uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 151 - 200 of 1954
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151. Beeckman, D.
    et al.
    Schoonhoven, L.
    Fletcher, J.
    Furtado, K.
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Heyman, H.
    Lindolm, C.
    Paquay, L.
    Verdú, J.
    Defloor, T.
    EPUAP classification system for pressure ulcers: European reliability study2007Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 60, nr 6, s. 682-691Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a study of the inter-observer reliability of the European Pressure Ulcer Advisory Panel pressure ulcer classification system and of the differential diagnosis between moisture lesions and pressure ulcers. BACKGROUND: Pressure ulcer classification is a valuable tool to provide a common description of ulcer severity for the purposes of clinical practice, audit and research. Despite everyday use of the European Pressure Ulcer Advisory Panel system, its reliability has been evaluated in only a limited number of studies. METHODS: A survey was carried out between September 2005 and February 2006 with a convenience sample of 1452 nurses from five European countries. Respondents classified 20 validated photographs as normal skin, blanchable erythema, pressure ulcers (four grades), moisture lesion or combined lesion. The nurses were familiar with the use of the European Pressure Ulcer Advisory Panel classification scale. RESULTS: Pressure ulcers were often classified erroneously (kappa = 0.33) and only a minority of nurses reached a substantial level of agreement. Grade 3 lesions were regularly classified as grade 2. Non-blanchable erythema was frequently assessed incorrectly as blanchable erythema. Furthermore, the differential diagnosis between moisture lesions and pressure ulcers appeared to be complicated. CONCLUSION: Inter-observer reliability of the European Pressure Ulcer Advisory Panel classification system was low. Evaluation thus needs to focus on both the clarity and complexity of the system. Definitions and unambiguous descriptions of pressure ulcer grades and the distinction between moisture lesions will probably enhance clarity. To simplify the current classification system, a reduction in the number of grades is suggested.

  • 152.
    Beijer, Ulla
    et al.
    Karolinska Inst, Dept Womens & Childrens Hlth, Stockholm, Sweden.; Res & Dev Sormland Forskning, Eskilstuna, Sweden.
    Vingare, Emme-Li
    Linnaeus Univ, Dept Social Work, S-35195 Vaxjo, Sweden.; Res & Dev Sormland Forskning, Eskilstuna, Sweden.
    Eriksson, Hans G.
    Res & Dev Sormland Forskning, Eskilstuna, Sweden.
    Umb-Carlsson, Õie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Forskning om funktionshinder och habilitering. Res & Dev Sormland Forskning, Eskilstuna, Sweden.
    Are clear boundaries a prerequisite for well-functioning collaboration in home health care?: A mixed methods study2018Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 1, s. 128-137Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to examine whether professional collaboration in home health care is associated with clear boundaries between principals' areas of responsibility and the professions areas of responsibility, respectively.

    Methods: Data were derived from a web-based survey that was carried out in one county in the middle of Sweden during spring 2013. Participants were health professionals and managers from the county council and from all the municipalities in the county. Both structured and open-ended questions were utilised. A total of 421 individuals (90% women) answered the structured questions, and 91 individuals (22% of the 421) answered the open-ended questions. Quantitative data were analysed with descriptive statistics methods, tests of independence and of correlation strength. Qualitative data were analysed with content analysis.

    Results: The results from the structured questions showed that well-functioning collaboration was associated with clear boundaries between principals in the county overall, and for respondents in two of three parts of the county. Association between clear boundaries between professions and well-functioning collaboration was found in the county overall among the municipality population. However, in one part of the county, we did not find any correlations between well-functioning collaboration and clear boundaries between professions or principals, with the exception of home help services. The analysis of the open questions gave similar results as the quantitative analysis, illustrated within three themes: The significance of concepts, trust and interdependence, and collaboration as a means for well-being.

    Conclusion: The results indicate that, recently after an organisational change, clear boundaries between the principals' areas of responsibility and professions' area of responsibility respectively are necessary for effective cooperation between professionals. If the organisation and professionals have previous positive experience of colocated activities, clear boundaries do not share the same importance.

  • 153.
    Bengtsson, Adam
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Magnusson, Mia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Regional anestesi blir allt vanligare i västvärlden och det anses även enligt flera studier vara säkrare och mer kostnadseffektivt än generell anestesi. Patienterna som genomgår kirurgi i regional anestesi upplever däremot ofta oro och ångest under operationen.

    Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse, med fokus på Jean Watsons omvårdnadsteori för mänsklig omsorg, av att genomgå kirurgi i regional anestesi.

    Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats där de 16 utvalda artiklarnas resultat sammanvägdes med innehållsanalys enligt Evans metod.

    Resultat: Två teman framkom i studien, helande miljö och transpersonell omsorg samt fem underteman, kroppen under regional anestesi, distraktioner, främmande miljö, mötet mellan patient och vårdpersonal samt informationens betydelse. Patienterna upplevde att kroppen kändes främmande och de bedövade delarna av kroppen kändes annorlunda, som att de försvunnit från kroppen. Patienterna kände sig lugna, trygga och väl omhändertagna genom relationen med vårdpersonalen, samspelet gav möjlighet att känna sig delaktiga och det ökade känslan av säkerhet.

    Slutsats: Patienter upplever oro och ångest i samband med kirurgi i regional anestesi. Att ge patienten en individuell vård är den viktigaste åtgärden anestesisjuksköterskan kan vidta för att lindra ångest. Genom att utgå från Jean Watsons teori för mänsklig omsorg i det intraoperativa mötet med patienter kan anestesisjuksköterskor ge en god omvårdnad.

  • 154.
    Bengtsson, Adam
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Näsholm, Johan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vad vuxna patienter minns från deras tid på en intensivvårdsavdelning2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter som vårdats inom intensivvården riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Minnen av hallucinationer och drömmar är en riskfaktor för att utveckla ångest, depression och PTSD. Många patienter upplever drömmar och hallucinationer under sin vårdtid. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av minnen från intensivvårdsavdelningen och hur det påverkar deras välbefinnande. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga studier söktes i databaserna PubMed och Cinahl och granskades. Sexton kvalitativa studier ansågs relevanta som bedömdes och analyserades. Resultat: Analysen av studierna resulterade i fyra teman som resultatet presenteras i. I temat Att vara i en annan värld beskrivs patienters minnen kring drömmar, hallucinationer och den miljön de hamnat i. I temat Att vara fånge i sin egen kropp beskrivs minnen patienter hade av förlorad autonomi. I temat Delaktighet beskrivs patienters minnen av att vara och inte vara delaktiga och hur det påverkar dem. I temat Livet efter intensivvårdstiden beskriver patienter hur de minns tillbaka på den tid som varit och hur det påverkat dem idag. Slutsats: Patienters upplevelse av minnen kan komma att påverka deras välbefinnande. Obehagliga minnen som drömmar och hallucinationer samt upplevelsen av att inte vara delaktig riskerade att leda till försämrat välbefinnande i form av ångest, depression, sömnsvårigheter och känslan av förlorad autonomi. Positiva minnen innebar ett bättre välbefinnande då patienter upplevde en känsla av att återfå kontroll, att bli delaktig och förstå vad som hänt.

  • 155.
    Bengtsson, Felicia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Åkerberg, Ellinor
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Barns och föräldrars uppfattningar av slutenvården och bemötande från sjuksköterskor2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: How nurses treats the patients is always important, especially when caring for children. With this aspect in mind good communication and information are key aspects for trust and cooperation with families. Children have the right to participate and get information about their care and they are dependent on their parents, why it’s important that the environment and treatment from nurses accommodate the needs of the whole family.

    Aim: To examine and illustrate how children and parents experience hospitalization and the treatment from nurses during the hospital stay.

    Method: A literature review based on 11 qualitative articles was performed. The articles were found through four searches in PubMed and CINAHL.

    Results: Both children and parents felt that participation in and information during the care was important while hospitalized. Although some children reported being ignored and excluded from the caregiving process most children were satisfied with the treatment from nurses. Parents also experienced the treatment from nurses as mainly positive. The hospital environment was perceived as both frightening and foreign to the children, but it could also be exciting. Boredom and loneliness was reported by some children. As for parents, they perceived that the hospital environment was poorly adapted to families and induced feelings of stress and anxiety related to both environment and role changes.

    Conclusion: The conclusion of this study is that hospitalization and the nurses treatment needs further improvement and adjustment to fit the family’s needs.

  • 156.
    Bengtsson, Madeleine
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Asklöf, Tina
    Pappors upplevelser av ett akut kejsarsnitt2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.

    Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  

    Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet.

    Slutsats: Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning.

    Nyckelord: Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.

  • 157.
    Bengtsson, Sebastian
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gatu, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Traumapatientens omvårdnadsepikris: Sjuksköterskors uppfattning om innehållet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Det finns flera svårigheter vid en överförflyttning från intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. En av dessa är hur all den vård som utförts på intensivvårdsavdelningen ska sammanfattas till en relevant, överblickbar omvårdnadsepikris.

    Syfte och frågeställning

    Syftet med denna studie är att undersöka om sjuksköterskor som vårdar traumapatienter anser att omvårdnadsepikrisen innehåller den information som krävs för att omvårdnadens mål ska kunna uppnås. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilken information  sjuksköterskorna anser att omvårdnadsepikrisen ska innehålla. Vidare undersöks huruvida åsikterna skiljer sig åt mellan de båda grupperna och vad de tror om införandet av en standardiserad omvårdnadsepikrismall för traumapatienter.

    Metod

    Uppsatsen har designen av en kvantitativ studie med ett stratifierat strategiskt urval. Sammanlagt 48 sjuksköterskor har deltagit i studien. Tjugotvå stycken från ett regionsjukhus och 26 stycken från ett länssjukhus. Enkäten bestod av nio frågor där sjuksköterskorna fick bland annat skatta hur pass hur ofta de skrev viss information och vilka av VIPS- sökord de ansåg mest relevanta för omvårdnadsepikrisen.

    Resultat

    Det finns skillnader i hur omvårdnadsepikrisen uppfattas av de olika urvalsgrupperna. Regionssjukhusgruppen ansåg att de fick med all relevant information när de sammanställde omvårdnadsepikrisen medan länssjukhusgruppen ansåg att informationen var bristfällig. Vidare visade studien att de båda urvalsgrupperna skattade likvärdigt på flertalet sökord.

    Slutsats

    Båda urvalsgrupperna var i stort överrens om vilka VIPS- sökord omvårdnadsepikrisen bör innehålla. Information som ofta saknades var rekommenderade åtgärder.

  • 158.
    Bennhult Hansson, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gröning Wallner, Ida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Knowledge, use and perception of emergency contraceptive pills among undergraduate university students in Thailand.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Unwanted pregnancies and induced abortions are made among Thai youths. The aim of this studywas to examine the knowledge, use and perceptions of Emergency contraceptive pills (ECPs) among undergraduate university students in Bangkok, Thailand, and also investigatedifferences between genders concerning these issues. An empirical descriptive cross- sectional study was performed. A quantitative method was used and Dorothea Orem’s Nursing Theory of Self- care deficit was provided as the theoretical framework. A questionnaire was distributed to 210 students at a university outside Bangkok. The result shows that 84% of the male and 88.9% of the female students knew that the purpose of using ECPs is to avoid unwanted pregnancies. About 36% of the males and 36% of the females had the misconception that ECPs aborts fertilized ovum. Around 21% of the male and 13.7% of the female students had the experience of using ECPs.One common perception among the students was that ECPs are the best method to prevent from unwanted pregnancies, 14.7% of the males and 27.7% of the females perceived that. This study results indicate that more knowledge about ECPs are required for these students. 

  • 159.
    Berg Blomkvist, Sofia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda
    Med handen på hjärtat: En enkätstudie om patienters följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Heart failure causes great suffering and costs for the society each year. Structured care of patients with heart failure can improve treatment, reduce hospitalization and increase quality of life. Patients with heart failure who are compliant can maintain health and well-being to a greater extent but requires patient education. Aim: The aim of the study was to investigate whether patients with heart failure, at an HF outpatient clinic, have high compliance with recommended self-care actions. The study also investigate statistical differences between sex, education level and marital status amongst participants with high compliance. Method: A quantitative approach was used, where patients´ self-care ability was measured using the European Heart Failure Self-Care Behaviour Scale (EHFScBS). Sixtyfour patients were asked for participation and 46 approved (72%). Result: The result showed low compliance with self-care actions in general. The claims regarding medication and limited fluid-intake showed high compliance. Among the participants with high compliance, four statistical differences (p ≤0.05) were identified regarding gender, marital status and education level. The results are in part consistent with previous research, showing that, despite education strategies, it may be difficult for HF-patients to deal with their own self-care. Conclusion: Based on the fact that patients with HF show low compliance with self-care actions, knowledge about different factors affecting the self-care ability in order to provide optimal care for each individual patient is of importance. EHFScBS used in the study can also be used as a measuring instrument for heart failure in the HF-outpatient clinic.

     

  • 160.
    Berg Blomkvist, Sofia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Psykosocialt stöd vid kronisk hjärtsvikt och planerade repetitiva behandlingar med levosimendan: -en kvalitativ intervjustudie-2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 161.
    Berg, Ebba
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nilsson, Fredrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bedsiderapportering jämfört med traditionell rapportering ur paitent- och sjuksköterskeperspektiv - en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte är en stor och viktig del av sjuksköterskans arbete, och dess innehåll påverkar det resterade arbetsskiftets sysslor. Rapporteringen kan ske på flertalet sätt, exempelvis traditionell rapportering som sker avsides från patienten, eller så kallad bedsiderapportering som sker i patientsalen tillsammans med patienten.

    Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att undersöka evidensen för vilket av de två mest frekvent använda rapporteringssätten som är att föredra: traditionell rapportering eller bedsiderapportering. Vid jämförelsen mellan de båda fanns både sjuksköterskans uppfattning samt patientens uppfattning i åtanke.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes. 12 originalartiklar valdes från databaser för vetenskapliga artiklar, CINAHL och Pubmed. Dessa lästes, analyserades och ledde fram till framställandet av fem resultatkategorier. Hildegard E. Peplau och hennes relationsteori kring omvårdnad bidrog som teoretiskt ramverk.

    Resultat: Fem teman identifierades ur studiens artiklar: främjande av relation mellan patient och sjuksköterska, ökad vårdsäkerhet för patienterna, involvering av patienten i vården, tidsåtgång för rapportprocessen samt påverkan på patientsekretessen. Resultatet visar att bedsiderapportering föredras av både patient och sjuksköterska, dock gärna en modifierad sådan där känslig information delges utom hörhåll för att bevara sekretessen.

    Slutsats: Bedsiderapportering föredras av både sjuksköterskor och patienter och är ett steg i rätt riktning mot en patientcentrerad vård. Trots att studier gjorts som bevisar detta är bedsiderapportering inte standard inom vården, något som bör ändras genom fortsatta studier för en säkrare och mer delaktig vård för patienter och ett bättre och effektivare arbetssätt för sjuksköterskor.

  • 162.
    Bergdahl, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Berman, Anne H.
    Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap.
    Haglund, Kristina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap.
    Patients’ experience of auricular acupuncture during protracted withdrawal2014Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 21, nr 2, s. 163-169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the last decades interest in using auricular acupuncture for substance dependence care has increased. The specific auricular acupuncture protocol used follows the National Acupuncture Detoxification Association (NADA) definition. This paper describes patients’ experiences of receiving auricular acupuncture during protracted withdrawal. Interviews were conducted with fifteen patients treated at an outpatient clinic for substance dependence. Content analysis was used to analyze the interviews. The analysis resulted in eight categories of positive experiences and five categories of negative experiences. The positive experiences were: Relaxation and wellbeing, Peacefulness and harmony, New behaviours, Positive physical impact, Importance of context, Anxiety reduction and Reduced drug- and alcohol consumption. The negative experiences were: Nothing negative, Disturbing context, Short term effect, Depending on someone else, Time consuming, Physical distrations and Remaining cravings. The conclusion of this study is that all respondents appreciated NADA treatment. This study supports further research on using NADA in addiction treatment to reduce suffering during protracted withdrawal and in other contexts.

  • 163.
    Bergdahl, Mikaela
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sundell, Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av fysisk aktivitet i samband med depression och depressiva symtom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Depression is a condition that adversely affects an individual’s thoughts, emotional life and overall well-being. Research indicates that physical activity is beneficial for those suffering from major depression and depressive symptoms.

     

    Purpose: To compile current research findings on human experiences of physical activity associated with major depression and depressive symptoms.

     

    Method: Literature study of published articles in the current field. Out of 14 carefully read articles, ten were selected for quality review and included in the study. Seven of the articles used were determined to be of high quality while three were determined to be of medium-high quality.

     

    Result: Physical activity is experienced by most as positive and that it can be an aid in the processing and management of major depression and depressive symptoms. Many experienced their mood to be improved, decreased anxiety levels and an increased level of stability and harmony due to exercise.

     

    Conclusion: Physical activity has a positive effect on the well-being of people with major depression and depressive symptoms. The results of this literature review can offer understanding as to how people with major depression and depressive symptoms experience physical activity. It can also provide nursing tools that can improve responses and give motivation for these individuals, while helping them overcome obstacles and barriers regarding physical activity.

  • 164.
    Bergegård Flinkfelt, Hedvig
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Zakrisson, Lina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Påverkan på familjerelationer för syskon till barn med cancer: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer påverkas hela dess familj. De friska syskonens vardagsliv och familjerelationer riskerar att ändras drastiskt.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur ett barns cancerdiagnos påverkar relationen mellan det friska och det sjuka syskonet, samt mellan det friska syskonet och föräldrarna.

    Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på totalt nio artiklar. Data analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: Närvaro och frånvaro påverkar relationen mellan syskonen, Nedprioritera sin betydelse i relationen och förlust av identitet, Kommunikation mellan syskonen, Konflikter mellan syskonen, Mindre uppmärksamhet och mindre tid tillsammans med föräldrar, Närmare relationer med föräldrarna och Prata om sjukdom och behandling med friska syskon, samt fyra subkategorier. De friska syskonens familjerelationer påverkades ofta negativt under behandlingsperioden. Syskonen nedprioriterade sina egna behov för att inte öka sina familjemedlemmars stress. De friska syskonen blev mer beskyddande mot sitt sjuka syskon och antog ibland en föräldraroll. En öppen kommunikation om sjukdomen var uppskattad, samtidigt som det var vanligt att syskonen fick bristande information. Vissa syskon upplevde att cancerupplevelsen bidrog till närmare familjerelationer.

    Slutsats: Familjerelationerna påverkades ofta negativt för syskon till barn med cancer. Bidragande faktorer var minskad uppmärksamhet från föräldrarna och mindre tid tillsammans med föräldrarna och det sjuka syskonet. Ibland stärktes dock syskonens familjerelationer. Det är viktigt att sjuksköterskor tillämpar familjecentrerad omvårdnad och inkluderar friska syskon.     

  • 165.
    Bergenmalm, Pamela
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vägen fram till ett beslut om egenvård: En intervjustudie med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 166.
    Bergfoth, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Schröter, Helene
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anmälan vid misstanke att barn far illa: Vårdpersonals inställning och erfarenheter: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I Sverige har de som i sitt yrke har kontakt med barn skyldigheten att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det har dock visat sig att hälso- och sjukvårdspersonal är mindre benägna att anmäla jämfört med andra professioner.

    Syfte

    Att undersöka på vilka grunder sjuksköterskor och undersköterskor väljer att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten – eller att inte göra det – samt om det föreligger några skillnader i det avseendet mellan personal med lång och kort yrkeserfarenhet.

    Metod

    En komparativ tvärsnittsstudie. Data samlades in genom enkäter med sjuk- och undersköterskor som arbetade inom barnsjukvård vid två svenska sjukhus.

    Resultat

    Totalt deltog 60 sjuksköterskor och undersköterskor. Knappt hälften av dessa (n=23, 38,3%) hade någon gång gjort en anmälan. Deltagarna ansåg det mest troligt att de skulle upptäcka och anmäla i samband med fysisk misshandel (n=55, 91,7%), men de flesta anmälningar som de gjort var relaterade till omsorgssvikt (n=42, 75%). Det fanns en gränssignifikant skillnad (p=0.079) i orsak till anmälan där vårdpersonal med lång erfarenhet (n=29, 48,4%) oftare anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt (n=15, 65,2%) jämfört med vårdpersonal med kort erfarenhet (n=31, 51,6%). Dessa hade anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt vid åtta (n=8, 34,8%) tillfällen.

    Slutsats

    Det finns ingen bevisskyldighet för den som gör en anmälan. Trots detta hade hälften av deltagarna vid något tillfälle misstänkt att ett barn farit illa men inte anmält det. Det fanns inga skillnader i antalet gjorda anmälningar i relation till yrkeserfarenhet; dock fanns det en tendens att erfaren vårdpersonal oftare anmälde p.g.a. orsaker som kan anses vara något svårare att upptäcka.

     

  • 167.
    Berggren, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Pagnell, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Representativitet i en studie om barns psykiska hälsa2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Nyckelord Barnhälsovård, barns psykiska hälsa, screening, bortfall

    Bakgrund

    Kunskap om små barns psykiska hälsa saknas i Sverige. Därför genomförs en studie under åren 2013-2017 på Uppsala universitet, med syfte att undersöka barns och föräldrars hälsa samt om hälsan kan förbättras med olika intensitet av föräldrastöd. I studier riskerar bortfall att påverka resultatens generaliserbarhet till en större population.

    Syfte

    I studien undersöks representativiteten hos föräldrarna genom jämförelser med befolkningsdata. Likaså jämförs ifall deltagare i den longitudinella studien skiljer sig från de som lämnat in enkäter men tackat nej till uppföljning.

    Metod

    Samtliga enkäter under projektets första år inkluderades och består dels av avidentifierat material där kopplingen till personer finns kvar i kodlistor (longitudinell grupp), dels av anonymiserad data där ingen koppling finns (anonym grupp). I bortfallsanalysen jämfördes studiedeltagare med befolkningsstatistik avseende bakgrundskarakteristika samt barnens psykiska hälsa mätt med the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). Vidare jämfördes longitudinell grupp och anonym grupp avseende skillnader.

    Resultat

    Studiedeltagarna var inte representativa för befolkningen, de var oftare gifta/sambo samt arbetade i högre grad och hade högre utbildningsnivå. Vid jämförelse mellan longitudinell och anonym grupp sågs inga skillnader avseende barns psykiska hälsa. Svarsfrekvensen var totalt 49,8 procent, men varierade mellan olika barnhälsovårdscentraler (BVC). Det fanns en tendens till högre svarsfrekvens om det enbart arbetade en sjuksköterska på BVC jämfört med de BVC som hade flera anställda sjuksköterskor.

    Slutsats

    Studiedeltagarna kan inte ses som representativa för befolkningen. Vid en populationsbaserad studie är det viktigt att alla grupper i samhället blir representerade för att öka resultatens generaliserbarhet. I de områden där bortfallet är störst behövs utökade insatser för att minska bortfallet och nå fler familjer. 

  • 168.
    Berglund, Anton
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hall, Ida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Medarbetare eller assistent: Nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rondens syfte är att sammanföra olika yrkeskategorier för ett möte som innefattar informationsbyte om och med patienten.

    Syfte: Att undersöka nyutexaminerade manliga sjuksköterskors upplevelse avseende rondsituationen.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga sjuksköterskor, vilket analyserades med innehållsanalys. Fyra kategorier framkom.

    Resultat: Utbildningens betydelse och uppgift: Manliga sjuksköterskor upplever att de under utbildning tillgivits god praktisk kunskap om ronden men att den teoretiska utbildningen inte varit tillräcklig. Verklighetens rond: I samband med sin första anställning beskriver sjuksköterskorna en verklighetschock. Otydlig kommunikation och maktutövande från läkarna i samband med ronden bidrog till ett sämre samarbete. Omvårdnadsansvarig eller läkarassistent: Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en oskriven regel som innebar att de fick inta en assisterande roll. Rondutopi: För att ronden skulle kännas givande efterfrågades de en tydlig rollfördelning och ansvarsfördelning fanns inom teamet.

    Slutsats: Manliga sjuksköterskor upplever att hierarkier och maktstrukturer lever kvar inom rondarbetet och påverkar sjuksköterskans arbete negativt. För att ronden ska upplevas som givande benämns faktorer som struktur, rak kommunikation samt jämställdhet mellan yrkesprofessionerna. En omvärdering av sjuksköterskans roll och position krävs för att ronden inte ska upplevas som otillfredsställande och för att sjuksköterskans arbete ska anses likvärdigt läkarens. 

  • 169.
    Berglund, Charlotte
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hemmingsson, Ebba
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jämlik cancervård?: En litteraturöversikt om socioekonomiska skillnader i den skandinaviska cancervården2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är tumörsjukdomar det, som efter sjukdomar i cirkulationsorganen, orsakar flest dödsfall. Det är sedan tidigare känt att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och avlida till följd av cancersjukdom. Likaså visar forskning att det finns skillnader i vårdkvaliteten inom cancervården till lägre utbildades nackdel. Men hur ser det ut gällande sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser? Får alla cancerpatienter en jämlik vård och behandling oberoende av socioekonomisk status i Skandinavien?  Syfte: Att sammanställa befintlig litteratur om skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser för cancerpatienter med olika socioekonomisk status inom cancervården i Skandinavien.   Metod: Litteraturöversikt med 13 kvantitativa artiklar avseende skandinaviska förhållanden. Vid datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidande användes som vårdvetenskaplig utgångspunkt, och deduktiv metod valdes för genomförande av resultatanalysen.     Resultat: Resultaten presenteras under tre huvudkategorier; socioekonomiska skillnader i sjukdomsupptäckt, väntetider och behandlingsinsatser, och visar tydliga skillnader. I Skandinavien upptäcks cancer bland individer med hög utbildning och/eller hög inkomst tidigare än bland individer med lägre socioekonomisk status. Individer med hög socioekonomisk status har även avsevärt lägre risk att befinna sig i ett avancerat sjukdomsstadie vid tiden för diagnos, och erhåller oftare, och mer avancerade behandlingsinsatser.   Slutsats: Den skandinaviska, skattefinansierade cancervården är inte jämlik. Alla patienter får inte lika vård och behandling oberoende av socioekonomisk status. Individer med hög utbildning och hög inkomst gynnas, cancer upptäcks i tidigare stadie och de erhåller mer behandlingsinsatser i jämförelse med individer med lägre socioekonomisk status som får stå tillbaka.

  • 170.
    Berglund, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Samverkan och stöd för närstående till personer med schizofreni2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Relatives to people with schizophrenia often experience a great burden and inmany cases takes a lot of responsibility for the person suffering from schizophrenia. Nationalguidelines emphasize the importance for relatives to be involved in mental health care, butunfortunately that is not always the case. Objective: The aim of this study is to investigateand describe how relatives to people with schizophrenia have experienced collaboration andsupport from mental health services, and what requests they might have for the futureregarding the design of collaboration and support. Method: Qualitative approach. Interviewbased study with qualitative content analysis as a method. Results: Two different themes andeleven categories describing the relatives experiences and preferences regarding collaborationand support from mental health services. These two themes are; To be taken for granted butstill left out and Lack of support leading to feelings of loneliness and insecurity. The firsttheme symbolizes collaboration and includes five categories. The second theme symbolizessupport and includes six categories. Conclusion: Relatives to people with schizophrenia havepredominantly negative experiences of collaboration with staff in psychiatric care. Governingdocuments states that relatives should be involved in patient care and treatment. To developand implement successful practices around this, it is important that the staff will discussissues such as confidentiality, attitude, responsibility, inclusion and accessibility. Therelatives have both positive and negative experiences of support from mental health services.If regards should be taken to the relative’s requests about how the support should be designed,their insecurities and feelings of loneliness would decrease. Relationships, knowledge, reliefand personalized support are crucial areas that should be discussed by the staff in psychiatriccare. Quality improvement and development in this area would make it easier for relatives,staff and patients.

  • 171.
    Berglund, Julia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Erlandsson, Lina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnadsåtgärder att vidta av anestesisjuksköterskan för att minska barns preoperativa oro2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal. Barnen som blivit mindre oroliga efter att de genomgått ett preoperativt program krävde även mindre smärtlindring postoperativt samt hade kortare tid till utskrivning. De barn som hade fått ta del av ett interaktivt dataprogram innan operationen var även mer samarbetsvilliga och uppvisade mindre negativa beteenden postoperativt. Föräldrars närvaro har ingen effekt på barnens oro varken preoperativt, vid induktion eller postoperativt. Däremot har man sett att barnen som har sina föräldrar med blir mer samarbetsvilliga.SlutsatsDet är viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att minska barns oro. Det finns ett flertal sådana att omsätta i praktiken i den sjukvård som bedrivs idag och dessa skulle kunna utföras av en anestesisjuksköterska. Mer forskning på området behövs för att finna en åtgärd som har effekt på oro under hela det perioperativa förloppet.

  • 172.
    Berglund, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kostecka, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patientcentrerad vård och helhetssyn i vården - skiljer sig begreppen?: En litteraturstudie2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Begrepp som patientcentrerad vård och helhetssyn i vården verkar användas av olika yrkeskategorier, inom hälso- och sjukvård, vilket kan ur kvalitetssynpunkt kan resultera i oklarheter inom den kliniska verksamheten.

    Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och skillnader begreppen patientcentrerad vård och helhetssyn i vården har i den vetenskapliga litteraturen. Begreppen söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

    Metod: Den metod som används för att jämföra begreppen byggde på Segestens begreppsanalysmodell.

    Resultat: Det som främst skiljer begreppet helhetssyn i vården från patientcentrerad vård är den andliga dimensionens centrala roll. Resultatet visar även att ett patientcentrerat arbetssätt förbättrar ekonomiska resultat. Det är främst sjuksköterskor som använder sig av helhetssyn i vården. Patientcentrerad vård verkar användas främst av läkare men begreppet förekommer även bland sjuksköterskor. Det gemensamma för begreppen då det gäller karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser, är det som definieras i kraven på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen.

    Slutsats: sjukvårdspersonalens arbetssätt och syn på patienten utifrån patientcentrerad vård och helhetssyn i vården värnar om patientens bästa. Det som skiljer begreppen kan bero på vilken yrkesgrupp som undersökts i respektive studie. Studier av begreppet patientcentrerad vård uppfattas vara mer genomförda på läkargruppen samtidigt som helhetssyn i vården tycks vara mer förekommande då det gäller sjuksköterskegruppen. Fler studier behövs för att identifiera användningen av dessa begrepp och om deras betydelse i den kliniska verksamheten.

     

     

  • 173.
    Berglund, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Pettersson, Elena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Cancerpatienters upplevelser av sömn och deras hantering av situationen på en onkolog - endokrin vårdavdelning2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelser av sin sömn när de är inlagda på en onkolog–endokrin vårdavdelning samt hur de hanterar denna situation.

    Metod: Studien är explorativ med kvalitativ metod. Bekvämlighetsurval användes, och tio patienter (fem kvinnor och fem män) i olika åldrar som var inlagda på en onkolog - endokrin vårdavdelning deltog. Semistrukturerade intervjuer om upplevelser av sömn och hantering genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:De flesta patienterna i denna studie hade problem med sömnen när de var inlagda på avdelningen. De fick störd sömn av att vårdpersonalen gav vård till medpatienter, att de inte hade någon privat sfär och att de hade svårt med miljöbytet. Flera av informanterna hade egna metoder att hantera sina sömnproblem när de var inlagda på avdelningen.

    Slutsats: Patienterna upplevde att miljöbyte och sjukvårdpersonalens arbetsrutiner på avdelningen påverkade deras sömn, och de försökte hantera sin sömnbrist på egen hand. Sjuksköterskor bör förstå att patienterna är ovana vid främmande miljö och inte alltid vet vad de kan göra när de är inlagda på sjukhus. Därför är det mycket viktigt att de planerar hur de ska ge vård till patienterna så att de inte stör patienternas nattsömn.

  • 174.
    Bergman, Björn
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bucht, Niklas
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    En sista utväg? - Gastric bypass och psykisk hälsa2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i Sverige och har ökat kraftigt de senaste decennierna. Fetmakirurgi i allmänhet och gastric bypass (GBP) i synnerhet är effektiva sätt att gå ner i vikt när traditionella metoder inte hjälper. Det är väl känt att den fysiska dimensionen av livskvaliteten förbättras efter operationen men den psykiska dimensionen är mer oklar.

    Syfte: Att undersöka hur den psykiska hälsan påverkas hos vuxna personer som genomgått GBP.

    Metod: En litteraturöversikt gjordes efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ design valdes ut.

    Resultat: Hälften av artiklarna visade på minskad depression och ångest efter operationen. Samtliga artiklar som undersökte självmord och självskadebeteende hittade en ökning postoperativt. Två av sju artiklar visade på förbättringar i Mental Component Summary (MCS) enligt frågeformuläret SF-36 efter operationen. För mental hälsa visade fem artiklar statistiskt signifikanta förbättringar efter operationen. Alla kvalitativa artiklar visade på en stor förändring i det dagliga livet efter operationen. Förändringen kunde uttrycka sig både positivt och negativt. Till exempel kunde de positiva upplevelserna vara en känsla av ett nytt liv. De negativa upplevelserna som kunde förekomma var överskottshud, dumping-syndrom samt diskrepans i kroppsuppfattningen.

    Slutsats: Sammanfattningsvis har detta arbete kommit fram till att det saknas ett entydigt svar på hur den psykiska hälsan påverkas av GBP.

  • 175.
    Bergman, Charlotta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Unga vuxna med epilepsi: Behov och förväntningar inför överflyttning från barn- till vuxensjukvården2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte

    Att undersöka vilken information unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar har fått och vilka förväntningar de har i samband med överflyttningen mellan barn- och vuxenneurologen. 

     

    Metod

    Tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande design där en kvantitativ metod användes, specifikt två strukturerade enkäter för att analysera svaren i enkäterna från de två grupperna. Nitton unga vuxna med epilepsi från barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset inkluderades samt 19 föräldrar.

     

    Resultat

    Resultatet visar att unga vuxna med epilepsi, samt deras föräldrar, tycker att det är viktigt att få information om epilepsi. Mer än hälften av unga vuxna med epilepsi tycker sig fått ganska mycket eller tillräckligt med information. Detta gäller även deras föräldrar. Däremot tyckte 63 % av föräldrarna att de behöver mer information jämfört med 26 % av de unga vuxna med epilepsi. Båda grupperna förväntar sig att en epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.

     

    Slutsats

    Slutsatsen är att unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar förväntar sig att epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen. 

  • 176.
    Bergman, Robert
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lindström, Michael
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hur tillämpas personcentrerad vård prehospitalt?: En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: PCV är en kärnkompetens för sjuksköterskor vilket höjer kvaliteten på vården. Tidspress och stress påverkar personcentrerade vården negativt. Inom den prehospitala akutsjukvården ökar belastningen eftersom antalet vårdärenden ökar vilket kan försämra den personcentrerade vården. Indikation från tidigare studier visar att PCV inte tillämpas väl inom prehospital akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur personcentrerad vård tillämpades prehospitalt för patienter ur ambulanssjuksköterskans perspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna hade ett semistrukturerat format och analyserades med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade utifrån ambulanssjuksköterskornas perspektiv att PCV initierades tidigt under första kontakten till både patienten och dess närstående. Vikten av ett bra och tydligt informationsutbyte har framkommit samt att patienterna bör göras delaktiga i deras egen vård om omständigheterna tillåter det. Genom ett gott bemötande, informationsutbyte och delaktighet ges tid för att en relation ska kunna skapas mellan ambulanssjuksköterska och patient. Svårigheter att tillämpa PCV framkom då patienterna var alkohol- eller drogpåverkade, alternativt då det fanns språkbarriärer. Slutsats: Resultatet visar på hur ambulanssjuksköterskan ur ett personcentrerat perspektiv tar hand om patienter prehospitalt. Ambulanssjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen och försöker skapa en helhet vilket är viktigt i PCV. Ytterligare forskning behövs för att utforska patientens upplevelse hur personcentrerad vård tillämpas prehospitalt.

  • 177.
    Bergqvist, Johan
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nilsson, Mattias
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larynxmask eller endotrachealtub prehospitalt – styrkor och svagheter: Litteraturstudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background

    When faced with an unexpected cardiac arrest the ambulance nurse is in responsible for taking advanced actions to create a clear airway. Two accepted methods for this is endotracheal intubation and application of laryngeal mask.

    Aim

    The purpose of this study was to examine the use of endotracheal intubation compared to application of the laryngeal mask in unexpected cardiac arrest.

    Method

    Literature study with quantitative approach. A systematic search of 21 articles comparing the laryngeal mask with the endotracheal intubation has been made using Pub-Med and CINAHL. A quality review according to Forsberg and Wengström has been made.

    Results

    Laryngeal mask had a higher rate of successful applications compared with endotracheal intubation. Time for applying the laryngeal mask was shorter in seven out of ten of the studied articles. Survival after application indicated that the endotracheal tube was associated with increased survival compared with the laryngeal mask in two of the five studied articles. In the remaining articles, no significant differences were seen. The laryngeal mask did not show any difference in air leakage and it could not be displaced from the position to a greater extent than the endotracheal tube when exposed to the same force.

    Conclusion

    Compared with endotracheal intubation the laryngeal mask had a higher rate of successful applications and faster time to established airway when used by prehospital personnel. Patients cared for by endotracheal intubation, were however, associated with increased survival after unexpected cardiac arrest.

    Keywords

    Endotracheal tube, laryngeal mask, prehospital, ambulance nurse, nursing.

  • 178.
    Bergsten, Pyrola
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nieminen, Cassandra
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Smärtskattning av för tidigt födda barn på en neonatalavdelning: En kvantitativ tvärsnittsstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Om ett barn föds för tidigt kan följden bli att barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning. Dessa barn kan utsättas för många livsnödvändiga men smärtsamma procedurer under vårdtiden. Smärta är en negativ upplevelse för individen både på kort och på lång sikt. För att smärtlindra på ett optimalt sätt krävs smärtskattning med ett adekvat och validerat smärtskattningsinstrument. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjukvårdspersonalens inställning gällande smärtskattning av de för tidigt födda barnen samt sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattningsinstrumentet ”Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Studien syftade även till att undersöka relationen mellan sjukvårdspersonalens utbildningsnivå, år av yrkeserfarenhet på en neonatalavdelning och sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattning och smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag utfördes. En webbenkät administrerades till 144 barnskötare/undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor/barnmorskor och läkare. Sjuttioen enkäter besvarades varav 69 svar (48 %) inkluderades. Deskriptiva-, sambands- och gruppskillnadsanalys gjordes. Öppna frågor analyserades med hjälp av kondensering och kategorisering. Resultat: Sjukvårdspersonalen var överlag mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiva till smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorier och inställning till smärtskattning respektive smärtskattingsinstrumentet N-PASS påvisades. Resultatet kunde heller inte påvisa något signifikant samband mellan antal år inom neonatalvård och inställning till smärtskattning respektive smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Konklusion: Studien visade att inställningen hos sjukvårdspersonalen på den studerade neonatalavdelning är mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiv till det validerade smärtskattningsinstrumentet N-PASS som användes på neonatalavdelningen.

  • 179.
    Bergstrand, Anna-Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Cordes Pettersson, Siri
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    ”Kan man skydda sig mot någon form av cancer så ska man väl det.-”: Unga vaccinerade kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus samt kunskap om och inställning till vaccination mot Humant Papillomvirus2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Humant papillomvirus (HPV) orsakar vårtor och är en vanligt förekommande könssjukdom världen över. Vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom och leda till cancer ingår sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor och unga kvinnor. Tidigare forskning visar att unga kvinnor trots låg kunskap om viruset, har en positiv inställning till vaccination. Syfte Att undersöka unga vaccinerade kvinnors kunskap om HPV samt deras kunskap om och inställning till HPV-vaccination. Metod En kvalitativ explorativ studie. The Health Belief Model användes som teoretisk modell. Individuella intervjuer med åtta unga kvinnor som vaccinerats mot HPV. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat Totalt genomfördes åtta intervjuer med unga kvinnor födda 1993-1998. Tre kategorier skapades: 1) Bristande kunskap om HPV 2) Tillförlitligt skydd mot cancer samt 3) Vaccinet är tillgängligt. Kunskapen om HPV och HPV-vaccin var låg hos de unga kvinnorna. Den främsta anledningen till att de valde att vaccinera sig var rädsla för cancer, andras inflytande till vaccinering, främst från mödrar, en tilltro till hälso- och sjukvården och till vaccinet samt att vaccinet är tillgängligt. Slutsats Det är tydligt att kunskapen om HPV och vaccinet är låg bland de deltagande unga kvinnorna. Inför framtiden behövs anpassad information till unga kvinnor om viruset och vaccinet för att tillgodose behovet av information. Det är viktigt att unga kvinnor som vaccineras mot HPV har kunskap om vaccinet för att veta hur de skyddar sig mot HPV och att de även ska förstå vikten av att gå på gynekologisk cellprovskontroll som en del av prevention av HPV.

  • 180.
    Bergstrand, Carl
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lydahl, Felicia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Depressionssymtom hos män vid blivande och nyblivet föräldraskap: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning om psykisk ohälsa relaterat till föräldraskap har under en längre tid varit kopplad till kvinnan och barnets behov. Sedan 1990-talet har forskningen ökat inom området postpartum depression (PPD). Det är först under senare tid som fäders psykiska ohälsa har börjat undersökas mer grundligt. Enligt studier drabbas mellan 6-10 % av blivande och nyblivna fäder av depressionssymtom. Förutom lidande hos fadern, har negativa konsekvenser hos både partnern och barnet identifierats. Syfte: Syftet var att belysa depressionssymtom hos blivande och nyblivna fäder. Metod: En litteraturstudie i ett deskriptivt syfte med induktiv ansats som granskade relevanta originalartiklar som svarade på denna studies syfte och frågeställningar. Artiklarna kvalitetsgranskades initialt enligt kvalitativa och kvantitativa kvalitetsgranskningsmallar och resultatet analyserades. Resultat: Blivande och nyblivna fäder riskerar att drabbas av depression innan, under och efter förlossningen. Depressionssymtom är förknippat med destruktiva tankar och beteendeförändringar, vilka förutom att påverka faderns vardag, innebär negativa konsekvenser för familjen och för barnet. Riskfaktorer, bland annat depression hos partnern, har identifierats kunna öka risken ytterligare för depression hos fäder. Screening och strategier för att identifiera blivande och nyblivna fäders depression är motiverat, men har bevisats vara otillräckliga. Rutiner, omvårdnad och kompetens att inkludera fäder behöver förbättras inom MVC och BVC. Pappagrupper värderas högt och har visat sig normalisera tillvaron hos nyblivna fäder. Slutsats: Blivande och nyblivna fäder beskriver ett brett spektrum av negativa känslor och beteendeförändringar. Fäder riskerar att utveckla depressionssymtom i samband med en eventuell depression hos modern. Stöd som pappagrupper samt inkludering av vårdpersonal är friskfaktorer som identifierats och som beskrivits som positivt av fäder.

  • 181.
    Bergström, Amelie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Saritas, Gülperi
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans möte med äldre med psykisk ohälsa inom hemsjukvården - att uppmärksamma och agera2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och äldre och åldrandet ökar risken för psykiska sjukdomar. Äldre med psykisk ohälsa söker ofta inte vård och det saknas kunskap hos vårdpersonal gällande att identifiera och bemöta psykisk ohälsa hos äldre.

    Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i hemsjukvården i mötet med den äldre uppmärksammar psykisk ohälsa och agerar i samband med detta.

    Metod: En deskriptiv kvalitativ design användes. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I mötet med den äldre med psykisk ohälsa var det viktigt att sjuksköterskan mötte den unika människan och skapade ett förtroende och en god relation. Sjuksköterskan uppmärksammade psykisk ohälsa genom samtal och genom att se signaler. När sjuksköterskan uppmärksammat psykisk ohälsa agerade de huvudsakligen genom att använda sig själva i mötet och genom att initiera samarbete inom och utanför sin egen profession.

    Slutsats: Att skapa förtroende och en god relation med den äldre var en förutsättning för att kunna uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre och agera i samband med detta.

  • 182.
    Bergström, Elvira
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Forsberg, Siri
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters användande av tobak och syn på tobaksanvändning bland vårdpersonal2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tobak är den enskilt största livsstilsfaktorn som leder till ohälsa. Att tobak är skadligt och leder till flertalet svåra sjukdomar är idag känt bland de flesta. Trots detta röker fortfarande 10% av Sveriges befolkning och ca 800 000 snusar. Inom sjukvården röker en av tio sjuksköterskor dagligen. Sjuksköterskan ses som en nyckelperson för patienten inom tobaksprevention och bör vara en förebild. Patientens sjukhusvistelse ses därför som ett bra tillfälle att lyfta frågan om att sluta med tobak. Sjuksköterskor som röker har visats vara sämre på att ge råd och vara mindre benägna att hjälpa sina patienter att sluta röka vilket strider mot den yrkesverksamma sjuksköterskans arbetsuppgift, vilken är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka användandet av tobak bland sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet samt studenternas syn på användning av tobak som yrkesverksamma sjuksköterskor. Metod: En kvantitativ metod valdes då ett stort antal personer skulle undersökas och en studiespecifik enkät skickades ut till totalt 632 sjuksköterskestudenter. Resultat: Av studenterna använde 38% tobak. Av dessa rökte 3,1% dagligen och 12% snusade dagligen. Studenterna ansåg att sjukvårdspersonal är förebilder i hälsoförebyggande vård och sjuksköterskor som använder tobak ansågs inte vara bra förebilder. Slutsats: Den dagliga rökningen var mindre bland sjuksköterskestudenterna jämfört med tidigare undersökningar gjorda på sjuksköterskor. Studenterna såg sjuksköterskor som förebilder för patienten inom hälsa och anser att sjukvårdspersonal bör värna om sin egen hälsa och inte bruka tobak. Det sågs en skillnad mellan studenterna som använde tobak och de som inte använde tobak.  Studenterna som inte använde tobak ansåg att en sjuksköterska som använder tobak inte är en bra förebild för patienterna och de ansågs vara mindre benägen att hjälpa patienterna att sluta med tobak. Medan de studenter som använde tobak ansåg oftare att detta inte hade någon betydelse för vården. Men de studenter som rökte planerade ändå att sluta tills de skulle ta sin examen.

  • 183.
    Bergström, Erika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Löfroth, Katarina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Tidig extubering efter hjärtkirurgi: Intensivvårdssjuksköterskans kunskap om tidig extubering och deras syn på faktorer som påverkar tiden till extubering2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important.

    The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients.

    A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care.

    The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit’s extubation criteria was low. ICU nurses felt that the criteria for the cardiac surgery patients on the unit was adequate. The time target of 90 minutes was reasonable. No relationship existed between professional experience and knowledge of the extubation criteria or between knowledge of the criteria and need of support from colleagues in early extubation of the cardiac surgery patients.

    The ICU nurses considered themselves familiar with the unit’s extubation criteria but the knowledge of them was low and the majority was working according to their own criteria. The units criteria was not sufficiently visible in the unit and could contributed to the low level of knowledge and contribute to that the majority of the ICU nurses was working according to their own criteria.

     

  • 184.
    Bermudez, Fanny
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Frida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnans livskvalitet och sexuella funktion efter hysterektomi: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation som kan utföras på tre olika sätt; abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt. En kvinna med en benign sjukdom med behov av en hysterektomi lider av många symtom som kan sänka kvinnans livskvalitet och sexuella funktion. Kvinnor kan preoperativt ha en ängslan och oro kring hur operationen kommer att påverka kvinnans livskvalitet och sexuella hälsa.

     

    Syfte: Att undersöka hur kvinnor skattar sin livskvalitet och sexuella funktion efter en genomgången elektiv hysterektomi med benign orsak.

     

    Metod: Litteraturstudie där 13 kvantitativa originalartiklar granskades. Resultaten av dessa sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys.

     

    Resultat: Den största delen av artiklarna rapporterade att kvinnornas livskvalitet och sexuella funktion förbättrades efter hysterektomin. Kvinnornas sociala funktion, fysiska funktion, psykiska funktion och deras smärtproblematik förbättrades. Den sexuella funktionen förbättrades hos majoriteten av kvinnorna med ökad sexuell frekvens och fler sexuellt aktiva men oförändrad sexuell lust. Kvinnorna skattade sin Female Sexual Function Index (FSFI) högre, däremot visade två studier på försämrad FSFI och därmed försämrad sexuell funktion. Trots den förbättrade FSFI-poängen skattar kvinnorna fortfarande lägre än normalpopulationen.

     

    Slutsats: Majoriteten av de kvinnor som genomgått en hysterektomi på grund av benigna orsaker skattar sin livskvalitet bättre postoperativt genom att kvinnorna får en förbättrad social funktion, fysisk funktion och psykisk hälsa. Den sexuella funktionen skattas högre trots att kvinnorna fortfarande skattar lägre än vad normalpopulationen gör. Fler kvinnor blir sexuellt aktiva och får högre sexuell frekvens men den sexuella lusten upplevs oförändrad.

  • 185.
    Bernhardsson, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Simon
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Muskelatrofi i samband med immobiliserande kirurgi: Litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The patient's prerequisites form the basis for the pre-and postoperative care period. One of the aspects that affect health care is the patient's physical activity where immobilizing surgery involves atrophy of muscle mass. A low preoperative activity level, perioperative immobilization and postoperative immobilization increase the risk of postoperative complications.

    Aim: The purpose was to investigate how much skeletal muscle mass patients lose related to immobilizing surgery and how immobilization affects the patient's care time postoperatively.

    Method: A literature study that reviewed 12 original articles. The articles were reviewed according to Forsberg and Wengström (2016) where article’s contents and results were compared with the aim of this literature study.

    Results: After examination, no general loss of muscle mass after immobilized surgery could be identified. The muscle mass's ability to atrophy varies depending on the area of surgery and individual-based conditions. However, muscle mass and its quality were identified as a potential prognostic marker for how post-operative care time will play out where lower levels of muscular quality imply increased risk of complications and mortality. Care time for patients with a low muscle grade has been identified as prolonged related to immobilizing surgery. A care period that can be shortened by muscular activation in the form such as electrical stimulus or resistance exercises.

    Conclusion: The conclusion of this literature study is that the muscle mass lost in immobilized surgery and how postoperative care is affected is individual-based and influenced by preoperative muscle size and type of surgical procedure. Further research is needed on preoperative and postoperative skeletal muscle mass measurement and a routine for measuring muscle mass, since muscle atrophy has been identified as an important marker for postoperative care and survival.

  • 186.
    Bernhardsson, Jonna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lundgren, Therese
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Se mig som den individ jag är, inte som den smitta jag bär.: Upplevelsen av bemötande som MRSA-bärande person.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Redan på 1960-talet rapporterades det om antibiotikaresistens i form av meticillinresistenta staphylococcus aureus, MRSA. Denna grupp av bakterie är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sedan år 2000. Att MRSA är ett stort problem på sjukhus över hela världen beror på överdriven antibiotikaanvändning. Som bärare av MRSA finns det restriktioner kring hygien som patienter ska förhålla sig till i sjukvårdsmiljö samt i hemmet. 

    Syfte:Att studera hur personer med MRSA upplever sin situation i vården och i samhället.

    Metod:Litteraturöversikt med 10 artiklar. Sökningarna är utförda i PubMed samt förekomst av sekundära sökningar. 

    Resultat:Det framkom att patienter inte får tillräcklig information om vad bärarskap av MRSA innebär, ofta på grund av att vårdpersonalen har bristande kunskap då nationella riktlinjer saknas. Patienter upplever stigmatisering, utanförskap och en känsla av att vara pestsmittad på grund av bemötandet från vårdpersonal samt uppfattningar från närstående och arbetskollegor.Resultatet presenteras i form av kategorierna stigmatiseringbristande kunskap hos vårdpersonal, bristande kunskap hos patienter, upplevelsen av vårdpersonalens bemötande, att diagnostiseras med MRSA ochupplevelsen av att bära på MRSA i det vardagliga livet.

    Slutsats:Personer som bär på MRSA känner sig stigmatiserade, nedprioriterade i vårdsammanhang samt att informationen som finns att tillgå är bristfällig och kan skilja sig från län till län.

  • 187.
    Bernhardsson, Rasmus
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Rönnberg, Douglas
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Måltidsmiljöns betydelse på omvårdnadsboenden: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning över 70 år ligger i farozonen för att drabbas av undernäring. Detta riskerar inte bara deras hälsa utan även att sänka deras livskvalité.  

     

    Syfte: Att undersöka måltidsmiljöns påverkan på nutritionsstatus hos personer som bor på omvårdnadsboenden.

     

    Metod: Litteraturstudie. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades, åtta stycken var med kvantitativ metod och tre stycken var med kvalitativ metod.

     

    Resultat: En hemlik måltidsmiljö gav en förbättrad nutritionsstatus hos personer på omvårdnadsboenden. Möjlighet att välja mellan olika maträtter samt möjlighet till självservering gynnar nutritionsstatusen hos personer som bor på omvårdnadsboenden. Förmågan till självservering gav en högre grad bevarad autonomi hos de personer som bor på omvårdnadsboenden när de erbjuds möjligheter att välja själva.

     

    Slutsats: Möjlighet till självservering samt valmöjligheter av mat vid måltider har en positiv effekt på nutritionsstatusen på individer på omvårdnadsboenden. Tillsammans med en förbättrad måltidsmiljö kan det motverka en minskning av livskvalité. Då många interventioner i måltidsmiljön ofta genomfördes samtidigt behövs studier som fokuserar på en intervention i taget, för att se hur olika delar inom måltidsmiljön påverkar personerna som befinner sig i den. Mer utbildning och förbättrad kunskap hos vårdpersonalen behövs för att optimera vården

  • 188.
    Bernhoff, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Kärlkirurgi.
    Patients’ experiences of life years after severe civilian lower extremity trauma with vascular injuryManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 189.
    Bernström, Ingrid
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Sofie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kan musik dämpa oro i samband med anestesi och operation?2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 190.
    Bexhorn, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Furegård, Lovisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vilka former av stöd främjar den psykiska hälsan hos kvinnor med bröstcancer: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Today breast cancer is most common form of cancer related diseases among women. It has been shown that the disease may result in mental suffering. 

    Aim: To review what kind of psychological support for mental illness that women with breast cancer experience most effective.

    Method: This study was made as a descriptive study. To answer the issues of this study 15 original articles was used. To find relevant articles the authors used the two databases CINAHL and PubMed.

    Results: All studies that examined different kinds of relaxation methods showed significant positive effect on the variables anxiety, distress and depression. Out of the three articles that concerned physical training there was one that found significant improvements in the categories anxiety and depression. The study that investigated massage as a method to promote psychological wellbeing showed an improvement in quality of life and relaxation. Four studies viewed the effect of Cognitive Behavioral Therapy (CBT). Of those three showed that CBT did have a positive effect on psychological wellbeing. Four studies tested whether support groups had effect on psychological health. One of the studies demonstrated that this kind of intervention could lower the amount of suppressed feelings. None of the studies that examined educational interventions showed any significant effects. Finally, two studies presented study results of phone counseling. One of these studies showed that it had a short-term effect on mood, but this effect diminished in a later follow-up.

    Conclusions: There was no clear answer how to encourage psychological wellbeing among patients with breast cancer. Despite that the result showed that certain interventions had some effect and thus these interventions should further be investigated.

  • 191.
    Billstedt, Filip
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Henricson, Tobias
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Utvärdering av ett prehospitalt beslutstöd för infektionspatienter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Historiskt sett har rutinen inom ambulanssjukvård varit att transportera patienter till närmaste akutmottagning. Forskning har dock visat att detta förfarande inte alltid har varit det mest gynnsamma för patienten. Att triagera patientgrupper med specifika symtom till en lämplig vårdnivå har bidragit till att öka patienters överlevnad och livskvalité. För att på ett patientsäkert sätt kunna triagera patienter till rätt vårdnivå behövs beslutstöd. Prehospitala beslutstöd för infektionspatienter med specifika symtom har aldrig tidigare utvärderats.

    Syfte: Syftet med studien var att utvärdera följsamhet till ett prehospitalt beslutsstöd för infektionspatienter med specifika symtom samt om ambulanspersonal kunde triagera patienter till rätt vårdnivå utifrån vissa fastställda kriterier. I studien undersöktes även skillnader mellan sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare vid följsamhet till beslutsverktyget och triagering.

    Metod: En kvantitativ deskriptiv studie med jämförande design där 260 stycken studieprotokoll analyserades. Yrkeskategorierna jämfördes utifrån följsamhet och triagering med hjälp av Chi square test.

     

    Resultat: Av studieprotokollen hade 91 % (n=237) följsamhet till beslutsstödet och 79 % (n=206) triagerades till rätt vårdnivå enligt beslutstödets kriterier. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare fanns det ingen signifikant skillnad vid varken följsamhet av beslutstödet eller vid triagering av patient. Sepsis var det sjukdomstillstånd där ambulanspersonal hade högst följsamhet till beslutstödet.

    Slutsats: Ambulanspersonal har en hög följsamhet till det framtagna beslutstödet för infektionspatienter och kan triagera patienter till rätt vårdnivå. Att triagera patienter till olika vårdnivåer är dock ett relativt nytt forskningsområde och fler studier behövs inom området för att studera patient-, resurs- och samhällsnyttan.

  • 192.
    Biskop, Emilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Boström, Ellinor
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Skillnader i skattning av arbetsrelaterad stress mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva sjuksköterskor- En pilotstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet. Studier tyder även på att fysisk aktivitet skulle kunna minska den arbetsrelaterade stressen.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om en fysiskt aktiv livsstil jämfört med en fysiskt inaktiv livsstil ger skillnader i sjuksköterskors skattning av arbetsrelaterad stress.

    Metodbeskrivning: 17 sjuksköterskor utrustades med accelerometrar under ett dygn för att mäta deras nivå av fysisk aktivitet. Samtidigt fick de besvara frågeformulär om fysisk aktivitet samt om arbetsrelaterad stress. Svaren undersöktes mellan de två grupperna för att finna eventuella skillnader.

    Huvudresultat: Inga signifikanta skillnader kunde ses i skatting av arbetsrelaterad stress mellan de två grupperna. Den fysiskt aktiva gruppen sjuksköterskor upplevde att en ökad arbetsbelastning och konflikter på arbetsplatsen var stressande. Gruppen fysiskt inaktiva sjuksköterskor upplevde främst att en ökad arbetsbelastning samt att inte veta vem som fattar beslut som berör arbetsplatsen som stressande, dock var skillnaderna inte signifikanta.

    Slutsats: Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de två grupperna. Då denna studie hade ett flertal svagheter kan inte för stora slutsatser dras utifrån studiens resultat. Ämnet fysisk aktivitets påverkan på arbetsrelaterad stress fortsätter därför att vara ett intressant forskningsämne.

  • 193.
    Biärsjö, Elna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Löfgren, Matilda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskeprogrammets påverkan på studenters rökvanor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund

    Studier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter.

    Syfte

    Att undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor.

    Metod

    Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning. 

    Resultat

    Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas.

    Slutsats

    Det begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna.

  • 194.
    Biörklund, Carl
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ljungberg, Ann
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Pre- och postoperativ smärtskattning och smärtlindring av nyfödda barn på en neonatalintensivvårdsavdelning2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syfte: Att beskriva smärtskattning och smärtlindring före och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi på barn vårdade på en neonatal intensivvårdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifrån en journalgranskningsmall. 35 barn inkluderades i gestationsålder 23+1-40+3. Resultat: Majoriteten av barnen smärtskattades postoperativt med smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Totalt utfördes 1987 av 2556 (78 %) ordinerade smärtskattningar. Det tog Md 60 minuter innan första smärtskattningen dokumenterades. Den vanligaste formen av smärtlindring var Morfin och Paracetamol, i kombination eller var för sig. Det återfanns ingen statistiskt signifikant skillnad gällande smärtskattning beroende på gestationsålder. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av barnen smärtskattades postoperativt. Dock saknades ordination att barnen skulle smärtskattas och flera blev enligt N-PASS felaktigt smärtskattade. Den studerade avdelningens och sjukhusets riktlinjer angående smärta och smärtskattning följdes inte.

    Nyckelord: neonatal intensivvård, postoperativ smärta, smärtskattning, smärtlindring.

  • 195.
    Bjelvenmark, Alida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ludvigsson, Anna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    VACCINERA (FL)ERA BARN?: En studie om vaccinationsfarhågor och vårderfarenheter beskrivna i det offentliga nätbaserade rummet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föräldrar som står inför valet att vaccinera sina barn är inte alla gånger eniga om vaccinets för- och nackdelar. Information om vaccinen cirkulerar på internet och via sociala medier. För läsaren blir det en utmaning att veta vilken given information som är trovärdig. Mötet med vården blir därmed en central punkt där föräldrar kan söka vägledning och få sina farhågor bemötta.

    Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka diskussioner som förs på offentliga forum och Facebookgrupper som kan ligga till grund för tveksamhet eller avståndstagande till det svenska barnvaccinationsprogrammet samt hur mötet med vården beskrivs av föräldrar som avböjer att vaccinera sina barn.

    Metod: Kvalitativ metod med beskrivande design har använts. Inlägg från en offentlig Facebookgrupp samt sex diskussionstrådar från forumet Familjeliv.se sammanställdes och analyserades med systematisk textkondensering.

    Resultat: Resultatet påvisar olika komplexa motargument och farhågor om vaccin som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Farhågorna rör biverkningar, vaccinets innehåll och tidpunkten för vaccinering. Vissa upplevde vaccinationen som onödig då det idag finns tillgång till modern sjukvård, hygien och sanitet samt att vaccinet ändå inte ger ett hundraprocentigt skydd. Bristen på tillit för myndigheter och läkemedelsföretag var ytterligare en faktor som visade sig ligga till grund för skepticismen kring vaccin. I mötet med vården beskriver människor känslor av uppgivenhet och undergivenhet. Vikten av att diskutera inför ett beslut kring vaccination utan dispyter poängteras, vilket enligt resultatet är något som inte alltid sker.

    Slutsats: Ett ökat förtroende för vården måste skapas genom tydligare riktlinjer för kommunikation kring vaccination samt tillgänglighet till information som besvarar människors farhågor.

  • 196.
    Bjerke, Jeanette
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att dö med trycksår2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. Smärta från trycksåret är ett vanligt förekommande problem som påverkar livskvaliteten negativt.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksår i livets slutskede samt att se om personer med smärta och trycksår är smärtskattade med VAS/NRS. Syftet var även att se om det fanns något samband mellan trycksår och smärta.

    Metod: Metoden som använts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frågor tagna ur dödsfallsenkäten. Uppgifterna togs ur Svenska palliativregistret samt via journalgranskning.

    Resultat: Förekomsten av trycksår under 2008-2010 var mellan 29 - 33 %. Under perioden dog 95 (30 %) personer med trycksår, 83 % av dessa trycksår var kategori 1 eller 2 sår. Av de som avled med trycksår upplevde 78 % smärta sista veckan i livet, 59 % hade smärtskattats med VAS/NRS där det visade sig att 69 % skattade över 3 på VAS/NRS skalan. Medianen på VAS/NRS var 6. Inget signifikant samband mellan trycksår och smärta påvisades.

    Slutsats: Personal som vårdar personer i livets slutskede bör ha en god kunskap om hur, var­för och när trycksår uppkommer mot slutet av livet och även ha ökad kunskap om kroppens smärtmekanismer samt vilken symtomlindring som fungerar.

    Nyckelord: god död, palliativvård, cancer, Svenska palliativregistret.

  • 197.
    Bjorkman, Annica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning. Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Andersson, Kajsa
    Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Bergström, Jenny
    Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Increased Mental Illness and the Challenges This Brings for District Nurses in Primary Care Settings2018Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 12, s. 1023-1030Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with mental illness generally make their initial healthcare contact via a registered nurse. Although studies show that encountering and providing care to care-seekers with mental illness might be a challenge, little research exists regarding Primary Care Nurses' (PCN) view of the challenges they face. The aim of this study was to qualitatively explore PCNs' reflections on encountering care-seekers with mental illness in primary healthcare settings. The results consist of three themes: constantly experiencing patients falling through the cracks, being restricted by lack of knowledge and resources, and establishing a trustful relationship to overcome taboo, shame, and guilt.

  • 198.
    Bjorkman, Annica
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning. Caring Sci Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Engström, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Caring Sci Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden; Lishui Univ, Med & Hlth Coll, Nursing Dept, Lishui, Peoples R China.
    Olsson, Annakarin
    Caring Sci Univ Gavle, Fac Hlth & Occupat Studies, Gavle, Sweden.
    Wahlberg, Anna Carin
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Stockholm, Sweden.
    Identified obstacles and prerequisites in telenurses' work environment: a modified Delphi study2017Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, nr 1, artikkel-id 357Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Telenursing is an expanding part of healthcare, staffed with registered nurses whose work environment is typical of a call centre. Work-related stress has been shown to be a major problem in nurses' work environments and of importance to the outcome of care, patient safety, nurse job satisfaction and burnout. Today, however, we have a limited understanding of and knowledge about the work environment for telenurses. The aim of the present study is to explore and reach consensus on perceived important obstacles and prerequisites in telenurses' work environment.

    METHODS: A modified Delphi design, using qualitative as well as quantitative data sequentially through three phases, was taken. Data were initially collected via semi-structured interviews (Phase I) and later using a web survey (Phase II-III) between March 2015 and March 2016.

    RESULTS: The findings present a consensus view of telenurses' experiences of important obstacles and prerequisites in their work environment. Central to the findings are the aspects of telenurses having a demanding work, cognitive fatigue and having no opportunity for recovery during the work shift was ranked as important obstacles. Highly ranked prerequisites for managing were being able to focus on one caller at a time, working in a calm and pleasant environment and having technical support 24/7.

    CONCLUSIONS: Managers need to enable telenurses to experience control in their work, provided with possibilities to control their work and to recover during work; shortening work time could improve their work environment. Limited possibilities to perform work might contribute to feelings of stress and inability to perform work.

  • 199.
    Bjurbo, Charlotte
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Identifiering av patienter med stort omvårdnadsbehov på akutmottagning.: Screening med verkyget FRESH.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: Studies show that there is a need to identify frail older patients with increased need for care in the emergency department, to evaluate and give the patient correct care in time. Patients who visit healthcare settings, are getting older and are often sicker. Research also shows that elderly people are not always prioritized but often have to wait a longer time for care, that could challenge patient safety and patient wellbeing.

    Aim: The aim of this study was to describe patients identified with the screening instrument FRESH at an emergency department and to explore if the screening instrument can be used in the clinical work from a nurse perspective.

    Method: A prospective, quantitative and descriptive cross-sectional study of 40 included patients has been conducted. The patients that were included in the study were over 65 years and were admitted at the medicine clinic at an emergency department weekdays at 07.00 to 16.00. The patients who were included responded to four questions according to the FRESH screening tool. A record review of each included patient was performed. After each screening, the nurse (n=17) responded to a questionnaire about if the screening tool was useful from a nurse perspective.

    Results: The results show that the patients identified as fragile according to the tool FRESH, were older patients who arrived to the hospital with ambulance. The fragile patients received a higher triage score and the most common chief complaint was chest pain. Twenty-four patients were classified as fragile and 12 were admitted to the ward. The nurses who evaluated the screening tool FRESH, perceived it as useful and the questions were relevant to ask.

    Conclusions: The screening tool is likely to be used to identify elderly and fragile patients on the arrival at the emergency department. As the number of patients included is limited, a larger and more comprehensive study is needed to strengthen the evidence. This is a sub study in a larger research project.

     

  • 200.
    Bjurling-Sjöberg, Petronella
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Malar Hosp, Dept Anesthesiol, S-63220 Eskilstuna, Sweden.
    Engström, Gabriella
    Malardalen Univ, Sch Hlth Care & Social Welf, Eskilstuna, Sweden; Florida Atlantic Univ, Christine E Lynn Coll Nursing, Boca Raton, FL 33431 USA.
    Lyckner, Sara
    Malar Hosp, Dept Anesthesiol, S-63220 Eskilstuna, Sweden.
    Rydlo, Cecilia
    Malardalen Univ, Sch Hlth Care & Social Welf, Eskilstuna, Sweden.
    Intensive care nurses' conceptions of a critical pathway in caring for aortic-surgery patients: a phenomenographic study2013Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 29, nr 3, s. 166-173Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to identify and describe intensive care nurses' different conceptions of a critical pathway in caring for patients that have undergone aortic-surgery. Individual semi-structured interviews with eight specialist registered nurses at a Swedish intensive care unit were conducted and phenomenographically analysed. Three descriptive categories, with a total of five sub-categories, constituted the outcome-space of how the pathway was conceived of in caring: as a guide open to individual patients needs (clinical judgement governs caring and patient autonomy governs caring), as an instrument to promote patient safety (a source of knowledge, a planning tool and a reference standard) and as a source of support for professional confidence. In accordance with current literature, the nurses in the present study identified a number of advantages in applying the pathway in caring even if they were also conscious that the use of a pathway can give rise to unreflective standardisation. The nurses' conceptions indicate that the pathway prescribed for managing patients who have undergone aortic surgery is supportive and facilitates patient safety without jeopardising respect for the patient's individual care needs. This insight may be used to influence a thoughtful dialogue about the practice of pathways in intensive care.

1234567 151 - 200 of 1954
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf