uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 6391
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Eleonor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bolånedirektivet: - Att hjälpa eller att stjälpa den finansiella stabiliteten?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Andersson, Elfrida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Maxtidsgräns för häktning: En välkommen åtgärd på vägen mot att lösa problemet med långa häktningstider?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under lång tid har kritik, från både internationellt och inhemskt håll, riktats mot de långa häktningstiderna som stundtals förekommer i Sverige. Kritiken kan sägas mynna ut i att häktestiderna, speciellt i kombination med omfattande restriktioner som innebär att enskilda isoleras från sin omvärld, inte hör hemma i en rättsstat som Sverige. Till skillnad från i många andra länder inom Europeiska unionen (EU) finns ingen övre tidsgräns för hur länge någon kan sitta häktad i Sverige, varken med eller utan restriktioner. Att hålla en person häktad innebär ett frihetsberövade och att personen ifråga fråntas några av sina grundläggande fri- och rättigheter. En inskränkning i enskildas fri- och rättigheter medges dock om det sker med stöd i lag och särskilda principer beaktas. Vid häktning står den enskildes rättigheter mot samhällets intresse av att utreda ett brott som kan leda fram till en materiellt riktig dom där en person lagförs för det brott som har begåtts. Trots kritiken mot häktestiderna har den svenska lagstiftaren varit obenägen att göra någonting för att förbättra eller försöka lösa problemet. Denna uppsats behandlar de långa häktestiderna utifrån frågan om en maxtidsgräns för häktning bör införas. En redogörelse görs av den kritiken som lämnats, följt av en utblick till några andra länder varav några har maxtidsgränser för häktning. Dessutom lämnas förslag dels på alternativ som kan användas istället för häktning för att ändå säkerställa brotts tillförlitliga utredning dels förslag på hur en maxtidsgräns skulle kunna utformas.

     

    Författarens slutsats är att en maxtidsgräns för häktning skulle vara en välkommen åtgärd för att förkorta dagens häktningstider och utgöra ett steg på vägen för att lösa problemet med långa häktningstider. Införandet av en maxtidsgräns skulle visa omvärlden att Sverige tar till sig av kritiken och aktivt arbetar för att leva upp till kraven som ställs på en rättsstat. Däremot bör maxtidsgränsen inte vara absolut utan förenas med möjligheter att göra undantag och förlänga tidsgränsen under vissa särskilt angivna förutsättningar. 

  • 153.
    Andersson, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bakarv- En rättslig problemsituation vid familjeombildning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 154.
    Andersson Engblom, Jolinn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Generellt krav på prövningstillstånd i kammarrätt - en lämplig reglering?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 155.
    Andersson, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Tillförarprövningen enligt 2 kap. 4 § st. 1 p. 1 JB: Ett spörsmål av och om intresse2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Andersson, Filip
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Påståendedoktrinen och dess undantag: Tillämpning i rättegång och skiljeförfarande2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Påståendedoktrinen är en rättsprincip som understödjer snabbhet, effektivitet och slutlighet för den tvistlösning som sker genom skiljeförfaranden. När en part till stöd för sin talan åberopar ett rättsfaktum som har betydelse i både processuellt och materiellt hänseende riskerar skiljenämnden eller domstolen att föregå sakprövningen i sin behörighetsprövning. Påståendedoktrinen avhjälper detta problem genom att partens påståenden om dubbelrelevanta rättsfakta tas för goda i behörighets-prövningen.

    Det finns dock undantag till påståendedoktrinen. Dessa är undantaget för uppenbart ogrundade påståenden, det genomlysningsresonemang som HD tillämpat i NJA 2017 s 226 samt anknytningsdoktrinen. Dessa undantag utreds. 

  • 157.
    Andersson, Gustav
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Medverkan till utredning av egen brottslighet och strafflindring2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Andersson, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Vattenkraft och vattenkvalitet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 159.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    24 preludier utan fuga: Stilövningar samt förberedande tankar om den glada vetenskapen2004Ingår i: Konsten att rättsvetenskapa, 2004, s. 32-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 160.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    A Tort Law Century – Influences of Social, Political and Intellectual Thinking2018Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén / [ed] Banakar & Dahlstrand & Ryberg Welander, Lund: Juristförlaget, Lund, 2018, s. 25-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens gränser2006Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 33-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 162.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anhörigersättningens schabloner – återigen2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 11-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 163.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Askeland, Tapsfordeling og regress ved erstatningsoppgjør2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), Vol. 4, s. 621-625Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 164.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Simonsen, Porsdam, Skov Nielsen (red), Lov og litteratur.2007Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap (TfR), nr 5, s. 851-857Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 165.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anm av Åslund, Allemansrätten och marknyttjande. Studier av ett rättsinstitut 2009Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, nr 1, s. 123-130Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 166.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Bertil Bengtsson & Erland Strömbäck, Skadeståndslagen. En kommentar2003Ingår i: Juridisk tidskrift, s. 5-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 167.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Doublet, Rett, vitenskap og fornuft1996Ingår i: Retfaerd, s. 7-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 168.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Kjelland, Særlig sårbarhet i personskadeerstatningsretten – en analyse av generelle og spesielle årsaksregler.2009Ingår i: Tidskrift for rettsvitenskap , ISSN 0040-7143, nr 1, s. 144-149Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 169.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Lødrup, Lærebok i erstatningsrett1996Ingår i: Tidskrift for Rettsvitenskap, s. 9-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 170.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Nybergh, Avtalsfrihet - rätt till avtal1998Ingår i: Svensk Juristtidning, s. 6-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 171.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Anmälan av Taxell, Avtalsrätt1998Ingår i: Svensk Juristtidning, s. 9-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 172.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvar för produktskador i näringsidkarförhållanden2001Ingår i: PointLex, Vol. maj, s. 5-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 173.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvaret för vanskligt vanligt vatten: produktansvarslagens tillämpning på dricksvatten2018Ingår i: InfoTorg Juridik, Vol. nov, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 174.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvaret vid andrahandsuthyrning: enhetlig regel kontra differentierad argumentationsstruktur2015Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, s. 533-557Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 175.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsbedömning av underlåtenhet: konkretisering av skyddsåtgärder mot risker kontra den skadelidandes egna risker och självskadeåtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 28-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 176.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsformernas differentiering – culpa, strikt ansvar och mellanformer av ansvar2012Ingår i: Uppsatser om skadeståndsansvar och ansvarsförsäkring / [ed] Håkan Andersson, Bertil Bengtsson, Anders Holm, Eva Lindell-Frantz, Birger Nydrén, Marcus Radetzki, Jessika van der Sluijs, Harald Ullman, Stockholm: Jure förlag , 2012, s. 1-57Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 177.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsgenombrott – kvalificering vid processmissbruk2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fördelarna med erkännandet av den juridiska personen väger så tungt, att man endast i yttersta undantagsfall kan genombryta dess gräns för att göra den fysiska personen bakom bolaget etc ansvarig. I en ny dom från Högsta domstolen visas en sådan kvalificerad situation, där männen bakom ett underfinansierat processbolag fick bära ett personligt ansvar för den vinnande motpartens processkostnader, emedan syftet med arrangemanget just varit att kringgå RB:s kostnadsansvarsregler. Fallet föranleder några reflektioner kring möjliga argumentationsvägar vid ansvarsgenombrott.

  • 178.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarskonkurrens – problemformuleringens betydelse2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ofta kan man vid skadefall i kontraktuella förhållanden (eller vid specialreglering) överväga om en utomobligatorisk grund (vanligen culpa) kan appliceras. Därvid är en tolkning av den primära ansvarsgrundens funktion avseende exklusivitet avgörande. I en ny dom från HD visas, att frågan om ansvarskonkurrens argumentativt kan påverkas av frågan om avtalets subjektiva begränsning. Problemet med den utomobligatoriska grundens tillämplighet får då en lösning utifrån spörsmålet om kravvägar i en kontraktskedja, varmed svaret alltid riskerar bli att kontraktsregeln gäller istället för den utomkontraktuella grunden – vilket alltså upplöser frågan … eftersom svaret ges på en annan fråga. Några konsekvenstankar kan därför övervägas.

  • 179.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ansvarsproblem i skadeståndsrätten2013Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde.

    ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.

  • 180.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Avräkning respektive skadebestämning – olika justeringsmetoder för att nå ”full ersättning”2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr decArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Målet med skadeståndsrättsligt ersättningsbestämmande sägs ofta vara att ge ”full ersättning”. Att detta många gånger blir en chimär är givet – för hur värderar man en ”spik-i-foten”? – men i vart fall indikeras därmed, att man bör undvika både under- och överkompensation. Det senare problemet aktualiseras när flera ersättningsordningar formellt är tillämpliga på samma skadefall. I en ny dom från Högsta domstolen visas de begränsade rekvisiten i avräkningsregeln 5:3 SkL samt de möjligheter man likväl har, att justera den slutliga ersättningsnivån utifrån allmänna skadeståndsprinciper.

  • 181.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Barthesianska meditationer2003Ingår i: Hyldestskrift till Nørgaard, Köpenhamn , 2003, s. 27-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 182.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bevisbörda, åberopsbörda och ”tydlighetsbörda” i försäkringstvister2006Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 16-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 183.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskrav och krav på rättslig kvalificering i ersättningsmål – problematisering av skada, yttre orsak, kausalitet och ansvarskriterier.2007Ingår i: PointLex, Vol. februari, s. 21-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 184.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Beviskravet vid ersättning av inkomstförlust: Hypotetiska prognosers sannolikhet2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 17-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 185.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bristande tillsyn över riskbenägna personer: Några reflektioner kring riskabla risk-, åtgärds-, proportionalitets-, integritets- och bevisproblem2013Ingår i: InfoTorg Juridik, Vol. aprilArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vårdnadshavares tillsynsansvar är inte ett okvalificerat ansvar för annans handlande, utan är avhängigt en kvalificering av de egna aktuella bristande åtgärderna som borde ha vidtagits – och som skulle ha förhindrat skadefallet. På samma sätt är myndigheters (exempelvis socialnämnds) ansvar i dessa situationer beroende av den akuta situationens risker, möjliga åtgärder och vägningen av intressen på ömse sidor. Vid underlåtenhet uppkommer dessutom alltid problemet med bevisningen och den värderande bedömningen av de hypotetiska åtgärdernas kvalitet och orsaksinverkan (skadande respektive skadeförhindrande). Det principiella klargörandevärdet i en ny dom från HD berör just bevisaspekterna, i situationer då utredningsbristerna beror på myndighetens bristfälliga dokumentation. Däremot bör man passa sig väldigt noga, för att tolka domen som att det allmänna ansvarar för alla riskabla (eller rentav farliga) människor – bara för att man inte spärrar in dem allihopa (och sedan håller dem inlåsta så att de inte kommer ut och ställer till krångel och skada för andra).

  • 186.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Casus mixtus – funktion och argumentationsmönster2005Ingår i: PointLex, Vol. januari, s. 17-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 187.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Constructive Deconstruction - A Test of Postmodern Legal Reasoning: The Example of Third Party Losses on the Borderline between Tort Law and Contact Law1998Ingår i: Anglo-Swedish Studies in Law, 1998, s. 33-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 188.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Culpabedömning av rättsbedömning –: uppenbarhetsrekvisitet uppenbart konkretiserat2018Ingår i: InfoTorg Juridik, nr november, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 189.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Culpabegreppet – evigt samma ytuttryck, evigt nya konkretiserande avvägningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. -75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Finns det något mer välkänt och evigt inom juridiken än det ända sedan romartiden ständigt och oföränderligt vidareförda culpauttrycket? Alla känner ju till det och kan använda begreppets ordvändning för att rättsligt förstå och förmedla att någon handlat fel, varit vårdslös, oaktsam, slarvig eller … ja, culpös, helt enkelt. Men finns det verkligen ett entydigt innehåll i alla dessa utsagor som nyttjar de just nämnda glosorna – eller ligger homogeniteten blott i det språkliga uttrycket för de alltefterhand varierande värderingarna och avvägningarna kring ansvarsproblemet? Givetvis det senare – och det vet egentligen också alla jurister (men ibland kan det vara behagligt att gömma sig bakom det försåtligt otvetydiga ordet). Istället för att vara en allmän handlingsregel eller en moraliserande benämning på avvikelsen från det redan fastlagda rätta handlingssättet, handlar culparegeln om en metod för att på ett specialiserat sätt avväga de komponenter som talar för och emot ansvar i en konkret situation. En ny exemplarisk dom från Högsta domstolen demonstrerar detta, och får därför i denna artikel tjäna som utgångspunkt för en analys av komponenterna i detta så kända, men ändå märkligt undflyende, rättsliga begrepp.

  • 190.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den mångfacetterade diskursen kring anhörigersättning – en metodologisk studie av pragmatisk rättsutveckling2013Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 191.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (I) – nya explicita bedömningsgrunder avseende upprättelse och prevention2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom 2008 års diskrimineringslag omdöptes rättsföljden skadestånd till ”diskrimineringsersättning”, varvid det avseende ersättningsbestämningen angavs, att det preventiva syftet ska beaktas – med följd att summorna ska kunna bli högre än förr. När HD i somras genom tre domar för första gången dömde enligt den nya lagen, gavs ett antal klargörande besked om hur ersättningsnivåerna ska bedömas (och vidare fick vi genom domarna några ytterligare förtydliganden av både materiell och formell natur). I denna första artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen behandlas, hur de accentuerade ändamålen med uppnående av ”upprättelse” och ”prevention” på ett pragmatiskt sätt ska kunna hanteras i framtiden. HD visar att man – precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste bygga på typiseringar och schabloner. Och även om nivåerna blir högre än förr, visar HD tillika att man – återigen precis som vid all ideell skadeståndsbestämning – måste anpassa summorna (och därmed yrkandena) efter rimliga krav inom ersättningsrättens helhet.

  • 192.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (II) – nya explicita bedömningsgrunder avseende miniminivå2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna andra artikel (av tre) om den nya diskrimineringsersättningen, behandlas hur pass lindriga kränkningar som överhuvudtaget kan ersättas samt vilken miniminivå man därvidlag hamnar på. Återigen blir temana "upprättelse" och ”prevention” viktiga symboluttryck, varvid argumentationen kring de två partssidorna aktualiseras - och leder till problem när de inte renodlas.

  • 193.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den ”nya” diskrimineringsersättningen (III) – nygamla problem med kvoteringens positiva och negativa sidor2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr januari, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna avslutande artikel om den nya diskrimineringslagens första tillämpningssituationer i HD får vi åter stifta bekantskap med kvoteringsproblematiken, som (trots HD:s och EU-domstolens tidigare besked om olaglighet) fortsätter florera inom det svenska högskoleväsendet. Just den nu aktuella domen berör förvisso endast vissa formella detaljer, avseende utgångspunkterna för fastställande av preskriptionstiden. Att en så simpel fråga behövde gå hela vägen upp till HD, säger kanske ändå något om diskrimineringsrättens diskursklimat.

  • 194.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den olycksaliga olyckan som olyckligt försäkringsrättsligt demarkationskriterium för ersättningsgilla försäkringsfall av typen olycksfall2015Ingår i: Uppsatser om försäkringsvillkor / [ed] Håkan ANdersson mfl, Stockholm: Jure, 2015, s. 1-42Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 195.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (I): Lagregleringen, ansvarsförutsättningarna och ramverket för skadeståndsdiskussionen2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juli, s. -44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska skadeståndsrätten har under det senaste decenniet förnyats och berikats genom att Europakonventionen (EKMR) alltmer kommit att normaliseras som en integrerad del av rättsdiskursen. Högsta domstolen har i en serie viktiga prejudikat utstakat förutsättningarna för hur EKMR kan påverka argumentationen i skadeståndsmål, och nu föreslås – i utredningen SOU 2010:87 – detta rättsläge bli stabiliserat genom lagstiftning. I anslutning till detta lagförslag kan ett antal teman kring EKMR och skadeståndsrätten summeras (i denna och en kommande artikel). Om SOU-förslaget (och HD-praxisen) ytterst kort ska sammanfattas, kan man betona budskapet om skadeståndet som ett av rättsmedlen, men inte det viktigaste, när EKMR omsätts i svensk verklighet – och när väl förutsättningarna för skadestånd grundlagts, återstår alla de övriga rättsliga detaljfrågorna om kausalitet, ersättningsberättigad krets, ansvarsgräns, skadeuppskattning, etc.

  • 196.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II): Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. -47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.

  • 197.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III): Diskussionen av olika horisontella verkningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. 1-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.

  • 198.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den”nya” diskrimineringsersättningen (IV) – ansvarsfördelningsproblemavseende den nya diskrimineringsformen ”bristande tillgänglighet”: (HD:s ersättningsrättsligadomar år 2017, Del 10).2018Ingår i: InfoTorg Juridik, nr mars, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 199.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Densymbolladdade lagstiftningen om det sällsamt strikta föräldraansvaret: Ett ochannat om problemen med bråkiga barn, barnsliga moralister och brutallagstiftning med beskäftig preventionsövertro2017Ingår i: Vänbok till Anna Singer: För barns bästa / [ed] Brattström & Jänträ-Jareborg, Uppsala: Iustus förlag, 2017, s. 19-37Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 200.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas ersättningskrav för skyddsåtgärder – skadebegrepp och begränsningsläror2004Ingår i: PointLex, Vol. oktober, s. 27-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1234567 151 - 200 av 6391
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf