uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 6509
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den olycksaliga olyckan som olyckligt försäkringsrättsligt demarkationskriterium för ersättningsgilla försäkringsfall av typen olycksfall2015Ingår i: Uppsatser om försäkringsvillkor / [ed] Håkan ANdersson mfl, Stockholm: Jure, 2015, s. 1-42Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 202.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (I): Lagregleringen, ansvarsförutsättningarna och ramverket för skadeståndsdiskussionen2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juli, s. -44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska skadeståndsrätten har under det senaste decenniet förnyats och berikats genom att Europakonventionen (EKMR) alltmer kommit att normaliseras som en integrerad del av rättsdiskursen. Högsta domstolen har i en serie viktiga prejudikat utstakat förutsättningarna för hur EKMR kan påverka argumentationen i skadeståndsmål, och nu föreslås – i utredningen SOU 2010:87 – detta rättsläge bli stabiliserat genom lagstiftning. I anslutning till detta lagförslag kan ett antal teman kring EKMR och skadeståndsrätten summeras (i denna och en kommande artikel). Om SOU-förslaget (och HD-praxisen) ytterst kort ska sammanfattas, kan man betona budskapet om skadeståndet som ett av rättsmedlen, men inte det viktigaste, när EKMR omsätts i svensk verklighet – och när väl förutsättningarna för skadestånd grundlagts, återstår alla de övriga rättsliga detaljfrågorna om kausalitet, ersättningsberättigad krets, ansvarsgräns, skadeuppskattning, etc.

  • 203.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (II): Europeiseringens diskurspåverkan och de ökade kraven på EKMR-argumentationens konkreta relevans2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. -47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den förra artikeln om EKMR-skadeståndsrätten belystes – i anledning av lagförslaget SOU 2010:87, som nu i höst kommer att behandlas på justitiedepartementet – ansvarsförutsättningarna och ramverket för hur EKMR kan bli en del av den svenska rätten. I denna andra artikel behandlas steget därefter, dvs hur EKMR och överhuvudtaget europeiseringen påverkar den detaljerade diskussionen av tillämpningsfrågor när väl ansvarsgrunden fastlagts. Såväl kritiska som konstruktiva synpunkter på hur denna ”översättning” av EKMR till svensk skadeståndsrätt har fungerat och kan komma att – alltmer normaliserat – fungera i framtiden, läggs fram i denna analys. Den bakomliggande tanken – eller känslan – är att vi behöver mer av reflekterande rättsvetenskaplig differentiering än svartvit förenklad entydighet.

  • 204.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den svenska EKMR-skadeståndsrätten (III): Diskussionen av olika horisontella verkningar2011Ingår i: InfoTorg Juridik, nr augusti, s. 1-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I de tidigare artiklarna i denna EKMR-trilogi har behandlats den struktur inom svensk skadeståndsrätt, som nu etablerats för krav med anknytning till konventionen; vidare har ett antal argumentativa och retoriska tendenser iakttagits, varvid budskapet har varit, att ju mer EKMR normaliseras desto mer sofistikerat måste man översätta konventionens ”rättigheter” till skadeståndsdiskursen och anpassa argument och ersättningsnivåer för att undvika de initiala, experimenterande försöken att använda EKMR som trumf mot de detaljerade rättsliga berättelserna. I denna tredje och sista artikel undersöks en av de – åtminstone tidigare – mest brännande frågorna, nämligen möjligheten till horisontell tillämpning mellan privata subjekt. HD har i NJA 2007 s 747 sagt nej, och det nu liggande lagförslaget i SOU 2010:87 väljer att inte reglera frågan. Huvudregeln är därmed klar – ingen horisontell tillämpning. Men det kan tänkas undantagssituationer då standarden enligt EKMR kan påverka befintliga nationella skadeståndsregler; och även utanför skadeståndsrätten kan en dylik standardpåverkande inverkan medföra att horisontella förbindelser berörs av EKMR. I dessa undantagsfall måste dock argumentationen preciseras och skärpas rejält bortom de tidigare – av HD underkända – kategoriska men vaga hävdandena av (eller önskemålen om) en allmän rätt eller möjlighet till sådana krav.

  • 205.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Den”nya” diskrimineringsersättningen (IV) – ansvarsfördelningsproblemavseende den nya diskrimineringsformen ”bristande tillgänglighet”: (HD:s ersättningsrättsligadomar år 2017, Del 10).2018Ingår i: InfoTorg Juridik, nr mars, s. 1-12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 206.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Densymbolladdade lagstiftningen om det sällsamt strikta föräldraansvaret: Ett ochannat om problemen med bråkiga barn, barnsliga moralister och brutallagstiftning med beskäftig preventionsövertro2017Ingår i: Vänbok till Anna Singer: För barns bästa / [ed] Brattström & Jänträ-Jareborg, Uppsala: Iustus förlag, 2017, s. 19-37Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 207.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas ersättningskrav för skyddsåtgärder – skadebegrepp och begränsningsläror2004Ingår i: PointLex, Vol. oktober, s. 27-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 208.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det allmännas återkravsrätt åter i återvändsgränden2008Ingår i: PointLex, Vol. mars, s. 15-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det orättfärdiga föräldraansvaret – ytterligare några kritiska synpunkter2017Ingår i: InfoTorg Juridik, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 210.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets utvidgningstendenser: ledningsansvarets stegvisa utveckling2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Det strikta ansvarets ändamålsenliga gräns2007Ingår i: PointLex, Vol. oktober, s. 20-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 212.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Direkt och subrogerad direktkravsrätt2013Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I ett nytt mål från HD visas, att en subrogation av skadeståndskrav vid försäkringstäckning också inkluderar den rätt till direktkrav som kan finnas mot skadevållarens ansvarsförsäkrare. Tämligen givet, kan tyckas – därmed kan man undra varför ett försäkringsbolag driver motsatt linje (vilket knappast hade varit till gagn för försäkringsbranschen i stort om man vunnit).

  • 213.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskriminerande kränkning och bara ”vanlig” kränkning2008Ingår i: PointLex, nr november, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 214.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs – en argumentativ inventering2013Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, Vol. 98, nr 8, s. 779-806Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förekomsten och bekämpandet av diskriminering har fått allt större aktualitet, varvid detta samhällsproblem visar sig ha många såväl strukturella som individuella komponenter. När ett område på så sätt erhållit en stark politisk potential, skapas en diskursiv agenda som ofta – åtminstone initialt – premierar en svartvit problemformulering inriktad på enkla åtgärder för att direkt uppnå ”goda” lösningar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är därvidlag en samhällsinstitution som (till skillnad från de flesta andra myndigheter) har att initiera den rättspolitiska diskussionen för att öka medvetenheten och påverka medborgarnas beteenden (och tänkande). Och det är gott så. Problem kan emellertid uppkomma om den politiska och rättspolitiska diskursen alltför ensidigt och odifferentierat överförs till den rättsliga (i enskilda tillämpningsfall). För att motverka en dylik utveckling – och för att påvisa den mångfacetterade juridiska resonemangsstrukturen – presenteras i denna artikel en enkel modell för hantering av diskrimineringsersättningen.

  • 215.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsrättslig prövning av försäkringsvillkor: särskilt om försäkringsteknisk hantering av funktionsnedsättning2018Ingår i: Uppsatser om försäkringsrättsliga regler och principer / [ed] Håkan Andersson m fl, Stockholm: Jure, 2018, s. 9-48Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 216.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (1) – bevisning av omständigheter och bevekelsegrunder2006Ingår i: PointLex, Vol. april, s. 28-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 217.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (2) – värdering av ”positivt” respektive ”negativt” särbehandlande åtgärder2007Ingår i: PointLex, Vol. januari, s. 42-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 218.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (3): Den rättsliga och den politiska diskursen möts2007Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 26-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 219.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diskrimineringsskadeståndsrätt (4):  ersättningssummornas typisering, differentiering och jämkning.2008Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 220.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Diversity and Unity: In Search of a Pluralistic View on Problems in Tort Law2001Ingår i: Scandinavian Studies in Law: vol 41, Stockholm , 2001, s. 20-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 221.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Egenföretagares skadeståndsrättsliga inkomstskydd vid personskada - frigörelse från begreppslåsning angående skattereglerna och den traditionella tredjemanskopplingen2014Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den civilrättsliga (skadeståndsrättsliga) synen på vad som utgör en förlorad arbetsinkomst påverkas inte av den skatterättsliga kvalificeringen, avseende vad som betraktas som inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Det är det uttryckliga, förtydligande beskedet från HD i en av sommarens domar. Därtill visar domen, att en arbetande egenföretagare som personskadas, inte ska påverkas negativt av att han organiserat sin verksamhet i bolagsform. I denna del bidrar HD:s dom inte bara med ett förtydligande, utan med ett direkt – i mina ögon ytterst rimligt och värdefullt – nyhetsvärde i förhållande till hur frågan diskuterats tidigare. Det enda märkliga med domen är, att HD i denna del inte med ett ord berör sin tidigare praxis. Man kan undra om (och varför) HD vill framstå mindre nyskapande än man är, och hellre låtsas som om man bara helt naturligt (kanske naturrättsligt) famlar sig fram till resultat som bara råkar vara naturliga och naturligtvis bra.

  • 222.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (I) – betydelsen av argumentationsstrukturer och rättsliga avvägningar2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr febr, s. 1-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 223.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR och allmänna skadeståndsprinciper (II) – betydelsen av olika horisontella relationer och krav2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr febr, s. 1-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 224.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR:s "negativa" horisontella effekt2012Ingår i: InfoTorg Juridik, nr november, s. 1-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    EKMR:s varierande horisontella effekter på olika civila krav: Problem och konstruktiva möjligheter2013Ingår i: Juridisk Publikation, ISSN 2000-2920, nr 2, s. 249-271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 226.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ekonomisk-ideell skada2002Ingår i: Festskrift till Nils Nygaard, Bergen , 2002, s. 14-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 227.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En spricka i det ekonomiska skadevärderingsparadigmet: (… och en randig katt tar sig in)2001Ingår i: PointLex, Vol. mars, s. 6-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 228.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämning vid icke-materiella intrång (IV) – ytterligare några förtydliganden kring metodkrav och bedömningsgrunder2019Ingår i: InfoTorg Juridik, nr april, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 229.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämning vid multipla brott –: värdering av skadelidandes samlade kränkning2019Ingår i: InfoTorg Juridik, ISSN 2000-7957, nr mars, artikel-id T 2043-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bestämningen av den ideella kränkningsersättningen handlar inte om att fastställa en viss reell ”skada”, för att sedan ”beräkna” denna – utan om att rättsligt värdera upplevelsen av det brottsliga angreppet. Ersättningen kan därvidlag inte mekaniskt förhålla sig till antalet kränkningshandlingar; man får istället göra en sammanvägd bedömning av hur handlingarna inverkat på den skadelidande i kränkningshänseende. Skadelidandes samlade ”kränkning” (i betydelsen att ha blivit utsatt för kränkning) är därmed inte nödvändigtvis detsamma som en addition av skadevållarens ”kränkningar” (i betydelsen att utsätta någon för kränkning).

  • 230.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (IV) – aktuellt respektive potentiellt nyttjandevärde2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikelserien om ersättningsbestämning fortsätter med ett HD-fall om fastighetsägares rätt till ersättning för försvårad markanvändning vid beslut om naturreservat. Det ersättningsbara nyttjandevärdet kan därvidlag diskuteras utifrån aktuell respektive potentiell användning, varvid den senare kategorin måste kvalificeras gentemot gränsen för icke ersättningsberättigande planerad (eller hävdad) ändrad markanvändning. Fallet föranleder en kortare allmän ersättningsrättslig reflektion om motsvarande kvalificeringsresonemang vid skadeståndskrav.

  • 231.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (I) – återanskaffningskostnad kontra värdeminskning2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 232.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (II) – objektiv uppskattning av ideell kränkningsersättning via beloppspåverkande integritetsfaktorer2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 233.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (III) – temporal individualisering av olika transaktioners kredit- och debetsidor2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den tredje artikeln i denna serie om skador och ersättning berörs en HD-dom från sommaren 2014, vari skadebestämningen förtydligades ifråga om tidsdimensionen av olika transaktioners skadeinverkan; vidare gavs besked om konnexiteten i mot varandra stående prestationer. Domen påvisar vikten av att identifiera såväl den skadegörande transaktionen (bland flera företagna) som den utslagsgivande tidpunkten för den skadegörande effekten och de därvidlag relevanta jämförelserna avseende plus- och minusposter i prestationsutbytet. Dessa individualiseringar kan ses som att man – i en större flödeshelhet – måste precisera en ”nedslagstidpunkt” för den rena förmögenhetsskadan. Detta är i vart fall den förståelseansats som framförs i denna analys – varvid man slipper (den i advokatkretsar tydligen framförda) kritiken om att domen utgör ett straffskadestånd (”punitive damages”) trots att ingen skada (enligt en sådan – enligt mig förhastad – läsning) faktiskt skulle ha inträffat.

  • 234.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (V) – problem med kompensation för nyttouppkomst respektive avdrag för värdenedgång2015Ingår i: InfoTorg Juridik, nr juniArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna temaserie om skadebestämning får avslutningsvis – "på allmän begäran" (dvs läsarrespons) – göras ett hopp tillbaka i tiden till två fall från 2011, vilka kan få knyta ihop tematiken (men som jag inte hann skriva om då). I NJA 2011 s 548 visade HD, att det finns en gräns för när en ersättningsansvarig part kan åberopa kompensation för nytta av utförd reparation. Och i NJA 2011 s 576 demonstreras svårigheterna att, med beaktande av åldersavdraget, bestämma en begagnad egendoms värde. Bägge fallen belyser dilemmat med differensprincipens krav på "full individuell ersättning" och metoderna för att undvika såväl under- som överkompensation.

  • 235.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsbestämningsfrågor (VI) – reparationskostnad utöver egendomens värde såsom begränsningsåtgärd i näringsverksamhet.2016Ingår i: InfoTorg Juridik, nr december, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 236.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningskrets vid myndighetsfel2002Ingår i: PointLex, Vol. mars, s. 13-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 237.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ersättningsproblem i skadeståndsrätten: Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer Bok III.2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 238.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ett tämligen onödigt (och misslyckat) prejudikat om ideell ersättningsbestämning: HD:s ersättningsrättsliga domar år 2017, Del 62018Ingår i: InfoTorg Juridik, nr januari, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 239.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen och nationella skadeståndsmål2004Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 14-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 240.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen som parallell respektive fristående skadeståndsgrund2005Ingår i: PointLex, Vol. juni, s. 22-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 241.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europakonventionen som skadeståndsgrund vid talan mot kommun2009Ingår i: InfoTorg Juridik, nr september, s. 1-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europarättslig skadeståndsgrund – stöd i enskilda bestämmelser respektive tolkning utifrån ändamålsstrukturer hos totalregleringen2004Ingår i: PointLex, Vol. december, s. 7-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 243.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisering av svensk skadeståndsrätt och försvenskning av de europeiska källorna – EKMR som vitaliserande tillämpningsexempel2016Ingår i: Europarätten – 20 år i Sverige: De lege, Juridiska fakultetens årsbok 2015 / [ed] Dahlberg & Åhman, Uppsala: Iustus förlag, 2016, s. 37-66Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 244.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Europeisk och svensk standard vid skadeståndskrav2006Ingår i: PointLex, Vol. november, s. 8-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 245.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fast ansvarsplacering för fasta risker från fasta ledningar på fast egendom2002Ingår i: Minnesskrift för Sten Hillert, 2002, s. 16-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 246.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Formalians materialisering (I) – betydelsen av de formella kraven på de materiella kraven i försäkringssammanhang2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Inom den rättsliga hanteringen av materiella ärenden – med intressanta juridiska argument åt ena eller andra hållet – finns som bekant alltid en uppsjö av (kanske inte så spännande) formella regler, rutiner och överhuvudtaget diverse icke-materiella egenheter … som ändå i någon mån inverkar på resonemangen. Utan att på något sätt känna en trängande åstundan att söka medlemskap i FFFFF (Föreningen för formalians festliga firande) kan det ändå vara mödan värt, att studera de argumentativa strukturerna för hur formalian påverkar diskursen och det materiella rättsläget. I två korta artiklar görs några noteringar om tematiken. Först ut är ett fall om de formella kraven på en försäkringsgivare, att få göra gällande en suspensionsklausul – och som framgår inverkar dessa formaliafrågor på båda parternas möjligheter, att göra gällande materiella krav och invändningar.

  • 247.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Formalians materialisering (II) – betydelsen av den materiella culpabedömningen vid formellt löpande ansvarsperiod i kapitalbristsammanhang2015Ingår i: InfoTorg JuridikArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av vissa formella felaktigheter, såsom att inte upprätta en kontrollbalansräkning, kan vara grund för ett potentiellt ansvar. Dock finns alltid möjlighet, att via materiell prövning av riskbilden etc, komma förbi det formella ansvarsåläggandet. Denna tematik kring formalia och materiell värdering, aktualiseras i denna artikel kring de temporala omständigheterna med en styrelseledamots formella fel (fyra år tidigare) och de materiella fordringskrav mot bolaget som uppkom ett halvår efter ledamotens avgång. Med en materiell blick på argumentationen, kan man ifrågasätta vad som är huvudregel och undantag för dessa fall.

  • 248.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Forskartyper: Några typdrag i en rättsvetenskaplig typologi2013Ingår i: Doktrinen i praxis / [ed] Eric Bylander, Uppsala: Iustus förlag, 2013, s. 9-31Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 249.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fosterskador och oönskade graviditeter1996Ingår i: Vänbok till Carl E Sturkell: Patient- och läkemedelsförsäkringarna vid ett vägskäl, 1996, s. 32-Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 250.
    Andersson, Håkan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Frihetsberövandelagen fritt berövad sina kvalificerande och begränsande rekvisit2014Ingår i: InfoTorg Juridik, nr majArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För olika situationer innehåller frihetsberövandelagen olika regler med olika rekvisit avseende olika sakomständigheter och (återigen) olika ansvarsförutsättningar. I en ny dom från HD upphävs i viss mån dessa olikheter. Det kan man ha olika uppfattningar om, men man kan likväl av olika skäl vilja värja sig mot en metod som kan innebära, att man – istället för att behandla lika fall lika (dvs ge fall med lika rättsfakta lika rättsföljd) – behandlar olika fall lika och därmed öppnar för en avvikande (dvs olikartad) princip om att alla fall (med olika rättsfakta) ska ges samma lösning (lika rättsföljd). Detta är med viss överdrift den elaka udden i analysen av denna snälla (skadelidandevänliga) dom

2345678 201 - 250 av 6509
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf