 1960s the belief in The Strong Society and its notion of ideal citizenship began to crumble. It was against this background that the Swedish medical profession started discussing ”stress”. Stress, in contrast, could afflict anyone and everyone, according to “the father of stress” Hans Selye and Swedish stress researchers. Stress was assumed to be a potential cause of ”nervous troubles” and disease, but was never considered to be a disease in itself. The concept of the individual as a citizen now gave way for the notion of the individual as a primarily biological organism. Within the stress discourse in the 1960s, the primacy of the universal normal (male) man was a recurring focal point.

    In the 1970s, the stress researchers distanced themselves from Selyes’ concept of stress by focusing on individual factors. In the discussion about stress during the 1970s, the ”constitutionally weak” individual of the 1950s and the biological organism of the 1960s blended into a hybrid construction of a unique, biological individual.

  • 120.
    Björk, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Samtidens martyrer: unga kvinnor, självskadande och media2008Ingår i: Den mediala döden: idéhistoriska variationer, Lund: Ellerström , 2008, s. 101-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 121.
    Björklund, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Omstridd information: Maj Wechselmanns Omställningen och kritik mot kommersiellt material om att få barn på 1970-talet2019Ingår i: Efterkrigstidens samhällskontakter / [ed] Fredrik Norén och Emil Stjernholm, Lund: Mediehistoria, Lunds universitet , 2019, s. 217-244Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 122.
    Björklund, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Uppsala Univ, Dept Hist Sci & Ideas, Uppsala, Sweden;Linnaeus Univ, Film Studies, Vaxjo, Sweden.
    Realism or 'grotesque cliches'?: Jan Halldoff's The Corridor and the Swedish debate on abortion in the 1960s2019Ingår i: Journal of Scandinavian Cinema, ISSN 2042-7891, E-ISSN 2042-7905, Vol. 9, nr 1, s. 117-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Swedish filmmaker Jan Halldoff's fiction film Korridoren (The Corridor) premiered in 1968 to a mainly positive Swedish reception. Shot at Karolinska Hospital and criticizing the Swedish healthcare system, the film became much debated and can furthermore be seen as a turning point in Swedish film history regarding the portrayal of medical institutions and professionals. In this article, the film and its reception are analysed in relation to the Swedish debate on abortion at the time. While the film is clearly critical of Swedish welfare society, the way it depicts abortion is more conservative. Highlighting this as well as the role of actual medical professionals in the film, the article demonstrates how the film relates to representations of abortion in the past and discusses connections between the film industry and medicine at this historical moment.

  • 123.
    Björklund, Elisabet
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur.
    Sins of the fathers?: Syphilis, HIV/AIDS, and innocent women and children2019Ingår i: A Visual History of HIV/AIDS: Exploring the Face of AIDS Film Archive / [ed] Elisabet Björklund & Mariah Larsson, Abingdon & New York: Routledge, 2019, s. 165-180Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 124.
    Björklund, Elisabet
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur.
    Larsson, MariahLinnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur.
    A Visual History of HIV/AIDS: Exploring the Face of AIDS Film Archive2019Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 125.
    Björklund, Elisabet
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur.
    Larsson, Mariah
    Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur.
    Introduction2019Ingår i: A Visual History of HIV/AIDS: Exploring the Face of AIDS Film Archive / [ed] Elisabet Björklund & Mariah Larsson, Abingdon & New York: Routledge, 2019, s. 1-13Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 126.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Prostatan - det ständiga gisslet?: Mannen och prostatan i kultur, medicin och historia2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Prostatan är för många ett organ med oklar funktion, som framför allt förknippas med cancer. Såväl förr som nu har den setts som en problemskapare men också som en njutningskörtel. Kunskapen om prostatan är fortfarande fragmenterad. I boken förmedlar en samling forskare informativa insikter om prostatans funktioner och dess symbolvärden och visar också hur körteln behandlats över tid. Boken ger även inblickar i hur prostatan kopplats ihop med olika manlighetsideal och normer och hur dessa fortfarande påverkar män, mäns hälsa och livskvalitet. Skribenterna är en tvärvetenskaplig grupp sociologer, idéhistoriker, genusvetare och medicinskt verksamma. De samlas här för att nyansera synen på prostatan och skapa förståelse för och insyn i det delvis tabubelagda ämnet. 

  • 127.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Prostatan - ett evigt gissel?: En introduktion2018Ingår i: Prostatan - det ständiga gisslet?: Mannen och prostatan i kultur, medicin och historia / [ed] Maria Björkman, Lund: Nordic Academic Press, 2018, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 128.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Ras, vetenskap och objektivitet.: Några lojaliteter hos Folke Henschen2016Ingår i: De intellektuellas förräderi?: Utbyte mellan Sverige och Tyskland under Tredje Riket / [ed] Maria Björkman, Patrik Lundell, Sven Widmalm, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2016, s. 161-182-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Reproduction by Design: Sex, Robots, Trees, and Test-Tube Babies in Interwar Britain2013Ingår i: Technology and culture, ISSN 0040-165X, E-ISSN 1097-3729, Vol. 54, nr 2, s. 415-417Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 130.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Reproduction by Design: Sex, Robots, Trees, and Test-Tube Babies in Interwar Britain by Angus McLaren (review)2012Ingår i: Technology and culture, ISSN 0040-165X, E-ISSN 1097-3729, Vol. 54, nr 2, s. 415-417Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 131.
    Björkman, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vi vet för lite om steriliseringarna2013Ingår i: Uppsala Nya Tidning, Vol. 5 okt.Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 132.
    Björkman, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Lundell, Patrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Widmalm, Sven
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    De intellektuellas förräderi?: Inledning2016Ingår i: De intellektuellas förräderi?: Svenska förbindelser mellan Sverige och Tredje riket / [ed] Björkman, Maria, Lundell Patrik, Widmalm, Sven, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2016, s. 7-32-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Björkman, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Persson, Alma
    Prostatan gör mannen?: Män, sexualitet och prostatan under tidigt 1900-tal2018Ingår i: Prostatan - det ständiga gisslet?: Mannen och prostatan i kultur, medicin och historia / [ed] Maria Björkman, Lund: Nordic Academic Press, 2018, s. 123-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Björkman, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Tunlid, Anna
    The Establishment of Genetic Counselling in Sweden : 1940–19802017Ingår i: History of Human Genetics / [ed] Petermann, Heike I.; Harper, Peter S.; Doetz, Susanne, Cham: Springer International Publishing , 2017, s. 339-366Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Genetic counselling in Sweden may be traced to the eugenics movementin the early twentieth century. A rudimentary form of what we might call geneticcounselling today was practised within the state governed Medical Board in the1940s and 1950s by the scientific advisor Nils von Hofsten. In the 1950s, Jan ArvidBöök, professor of medical genetics at Uppsala University, realised the importanceof studies in broadly distributed genetic diseases. At the same time as he establisheda modern laboratory for chromosome analysis, he also held genetic counsellingsessions. In B€o€oks’s ways of navigating between the older traditions of eugenicsand the new movement towards individual choice, there are signs of both continuityand discontinuity in relation to the Swedish eugenic project and population policyof the 1930s and 1940s. When the correct chromosome number of man wasdemonstrated in 1956, medical genetics as well as genetic counselling changed inmany ways. New types of diagnosis could be made and new at-risk groups wereidentified. The geneticists trained at B€o€ok’s department contributed significantly totransfer both laboratory research and counselling activities from the academicsetting to the clinic. Development of medical techniques like amniocentesis andprenatal diagnosis further increased the need for more systematised geneticcounselling within the healthcare system.In this chapter we provide an overview of the beginning of genetic counselling inSweden. More specifically, we analyse the ways in which the first three generationsof genetic counsellors constructed their roles as medical and genetic experts and thenorms and values that characterized their counselling activities. We argue that this period was characterised by the development of a professional ethos that, whileemphasising the importance of individual autonomy, also underscored the psychological and socioeconomic benefits of new diagnostic technologies to decrease the number of genetically diseased children. During the period, there was a markedshift from state-controlled eugenics to individual autonomy. However, we want toemphasise that not only did the individual autonomy increase but also the individualresponsibility. At-risk individuals and families were supposed to make informedchoices about their reproduction. And even if the individuals were at the centre,societal interests were clearly present, both as norms and values about whatconstituted a good life and as economic calculations within the healthcare system.

  • 135.
    Björnsson, Emelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    En patient träder fram och får röst: Framställningar av anorexia nervosa i svensk psykiatri på 1930-, 40- och 90-talen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 136.
    Björnör, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Narkomanens karaktär: Framställningen av missbrukare i RFHL och RNS medlemstidningar 1978-19822015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 137.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Avhandlingsrecension;Tove Paulsson Holmberg, Onaturlig födelse: Johan von Hoorn och det obstetriska dilemmat 1680-17302017Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 207-214Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 138.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Begärens modernisering kring år 1900: Kommentar till text om könslivet och dess regelverk2015Ingår i: Sexualpolitiska nyckeltexter / [ed] Klara Arnberg, Pia Laskar, Fia Sundevall, Stockholm: Leopard förlag , 2015, 1, s. 252-260Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 139.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    En könsöverskridare från 1800-talet berättar: Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, Therese Andreas Bruce: En sällsam historia från 1800-talet – Levnadsberättelse, brev och verser med inledning och kommentarer (Makadam, 2013)2014Ingår i: Respons: Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, nr 1, s. 44-45Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    En könsöverskridare från 1800-talet berättar: Recension av Inger Littberger Caisou-Rousseau, Therese Andreas Bruce: En sällsam historia från 1800-talet – Levnadsberättelse, brev och verser med inledning och kommentarer (Makadam, 2013)2014Ingår i: Respons: Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, nr 1, s. 44-45Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    From frightening beast to primitive stage: On the normalization of the monstrous body in Swedish medicine2009Ingår i: Body claims / [ed] Janne Bromseth, Lisa Folkmarson & Katarina Mattsson, Uppsala: Centre for Gender Research , 2009, s. 26-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 142.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Nytt ljus på 1800-talets translitteratur: Recension av Sam Holmqvist, ”Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt”2017Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, artikel-id 11 majArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 143.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Om skägg, politik och behärskad manlighet2008Ingår i: En ny sits : humaniora i förvandling: Vänbok till Margaretha Fahlgren / [ed] Heggestad, Eva, Rydbeck, Kerstin, Ågren, Maria, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2008, s. 211-219Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 144.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Revolutionens tid: När svensken gick in i puberteten2010Ingår i: In på bara huden: Medicinhistoriska studier tillägnade Karin Johannisson / [ed] Torbjörn Gustafsson Chorell & Maja Bondestam, Nora: Bokförlaget Nya Doxa , 2010, s. 11-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 145.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    The boldness. Midwives, birthing and physicality in the 1700's2016Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 82, nr 2, s. 107-109Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 146.
    Bondestam, Maja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    When the Plant Kingdome Became Queer: On Hermaphrodites and the Linnean Language of Nonnormative Sex2016Ingår i: Illdisciplined Gender: Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters / [ed] Jacob Bull & Margaretha Fahlgren, Springer, 2016, s. 115-136Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 147.
    Boström, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Waldemar Svensson, profet och politiker: En liberal civilisationskritikers kamp mot det moderna2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

     

    In this paper I will analyze the works of Waldemar Svensson (1897-1984). He was a Swedish Christian liberal, who were active i Swedish politics during the 1930:ies through 1960:ies. The main object of the paper is to analyze what "qustion" Waldemar Svensson wanted to answer in his writings. The hypotesis is that he wanted to give an answer to the question: How do we preserve personal freedom during modern conditions? I will argue that Svensson belong to an 1800-century kind of liberalism, which is very idealistic, and that he is predominantly negative to the modernization of society. I will also argue that Svenssons Christian beliefs are very important for his political views. In the 1930:ies Svenssons "answer" to his question is more radical in the aspect the he, and other Cristian liberals are prepared to use the state in order to foster their ideals and impede developement. However, after the Second World War Svensson gets more defensive and adopt a strategy of protecting the segements of society, in particular the countryside, were he believes his ideal of "naive" freedom is still alive.

  • 148.
    Brattström, Rutger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    När uppstod det globala supporterskapet?: Och vad har det med radio att göra?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats visar hur vissa klubbägare i Major League Baseball började se det geografiskt obundna supporterskapet som en lukrativ möjlighet i 30-talets USA vilket indikerar att denna form av supporterskap växte fram under decenniet. Detta tycks främst ha varit en effekt av att matcherna direktsändes på radio, men idéen om att publiken kunde vara emotionellt investerat kan vara något som klubbägarna fick från det supporterskap som fanns inom college-fotbollen.Pionjärerna för detta var klubbägare i mellanvästern, och deras drivkrafter för att försöka hjälpa supporterskapets utveckling med radiosändningar var strikt ekonomiska. Det finns också stöd för att det var ägare till sämre lag som såg mest att vinna på denna utveckling genom att få en publik som skulle stödja laget oavsett spelkvalitén på planen.

  • 149.
    Brehmer, Michal
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den samhällsomstörtande aborten: Uppfattningar om abort i pingströrelsens pressorgan Dagen 1960–19692019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 150.
    Brischetto, Lucas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Nyktra fakta: Den moderna medborgaren i tidningen Vi:s opinionsundersökningar 19422015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
1234567 101 - 150 av 1687
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf