Multinational corporations are active in a complex global society, embedded in a web of different cultures and varying perceptions. Distant markets constitute challenging discrepancies that are a demanding process to bridge, but nevertheless some of these markets are critical for the future success of corporations. Perhaps the most opportunity rich and desired market for global actors is China, where the economical progression has been impressive and is expected to continue to progress incredibly fast in the coming years. With a concentration of the world’s leading actors, all in the search for a continuing future success, attention from head offices is disproportionally distributed to China in order to support the local subsidiaries. A relevant question here is if attention without presence is enough? Understanding the size and growth pace is one thing, which can be done from a distance, but understanding the people, the governing bodies, and the culture is another. And what are the consequences of disproportionally distributing a limited amount of central attention for the less prioritized regions? These tricky questions are creating a managerial puzzle for multinational corporations to solve, and a prerequisite for doing this is through a sufficient amount of knowledge. An increasingly used method in these situations is to use intermediaries in form of consultants that have the experience and knowledge to mediate meanings from the corporation to the target audience. So how do these challenges take shape in a specific case for a multinational corporation and how are the challenges handled in the view from representatives from the corporation and consultants?

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR-arbete och finansiell prestation i Sverige, mätt i lönsamhet (ROA) och företagsvärde (Tobins q). Studien består av 200 observationer som utgörs av svenska bolag på Stockholmsbörsens Large-, Mid-, och Small-cap listor mellan åren 2012-2016. För att estimera företags CSR-arbete används måttet ESG från Thomson Reuters ESG Score. Studien genomför en multipel regressionsanalys som kontrollerar för variablerna storlek, risk, branschtillhörighet och år. Resultatet visar ett statistiskt signifikant negativt samband mellan såväl CSR-arbete och lönsamhet, som CSR-arbete och företagsvärde. Resultatet bidrar till ökad förståelse för CSR-arbete och finansiell prestation på den svenska marknaden. Framtida forskning kan med fördel undersöka möjligheten att finna gemensamma  mått för att studera sambandet mellan CSR och finansiell prestation, vilket skulle göra framtida studier mer jämförbara.  

The interest in the concept of corporate reputation is growing. Prior research has recurrently shown that a good corporate reputation has a positive relation to organisational performance and gives organisations competitive advantages. Because of this, understanding the antecedents and how to manage corporate reputation is important. The industry of PR consultancies has grown on the Swedish market over the last decades and their services offered aims to help organisations with their communicative efforts. The purpose of this study is to examine how the work of PR consultants relates to their clients’ corporate reputation. The empirical findings are based on qualitative interviews to get a deeper understanding of the services provided by PR consultants. In the analysis the interviewees’ understanding the concept of corporate reputation is linked to a theoretical background of the antecedents and management of corporate reputation.  In our conclusions we propose that the PR consultants’ work, seeking to affect the comprehension of stakeholders’ minds about organisations through corporate messages, also relates to the forming of corporate reputation.

Vår slutsats är att både Electrolux och Leaf använder sig av en kombination av standardisering och anpassning i sin europeiska marknadsföring. Electrolux använder sig emellertid av standardisering i större utsträckning än Leaf. Detta beror till stor del på de behov produkterna tillgodoser. Andra faktorerna har också en viss betydelse, i synnerhet organisationsstruktur och i vilket stadium i produktlivscykeln som produkterna befinner sig.

Due to the digitalization era and challenges faced by the healthcare sector, Medical Information Systems are now being extensively used at hospitals. The implementation of the systems is a complex task which entails a need for careful considerations from a managerial view, since the main purpose with implementing the systems is for managerial control. One of the things management should consider is the professional aspect. The nursing profession is a highly specific one, and this could implicate special considerations.

The aim of this master’s thesis is to take on a sociotechnical approach towards the implementation of Medical Information Systems and investigate how the nursing profession is affecting the implementation process, and what it may implicate for hospital management. To answer the research question a qualitative approach has been chosen. The empirical data has been gathered through semi-structured interviews with nurses from the case organization.

The result implies that the nursing profession have a substantial impact on the implementation process. Instead of embracing the instructions and support offered by management, the nurses develop their own way of working within the system.

Humankapital har fått en ökad uppmärksamhet och särskilt inom kunskapsbaserade företag där nyckelpersoner anses utgöra en viktig resurs som skapar ett högt värde. Employee retention innebär strategier för hur företag arbetar för att behålla medarbetare vilket i tidigare forskning visats ha ett samband med job satisfaction. Denna studie syftar till att undersöka hur företag i revisionsbranschen ser på nyckelpersoner och hur de praktiskt arbetar för att behålla dem. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts på de fyra största revisionsbyråerna i Uppsala. En utmärkande slutsats är att inom revisionsbranschen utgörs definitionen av nyckelpersoner till stor del av personliga egenskaper. Övriga slutsatser förklarar en differentiering i metoder gällande främst lön och utvecklingsmöjligheter för att behålla nyckelpersoner. Företagen prioriterar olika metoder där särskilt utvecklingsmöjligheter och goda relationer anses vara viktigt. Vilka metoder som sammanfaller som lyckosamma konstateras till viss del bero på vilken hierarkisk nivå nyckelpersonen befinner sig på, vilket är något som företagen tycks bemöta i sitt arbete med employee retention.

Sättet som el konsumeras och produceras i Sverige och i världen kommer att ändras de kommande årtiondena. En mer variabel elproduktion ska integreras i vår energimix samtidigt som ett användande av exempelvis elbilar kommer att ändra vårt konsumtionsmönster. För att möjliggöra denna förändring kommer nya krav att ställas på elnätet, vilket utgör länken mellan produktion och konsumtion.

Eftersom elnät i Sverige är naturliga monopol måste elnätsbolagen regleras för att kunderna inte ska riskera att bli utnyttjade. Idag är det Energimarknadsinspektionen (Ei) som avgör hur mycket varje elnätsbolag får fakturera sina kunder. Det gör de via den så kallade intäktsramen. Intäktsramen är ett tak för hur mycket elnätsbolagen får ta betalt av sina kunder. Dock är många elnätsbolag i Sverige kommun- eller medlemsägda, vilket gör att deras huvudsakliga mål inte är att maximera vinsten. Dessa företag strävar alltså inte efter att utnyttja hela intäktsramen. Samtidigt finns det elnätsbolag som aktivt arbetar för att maximera vinsten. En följd av detta är att elnätskostnaderna varierar beroende på var man är lokaliserad i landet och vilket elnätsbolag man är hänvisad till. En tanke med intäktsramen är att den ska påverka hur elnätsbolagen väljer att investera. Det finns exempelvis incitament i intäktsramen som gör att elnätsbolagens vinst kan bli högre om de utnyttjar elnätet effektivt.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda vad som triggar eller motverkar investeringar för elnätsbolag som inte påverkas av intäktsramen i så stor utsträckning. Genom att undersöka två elnätsbolag, varav ett är kommunägt och det andra är medlemsägt, är målet att få en förståelse för deras syn på dagens reglering och hur de arbetar med investeringar. För att uppnå detta har intervjuer genomförts med de två vd:arna för de båda elnätsbolagen. Intervjun har kompletterats med rapporter från bland annat myndigheter och intresseorganisationer.

Studien påvisar att det fanns en tydlig samstämmighet i hur investeringar i elnätet görs hos de båda elnätsbolagen. Elnätsbolagen utgår dels från underhållsplaner som finns upprättade för elnäten, men också från regelbundna besiktningar av elnäten. En plan för vilka investeringar som ska göras det kommande året klubbas igenom varje år. Elnätsbolagens strategi för investeringar och tankar om hur deras verksamheter ska drivas är alltså inte något som har påverkats av förändringarna som skett med olika regleringsmodeller. Dock kan det förslag rörande en sänkt intäktsram, vilken kommer att träda i kraft år 2020, få en påverkan för hur de båda elnätsbolagen väljer att göra investeringar.

En idrottsförenings ekonomi är idag avgörande för hur den sportsliga verksamheten kan bedrivas. Många föreningar måste jobba hårt för att få verksamheten att gå runt. Ett sätt att arbeta på för att få in pengar är att locka företag att sponsra verksamheten.

Denna studie ställer upp en hypotes för Uppsalaidrotten om ett linjärt samband mellan föreningarnas synlighet hos publik och i media gentemot deras sponsringsintäkter. Studien undersöker sedan om denna hypotes stämmer genom att studera tre idrottsföreningar valda utefter deras synlighet i media och hos publik samt tre företag som sponsrar Uppsalaidrotten. Den insamlade informationen har analyserats med hjälp av en analysmodell baserat på teorier om sponsring. Detta har gett studien en möjlighet att identifiera sponsringens typ och anledningar till sponsringen samt idrottsföreningars arbetssätt.

Studien visar att hypotesen stämmer till viss del; föreningarnas synlighet hos publik och i media är den viktigaste faktorn men inte den enda som påverkar. Idrottsföreningarnas företagsnätverk är också en betydande faktor vilket blir tydligt om man ser till föreningarnas satsningar på företagsnätverken.

This thesis investigated how information on a firm’s website presented with richmedia employee testimonials differs compared to a poor media descriptioncommunicating the same content in its ability to positively influence potential jobseekersperceptions about a firms employer brand values, in particular social valuedue to its potential in differentiation. A problem was identified being that firms areexperiencing difficulties with communicating social value of the firm to potential jobseekers. The authors used a mixed-method research design containing explorativeexpert interviews, an explanatory experiment where potential job-seekers wereexposed to two different versions of a firms’ website (one containing rich mediaemployee testimonial, and one containing a written text description of the samecontent), and a number of focus groups with the aim to further explain the findingsfrom the experiment.

The findings indicate that rich media employee testimonials embedded in afirm's website increase potential job-seekers perceptions about a firm in terms of bothsocial value and identification with the firm. These findings suggest that firms shouldconsider using rich media employee testimonials on their career websites as analternative to the more commonly used poor media written descriptions.

Många studier undersöker om det finns ett samband mellan förvärvande bolags förvärvsfrekvens och dess aktieavkastning. Å ena sidan belyser Drapers och Paudyals (2006) studie att företagsförvärv är en framgångsrik investeringsstrategi, givet att företaget investerar i privata bolag. Å andra sidan redogör Ismail (2008) för att serieförvärvande bolag i större utsträckning erhåller en lägre avkastning än organiskt växande bolag. Dessa motstridiga studier indikerar att det finns ett behov av att undersöka om förvärvsfrekvensen inverkar på bolags aktieavkastning. Om så är fallet är det även intressant att studera om detta samband är positivt eller negativt. Studiens hypoteser baseras på tidigare forskning, vilka författarna till övervägande del finner tala för att organiskt växande bolag genererar en högre avkastning än serieförvärvande bolag (Fuller, Netter och Stegemoller, 2002; Laamanen och Keil, 2008; Ismail, 2008).

I denna uppsats studeras de högst kapitaliserade bolagen, vars aktier är noterade på de största aktiemarknaderna i nordvästra Europa. Bolagen delas upp i portföljer efter dess förvärvsfrekvens, värdering och storlek. Studien sammanställer och analyserar om och hur den faktiska och den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan bolag med låg respektive hög förvärvsfrekvens.

Givet att det råder en hög proportion av privata förvärv, och en mindre andel publika förvärv, dras slutsatsen att det för lågt värderade bolag finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning. Resultatet visar även att detta samband är positivt, trots att en kort tidshorisont studeras. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att det finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning för högt värderade bolag. 

A1160

Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?

Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.

Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.

Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuer

Resultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK. FTK:s uppgifter är dock inte tydligt definierade, och motstridiga krav ställs på organisationen. Detta gör det svårt att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisationsstruktur för FTK.

Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?

Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige. I samband med fusionen presenterade Astra och Zeneca en gemensam Pro Forma redovisning om vad den tilltänkta fusionen, baserad på bland annat respektive bolags då aktuella försäljningssiffror, skulle ge för gemensam marknadsposition. Vi har i vår uppsats studerat AstraZenecas marknadsutveckling under fem år efter fusionen. Frågan är om det fusionerade bolagen uppnådde de förutsagda marknadspositionerna som förutspåtts i Pro Forma redovisningen.

Undersökningen av AstraZenecas utveckling avseende marknadsandelar samt marknadsposition på företagets viktigaste marknader visar att det som företaget i förhand redovisat i Pro Forma redovisningen ej har lyckats bibehållas. Ett undantag är den amerikanska marknaden där företaget har lyckats förstärka sin marknadsposition efter fusionen.

Vår undersökning visar att uppnådda synergieffekter inte nödvändigtvis uppväger AstraZenecas förlorade marknadsandelar efter fusionen.

Revisorsbranschen har under senare år kantats av en rad stora skandaler vilket lett till ett bristande förtroende för revisorer. Det har sedan 1970-talet flitigt diskuterats om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och övriga intressenter, det vill säga om revisorerna och intressenterna har olika uppfattning om vad revisorn ska prestera. Flertalet studier tyder på att ett förväntningsgap existerar och att revisorns roll är svår att förstå. Att revisorn har att följa ett omfattande nätverk av regler och standarder tros vara en bidragande faktor till detta. Denna uppsats syftar till att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i svensk rättspraxis. För att studera detta har rättsfall samt disciplinärenden mot revisorer, vars handlande har ifrågasatts, studerats. Dessa analyserades mot en analysmodell som utformats genom att dela upp revisorsyrket i kategorierna revisorns kunskap, revisorns roll och generell inställning mot professionen. Slutsatsen visar att det finns ett glapp avseende vad revisorn presterat och domstolens samt Revisorsnämndens bedömning avseende samtliga kategorier och förväntningsgapet avseende revisorns prestation och rättskiparens uppfattning anses omfattande.

Det blir allt vanligare att ett företags framgång beror av sådana processer och egenskaper som är unika för varje organisation och som inte är kopierbara för andra. HR-funktionens kan spela en viktig roll i strävan efter framgång, och funktionens arbetsuppgifter har därför i många företag kommit att förändras mot uppgifter där strategi och externfokuserade kompetenser styr. En sådan förändring kallas för en transformation och resultatet kallar vi andra generationens HR.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för om och hur kraven på det formella ledarskapet inom HR i termer av att planera, strukturera, kontrollera och leda påverkas av de förändrade kompetenskrav som ställs på medarbetarna efter en övergång från första till andra generationens HR. Då ökade kompetenskrav ställs på HR-funktionen borde även kraven på HRchefen förändras efter en transformation. För att ta reda på om så är fallet har vi utgått från litteraturen och teorier om kompetenser och ledarskap, och vidare sökt bekräfta dessa genom en intervju med en manager inom Human Performance på Accenture, som har stor praktisk kunskap inom HR-t (Human Resource transformation).

Resultatet blir ett konstaterande att kraven på det formella ledarskapet är större i en andra generationens HR-funktion. Den största förändringen ligger i ett ökat krav på den formella ledaren att leda.

Podcast är ett format som blivit mer utbredd de senaste åren och har utvecklats till att bli en marknadsföringskanal för företag. En av Sveriges största, Alex & Sigge, förväntades omsätta upp till 15 miljoner kronor år 2016 på reklamintäkter. Varför och hur företag marknadsförs i podcasts är ett begränsat område och studien syftar därför till att bidra med en insikt och förståelse genom att undersöka hur och varför företag utvecklar sin varumärkesidentitet genom en podcast. Studien är av kvalitativ karaktär med personliga intervjuer på fyra företag. Den baseras på Kapferers (2004) identitetsprisma och Blombäck och Ramirez-Pasillas (2012) formationsprocesser. Resultatet visar att företagen främst tagit genomtänkta beslut vid utvecklingen av varumärkesidentiteten med syftet att stärka positionen på marknaden. 

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiska

investeringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört en

fallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat på

Stockholmsbörsens lista för medelstora bolag.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering av

strategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- och

samfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att ge

förslag på vidare forskning.

Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansiering

av strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I Home

Properties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-off

modellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering. Anledningen är delvis att

Home Properties strävar efter ett soliditetsmål för att åstadkomma en optimal kapitalstruktur

vilket inte överensstämmer med pecking order teorin.

Home Properties val av finansiering kan inte helt och hållet förklaras av vare sig pecking

order teorin, static trade-off modellen eller Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.

Efter utförd fallstudie kan vi konstatera att Home Properties vid finansiering av strategiska

investeringar i regel vänder sig till (1) särfinansiering (2) internt kapital (3) gemensamt

låneutrymme och (4) nytt eget kapital/ lån/ hybrid. En viktig förutsättning för denna ordnings

giltighet är att soliditetsmålet inte störs långsiktigt.

Företag handlar emellanåt ansvarslöst gällande miljömässiga och sociala aspekter vilket skapar reaktioner hos intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier på den amerikanska aktiemarknaden har funnit att aktiekursen påverkas negativt vid offentliggörandet av ansvarslösa handlingar. Syftet med studien är att undersöka huruvida offentliggörande av ansvarslösa handlingar, gällande miljööverträdelser och sociala överträdelser, har en direkt negativ effekt på aktiekursen för företag på den svenska aktiemarknaden samt se om det finns en fördröjd effekt av reaktionen. Studien bidrar således med ett svenskt perspektiv men även med forskning om den fördröjda effekten gällande miljömässiga och sociala överträdelser vilket det saknas forskning om idag. För att kartlägga effekten genomförs en eventstudie och för att testa signifikansen tillämpas ett z-test. Resultaten indikerar att aktiekursen påverkas negativt vid eventdagen men är inte av statistisk signifikans vilket gör att inga säkra slutsatser kan dras. Däremot finner studien belägg för att det finns en fördröjd negativ effekt av offentliggörandet.