uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 637
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Glassbrook, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Högbom, Sofia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    En jämförelse av två måltidssystem på ett sjukhus med fokus på energiintag: En kvantitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vården är undernäring vanligt förekommande. Konsekvenserna av undernäring är t.ex. försämrat sjukdomstillstånd samt längre liggtider och högre vårdkostnader. Flera studier som gjorts inom ämnet har resulterat i olika förslag på åtgärder för att minska problematiken.

    Syfte: Syftet är att undersöka om intaget vid lunch ökar i Matlådesystemet jämfört med Kantinsystemet, definierat i energi/måltid, samt att undersöka om det finns skillnader mellan de två systemen gällande utvalda aspekter.

    Metod: Totalt inkluderades 55 observationer från patienter på två avdelningar. Före och efter lunchservering vägdes huvudrättstallrik och brickan med samtliga måltidskomponenter fotograferades. Mängden intagen mat uppskattades visuellt, enligt en 5-gradig skala. Energiintaget som måltiden motsvarade beräknades.

    Resultat: Det genomsnittliga energiintaget på 479 kcal minskade till 452 kcal efter implementeringen, men skillnaden var ej signifikant (p =0,419). I det nya måltidssystemet ansågs maträtterna se mer tilltalande ut och ha en godare doft och smak enligt patienterna. Möjligheten att välja maträtt och tidpunkt själv verkade inte korrelera med ett ökat energiintag. De som ansåg att portionsstorleken var lagom hade högst energiintag.

    Slutsats: Energiintaget har inte ökat överlag efter implementeringen. Ser man dock på avdelningarna separat, indikerar resultatet att en avgörande faktor till om energiintaget ökat eller inte verkar vara vilken typ av kost som serverats på avdelningen innan implementeringen. Åtgärder för att höja energiintaget hos patienterna skulle kunna vara att öka energidensiteten på huvudrätterna i Matlådesystemet.

  • 202.
    Grafström, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Johansson, Tora
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Som en uppförsbacke på nåt sätt: Föräldrars upplevelse av hur personer i omgivningen påverkar viktarbetet efter avslutad barnfetmabehandling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att både familj och människor i omgivningen påverkar ett barns viktstatus före och under barnfetmabehandling. Idag finns ingen enhetlig behandling av barnfetma, men vanligast är fokus på livsstilsförändringar, där föräldrar förväntas ta ansvar för behandlingen. Föräldrars upplevelser av hur andra personer påverkar viktarbetet tiden efter avslutad behandling är ett outforskat område.

    Syfte: Att undersöka hur föräldrar upplever att andra personer i den närmaste omgivningen påverkar viktarbetet efter avslutad barnfetmabehandling.

    Material och metod: Tidigare genomförda semistrukturerade telefonintervjuer med 33 föräldrar (28 mammor och 5 pappor) fyra år efter avslutad barnfetmabehandling transkriberades. Utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemmodell valdes de delar ut som hade relevans för uppsatsens syfte, med fokus på interpersonella relationer: familj, släktingar, andra barn samt vård- och skolpersonal. Detta låg sedan till grund för tematisk analys.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman med subteman. Temat Kämpa i motvind med subtemana Ruckade rutiner och Utanförskap handlade om att föräldrarna ofta kände sig motarbetade av andra. Detta upplevdes försvåra bibehållandet av nya rutiner efter behandling. I temat Spela i samma lag med subtemana Samma synsätt och Delat ansvar beskrev föräldrarna hur betydelsefullt stöd och förståelse från personer i omgivningen upplevdes vara.

    Konklusion: Föräldrarna upplevde att andra människor i barnets närhet hade stor påverkan på viktarbetet efter behandling. Föräldrarna beskrev genomgående en känsla av att ständigt behöva kämpa med viktarbetet i mötet med andra. Därför bör fler personer i barnets omgivning involveras tidigt i en viktbehandling. Föräldrar har dessutom behov av fortsatt stöd efter avslutad barnfetmabehandling.

  • 203.
    Granberg, Albina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Att lära laga mat: matlagning i hem- och konsumentkunskap2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 204.
    Granberg, Albina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Praktisk-estetiska ämnen.
    De kan inte laga mat längre!: en personlig reflektion om missnöjet över bristande matlagningskunskaper2015Ingår i: Klagandets diskurs: matforskare reflekterar / [ed] Christina Fjellström, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 205.
    Granberg, Albina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad.
    Koka sjuda steka: Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Swedish schools, the subject Home Economics (HE) is the formal setting for teaching and learning about food and how to cook. All students are obliged to learn HE, but in schools for students with mild intellectual disabilities (ID) students are offered four times as much teaching in the subject than students in regular schools. However, this learning context is underexplored. This thesis aims to create an understanding of what cooking in HE is by studying the teaching content in regard to HE cooking practices for students with mild ID through a sociocultural standpoint. Accompanying observations and qualitative semi-structured interviews were used for data collection. The observations included 16 lessons in HE in schools for students with mild ID. The interviews were conducted with 22 qualified and experienced HE teachers. Field notes from the observations and transcripts from the interviews were analyzed using a thematic analysis. A sociocultural perspective, along with the concept of cuisine, constituted the theoretical framework. The findings reveal that the teaching of cooking in HE is focused on one particular artifact, the recipe. This causes difficulties for the students concerning skills related to the design, purport and arithmetic of the recipe. The prominent role of the recipe in cooking in HE was hence captured in a novel concept, recipe literacy. The teachers also reported using a task-centered approach to teaching certain techniques and methods, such as frying, kneading and simmering. The cuisine that is represented in the data from the observations and interviews is framed within baking, primarily sweet baking. The focus on sweet baking and the students’ various difficulties when using recipes limited the possibilities for students to learn how to cook proper meals for everyday life. Thereby, a conscious choice of dishes and attention to didactics is necessary to improve the validity of the subject. By overcoming such obstacles, opportunities can therefore be created for students with mild ID to learn how to cook.

    Delarbeten
    1. To use a recipe - not a piece of cake: Students with mild intellectual disabilities use of recipes in home economics
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>To use a recipe - not a piece of cake: Students with mild intellectual disabilities use of recipes in home economics
    2014 (Engelska)Ingår i: International Journal of Consumer Studies, ISSN 1470-6423, E-ISSN 1470-6431, Vol. 38, nr 4, s. 412-418Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Recipes are not only part of today's cooking culture, they are also part of the Swedish syllabus of home economics. The aim of this study was to investigate what kinds of difficulties students with mild intellectual disabilities have using recipes during cooking lessons in home economics. We conducted an ethnographically inspired approach, with a total of 44 h of accompanying observations. Three compulsory schools for students with intellectual disabilities were enrolled in the study, and 37 students and three teachers were included. The socio-cultural theory of learning has been used as a theoretical framework. The findings reveal both that recipes are central artefacts during the cooking lessons and that the students have various difficulties using the recipes. The difficulties vary, and they concern both how the recipes are designed and the purport of the recipes. Difficulties in relation to the design included, for example, the separation of ingredients and instructions in the text and the large amount of information given in both the whole and the parts of the recipes. The difficulties in relation to the purport – that is, the meaning or sense of the recipe – were the ingredients, the kitchen utensils and the knowledge of how to perform a specific task. These difficulties can be considered special in relation to the use of the recipes. We suggest the concept of ‘recipe literacy’ to capture the complex knowledge of using recipes.

    Nationell ämneskategori
    Övrig annan samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-229036 (URN)10.1111/ijcs.12109 (DOI)000340240200012 ()
    Tillgänglig från: 2014-07-28 Skapad: 2014-07-28 Senast uppdaterad: 2018-08-03Bibliografiskt granskad
    2. Knowing how to use and understand recipes: What Arithmetical Understanding Is Needed When Students With Mild Intellectual Disabilities Use Recipes In Practical Cooking Lessons In Home Economics?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Knowing how to use and understand recipes: What Arithmetical Understanding Is Needed When Students With Mild Intellectual Disabilities Use Recipes In Practical Cooking Lessons In Home Economics?
    2017 (Engelska)Ingår i: International Journal of Consumer Studies, ISSN 1470-6423, E-ISSN 1470-6431, Vol. 41, nr 5, s. 494-500Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore what arithmetical understanding is needed when students with mild intellectual disabilities use recipes during practical cooking lessons in Home Economics. The settings were compulsory schools in Sweden attended by students with intellectual disabilities. Sixteen lessons in Home Economics during which cooking took place were observed. In total, 37 students and three teachers participated. All students had a mild intellectual disability. Their ages varied, but most were between 13 and 14 years old. The sociocultural perspective on learning, combined with a literacy framework, was used as a theoretical foundation for the study. Main findings are that students need an arithmetical understanding of (i) how to interpret numbers, (ii) how to interpret and use units, and (iii) how to compute when using recipes. The knowledge and skills needed to be able to use a recipe are featured in the concept recipe literacy, capturing both theoretical, declarative knowledge and the more practical, procedural knowledge. Recipe literacy can be used to theorize the use of recipes when learning to cook, as in Home Economics.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    John Wiley & Sons, 2017
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-318552 (URN)10.1111/ijcs.12357 (DOI)000409879600006 ()
    Tillgänglig från: 2017-03-25 Skapad: 2017-03-25 Senast uppdaterad: 2018-08-03
    3. Teaching and learning cooking skills in Home Economics: What do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Teaching and learning cooking skills in Home Economics: What do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?
    2017 (Engelska)Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108, Vol. 119, nr 5, s. 1067-1078Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to explore which elements of cooking skills Home Economics (HE) teachers in schools for students withmild intellectual disability (ID) consider important for their students to learn.

    Design/methodology/approach - In total, 22 qualitative interviews with HE teachers of students with mild ID were conducted. The transcripts were analyzed thematically using the sociocultural approach on learning and knowledge as a theoretical framework.

    Findings - The elements of cooking skills that were emphasized included mastering the language of cooking, measuring, following recipes, representing an instrumental and task-centered - knowledge on cooking.

    Practical implications - The results of this study provide an insight into cooking lessons in HE in schools, not only regarding the focus that teachers give to cooking skills, but also to how cooking skills can be understood on a theoretical level. This has implications for both regular schools and schools for students with mild IDs since the elements that teachers consider important then guide what the students are given to learn. Teachers should be conscious that the planning of lessons should also be based on the students' specific circumstances and context.

    Originality/value - To the authors' knowledge, this is the first study that provides knowledge about how HE teachers reason regarding which cooking skills they consider important for students to learn. HE is taught to both children and adolescents, and it is important to investigate teachers' perceptions about the subject and how the teaching is organized, including cooking skills.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    EMERALD GROUP PUBLISHING LTD, 2017
    Nyckelord
    Teaching, Cooking skills, Home Economics, Sociocultural theory on learning
    Nationell ämneskategori
    Pedagogik
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-328289 (URN)10.1108/BFJ-09-2016-0435 (DOI)000402881100009 ()
    Forskningsfinansiär
    Vetenskapsrådet
    Tillgänglig från: 2017-08-21 Skapad: 2017-08-21 Senast uppdaterad: 2019-09-20
    4. Using the Concept of Cuisine to Understand Learning Opportunities within the Subject of Home Economics: A Qualitative Study in the School for Students with Mild Intellectual Disabilities
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Using the Concept of Cuisine to Understand Learning Opportunities within the Subject of Home Economics: A Qualitative Study in the School for Students with Mild Intellectual Disabilities
    (Engelska)Ingår i: International Journal of Home Economics, ISSN 1999-561X, E-ISSN 1999-561XArtikel i tidskrift (Refereegranskat) Submitted
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-356548 (URN)
    Tillgänglig från: 2018-07-31 Skapad: 2018-07-31 Senast uppdaterad: 2018-08-15
  • 206.
    Granberg, Albina
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Brante, Göran
    Göteborgs universitet.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Knowing how to use and understand recipes: What Arithmetical Understanding Is Needed When Students With Mild Intellectual Disabilities Use Recipes In Practical Cooking Lessons In Home Economics?2017Ingår i: International Journal of Consumer Studies, ISSN 1470-6423, E-ISSN 1470-6431, Vol. 41, nr 5, s. 494-500Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore what arithmetical understanding is needed when students with mild intellectual disabilities use recipes during practical cooking lessons in Home Economics. The settings were compulsory schools in Sweden attended by students with intellectual disabilities. Sixteen lessons in Home Economics during which cooking took place were observed. In total, 37 students and three teachers participated. All students had a mild intellectual disability. Their ages varied, but most were between 13 and 14 years old. The sociocultural perspective on learning, combined with a literacy framework, was used as a theoretical foundation for the study. Main findings are that students need an arithmetical understanding of (i) how to interpret numbers, (ii) how to interpret and use units, and (iii) how to compute when using recipes. The knowledge and skills needed to be able to use a recipe are featured in the concept recipe literacy, capturing both theoretical, declarative knowledge and the more practical, procedural knowledge. Recipe literacy can be used to theorize the use of recipes when learning to cook, as in Home Economics.

  • 207.
    Granberg, Albina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Brante, Göran
    University of Gothenburg.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Uppsala University.
    Learning how to cook in Home Economics Education: the role of recipes as learning tools2016Ingår i: Childhood in Everyday Life: abstract book, 2016, s. 63-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    The school subject Home Economics is a potential context for children to learn how to cook and to master artefacts in the cooking practice. Recipes, used as leaning tools, are part of the Swedish syllabus of Home Economics and an integral part of today’s cooking culture. Despite being a central artefact during cooking lessons, it is known that children have various difficulties using recipes.

    Aim

    The aim of this study is to investigate what kind of barriers that occur when children with mild intellectual disabilities (ID) use recipes in order to learn how to cook in Home Economics.

    Methods

    With an ethnographic inspired design, sixteen accompanying observations were used at lessons in Home Economics. The observations were carried out in kitchen classroom settings where teaching and learning about cooking took place. The field notes were thematically analyzed. 

    Result

    The findings reveal that there were many barriers in the children´s use of recipes. Foremost, attention was drawn to the complex set of knowledge needed to be able to use and understand a recipe in order to learn how to cook. The design and the purport of the recipe has to be comprehended, and in addition, it´s interpretation requires arithmetical knowledge. We therefore suggest that the knowledge needed to make use of a recipe can be conceptualized in the novel concept of recipe literacy.

    Conclusion

    Recipes turned out to be difficult for the children to use and this must be taken in consideration by the teachers. The concept of recipe literacy can be useable when discussing the use of recipes as learning tools in cooking in Home Economics.

     

  • 208.
    Granberg, Albina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Höijer, Karin
    Högskolan Kristianstad.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Using the Concept of Cuisine to Understand Learning Opportunities within the Subject of Home Economics: A Qualitative Study in the School for Students with Mild Intellectual DisabilitiesIngår i: International Journal of Home Economics, ISSN 1999-561X, E-ISSN 1999-561XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 209.
    Granberg, Albina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad.
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Teaching and learning cooking skills in Home Economics: What do teachers for students with mild intellectual disabilities consider important to learn?2017Ingår i: British Food Journal, ISSN 0007-070X, E-ISSN 1758-4108, Vol. 119, nr 5, s. 1067-1078Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to explore which elements of cooking skills Home Economics (HE) teachers in schools for students withmild intellectual disability (ID) consider important for their students to learn.

    Design/methodology/approach - In total, 22 qualitative interviews with HE teachers of students with mild ID were conducted. The transcripts were analyzed thematically using the sociocultural approach on learning and knowledge as a theoretical framework.

    Findings - The elements of cooking skills that were emphasized included mastering the language of cooking, measuring, following recipes, representing an instrumental and task-centered - knowledge on cooking.

    Practical implications - The results of this study provide an insight into cooking lessons in HE in schools, not only regarding the focus that teachers give to cooking skills, but also to how cooking skills can be understood on a theoretical level. This has implications for both regular schools and schools for students with mild IDs since the elements that teachers consider important then guide what the students are given to learn. Teachers should be conscious that the planning of lessons should also be based on the students' specific circumstances and context.

    Originality/value - To the authors' knowledge, this is the first study that provides knowledge about how HE teachers reason regarding which cooking skills they consider important for students to learn. HE is taught to both children and adolescents, and it is important to investigate teachers' perceptions about the subject and how the teaching is organized, including cooking skills.

  • 210.
    Granberg, Albina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Olsson, Viktoria
    Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap.
    Mattsson Sydner, Ylva
    Uppsala universitet.
    The recipe literacy concept: capturing important aspects of learning how to cook in school2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction

    In Sweden, the school subject Home Economics (HE) is a potential context for children to learn how to cook and to master artefacts in the cooking practice. The learning process entails a number of events that can be coupled to the children themselves, to the teachers and to various learning tools, like the recipes.

    Aim

    The aim of this study is to investigate various aspects of the process that occur when children with mild intellectual disabilities (ID) learn how to cook in the subject of Home Economics.

    Methods

    Data was collected using two different methods; firstly, using an ethnographic inspired design, sixteen accompanying observations were implemented at lessons in HE. The observations were carried out in kitchen classroom settings where teaching and learning about cooking took place. The field notes were thematically analyzed.

    Secondly, in total 22 qualitative interviews with HE teachers of students with mild ID were conducted. The transcripts were analyzed thematically using the sociocultural approach on learning and knowledge as a theoretical framework.

    Result

    The findings reveal both that recipes are central artefacts during the cooking lessons and that the students have various difficulties using the recipes. Regarding the teachers, it was found that the skills that they emphasized in relation to learning how to cook included mastering the language of cooking, measuring and following recipes.

    Conclusion

    The results provide an insight into cooking lessons in HE in schools, not only regarding the focus that teachers give to cooking skills, but also to how cooking skills can be understood on a theoretical level. Attention was drawn to the complex set of knowledge needed to be able to use and understand a recipe in order to learn how to cook. We therefore suggest that the knowledge needed to make use of a recipe can be conceptualized in the novel concept of recipe literacy.

     

  • 211.
    Granberg, Albina
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sepp, Hanna
    Högskolan Kristianstad, Avdelningen för Humanvetenskap.
    Ett recept för lärande: matlagning på förskola, grundskola och särskola2013Ingår i: Nordisk Nutrition, ISSN 1654-8337, nr 2, s. 28-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 212.
    Grave Jah, Amanda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Olsson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Studenters inställning till och inköpsmotiv för ekologiska livsmedel: Kvantitativ undersökning bland studenter på Uppsala universitet2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många har en positiv inställning till ekologiska livsmedel men det avspeglas inte i inköpsfrekvensen av ekologiska livsmedel, utan andra inköpskriterium är viktigare för konsumenterna. Då utbudet på den ekologiska livsmedelsmarknaden ökar för varje år och för att marknaden ska kunna fortsätta växa med framgång är det viktigt för marknadens aktörer att veta vilka konsumenter som köper vad och varför när det kommer till ekologiska livsmedel.

    Syfte: Syftet är att undersöka i vilken utsträckning studenter köper ekologiska livsmedel. Uppsatsen ämnar även undersöka studenters inställning till och inköpsmotiv för ekologiska livsmedel.

    Metod: En enkätundersökning genomfördes bland studenter på Uppsala universitet. Totalt deltog 126 studenter i undersökningen.

    Resultat: Viktigaste inköpskriterierna för livsmedel är att det ser fräscht ut, är producerat i Sverige, har god smak och har lågt pris. Ekologiskt producerat är inte det viktigaste inköpskriteriet för något livsmedel. Det är 55 procent som tycker det är viktigt eller mycket viktigt att köpa ekologiska livsmedel, 12 procent tycker det är oviktigt eller mycket oviktigt. Tydligaste inköpsmotivet till att köpa ekologiska livsmedel är miljön med 82 procent och 93 procent har köpt ett ekologiskt livsmedel de senaste tre månaderna.

    Slutsats: Studenterna har en positiv inställning till ekologiska livsmedel och den återspeglas i inköpsfrekvensen av mjölk och banan där inköpsfrekvensen är högst men inte i inköpsfrekvensen av kött, kaffe och pasta där inköpsfrekvensen är lägst. Ekologiskt producerat är inte det viktigaste inköpskriteriet utan hamnar i genomsnitt på en tredjeplats. Att värna om miljön är det största inköpsmotivet till att köpa ekologiska livsmedel.

  • 213.
    Grönberg, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Mildton, Veronica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Föräldraskapets roll i fetmabehandling för barn: En kvantitativ studie om gränssättning och känsloreglering2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Tidig insats och föräldrars involvering är viktiga faktorer vid behandling av barnfetma. Denna studie utvärderar föräldraskap i två olika behandlingsprogram inom en randomiserad kontrollerad studie för barnfetma, Mer och Mindre, där det ena fokuserar på att utveckla föräldraskapet medan det andra fokuserar på livsstilsfaktorer för barnet.

    Syfte: Att undersöka om föräldrars gränssättning och känsloreglering kan påverkas genom behandlingsprogram samt om det i sin tur kan påverka barnets vikt.

    Metod: Totalt 174 familjer med barn i åldrarna fyra till sex år (56% flickor) som diagnostiserats ha fetma, randomiserades till antingen ett föräldraprogram (tio sessioner à 1,5 timmar) eller en standardbehandling, som involverade både föräldrar och barn, inom Stockholms länslandsting. Föräldrarna fyllde i enkäten Kommunikation med barnet vid baseline och efter 12 månader. Svaren bearbetades statistiskt genom jämförelser inom och mellan grupperna samt genom sambandsanalyser mellan svaren och barnets Body Mass Index Standard Deviation Score (BMI SDS).

    Resultat: För mödrarna sågs signifikanta ökningar i föräldraprogrammet gällande gränssättning samt känsloreglering och i standardbehandlingsprogrammet sågs ökning för gränssättning. Hos fäderna sågs signifikant ökning inom standardbehandlingsgruppen gällande känsloreglering. De signifikanta skillnaderna mellan grupperna gällde fädernas gränssättning och känsloreglering till fördel för standardbehandlingsgruppen. Inga samband mellan gränssättning eller känsloreglering och barnets BMI SDS var signifikanta men de pekade åt olika håll, till fördel för föräldraprogrammet.

    Slutsats: Båda behandlingsformerna i studien ledde till förändringar inom gränssättning och känsloreglering. Framtida forskning bör fokusera på hur skillnaderna i föräldraskap på bästa sätt kan mätas, tolkas och vidmakthållas.

  • 214.
    Grönstedt, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Gustafson, Linda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Användning av nutritionsdiagnoser som en del i nutritionsbehandlingsprocessen: En undersökning av PES-uttalanden för patienter med njursvikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP, och dess terminologi, NCPT, är ett nytt arbetssätt som tillkommit i Sverige för att främja dietistyrket. Nutritionsdiagnosen är en del i NCP där patientens nutritionsproblem identifieras och definieras; PES-uttalandet, problem-etiologi-symtom, är nutritionsdiagnosens skriftliga format. Det saknas forskning om hur den svenska översättningen av NCPT och dess PES-uttalanden påverkar kliniska verksamheter.

    Syfte: Att undersöka vanligt förekommande nutritionsdiagnoser för patienter med njursvikt. För ändamålet jämfördes PES-uttalandet från journalanteckningar med NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser.

    Metod: En retrospektiv journalgranskning genomfördes av 99 journalanteckningar från njuravdelningar samt mottagningar vid ett sjukhus i Mellansverige. Det utfördes en kvantitativ innehållsanalys av problemställningar och nutritionsdiagnoser.

    Resultat: De sju nutritionsdiagnoserna från NCPT som förekom mest i journalanteckningarna var: för högt proteinintag (22 %), för lågt proteinintag (19 %), ingen nutritionsdiagnos identifierad (15 %), för lågt energiintag (11 %), inadekvat oralt intag (9 %), behov av kunskap om mat och näring (7 %), och ofrivillig viktförlust (4 %). Dietister använde främst etiologier som inte förekom i NCPT:s referensblad för nutritionsdiagnoser (57 %).

    Slutsats: Denna studie har visat en tendens till att svenska njurdietister använder ett fåtal av de närmare 80 nutritionsdiagnoser som finns i NCPT. NCP är framtaget för att uppmuntra dietister till kritiskt tänkande. Följaktligen visade denna studie att svenska dietister inte följde NCPT:s etiologier och symtom ordagrant när de ställde nutritionsdiagnoser utan framförallt följde NCP:s filosofi om kritiskt tänkande. Ytterligare forskning inom fältet behövs för att stödja implementeringen av NCPT:s nutritionsdiagnoser i Sverige.

  • 215.
    Grönvik, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Åman, Linnea
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kommunikation av kostråd: På unga vuxnas villkor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 216.
    Gustafsson, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Jansson, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Smakförändringar efter gastric bypass-operation2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 217.
    Gustafsson, Ida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sjöndin, Mats
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Föräldrars syn på näringsriktig mat i förhållande till Livsmedelsverkets kostråd2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kostmönster likt de svenska kostråden har visat sig vara gynnsamma för hälsan hos den generella befolkningen men trots det verkar följsamheten hos barnen vara låg. Föräldrar spelar en viktig roll i etablerandet av kostmönster hos barn och beteende verkar vara kopplade till attityder.

    Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka attityder till och associationer med näringsriktig mat hos föräldrar med barn i förskoleålder.

    Metod: En webbaserad enkät riktad till föräldrar med barn i förskoleålder publicerades på Facebook. Enkätens huvudfrågor behandlande attityder till Livsmedelsverkats kostråd samt en öppen fråga om vilka tre ord som associerades med näringsriktig mat för barn. Insamlade uppgifter analyserades i SPPS och ett Wilcoxon rank sum test användes för sambandsanalyser med demografiska variabler.

    Resultat: Av respondenterna instämde 59 % inte med kostrådet om magra mejeriprodukter och 32 % inte med rådet om matfett. Mer positiva attityder fanns till kostråden om frukt och grönsaker, fisk och skaldjur och socker. Inga korrelationer hittades mellan demografiska variabler och attityder till kostråden. Vidare angav 52 % varierat, 37 % grönsaker/rotfrukter och 19 % hemlagat/lagat från grunden vid frågan om associationer med näringsriktig mat.

    Slutsats: Enligt studien finns skillnader i föräldrars uppfattningar av vissa kostråd vilket indikerar ett behov av att öka kunskapen kring varför föräldrar instämmer med vissa kostråd men inte andra. Hos föräldrarna lyfts också andra aspekter som associeras med näringsriktig mat, vilka behöver tas i beaktning om man vill främja ett mer hälsosamt kostmönster hos barn.

  • 218.
    Gustafsson, Jasmine
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Swartling, Jonathan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Den kompromissfyllda studentmåltiden: En kvalitativ studie om unga studenters uppfattning och agerande kring mat och måltider samt vad i deras livssituation som ger form åt dessa2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mat och måltider existerar i alla samhällen och är något universellt. Genom måltiden kan människor skolas in i sociala och kulturella normer och värderingar. Mat och måltider har både fysiologiska och symboliska betydelser, vilka är tätt knutna till varandra. Måltider är historiskt hållbara, än dock formbara vilket uttrycker sig tydligt i människors matvanor när de går igenom en stor förändring i livet. Forskning har visat att olika faser i livet influerar och förändrar individers matidentitet och matvanor. Ett exempel på detta kan ses hos unga människor som flyttar hemifrån för att arbeta eller studera.

    Syftet med studien är att studera studenters normer, vanor och erfarenheter när detgäller mat och måltider.

    I denna kvalitativa studie har resultatet genererats med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Snöbollsurvalet resulterade i tre fokusgrupper med sex deltagare i varje grupp. Målgruppen var studenter mellan 20 och 25 år. De inspelade diskussionerna har transkriberats, kodats och sedan analyserats.

    Resultatet visade att unga studenters matidentitet kännetecknas av hur deras vardag har formats av normer och vanor från uppväxten. Resultatet delades upp i tre teman: Måltidsideal då och nu, situationsanpassade måltider, och rationella lösningar i måltidssammanhang och livet som student. Det har även framkommit att det finns en rad olika faktorer som påverkar studenternas måltidsvanor men kan koncentreras till fyra nyckelfaktorer: Tid, ekonomi, kunskap och motivation.

    Resultatet visade en stark anknytning till hur studenternas identitet och matvanor ständigt samspelar med varandra. Att vara student är en fas i livet vilken influerar och förändrar individernas normer och vanor.

  • 219.
    Gustafsson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Helin, Erika
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Studenters förhållningssätt till hållbara matpraktiker: En enkätsundersökning om hållbar konsumtion2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Konsumenters matpraktiker påverkar klimatet och som situationen ser ut idag är konsumtionen inte hållbar. Positiva attityder till en mer hållbar matkonsumtion ökar men beteendet relaterat till matkonsumtionen verkar inte stämma överens med attityderna. Studenter är en grupp konsumenter som ofta relativt nyligen skapat egna matvanor och många upplever då hinder för att konsumera mer hållbart såsom priset, tillgängligheten och bekvämligheten.

    Syfte: Syftet var att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion.

    Metod: En enkätsundersökning genomfördes i universitetsmiljö där 100 enkätsvar samlades in. Enkätfrågorna var utformade som påståenden där studenterna fick svara på en femgradig Likertskala eller med fasta svarsalternativ alternativt öppna svar. Enkätsvaren sammanställdes och grupperade boxplots användes för att undersöka eventuella samband mellan kosthållning och förhållningssätt till hållbar matkonsumtion. Fishers exakta test tillämpades för att se om en sådan skillnad var signifikant.

    Resultat: Resultatet visar på att studenters förhållningssätt i teorin inte alltid går i linje med förhållningssätt i praktiken gällande hållbara matpraktiker. Förhållningssättet till hållbar matkonsumtion verkar även skilja sig åt mellan grupper beroende på kosthållning. Majoriteten verkar mena på att en mer hållbar matkonsumtion är nödvändig. Över hälften av studenterna rapporterade att det finns hinder för att äta mer hållbart och det största hindret uppgavs vara priset.

    Slutsats: I syfte att främja en mer hållbar matkonsumtion verkar det finnas anledning att vidare undersöka vad som påverkar studenters förhållningssätt till hållbar matkonsumtion samt vilka hinder de upplever för att konsumera mer hållbart och utifrån detta på både individ-, grupp- och samhällsnivå underlätta för studenter att konsumera mer hållbart.

  • 220.
    Gustafsson, Therese
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Rojas, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Gymnasieelevers upplevelse av skollunchen: En studie om hur elever talar om skollunchen2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tonåren är en period i livet som innebär flera fysiologiska och psykologiska förändringar som påverkar ungdomars näringsbehov och vanor. Det är en formativ period när det gäller att utvecklas, övas in i och upprätthålla sunda matvanor under hela livet. Studiens syfte var att undersöka hur elever på gymnasieskolan talar om skolmåltiden samtvilka aspekter i förhållande till skolmåltiderna de finner viktiga. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden till det insamlade empiriska material. Insamlingen av data bestod av nio elever från skilda gymnasieskolor i Uppsala kommun. Resultatet visar att skollunchen är mer än bara mat ur näringssynpunkt, de sociala faktorerna utgjorde en väsentlig del av deras upplevelse när det gällde skolmåltiden tillsammans med elevernas preferenser som kan kopplas till valmöjligheterna. Dessa aspekter påverkade eleverna i sådan utsträckning att om elevernas preferenser inte tillgodosågs och det sociala klimatet inte var gynnsamt så kunde eleverna avstå från skollunchen. Sammantaget visar studien att de sociala aspekterna är viktiga för att eleverna ska uppleva skollunchen som givande.

  • 221.
    Guwatudde, David
    et al.
    Makerere Univ, Sch Publ Hlth, Dept Epidemiol & Biostat, Coll Hlth Sci, Kampala, Uganda.
    Absetz, Pilvikki
    Collaborat Care Syst Finland, Helsinki, Finland.
    Delobelle, Peter
    Univ Cape Town, Chron Dis Initiat Africa, Cape Town, South Africa;Univ Western Cape, Sch Publ Hlth, Cape Town, South Africa.
    Ostenson, Claes-Goran
    Karolinska Inst, Dept Mol Med & Surg, Diabet & Endocrine Unit, Stockholm, Sweden.
    Van, Josefien Olmen
    Inst Trop Med, Dept Publ Hlth, Antwerp, Belgium.
    Alvesson, Helle Molsted
    Karolinska Inst, Dept Publ Hlth Sci, Stockholm, Sweden.
    Mayega, Roy William
    Makerere Univ, Sch Publ Hlth, Dept Epidemiol & Biostat, Coll Hlth Sci, Kampala, Uganda.
    Kiracho, Elizabeth Ekirapa
    Makerere Univ, Sch Publ Hlth, Coll Hlth Sci, Dept Hlth Policy Planning & Management, Kampala, Uganda.
    Kiguli, Juliet
    Makerere Univ, Dept Community Hlth & Behav Sci, Sch Publ Hlth, Kampala, Uganda.
    Sundberg, Carl Johan
    Karolinska Inst, Dept Physiol & Pharmacol, Stockholm, Sweden;Karolinska Inst, Dept Learning Informat Management & Eth, Stockholm, Sweden.
    Sanders, David
    Univ Western Cape, Sch Publ Hlth, Cape Town, South Africa.
    Tomson, Goran
    Karolinska Inst, Dept Publ Hlth Sci, Stockholm, Sweden;Royal Acad Sci, SIGHT, Stockholm, Sweden.
    Puoane, Thandi
    Univ Western Cape, Sch Publ Hlth, Cape Town, South Africa.
    Peterson, Stefan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH). Karolinska Inst, Dept Publ Hlth Sci, Stockholm, Sweden.
    Daivadanam, Meena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Karolinska Inst, Dept Publ Hlth Sci, Stockholm, Sweden.
    Study protocol for the SMART2D adaptive implementation trial: a cluster randomised trial comparing facility-only care with integrated facility and community care to improve type-2 diabetes outcomes in Uganda, South Africa and Sweden2018Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 3, artikel-id e019881Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Type 2 diabetes (T2D) is increasingly contributing to the global burden of disease. Health systems in most parts of the world are struggling to diagnose and manage T2D, especially in low-income and middle-income countries, and among disadvantaged populations in high-income countries. The aim of this study is to determine the added benefit of community interventions onto health facility interventions, towards glycaemic control among persons with diabetes, and towards reduction in plasma glucose among persons with prediabetes. Methods and analysis An adaptive implementation cluster randomised trial is being implemented in two rural districts in Uganda with three clusters per study arm, in an urban township in South Africa with one cluster per study arm, and in socially disadvantaged suburbs in Stockholm, Sweden with one cluster per study arm. Clusters are communities within the catchment areas of participating primary healthcare facilities. There are two study arms comprising a facility plus community interventions arm and a facility-only interventions arm. Uganda has a third arm comprising usual care. Intervention strategies focus on organisation of care, linkage between health facility and the community, and strengthening patient role in self-management, community mobilisation and a supportive environment. Among T2D participants, the primary outcome is controlled plasma glucose; whereas among prediabetes participants the primary outcome is reduction in plasma glucose. Ethics and dissemination The study has received approval in Uganda from the Higher Degrees, Research and Ethics Committee of Makerere University School of Public Health and from the Uganda National Council for Science and Technology; in South Africa from the Biomedical Science Research Ethics Committee of the University of the Western Cape; and in Sweden from the Regional Ethical Board in Stockholm. Findings will be disseminated through peer-reviewed publications and scientific meetings.

  • 222.
    Gyllstedt, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Pucar, Sanja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    En svensk livsmedelskedjas extra satsningar för att minska matsvinn: Vilka åtgärder förekommer och hur kan de värderas?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En stor andel ätbar mat slängs i svenska livsmedelsbutiker som förutom de sociala och ekonomiska aspekterna, skapar en påfrestning på miljön och klimatet. Dock är engagemangen att minska matsvinn i livsmedelsbutiker stort och ett viktigt arbete som pågår.

    Syfte: Syftet var att identifiera matsvinnsreducerande åtgärder inom en svensk livsmedelskedja och med hjälp av frågeställningar även värdera och prioritera de identifierade åtgärderna främst efter USEPAs matsvinnshierarki (2017).

    Metod och material: En sekundäranalys gjordes på en undersökning som livsmedelskedjan ICA genomförde bland ICA-handlarna 2016. Strukturerade telefonintervjuer samt transkribering genomfördes av undersökningsföretaget Concilia. Företaget hade i avsikt att nå ICAs 1297 butiker och uttalanden från 336 butiker gällande “extra satsning för att minska matsvinn”, som var ett alternativ för en av undersökningens sju frågor, utgjorde uppsatsen urval. Element av en innehållsanalys har tillämpas för att koda uttalanden och identifiera samt kvantifiera åtgärder inom ICAs fyra butiksprofiler, som sedan främst värderades för att prioriteras enligt USEPAs matsvinnshierarki.

    Resultat: Urvalet för uppsatsen resulterade i ett bortfall som uppgick till 74 % av det totala antalet ICA-butiker i Sverige. Frekvenssvaren gällande tillämpning av åtgärder som var mest förekommande visade följande rangordning: reducerat pris, matdonation, djurfoder, egen produktion, inköpsplanering, biobränsle och Övrigt. Dessa åtgärder bör dock i linje med främst USEPAs matsvinnshierarki prioriteras på följande vis: inköpsplanering, reducerat pris/egen produktion/matdonation, djurfoder följt av biobränsle. Signifikanta skillnader med avseende på åtgärder mellan butiksprofilerna identifierades enbart för egen produktion och tillämpades främst bland butiksprofilen Kvantum, följt av Maxi, Supermarket och Nära.

    Slutsats: Inköpsplanering är den åtgärd som ur ett hållbarhetsperspektiv (främst utifrån USEPAs matsvinnshierarki) bör prioriteras högst bland matsvinnsreducerande åtgärder i den undersökta livsmedelskedjan. Den hierarkiska ordningen av tillämpning för de resterande åtgärderna låg relativt i linje med framför allt USEPAs matsvinnshierarki.

  • 223.
    Göthlin Kantzel, Marlene
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    FaR® – Katalysator för att belysa dietistens arbetssituation: En kvalitativ undersökning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem. För att förbättra folkhälsan har Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) tagits fram, vilket kan skrivas ut av all legitimerad sjukvårdspersonal, inkluderat dietister. Tidigare studier har undersökt hur implementeringen av FaR® har fungerat. I dessa studier har inga dietister medverkat utan enbart annan vårdpersonal. Resultatet har varit att vårdpersonalen har haft en positiv inställning till FaR® men det prioriteras lågt i ett kort perspektiv pga. tidsbrist och bristande rutiner. Arbetssituationen hos vårdgivare har visat sig vara oacceptabel på många sätt enligt tidigare studier. Syfte Att studera dietisters arbetssituation utifrån idén att införa ett nytt arbetsinstrument (FaR®) i den dagliga dietistverksamheten. Metod Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med en frågeguide för att skapa struktur i intervjuerna. Därutöver var intervjun flexibel. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter lades de in i en kvalitativ datamatris för vidare analys. Material Fem dietister inom primärvården från Stockholmsområdet intervjuades. De var mellan 30 och 45 år och hade arbetat mellan 3 och 14 år som dietister. Resultat Intressanta teman såsom dietisters åsikter om hälsa, syn på FaR®, deras arbetssituation samt tvetydiga inställning till arbetet resulterade studien i. Diskussion Dietisterna skulle gärna jobba med helhetsaspekten på hälsa där det både finns rum för kost och fysisk aktivitet. I nuläget krävs dock prioriteringar till fördel för kosten, för att leverera en bra kvalitet på patientbehandlingarna. Vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse analyserades i en teorimodell. Vissa starka, positiva faktorer kan väga upp andra negativa, missgynnande faktorer så att tillfredsställelsen av arbetssituationen ändå upplevs bra. Konklusion Denna undersökning har fått agera katalysator för att belysa dietisters arbetssituation. Skulle mer tid och resurser läggas på dietister inom sjukvård och hälsovård skulle möjligtvis FaR® användas i större utsträckning.  

  • 224.
    Hagberg, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lien, Jenny
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Skolbarns matval: En observationsstudie av hur 8-åriga elever väljer att komponera sin lunchtallrik2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.

    Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på intag av grönsaker och fisk. Referenstallriken baseras på rådande kostrekommendationer för aktuell åldersgrupp.

    Material: 76 stycken (40 pojkar & 36 flickor) elever i årskurs 2.

    Metod: Kvantitativ metod i form av fotoobservationer för att uppskatta mängden av fisk, energi och för att se om de valde att ta grönsaker vid skolans lunch.

    Resultat: De flesta eleverna kom inte upp i den rekommenderade mängden för fisk och ingen av eleverna kom upp i den rekommenderade mängden energi. Men däremot kunde vi se att alla elever valde att ta något från salladsbordet. Vi kunde inte hitta några skillnader mellan pojkar och flickor avseende fiskmängd eller grönsaker.

    Diskussion: Att alla elever tog grönsaker ser vi som en god vana för framtiden. De flesta elever kom inte upp i den rekommenderade mängden energi vilket ökar risken att de inte orkar prestera i skolan resten av dagen. Mängden fisk eleverna la upp på tallriken motsvarade drygt hälften av vad samma åldersgrupp i Riksmaten åt under en vecka vilket visar på att skolmåltiderna bidrar avsevärt till det totala fiskintaget.

    Slutsats: Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor då inget av könen kommer upp i den rekommenderade mängden för fisk och energi. Inte heller finns det någon skillnad gällande grönsaker.

  • 225.
    Hagström, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Isitman, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Svårt och exakt, eller enkelt och ungefärligt?: En systematisk genomgång av valideringsstudier på prediktiva ekvationer jämfört med indirekt kalorimetri för bedömning av energibehov hos äldre kritiskt sjuka patienter2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier som jämfört prediktiva ekvationer med indirekt kalorimetri (IC) vid bedömning av energibehov hos äldre respektive hos kritiskt sjuka betonar vikten av att använda IC, då de flesta prediktiva ekvationer inte är anpassade efter dessa grupper. Vid frånvaro av IC är ekvationerna ett tids- och kostnadseffektivt alternativ. Dessa patientgrupper är högriskgrupper för undernäring respektive negativa konsekvenser av felnäring.

    Syfte: Undersöka huruvida prediktiva ekvationer för bedömning av energibehov hos äldre kritiskt sjuka personer kan utgöra ett substitut till IC, och i så fall vilka prediktiva ekvationer.

    Metodbeskrivning: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Sökorden som användes var critical* ill*, elderly, indirect calorimetry och equations. Inklusionskriterierna var äldre > 60 år, kritiskt sjuka patienter, IC som referensmetod och prediktiva ekvationer som indexmetod. Översiktsartiklar och metaanalyser exkluderades. Nio artiklar valdes ut och granskades enligt SBU:s “mall för kvalitetsgranskning av diagnostiska studier”, en artikel exkluderades i samband med detta. Evidensgradering gjordes utifrån GRADE-systemet för att bedöma evidensstyrkan av det samlade underlaget.

    Resultat: Resultaten visar på viss överensstämmelse mellan IC och två prediktiva ekvationer, beroende på BMI. De två ekvationer som stämde bäst överens var PSU(2003b) för BMI < 30 och BMI ≥ 45, och PSU(2010) för BMI ≥ 30. Evidensen är begränsad respektive måttlig.

    Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är för litet för att kunna svara på om ekvationerna kan ersätta indirekt kalorimetri. Fler studier som validerar PSU(2003b) och PSU(2010) behövs. Mätningar hos alla patienter överensstämde inte, varför IC bör fortsätta vara gold standard.

  • 226.
    Hagström, Naima
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sundin, Niina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Implementing and Adhering to the Specific Carbohydrate Diet: A Qualitative Study of the Experience of Children with Juvenile Idiopathic Arthritis2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: An increasing number of studies are pointing to the importance of nutrition in inflammatory joint disease. One current study in Sweden is investigating the clinical effects of the specific carbohydrate diet (SCD) in patients with juvenile idiopathic arthritis (JIA). Due to the restrictive nature of the diet, it might be challenging to follow. It is currently unclear how the SCD affects the daily lives of children with JIA.

    AIM: To describe how children with JIA experience implementing and adhering to the SCD.

    METHOD: Six children, aged 10-17 years, half females, with diagnosed JIA participated in semistructured interviews. By qualitative thematic analysis, themes were identified to describe their experience of daily life with the SCD.

    RESULT: Despite the daily challenges, the overall response to the SCD was positive. Three broad themes were identified: challenges, coping strategies and conditions for success. The challenges ranged from a lack of knowledge to social dilemmas when eating outside home, some of which decreased over time. However, compliance outside the home for adolescents remained problematic. Nevertheless, coping strategies, such as testing the limits and positive thinking, as well as high motivation and strong family support made the daily life manageable.

    CONCLUSION: The children experienced various challenges in their daily lives balancing them with different coping strategies and conditions for success. Despite the challenges, the participants felt positive about the SCD. To develop a more complete picture of the experience, additional studies will be needed, including the entire family's perspective.

  • 227.
    Hammarlund, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Extrem lågkolhydratkost ger fördelaktigt postprandiellt blodsockersvar hos individer med nedsatt glukostolerans2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) är en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mängd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.

    Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vägledning om kost vid diabetes och deras effekt på postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkänslighet (IGT) och en grupp friska individer.

    Material och metod: Fyra friska personer med en medelålder på 72 år och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelålder på 75 år och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika måltider från Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gånger under 120 minuter.

    Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvärdena var desamma för båda så blev variationen stor efter intagna måltider med högre topp- och slutvärden för gruppen IGT, vilket också resulterade i en större Area under kurvan (AUC). Uppmätta toppvärden kom också senare hos denna grupp. Skillnad mellan olika sorters måltider var större för gruppen IGT. Lågkolhydratkosterna exkluderade, så låg resterande tre måltiders toppvärden runt 9 mmol/l för friska, det vill säga även friska äldre verkar ha svårt att reglera blodsockret efter intag av en större mängd kolhydrater.

    Slutsats: Kolhydratmängden i den kost som vanligtvis rekommenderas för diabetiker leder till den största plasmaglukoshöjningen hos personer med IGT och friska. En kost med lägre andel kolhydrat kan ses som ett alternativ till den traditionella diabeteskosten för individer med nedsatt glukostolerans.

  • 228.
    Hammarqvist, Ann
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Carlsson, Eric
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Förmågan bland 11-åringar att identifiera grönsaker och frukt till utseende: En jämförelse i identifieringsförmåga och smakacceptans mellan könen2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Flertalet studier har pekat på att konsumtionen av grönsaker och frukt är för låg i Sverige men också i övriga Europa. Ökad konsumtion är starkt förknippad med minskad risk för välfärdssjukdomar såsom olika former av cancer och hjärt- kärlsjukdom. WHO uppskattar att cirka 2,8 procent av all världens dödsfall har en koppling till undermåligt intag av grönsaker och frukt. Kvinnor och flickor äter mer grönsaker och frukt än män och pojkar. Det finns forskning som tyder på att förmågan att identifiera grönsaker och frukt kan leda till ökad konsumtion.

    Syfte:

    Att undersöka 11- åriga flickor och pojkars förmåga att till utseende identifiera grönsaker och frukt samt smakacceptans för dessa.

    Material och metod:

    Studien genomfördes som en enkätundersökning med 13 frågor på 156 stycken 11-åringar från tre kommunala skolor i en medelstor svensk stad.

    Resultat:

    Eleverna identifierade i genomsnitt 8,6 av de 13 sorterna. Motsvarande siffra för enbartflickor var 9,2 och för pojkar 8,2. För smakacceptans hade eleverna i genomsnitt acceptans för 6,3 av de 13 sorterna. Motsvarande siffra för flickor var 7, och för pojkar 5,8. Det finns en korrelation mellan förmåga att identifiera och smakacceptans på + 0,36.

    Slutsats:

    Studien visade att 11-åringar kunde identifiera 66 procent av grönsaker och frukter till utseende. Flickor hade signifikant större förmåga att identifiera grönsaker och frukt än pojkar. Den visade även att flickor hade en signifikant högre smakacceptans för dessa sorter, samt att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan förmåga att identifiera och smakacceptans.nResultatet kan bidra till framtida arbete med att höja konsumtionen av grönsaker och fruktbland barn i Sverige.

  • 229.
    Hanhineva, Kati
    et al.
    Department of Clinical Nutrition, Institute of Public Health and Clinical Nutrition, University of Eastern Finland, Kuopio, Finland.
    Brunius, Carl
    Department of Food Science, Uppsala BioCenter, Swedish University of Argicultural Science, Uppsala, Sweden.
    Andersson, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Marklund, Matti
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism.
    Juvonen, Risto
    School of Pharmacy, University of Eastern Finland, Kuopio, Finland.
    Keski-Rahkonen, Pekka
    School of Pharmacy, University of Eastern Finland, Kuopio, Finland.
    Auriola, Seppo
    School of Pharmacy, University of Eastern Finland, Kuopio, Finland.
    Landberg, Rikard
    Department of Food Science, Uppsala BioCenter, Swedish University of Argicultural Science, Uppsala, Sweden.
    Discovery of urinary biomarkers of whole grain rye intake in free-living subjects using non-targeted LC-MS metabolite profiling2015Ingår i: Molecular Nutrition & Food Research, ISSN 1613-4125, E-ISSN 1613-4133, Vol. 59, nr 11, s. 2315-2325Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    SCOPE: Whole grain (WG) intake is associated with decreased risk of developing colorectal cancer, type 2 diabetes and cardiovascular disease and its comorbidities. However, the role of specific grains is unclear. Moreover, intake of specific WG is challenging to measure accurately with traditional dietary assessment methods. Our aim was to use non-targeted metabolite profiling to discover specific urinary biomarkers for WG rye to objectively reflect intake under free-living conditions.

    METHODS AND RESULTS: WG rye intake was estimated by weighed food records, and 24 h urine collections were analyzed by LC-MS. Multivariate modelling was undertaken by repeated double cross-validated partial least squares regression against reported WG rye intake, which correlated well with multivariate prediction estimates (r = 0.67-0.80, p<0.001), but not with intakes of WG wheat or oats. Hydroxyhydroxyphenyl acetamide (HHPA) sulfate, 3,5-dihydroxyphenylpropionic acid (DHPPA) sulfate, caffeic acid sulfate and hydroxyphenyl acetamide (HPAA) sulfate were among the 20 features which had the greatest potential as intake biomarkers of WG. In addition, three compounds exhibited MS/MS fragmentation of carnitine structures.

    CONCLUSION: With this non-targeted approach, we confirmed the specificity of alkylresorcinol metabolites as biomarkers for WG rye intake, but also discovered other compounds that should be evaluated as putative biomarkers in future studies.

  • 230.
    Harju, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Thulé, Mia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Livsmedelsval avseende närings- och energitäthet: en enkätbaserad undersökning gjord bland den motionstränande befolkningen i Uppsala2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan århundraden tillbaka har skillnader mellan män och kvinnors sociala status lett till en skillnad i närings- och energistatus mellan könen, där kvinnorna tenderar att konsumera en mer näringstät kost med lägre energiinnehåll medan männen tenderar att välja en mer energität kost med ett lägre näringsinnehåll. Genom ett livsmedelsfrekvensformulär med 28 livsmedel undersöktes livsmedelsvalet avseende närings- och energitäthet hos 43 respektive 53 motionstränade män och kvinnor i Uppsala. Ett näringsprofileringsindex togs fram som mätinstrument för att fastställa näringstätheten i enskilda livsmedel. Resultatet från studien visade att det inte existerade någon signifikant skillnad mellan könen avseende närings- och energitäthet baserat på livsmedelval. Både kvinnorna och männen översteg dessutom ett framräknat referensmedelvärde- och median för både näringstäthet samt energitäthet vilket antyder en ökad hälsomedvetenhet bland den motionstränade befolkningen. Resultatet skulle kunna styrka att könsidentifikation genom livsmedelval börjar försvinna, möjligtvis som en följd av en ökad jämställdhet i samhället.

  • 231.
    Hazir, Irmak Karademir
    et al.
    Middle E Tech Univ, Dept Sociol, Ankara, Turkey..
    Warde, Alan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Univ Manchester, Sociol, Sch Social Sci, Manchester M13 9PL, Lancs, England.;Manchesters Sustainable Consumpt Inst SCI, Manchester, Lancs, England.;Aalborg Univ, Aalborg, Denmark..
    The cultural omnivore thesis Methodological aspects of the debate2016Ingår i: Routledge International Handbook of the Sociology of Art and Culture, Routledge, 2016, s. 77-89Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 232.
    Hedblad, Robert
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Tonårskillars omtanke: Hemarbete som värdesymbol2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ”bör” vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ”manliga” stereotyper som står i motsats till ”kvinnliga” och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina. Sambandet mellan omtanke och hemarbete har uppmärksammats i tidigare forskning och används i detta arbete för att problematisera killars stereotypa roll. Syftet med undersökningen var att få insyn i hur killar tänker kring omtanke. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem tonårskillar framkom att dessa har starka känslor av omtanke och ömsesidighet, något som allt för sällan uppmärksammas i relation till rollen som kille. Slutsatsen är att debatten om jämställdhet och jämlikhet behöver nyanseras till att se personen bakom rollen och inte bara könet. Fastnar vi i polarisering missar vi människan och bidrar istället till vidare ojämlikhet. Genom att med elever i skolan se och arbeta med (köns)roller som etiketter som faktiskt motverkar personligt ansvar, och därmed också omtanke, kan vi tydligare förstå och förändra attityder och inställningar kring hemarbete och (familjens) relationer.

  • 233.
    Hedlund, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Jamil, Ranin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Perioperativ nutrition: Kännedom om och implementeringav sjukhusspecifika rutiner2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: God nutritionsstatus och adekvat nutrition före och efter kirurgi är viktigt för optimal återhämtning. Sjukhus har rutiner för hur nutritionen ska skötas perioperativt, och dessa implementeras av sjukvårdspersonal. Det finns dock hindrande och underlättande faktorer vid implementering.

    Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor och undersköterskor vid kirurgiska avdelningar på ett svenskt sjukhus känner till och använder dokumentet med instruktioner för rutiner kring perioperativ nutrition, och i synnerhet hur delen med kostregistreringar används. Ytterligare är syftet att ta reda på hindrande och underlättande faktorer för kostregistrering, och vem som anses ha ansvaret för nutritionsrutinerna.

    Metod: En kvantitativ webbaserad enkätundersökning utfördes och skickades via avdelningscheferna ut till sjuksköterskor samt undersköterskor på kirurgiska avdelningar på ett svenskt sjukhus. Svaren redovisades genom deskriptiv statistik.

    Resultat: Av sjukhusets 11 kirurgiska avdelningar deltog åtta. Enkäten skickades till 256 personer och 57 personer svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på 22 %. Deltagandet var ojämnt fördelat mellan avdelningarna. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna känner till det sjukhusspecifika dokumentet för perioperativ nutrition. Alla patienter på de kirurgiska avdelningarna kostregistreras inte, och många av respondenterna önskar mera utbildning i hur en kostregistrering ska utföras.

    Slutsats: Fler behöver informeras om dokumentet, hur det ska användas och vems ansvar det är att riktlinjerna följs. Tid och tydliga riktlinjer underlättar kostregistrering. Mer forskning behövs kring implementering av rutiner, särskilt vad gäller kostregistrering.

  • 234.
    Hedlund, Zandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Klimatmässig och näringsmässig betydelse av att ersätta mejeriprodukter med havrebaserade mjölkersättningsprodukter i skolmaten: En kvantitativ beräkningsstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Mejeriprodukter har historiskt sett haft en stor kulturell betydelse i det svenska samhället. Samtidigt har mejeriprodukter hög klimatpåverkan räknat i utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e) och utgör tillsammans med andra animaliska livsmedel majoriteten av den totala klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion.

    Syfte: Att undersöka betydelsen av att byta ut mejeriprodukter mot havrebaserade mjölkersättningsprodukter i skolmaten avseende klimatpåverkan respektive näringsvärde.

    Material och metod: Studien genomfördes genom beräkning av skolmatsedlar för totalt fyra veckor från en skola som serverade 300 portioner per dag. Matsedlarna näringsberäknades i sin helhet, mejeriprodukter kvantifierades och räknades om till CO2e. Samtliga mejeriprodukter utom hårdost ersattes sedan med havrebaserade mjölkersättningsprodukter och samma beräkningar genomfördes igen. Samtliga beräkningar gjordes inklusive samt exklusive måltidsdryck.

    Resultat: Studien visade att genom att byta ut alla mejeriprodukter utom hårdost mot havrebaserade mjölkersättningsprodukter i skolmåltiderna, minskade den aktuella skolan sin klimatpåverkan med totalt upp till 687 kg CO2e under given tidsperiod, en minskning med 59 % av mejeriprodukternas klimatpåverkan. Samtidigt förbättrades fettfördelningen genom högre andel fleromättade- och enkelomättade fettsyror samt lägre andel mättade fettsyror medan näringsvärdet i övrigt ej påverkades nämnvärt så länge berikad havredryck användes.

    Konklusion: Att byta ut mejeriprodukter mot havrebaserade mjölkersättningsprodukter vore ett effektivt sätt för att minska klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion hos elever i grundskolan.

  • 235.
    Hedman, Sanna
    et al.
    Department of Clinical Nutrition and dietetics, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Nydahl, Margaretha
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Faxén-Irving, Gerd
    Division of Clinical Geriatrics, department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute, Stockholm, Sweden.
    Individually prescribed diet is fundamental to optimize nutritional treatment in geriatric patients2016Ingår i: Clinical Nutrition, ISSN 0261-5614, E-ISSN 1532-1983, Vol. 35, nr 3, s. 692-698Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background & aims

    Malnutrition is a well-recognized problem in geriatric patients. Individually prescribed diet is fundamental to optimize nutritional treatment in geriatric patients. The objective of this study was to investigate routines regarding dietary prescriptions and monitoring of food intake in geriatric patients and to see how well the prescribed diet conforms to the patients' nutritional status and ability to eat. A further aim was to identify the most common reasons and factors interacting with patients not finishing a complete meal.

    Methods

    This study combines two methods using both qualitative and quantitative analysis. Patients (n = 43; 82.5 ± 7.5 yrs; 60% females) at four geriatric wards performed a two-day dietary record, assisted by a dietician. Nurses and assistant nurses at each ward participated in a semi-structured interview regarding prescription of diets and portion size for the patients.

    Results

    The prescribed diet differed significantly (P < 0.01) from a diet based upon the patient's nutritional status and ability to eat. Only 30% of the patients were prescribed an energy-enriched diet in contrast to 60% that was in need of it. The most common reason for not finishing the meal was lack of appetite. Diet prescription for the patient was based upon information about eating difficulties identified in the Mini Nutritional Assessment-Short Form (MNA-SF) at admission and the type of diet that was prescribed on a previous ward. Monitoring of the patients' food intake was described as a continuous process discussed daily between the staff.

    Conclusion

    Patients' nutritional status and to what extent they were able to eat a complete meal was not routinely considered when prescribing food and monitoring food intake in this study. By making use of this information the diet could be tailored to the patients' needs, thereby improving their nutritional treatment.

  • 236.
    Hedman, Sanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Svensson, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Rapporterat intag av folat och D-vitamin från kosten hos gravida kvinnor2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 237.
    Hellkvist, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Zetterström, Elin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Utbildning i livsmedelshygien gör skillnad: en kvantitativ studie om livsmedelshygien bland studenter vid universitet och högskolor i Sverige2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Matförgiftning är ett globalt problem relaterat till både hälsa och samhällsekonomi. En av orsakerna är bristande livsmedelshygien i de privata hushållen. Studier internationellt har uppmärksammat brister i kunskap, attityder och beteenden gällande livsmedelshygien bland universitetsstudenter. Studenter utgör inte en uttalad riskgrupp beträffande matförgiftning men kan tillhöra eller ansvara för sköra grupper. Enligt författarnas vetskap har ingen liknande studie tidigare utförts på studenter vid universitet och högskolor i hela Sverige.

    Syfte: Syftet var att undersöka kunskap, attityder och självrapporterat beteende beträffande livsmedelshygien hos universitet- och högskolestudenter i Sverige.

    Metod: Kvantitativ studiedesign med webbaserad enkät valdes som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades via sociala medier, mejl och via kontakter på högskolor och universitet.

    Resultat: Bland de 606 respondenterna (79,9 % var 18-30 år och 78,2 % kvinnor) var medelvärdet för antal rätt på kunskapsfrågorna 7,61 av 12. Antalet rätt skiljde sig signifikant beroende på rapporterad främsta kunskapskälla och självskattad kunskap. Utbildning i livsmedelshygien på gymnasial eller eftergymnasial nivå korrelerade med bättre kunskap i ämnet och det framkom en god uppfattning om den egna kunskapsnivån. Vidare uppgavs fler ofördelaktiga beteenden av dem med färre antal rätt på kunskapsfrågorna. Det framkom även att respondenternas attityder inte alltid gick i linje med det rapporterade beteendet.

    Slutsats: Utbildning i livsmedelshygien korrelerade med fler antal rätt på kunskapsfrågorna, vilket i sin tur indikerade ett säkrare självrapporterat beteende. Utbildning i livsmedelshygien skulle därför kunna främja mer fördelaktiga beteenden. Mer framtida forskning kring vad som påverkar beteenden efterlyses dock då kunskap och attityder inte verkar vara de enda avgörande faktorerna.

  • 238.
    Hellman, Amanda
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Hellstedt, Jessica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Matsvinn ur ett hushållsperspektiv: En kvantitativ studie om livsmedelsinköp i webbutik respektive fysisk livsmedelsbutik2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matsvinn är ett problem i hela livsmedelskedjan och existerar både på internationell och nationell nivå. Då hushållen står för den största mängden genererat matsvinn ville vi undersöka om olika sätt att handla på, påverkar mängden matsvinn genom att jämföra digital mathandel, som är ett nytt växande fenomen, mot att handla i fysisk livsmedelsbutik.

    Syfte: Syftet var att jämföra matsvinn mellan hushåll som handlar flest livsmedel digitalt på MatHem och hushåll som handlar flest livsmedel i fysisk livsmedelsbutik.

    Metod: Kvantitativ metod användes i form av en webbenkät med 13 frågor. Deltagarna bestod av två oberoende grupper som rekryterades via bekvämlighetsurval. Totalt deltog 124 individer. Insamlad data analyserades i SPSS genom Chi-två test och Fisher-Freeman-Halton Test (signifikansnivå 5%) samt via Microsoft Office Excel för Mac där diagram utarbetades.

    Resultat: Ingen signifikant skillnad i mängd matsvinn påvisades mellan grupperna i avseende på livsmedelskategorierna: Frukt (p=0,905), Grönsaker (p=0,146), Bröd (p=0,208), Pålägg (p=0,478), Mjölkprodukter (p=0,388), Ägg (p=0,334), Ej tillagat fisk/kött/kyckling (p=1,000), Dryck (p=0,311) samt Tillagad mat (p=0,979). 98,3% av respondenterna som handlar på MatHem Instämmer helt och Instämmer delvis att de planerar sina inköp i förväg i jämförelse mot respondenterna som handlar i fysisk livsmedelsbutik där 73,4% Instämmer helt eller Instämmer delvis. Fishers-Freeman-Halton Test visar en signifikant skillnad (p=0,000) mellan urvalsgrupperna. De vanligaste anledningarna till matsvinn i båda grupperna var Sparade bortglömda rester och Mögel/luktar/smakar illa. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan grupperna.

    Slutsats: Ingen signifikant skillnad påvisades i mängd matsvinn mellan urvalsgrupperna. Kunder från MatHem planerade dock sina inköp i signifikant högre grad än kunder i en fysisk livsmedelsbutik. Det fanns ingen signifikant skillnad gällande orsak till matsvinn.

  • 239.
    Hellmers Larsson, Catarina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning: Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med kronisk njursvikt har en hög risk för att drabbas av undernäring och risken är stor att njursjukas nutritionsstatus försämras vid varje vårdtillfälle. Tidig intervention är av avgörande betydelse. För att kunna identifiera patienter med behov av nutritionsstödjande åtgärder bör metoden för riskbedömning vara anpassad efter patientgruppen och de förutsättningar som finns på vårdavdelningen.

    Syfte: Studiens övergripande syfte är att jämföra två bedömningsmetoder för att undersöka vilken metod som med störst säkerhet kan identifiera ett lågt energiintag hos njursjuka patienter. Syftet är också att studera hur energi- och proteinintag korrelerar.

    Metod: Från patientjournaler inhämtas de obligatoriska parametrarna för riskbedömning och sammanvägs till bedömningen "Risk" eller" Ej risk" för undernäring enligt gällande riktlinjer (metod A). Till metod A läggs patientens skattning av aptitlöshet och gastrointestinala symptom (metod B). Chi 2-test används för att bedöma om skillnaden mellan metoderna är signifikant. Totalt energi- och proteinintag beräknas från data som samlats in med hjälp av mat- och vätskelista, 24h-recall och observation. Parametrarnas prognostiska förmåga avseende energiintag redovisas i procent och ett korrelationstest visar på förhållandet mellan energi- och proteinintag.

    Resultat: Metod B fångar fler patienter (15 av 20) och har högre tillförlitlighet (63 %) än metod A (13 av 20 samt 50 % tillförlitlighet) men skillnaden är inte signifikant. Det finns en korrelation mellan energi- och proteinintag och den är starkast bland dialyspatienterna. Proteinintaget är förhållandevis lågt (55 % av behov) jämfört med energiinatget (66 % av behov)

    Slutsats: Resultaten antyder, men kan med detta begränsade material inte bevisa, att en kompletterande bedömning, patientens skattning av aptitlöshet, ökar chansen att identifiera ett inadekvat födointag. Ett adekvat energiintag hos dialyspatienter kan dölja ett för lågt proteinintag, vilket talar för att kostregistreringar bör proteinberäknas på denna patientgrupp.

  • 240.
    Hill, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Vahlstedt, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    “Grismjölk finns det också, men det äter inte vi så ofta”: Vad förmedlar pedagoger till förskolebarn om mat, en observationsstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ​Barn kan lära sig goda matvanor tidigt och förskolepedagoger har en stor möjlighet att påverka inlärningen. Tidigare studier visar att pedagoger ibland känner sig osäkra över hur måltiden ska integreras i verksamheten och vad som ska förmedlas till barnen. 

    Syfte:​ Att undersöka vilken information kring mat och måltider pedagoger förmedlar till förskolebarn under lunch och mellanmål. 

    Metod och material: ​Data har samlats in genom 20 observationer på 13 pedagoger på en förskola under lunch och mellanmål under en vecka. Datan har därefter analyserats genom tematisk analys. En enkät angående pedagogernas utbildning delades också ut och visade att kost överlag inte ingått i pedagogernas utbildning men att de vidareutbildats via förskolan.

    Resultat: ​Fyra teman identifierades: ​kunskap om matens egenskaper och ursprung ​ (hur man äter vissa livsmedel och namn på livsmedel och maträtter), ​regler och normer kring måltiden, (uppförande vid matbordet), ​en grund för goda matvanor​ (mängden mat och variation på tallriken)​ ​ och​ kunskap med maten som hjälpmedel ​ (pedagogerna använde maten som ett pedagogiskt verktyg).

    Slutsats: ​Den information som förmedlades kan enligt tidigare litteratur främja hälsosamma kostvanor hos barnet och med fördel läras ut under pedagogisk måltid. Dock saknades information relaterad till främjande av hälsosamma kostvanor varför en mer komplett informationsförmedling förslagsvis bör vara målet vid kommande satsningar på informationsförmedling från pedagoger.

  • 241.
    Hjalmarsson, Theres
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Jansson, Elin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Blodsockersvar efter rekommenderade måltider vid diabetes: En jämförelse mellan Socialstyrelsens kostrekommendationer och postprandiellt blodglukossvar hos personer med diabetes typ II respektive friska2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.

    Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.

    Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.

    Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid. Analys gjordes av plasmaglukosstegringen för respektive måltid och grupp.

    Resultat: Större kolhydratandel visade på högre PPG, med undantag för kost med lågt GI. Måttlig lågkolhydratkost gav störst skillnad mellan grupperna. Vid faktiska värden sågs lägst resultat på samtliga mätvärden hos friska.

    Diskussion: Långtidsstudier visar på liknande effekter på HbA1c med positiva resultat för måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost.

    Slutsats: Mönster som kunde tydas var att ju lägre kolhydratinnehåll desto lägre PPG. Ett lägre GI visade på lägre PPG. Mer gynnsamt mönster sågs hos ID2 jämfört med friska vid intag av lågkolhydratkosterna.

  • 242. Holt, Christina
    et al.
    Nydahl, Margaretha
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Salt2014Ingår i: Livsmedelsvetenskap / [ed] Annica Nylander, Lena Jonsson, Ingela Marklinder och Margaretha Nydahl, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2:1, , s. 345-350s. 345-350Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 243.
    Holt, Stephanie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Sandberg Råhlander, Sophia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Konsumenters attityd till olika kvalitetsaspekter av vegetariska alternativ till köttfärs2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I takt med att befolkningsmängden i världen ökar har frågan väckts om huruvida jordens resurser ska räcka till att föda alla dess invånare. Alternativ till proteinkällor undersöks i olika länder och att ändra kostvanor från att vara omnivorer till att äta en mer växtbaserad diet, skulle kunna ha stora fördelar för jordens resurser och även hälsofördelar för individen. Vilka motiv som kan få denna omställning att ske har undersökts i tidigare studier.

    Syfte: Syftet var att undersöka konsumenters attityd till olika kvalitetsaspekter hos ett vegetariskt eller veganskt alternativ till köttfärs. Med en online-enkät med fasta svarsalternativ samlades svar in från 169 respondenter om vilka kvalitetsaspekter de värderar högt, samt viss demografisk data.

    Resultat: Resultatet visar att en produkt med hög sensorisk kvalitet, producerad i Sverige av svenska råvaror, utan tillsatt socker, med låg klimatpåverkan, som är ekologisk och lättlagad är egenskaper som konsumenter värderar högt. Fri från gluten, ägg, nötter, laktos/mjölk, soja eller baljväxter, är egenskaper på ett veganskt eller vegetariskt alternativ till köttfärs som inte är viktiga för respondenterna. Priset är inte heller helt avgörande för respondenterna i denna undersökning.

  • 244.
    Hummelgård, Eva
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Thufvesson, Hannah
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Kostråd om mättat fett och kolhydrater i samband med förhöjda blodfetter: En undersökning bland primärvårdsdietister2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nästan hälften av alla dödsfall i Sverige beror på aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar, där en riskfaktor är förhöjda blodfetter. I den vetenskapliga världen och media återfinns en diskussion om kostråd inom detta område. Hur det påverkar primärvårdsdietister och deras råd till patienter är intressant då de bör ge kostråd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Syfte: Att undersöka vilka kostråd gällande mättat fett och kolhydrater som primärvårdsdietister i dagsläget ger till patienter med förhöjda blodfetter samt om påverkan av media upplevs i detta sammanhang.

    Material och metod: Målgruppen var primärvårdsdietister och webbaserad enkätundersökning den tillämpade metoden.

    Resultat: Överlag ger primärvårdsdietisterna likartade råd till patienter. Generellt rekommenderas att minska intaget mättat fett och fiberfattiga kolhydratkällor och öka intaget fibrer. Hälften upplever att det inte finns skillnad mellan kokosfett och mättat fett från andra livsmedelskällor. Cirka 40 % känner viss osäkerhet kring kostråd vid förhöjda blodfetter och anger att de i någon utsträckning blir påverkade av media. Hela 60 % upplever att patienter ifrågasätter råd. Majoriteten ansåg sig uppdaterad inom vetenskaplig forskning men att det fanns lite eller ingen tid per vecka att göra detta på arbetsplatsen.

    Slutsats: I denna undersökning ger primärvårdsdietisterna snarlika råd om mättat fett och kolhydrater som liknar NNRs rekommendationer. Det är inte självklart hur man ställer sig till skillnad mellan mättat fett från kokos och annat mättat fett. Många dietister upplever sig i någon utsträckning påverkade av media, något som kan vara intressant att undersöka vidare.

  • 245.
    Hänni, Arvo
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism. Falun Cent Hosp, Dept Surg, Bariatr Clin, Falun, Sweden.
    Nilsen, Inger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap. Mora Hosp, Dept Surg, Mora, Sweden.
    Johansson, Hans-Erik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Geriatrik. Falun Cent Hosp, Dept Surg, Bariatr Clin, Falun, Sweden.
    Increased circulating magnesium concentrations after Roux-en-Y gastric bypass surgery in patients with type 2 diabetes2018Ingår i: Surgery for Obesity and Related Diseases, ISSN 1550-7289, E-ISSN 1878-7533, Vol. 14, nr 5, s. 576-582Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Low circulating magnesium concentrations predict cardiovascular and all-cause mortality in patients with type 2 diabetes (T2D). Epidemiologic and clinical studies have indicated lower extra- and intracellular magnesium concentrations in patients with diabetes.

    Objective: We aimed to describe alterations, if any, in circulating magnesium concentrations after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass surgery (LRYGB) in patients with obesity and T2D.

    Setting: Outpatient clinic of obesity and central hospital.

    Methods: Retrospective analysis of 1-year outcome of plasma magnesium (p-Mg) and glucometabolic status in all consecutive patients who underwent primary LRYGBP and who completed the follow-up visits, including biochemical test panels 6 and 12 months after surgery.

    Results: LRYGBP and complete follow-up visits were performed in 51 patients with T2D and 86 patients without T2D. All patients were given similar dietary advice and multivitamin and mineral supplementation after surgery. Before RYGB, the patients with T2D showed lower p-Mg compared with patients without T2D (.79 ± .06 mM and .82 ± .05 mM, respectively, P<.01). P-Mg was inversely correlated to fasting blood glucose and glycosylated hemoglobin levels. After surgery, mean p-Mg increased by 5.2% in the group with T2D compared with 1.4% in the patients without T2D (P<.01), ending at an equal level of .83 mM. The alterations in p-Mg were inversely related to the changes in fasting glucose and glycosylated hemoglobin concentrations.

    Conclusion: The lowered p-Mg associated with impaired glucometabolic status in patients with T2D was increased after LRYGBP, reaching similar concentrations as in patients without T2D.

  • 246.
    Håkansson, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Lindberg, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Matkassen – möjligheter och utmaningar: En kvalitativ studie om dietistens syn på hur tjänsten matkasse kan påverka människors matvanor2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Matkassen introducerades i Sverige 2007. Konceptet går ut på att leverera en färdigpackad matkasse med tillhörande recept till konsumenten. En litteratursökning har visat att det finns få studier om dietistens syn på matkassens påverkan på matvanor. Att främja hälsosamma matvanor är en komplex process och att bedöma märkning av livsmedel är en utmaning för konsumenter, i synnerhet de med begränsad kostlitteracitet. Därför är dietistens syn på hur tjänsten matkasse marknadsförs även en viktig aspekt att undersöka.

    Syfte: Att undersöka dietistens syn på hur tjänsten matkasse och dess innehåll kan påverka människors matvanor. Frågeställningar kopplat till receptets roll, marknadsföringen och konsumentens matlagningskunskaper undersöktes.   

    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma dietister. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Två teman identifierades under analysarbetet, matkassens koncept och kostlitteracitet. Matkassen kan påverka kostintaget genom större livsmedelsvariation och fungera som ett pedagogiskt redskap för att lära sig matlagning. Dietisterna ställde sig positiva till att en dietist har bidragit till utformandet av matkassens innehåll men anmärkte på att matkassarna i en del fall marknadsförs med vilseledande information, t.ex genom att E-nummer framställs som skadligt eller ohälsosamt.

    Slutsats: Dietisterna fann positiva och negativa aspekter av tjänsten matkasse och dess påverkan på matvanor. Matkassen kan fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel för att främja intresse och kunskap om matlagning. Det finns möjlighet att utöka dietistens roll och arbeta förebyggande genom samarbete med matkasseföretagen, men en låg nivå av kostlitteracitet hos konsumenter utgör en utmaning för framtidens dietister.

  • 247.
    Höglund, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Ljungberg, Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Strandberg, Ludvig
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Småbarnsföräldrars kunskaper om och inställningar till livsmedelstillsatser: En webbenkätstudie bland föräldrar till barn mellan 0-6 år2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Livsmedelstillsatser är ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne i dagens samhälle. Konsumenter efterfrågar naturliga produkter och ingredienser utan tillsatser men vill samtidigt erbjudas tillgängliga, tilltalande produkter med lång hållbarhet. Sparsam mängd forskning kring ämnet bland föräldrar till barn 0-6 år avgjorde att undersöka just denna målgrupp.

    Syfte: Syftet var att undersöka småbarnsföräldrars kunskaper om och inställningar till livsmedelstillsatser.

    Metod: En webbaserad enkät distribuerades till föräldrar i fyra olika Facebook-grupper samt via författarnas egna profiler på sociala plattformen Facebook. Enkäten utformades i programmet Google Forms och bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ som undersökte respondenternas kunskaper och inställningar till livsmedelstillsatser, samt kommentarsfält till vissa frågor.

    Resultat: Totalt deltog 149 föräldrar i studien. Mer än två tredjedelar av totala antalet respondenter hade en något negativ eller negativ inställning till livsmedelstillsatser generellt. Ingen av respondenterna angav positiv som generell inställning till livsmedelstillsatser. Till tillsatgrupperna sötningsmedel och färgämnen uppvisade respondenterna mest negativ inställning. 60 % av respondenterna hade bristande kunskap, 39 % god kunskap och 1 % mycket god kunskap. Kunskapsnivån varierade överlag, trots att statliga myndigheter (t.ex. Livsmedelsverket) utgjorde huvudkälla för information hos majoriteten av respondenterna. Ett Chi-två test påvisade ingen korrelation mellan högre självskattad kunskap och bättre inställning. Ett Kruskal-Wallis test påvisade inte att högre självskattad kunskap gav högre kunskapspoäng.

    Slutsats: Respondenterna uppvisade övervägande negativ inställning till livsmedelstillsatser och varierande kunskaper, vilket kan indikera att kommunikation av information kring ämnet till småbarnsföräldrar behövs.

  • 248.
    Höijer, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Contested Food: The Construction of Home and Consumer Studies as a Cultural Space2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Education about and for the home has been part of the Swedish education system for over one hundred years, and Home and Consumer Studies (HCS) has been compulsory for all pupils since the common nine-year school system was introduced in 1962. For all this time food has been a central theme, however we know very little of what food means in this context. The aim of this thesis was to seek to understand the construction of food in HCS. This thesis consists of four papers that explore food in HCS from the perspective of teachers and pupils, the role of the classroom and how food in HCS is part of a larger cultural context. Observations and focus group interviews were used to collect data. The material consists of field notes from 13 days in three HCS classrooms and transcripts of focus group interviews with 25 HCS-teachers and 20 pupils. The analytical methods used were based on social constructionist assumptions which were supplemented by theories on culture, space and spatiality. Results show that teachers constructed both pupils’ homes and society in general as deficient in relation to health. Their role, as public health commissioners, was to educate pupils about food on issues such as health and sustainability. Pupils relied on their personal experiences from home to make sense of food in HCS. To them, home was the authentic place for food where everyday life took place. Food in HCS on the other hand was de-authenticised and sometimes hard to make sense of. This meant that there was a limited shared understanding between pupils and teachers. A spatial analysis of the HCS classroom as a learning space for food showed that past ideologies and traditional power geometries were built into the physical layout and social relationships constructing the room. Food in HCS was found to reflect cultural values of the surrounding society at the same time as a specific HCS cuisine emerged. Food in HCS was thus constructed as contested in interaction between food, pupils, teachers and classroom as well as in relation to a wider context. 

    Delarbeten
    1. 'Food with a purpose': Home Economics teachers' construction of food and home
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>'Food with a purpose': Home Economics teachers' construction of food and home
    2011 (Engelska)Ingår i: International Journal of Consumer Studies, ISSN 1470-6423, E-ISSN 1470-6431, Vol. 35, nr 5, s. 514-519Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Food and home are central issues in the Home Economics curriculum. The aim of the present paper was to explore how Home Economics teachers make sense of and manage being teachers in this particular subject and how they talk about food and home. This was achieved by conducting four focus groups with 25 participants, 23 women and two men, all with experience from working as Home Economics teachers. Participants were recruited from all over Sweden through emails. The data analysis was conducted in three steps and was guided by social constructionist theory. The main findings were the themes of Home Economics as food with a purpose, teachers with a public health commission, the fostering teacher, tangible cooking and the deficient home. The results show that Home Economics is constructed as a site for 'proper knowledge' about food in relation to a 'deficient home'. Food in Home Economics was thus constructed as having a purpose.

    Nyckelord
    Home Economics, teachers, constructionism, food, home
    Nationell ämneskategori
    Samhällsvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-158155 (URN)10.1111/j.1470-6431.2011.01014.x (DOI)000293749800005 ()
    Tillgänglig från: 2011-09-05 Skapad: 2011-09-01 Senast uppdaterad: 2017-12-08Bibliografiskt granskad
    2. Fake food: Swedish pupils meaning-making of home economics
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fake food: Swedish pupils meaning-making of home economics
    (Engelska)Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Submitted
    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-194714 (URN)
    Tillgänglig från: 2013-02-18 Skapad: 2013-02-18 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
    3. Learning space for food: exploring three Home Economics classrooms
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Learning space for food: exploring three Home Economics classrooms
    2013 (Engelska)Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 21, nr 3, s. 449-469Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    Studies on children’s learning about food commonly focus on socialisation within a temporal perspective taking an interest in linear and developmental issues, where the home is assumed as the primary place for learning food skills that should be deepened through education in Home Economics. Home Economics concern topics that are related to our private domestic life but education takes place in the public setting of school which indicates that here is a tension built into the subject. This article explores how a classroom can be understood and explored beyond a temporal framework when studying children’s learning about food in Home Economics. Observations from three Swedish Home Economics classrooms are explored with a spatial perspective concerning material, network and power aspects. A spatial perspective makes the challenges of Home Economics visible which can aid in further development of professional methods for teaching about food.

    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-194716 (URN)10.1080/14681366.2013.809374 (DOI)
    Tillgänglig från: 2013-02-18 Skapad: 2013-02-18 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
    4. The role of food selection in Swedish Home Economics: the educational visions and cultural meaning
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The role of food selection in Swedish Home Economics: the educational visions and cultural meaning
    2014 (Engelska)Ingår i: Ecology of Food and Nutrition, ISSN 0367-0244, E-ISSN 1543-5237, Vol. 53, nr 5, s. 484-502Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    This article explores foods talked about and chosen in the education of Swedish Home Economics as a relationship between structural processes and agency. Three data sets from observations and focus group interviews with teachers and students were analyzed for food classifications. These were related to a culinary triangle of contradictions, showing factors of identity, convenience and responsibility. Results show that foods talked about and chosen by teachers and students were reflections of dominant cultural values. Results also indicate that teachers had more agency than students, but that the choices they made were framed by educational visions and cultural values.

    Nationell ämneskategori
    Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap Annan samhällsvetenskap
    Forskningsämne
    Kostvetenskap
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-202694 (URN)10.1080/03670244.2013.870072 (DOI)000340493700002 ()
    Tillgänglig från: 2013-06-25 Skapad: 2013-06-25 Senast uppdaterad: 2018-01-11Bibliografiskt granskad
  • 249.
    Höijer, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Cooking in school: to explore and express meaning2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to exemplify a way of thinking about what happens in the Home and Consumer Studies (HCS) classroom that can work as a professional empowering tool for teachers.

    Data was collected with participant observations in HCS classrooms in two Swedish schools. Observations were made in 22 HCS classes. There was totally 104 boys and 134 girls observed, a total of 33 hours was spent in the classrooms. Detailed field notes were taken during the observations, recording the activities in the classroom. In a three step process, the field notes were developed into a biographical text. This material was read through several times and themes were identified and sorted with the help of a text analysis software, groups of examples within each theme were created and extractions were made. A detailed analysis framed by the philosophies of Dewey and Vygotsky followed, employing concepts of meaning, transaction, habituation, mediating tools, appropriation and internalization. The analysis suggests that students both explore and express meaning as they cook together in the classroom and this can be utilized as a way of thinking about the activities in the classroom. To be able to teach for e.g. sustainability, it is important to understand the students’ meaning-making processes in the HCS classroom as the students’ exploring can be guided by the teacher to further develop knowledge within required areas.

  • 250.
    Höijer, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för kostvetenskap.
    Etnografi i traditionernas gränsland2009Ingår i: KULTUR~NATUR: Konferens för kulturstudier i Sverige, Norrköping, 15–17 juni 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
2345678 201 - 250 av 637
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf