uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 2121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Boberg, Ebba
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hansson, Mathilda
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jämförelse av självskattning hos patienter med diabetes typ 2 före och efter en dagvårdsvecka2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to compare how patients with diabetes type 2 self-estimate their self-consciousness, problem identification, stress management and the willingness to change before and after a daycare week. The aim was also to compare if the value on HbA1c have changed after the daycare week compared to before.

    Method: A total of 60 patients who recived offer to participate in a daycare week at a clinic on a university hospital in Sweden. Patients replied a form (SWE-DES-SF-10) before (n=60) and three months after (n=35) the daycare week. They also left a blood sample for HbA1c before (n=60) and three months after (n=42) the daycare week. The forms and HbA1c-values were analyzed using wilcoxon´s signed-rank test and paired t-test.

     

    Results: After the daycare week estimated the participating patiens their self-consciousness and problem identification higher than before the daycare week. The value on HbA1c had reduced after the daycare week compared to before.

     

    Conclusions: A daycare week for patients with diabetes type 2 may affect patients´ self-consciousness and their ability to identify problems and therefore increase their ability to manage their disease.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Boberg, Pia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Koo Clavensjö, Tracey
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    M-hälsa (mHealth) som en integrerad del i hälso- och sjukvården inom kardiovaskulärsjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    Cardiovascular disease is the leading cause of death globally. Today's initiatives regarding prevention and treatment of cardiovascular disease still have unmet needs and improvement potential. One important and relevant part for the health care is to adapt to today's living habits. Digitalization has become a natural part in society and integration in health care is ongoing through so called eHealth. mHealth, which provides health care and prevention remotely, is a part of eHealth. The development of mHealth in health care has intensified and with increasing demands, that it is evidence-based.

    Aim

    Through a literature study, investigate the evidence of mHealth and how mHealth can influence risk factors in the treatment of cardiovascular disease.

    Method

    A descriptive literature study with a systematic approach that included 15 articles in total and all were randomized controlled trials.

    Results

    This literature study showed that motivational focused text message, by using mobile phone or smartphone, was the type of mHealth that was primarily used and was the most effective in influencing risk factors for cardiovascular disease. BMI, unhealthy diet and lack of exercise were the risk factors that were influenced primarily. Information about required resources for implementation of mHealth was not found.

    Conclusion

    mHealth as an integrated part of health care for cardiovascular disease provides advantages as it has shown effects on influential risk factors for cardiovascular disease. This, through text messages of motivational nature to a mobile phone or smartphone. mHealth should be considered in everything that is linked to health care and particularly within cardiovascular disease.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Bodin, Erika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård.
    Dyvik, Hanna
    Psykiska vårdbehov hos intensivvårdspatienten -en utmaning för vårdpersonalen att bemöta och tillgodose.: - En narrativ syntes av kvalitativa artiklar2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning befinner sig i en särskilt utsatt situation då patienten är allvarligt sjuk eller skadad. Patienterna har och upplever vårdbehov som vårdpersonalens uppgift är att identifiera och tillgodose. Att inte ha förmåga att förmedla sina vårdbehov gör patienterna sårbara och vårdbehoven som patienten värdesätter kan inte tillgodoses.

    Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vilka vårdbehov patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning upplevt och undersöka om vårdbehoven tillgodosågs under vårdtiden.

    Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deskriptiv design baserades på 21 vetenskapliga artiklar som sedan sammanställdes till en narrativ syntes.

    Resultat: Resultatet visar att patienterna under sin intensivvårdstid upplevde både psykiska och fysiska behov. Patienterna uttryckte ett stort behov av mänsklig kontakt och anhöriga tillgodosåg främst det behovet. Att inte kunna uttrycka sig verbalt var ett stort hinder för patienterna som uttryckte ett behov av att göra sig förstådd och att få information om sin situation. En icke fungerande kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen var den största anledningen till att vårdbehoven inte tillgodosågs.

    Slutsats: Trots tidigare forskning, teorier, värdegrunder, kompetensbeskrivningar och lagar som beskriver vikten av att vårda patientens psykiska hälsa genom ett personcentrerad och ett etiskt förhållningssätt frångår vårdpersonalen ofta detta inom intensivvård. Vårdpersonal behöver bli bättre på att identifiera och tillgodose dessa psykiska behov. Det finns ett behov av att fördjupa specialistutbildningen för intensivvårdssjuksköterskor där det psykologiska patientperspektivet får en större del.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Bodin, Maja
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik & gynekologi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Stern, Jenny
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Käll, Lisa Folkmarson
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Linkoping Univ, Ctr Dementia Res, SE-58183 Linkoping, Sweden..
    Tydén, Tanja
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Larsson, Margareta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Obstetrik & gynekologi.
    Coherence of pregnancy planning within couples expecting a child2015Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 31, nr 10, s. 973-978Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: joint planning and decision-making within couples have evident effects on the well-being of the family. The purpose of this study was to investigate the level of pregnancy planning among pregnant women and their partners and to compare the coherence of pregnancy planning within the couples. Methods: pregnant women and their partners were recruited from 18 antenatal clinics in seven Swedish counties between October 2011 and April 2012. Participants, 232 pregnant women and 144 partners, filled out a questionnaire with questions about pregnancy planning, lifestyle and relationship satisfaction. 136 couples were identified and the women's and partners' answers were compared. Results: more than 75% of the pregnancies were very or rather planned and almost all participants had agreed with their partner to become pregnant There was no significant difference in level of pregnancy planning between women and partners, and coherence within couples was strong. Level of planning was not affected by individual socio-demographic variables. Furthermore, 98 % of women and 94 % of partners had non distressed relationships. Conclusion: one of the most interesting results was the strong coherence between partners concerning their pregnancy and relationship. Approaching these results from a social constructivist perspective brings to light an importance of togetherness and how a sense and impression of unity within a couple might be constructed in different ways. As implications for practice, midwives and other professionals counselling persons in fertile age should enquire about and emphasise the benefits of equality and mutual pregnancy planning for both women and men.

  • 255.
    Bodin, Victor
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Dahlin, Ella
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vårdkvalitet för patienter med substansbrukssyndrom i den somatiska vården: En allmän litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansbrukssyndrom innebär att en person har ett överväldigande begär av att använda beroendeframkallande substanser. Över 18 procent av jordens befolkning har ett substansbrukssyndrom. Personer med ett substansbrukssyndrom har en kortare medellivslängd och är i större behov av vård jämfört med den generella populationen. Det innebär att de flesta som jobbar inom vården kommer möta dessa patienter.   

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever kvaliteten på sin vård och vilka faktorer som påverkat den samt sjuksköterskors upplevelser att vårda denna patientgrupp.  

    Metod: Litteraturöversikt gjord på 14 kvalitativa artiklar. För datainsamling användes CINAHL och Pubmed. Samtliga artiklar granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.  

    Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i tre teman, “Behandlad som en knarkare”, “Faktorer som påverkar” och “Att vårda en knarkare”. Första delen handlar om hur patienter med substansbrukssyndroms upplever stigmatisering från sjuksköterskor vilket leder till diskrimination och att dessa patienter valde att undvika vården på grund av detta. Andra delen handlar om vilka faktorer som patienterna upplevde påverka deras vård i positiv eller negativ bemärkelse. Sista delen handlar om sjuksköterskors negativa inställning till att vårda patienter med substansbrukssyndrom, brist på kunskap och erfarenhet samt vikten av en positiv relation.   

    Slutsats: Vårdkvaliteten påverkas negativt för en patient med substansbrukssyndrom. Det beror dels på samhällets stigma, dels självstigmatisering och skammen kring det. Förbättringar kan göras inom vården för att göra den mer jämlik. Det behövs mer erfarenhet, forskning och kunskap kring hur sjuksköterskor på bästa sätt kan möta och vårda patienter med substansbrukssyndrom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Boge, Jeanne
    et al.
    Universitet i Bergen.
    Petersen, Karin Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Universitet i Bergen.
    Kari Martinsen, Ridder av 1. klasse2011Inngår i: Klinisk Sygepleje, ISSN 0902-2767, E-ISSN 1903-2285, nr 4, s. 10-12Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 257.
    Bohlin, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Borgefeldt, Ann-Charlotte
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hälsofrämjande och förebyggande insatser för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: En fokusgruppsstudie utifrån skolsköterskans erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid.

    Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsa

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Bolander, Elin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ahlund, Sofia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Föräldrar och förskolepersonals skattningar av psykisk hälsa hos treåringar2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga och ett av barnhälsovårdens mål är att främja hälsa och utveckling. Tidigare forskning belyser vinsten av tidig upptäckt. I The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) upptäcks tecken på psykisk ohälsa genom att svårigheter och styrkor hos barn skattas av föräldrar och förskolepersonal. Föräldrar och förskolepersonal upptäcker svårigheter inom olika områden. En bedömning från både förälder och förskolepersonal ger distriktssköterskan ökad möjlighet att tidigt identifiera ohälsa och initiera åtgärder för att främja hälsa.

    Syfte: Syftet var att kartlägga föräldrars och förskolepersonals skattning av barns psykiska hälsa genom användning av SDQ i samband med treårsbesök på barnavårdscentral.

    Metod: Studien är en tvärsnittsstudie med en konsekutiv datainsamling och ett konsekutivt urval. Datan utgörs av skattningar gjorda av föräldrar och förskolepersonal i hälsoformulär som samlats in vid barnets treårsbesök på barnavårdscentralen 2016-01-01 och 2018-06-30. Cohens kappa och Chitvåtest användes som analysmetod.

    Resultat: Resultaten visade att i SDQ skattades 47 procent av barnen ha svårighet inom någon av dimensionerna som SDQ fångar. Hyperaktivitet-koncentrationsproblem var den dimension som flest treåringarna i studien skattades ha svårigheter i. Resultatet visade en låg överensstämmelse och en signifikant skillnad mellan skattningar gjorda av förskolepersonal och föräldrar. Pojkar skattades oftare med Hyperaktivitet-koncentrationsproblem jämfört med flickor.

    Slutsats: Skattningar gjorda i SDQ av föräldrar och förskolepersonal kompletterar varandra avseende bedömningen av barns psykiska hälsa i detta material. Tillgång till båda skattningar ger distriktssköterskan i barnhälsovården verktyg i arbetet med att tidigt upptäcka och initiera åtgärder vid psykisk ohälsa för att främja hälsa och utveckling.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Bolay, Raili
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wahlgren, Annelie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Arbetstillfredsställelse relaterat till vårdkvalitet i en specifik vårdmiljö ur ett sjuksköterskeperspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Problems with high turnover in nursing has escalated during the last years both nationally and internationally. according to previous research job satisfaction and quality of care was connected to specific features of the hospital work environement. It was also recommended by Coomber & Barriball (2007) to analyze job satisfaction at ward level with qualitative interviews to get a deeper and more extended insight in which specific features are of importance.

    The aim of this study was to investigate and describe the experiance of job satisfaction in relation to quality of care from nurses perspective. This study was carried out at an orthopaedic ward with primary nursing as organizational context of care.

    Two focus group interviews were conducted, they comprised nine nurses with at least two years experiance of primary nursing. A qualitative content analysis with inductive approach was used in order to develop more detailed insights of potential factors influencing work satisfaction at ward level. Two themes were identified. Theme (1).Factors of importance in the hospital work environement that affect job satisfaction and quality of care. This theme included three subcategories; hindrances and support from the organization, and support from the organizations underlying context of care. Theme (2): Positive feedback from the patients enhances job satisfaction. This theme included how the nurses perceive the concept quality of care and to deliver high quality care.

    This study indicated that nurses ability of deliverence of high quality care is regulated by the guidelines of the organization, the organizational context of care and how well different specific features consociate. The nurses expressed that they experienced job satisfaction when they had influence over the process of care delivery and also when the patients gave positive feedback on their job performance.

     

     

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Boman, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Rash, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Don’t vacillate – vaccinate!: En allmän litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För hundra år sedan var infektionssjukdomar den vanligaste dödsorsaken. Vaccinationer räddar årligen två till tre miljoner liv världen över. Globalt ses en negativ vaccinationstrend och ökad tveksamhet hos föräldrar. Detta kan orsaka utbrott av allvarliga barnsjukdomar med lidande som följd på individ- och samhällsnivå. Sjuksköterskan kan genom personcentrerad vård bemöta farhågor och ge korrekt information för att främja hälsa hos barnet.

     

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer hos föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sina barn.

     

    Metod: En allmän litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar från databasen PubMed. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och detta genererade kategorier samt subkategorier av faktorer.

     

    Resultat: I resultatet framkom 100 olika faktorer hos föräldrarna fördelade under sex huvudkategorier; information, förtroende, vaccinets verkan, upplevda hinder och känslor, levnadsförhållanden samt faktorer som inverkar till vaccinations fördel. Flera av de faktorer som framkom kan kopplas till den roll och det ansvar som det innebär att vara sjuksköterska när det kommer till bemötande, information och individanpassad vård.

     

    Slutsats: Tveksamhet kring vaccin existerar globalt och är varierande beroende på sitt sammanhang. Det finns många olika faktorer som går att associera med tveksamhet, varpå dessa inte kan bemötas på ett universellt vis. Det är av vikt att säkerställa att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal får utbildning om immunisering och vaccinationer, med en specifik inriktning mot tveksamma föräldrar. Enligt författarna behövs det därför ytterligare forskning för att öka förståelsen för olika faktorers uppkomst och hur de bäst bemöts med omvårdnadsåtgärder.

    Fulltekst (pdf)
    Examensarbete Sandra Boman Sara Rash
  • 261.
    Bonér, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jansson, Ing-Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Preoperativ information på en barnkirurgisk avdelning: Föräldrars åsikter och omdömen2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.

    Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.

    Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig. De flesta ansåg att informationen de fått stämde med vårdförloppet som följde. Dock framkom att föräldrarna önskat få mer förberedande information, såväl praktisk som medicinsk tillsammans med kallelsen.

    Slutsats: Resultatet visar att de flesta föräldrar som helhet var nöjda med informationen de fått inför sitt barns operation med visst undantag för innehållet i kallelsen och den properativa informationen gällande det postoperativa förloppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Borg, Cecilia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Söderström, Sofie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Levnadsvanemottagning: Kan en primärvårdsintervention påverka patienters hälsa?2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer beskriver hur förebyggande av sjukdomar och ohälsa på grund av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor bör uppmärksammas, detta för att kunna ge stöd till patienter i en förändring av dessa ovanor. Alla deltagare i denna studie har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor som kan bidra till framtida ohälsa. 

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur deltagande i en intervention vid en levnadsvanemottagning påverkar patienters hälsa och levnadsvanor.

    Metod: Prospektiv studie av en patientkohort som deltagit i en intervention vad gäller levnadsvanor. Urvalet var alla som deltagit i en levnadsvanemottagning på en vårdcentral belägen i Uppsala och inklusionskriterier är deltagande vid minst två tillfällen, totalt kunde 28 patienter inkluderades. Studien utvärderade redan insamlade och färdigställda patientenkäter. I analys har beskrivande statistik använts och icke-parametriska tester har utförts.

    Resultat: Deltagarnas intag av grönsaker/rotfrukter och deras vardagsmotion, mätt i minuter per vecka, ökade signifikant från mättillfälle ett till mättillfälle tre. Vid analys kan man även se att de patienter som hade en stor ökning av vardagsmotion även hade en signifikant minskning av BMI över tid. Gällande deltagarnas mätbara värden såsom vikt, BMI och midjemått sågs inga direkta förbättringar genom interventionen.

    Slutsats: Goda levnadsvanor behövs för att erhålla och bibehålla en god hälsa och arbetet med goda levnadsvanor behöver vara en del av primärvårdsarbetet. Som vårdpersonal i arbetet kring levnadsvanor kan det vara av vikt att stärka patienters hälsolitteracitet och empowerment så att denne lyckas i sin eventuella levnadsvaneförändring. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Borg Novák, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gäreskog, Emeline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Samband mellan information, oro och smärta vid bukkirurgi: En pilotstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi.

    Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män. Sjuttio procent av patienterna opererades för cancerdiagnoser och 30 % för andra kolorektala diagnoser. Det externa bortfallet var stort, därför kan resultatet inte generaliseras.

    Resultat: Resultatet i studien visar på ett signifikant samband mellan höga nivåer av preoperativ oro och upplevelsen av postoperativ smärta. Patienter med stark oro preoperativt löper större risk att uppleva oro postoperativt och därmed även smärta. Information vid inskrivningssamtalet kan minska den preoperativa oron. Inget signifikant samband för att preoperativ information direkt kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen kunde påvisas i undersökningsgruppen.

    Slutsats: Genom att i ett tidigt skede identifiera oroliga patienter kan postoperativ smärta mildras med icke-farmakologiska metoder som tillägg till den medicinska smärtbehandlingen. Det preoperativa informationssamtalet är ett viktigt verktyg för att minska oro och därmed även smärta för att kunna ge en bättre omvårdnad, återhämtning och välbefinnande för patienten. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 264.
    Borgestig, Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Linkoping Univ, Dept Social & Welf Studies, Linkoping, Sweden..
    Sandqvist, Jan
    Linkoping Univ, Dept Social & Welf Studies, Linkoping, Sweden..
    Parsons, Richard
    Curtin Univ, Sch Occupat Therapy & Social Work, Perth, WA 6845, Australia..
    Falkmer, Torbjorn
    Curtin Univ, Sch Occupat Therapy & Social Work, Perth, WA 6845, Australia.;La Trobe Univ, Sch Occupat Therapy, Melbourne, Vic, Australia.;Linkoping Univ, Fac Hlth Sci, Dept Med & Hlth Sci IMH, Rehabil Med, Linkoping, Sweden.;Cty Council, UHL, Pain & Rehabil Ctr, Linkoping, Sweden..
    Hemmingsson, Helena
    Linkoping Univ, Dept Social & Welf Studies, Linkoping, Sweden..
    Eye gaze performance for children with severe physical impairments using gaze-based assistive technology-A longitudinal study2016Inngår i: Assistive technology, ISSN 1040-0435, E-ISSN 1949-3614, Vol. 28, nr 2, s. 93-102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Gaze-based assistive technology (gaze-based AT) has the potential to provide children affected by severe physical impairments with opportunities for communication and activities. This study aimed to examine changes in eye gaze performance over time (time on task and accuracy) in children with severe physical impairments, without speaking ability, using gaze-based AT. A longitudinal study with a before and after design was conducted on 10 children (aged 1-15years) with severe physical impairments, who were beginners to gaze-based AT at baseline. Thereafter, all children used the gaze-based AT in daily activities over the course of the study. Compass computer software was used to measure time on task and accuracy with eye selection of targets on screen, and tests were performed with the children at baseline, after 5months, 9-11months, and after 15-20months. Findings showed that the children improved in time on task after 5months and became more accurate in selecting targets after 15-20months. This study indicates that these children with severe physical impairments, who were unable to speak, could improve in eye gaze performance. However, the children needed time to practice on a long-term basis to acquire skills needed to develop fast and accurate eye gaze performance.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 265.
    Borjesson, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Nordin, Karin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom.
    Fjällskog, Marie-Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Onkologisk endokrinologi.
    Peterson, Magnus
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin.
    Arving, Cecilia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Livsstil och rehabilitering vid långvarig sjukdom. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för immunologi, genetik och patologi.
    Nurses’ experiences of taxane-induced pain in people treated for breast cancerInngår i: Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 266.
    Bosenius, Hanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nilsson, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att leva med HIV – patienters upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal: En allmän litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk virusinfektion och en global pandemi. Med rätt behandling kan personer med HIV leva ett normallångt liv, men utan behandling övergår infektionen i acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Trots ökad kunskap om HIV blir personer med HIV ofta stigmatiserade och diskriminerade. Vårdpersonal har visats besitta bristfällig kunskap om HIV, stigmatiserande attityder gentemot patienter med HIV samt motvilja att vårda dem. HIV-relaterad stigmatisering motverkar minskning av smittspridningen och främjande av god hälsa för patientgruppen.

    Syfte: Sammanställa hur patienter med HIV beskriver upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal inom hälso- och sjukvård i vetenskaplig litteratur.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa artiklar och två med mixad metod hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom metasyntes. Materialet sammanställdes och tolkades genom Evans beskrivande metasyntes-modell.

    Resultat: Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Patienter beskrev att ökad kunskap och erfarenhet, samt visad empati, acceptans och respekt från vårdpersonal gav ett bättre bemötande. Negativa upplevelser var vanligt förekommande och beskrevs i form av bristfällig information, rädsla för smitta, stigmatisering, fördomar, stereotypering, diskriminering, nekad vård, inadekvat vård och bristande sekretess. Upplevelsen av bemötandet påverkade vårdupplevelsen, benägenheten att söka vård i framtiden och följsamheten till behandling.  

    Slutsatser: Kunskaps- och erfarenhetsnivå bland vårdpersonal har stor betydelse för hur bemötandet upplevs av patienter med HIV. Positiva upplevelser kopplades till kunnig och erfaren vårdpersonal. Negativa upplevelser av stigmatisering och diskriminering på grund av vårdpersonalens okunskap, rädsla och fördomar kvarstår. Mer utbildning om HIV bland vårdpersonal behövs för att minska stigmatiseringen kring patientgruppen och bedriva vård på lika villkor för dessa patienter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 267.
    Bostedt, Daniel
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    El Khosht, Salman
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hälsofrämjande för äldre - lindring av depressiva symtom.: En litteraturöversikt.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är lika vanligt som demens hos äldre, men ofta inte lika studerat eller diskuterat. I dagsläget finns det flertalet olika bedömningsformulär för att finna dessa patienter men depression hos äldre är ofta odiagnostiserat. Konsekvenserna med en depression i sen ålder kan vara mycket ogynnsamma, både för individen och samhället. Allt eftersom den äldre befolkningen kommer att öka så kommer även depression att öka.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka olika metoder för att lindra depressiva symtom hos den äldre befolkningen. Metod: Beskrivande design med litteraturöversikt med systematisk ansats som metod.Resultat: Tolv originalartiklar med kvantitativ experimentell metod inkluderades. Fyra artiklar tog upp självhjälp och hjälp till självhjälp av olika slag som intervention, fyra tog upp fysisk aktivitet som intervention, två tog upp KBT som intervention, en använde samtalsterapi som intervention och två artiklar hamnade under mer än en underrubrik. Nio av artiklarna hade interventioner som visade sig fungera för att lindra depressiva symtom. Slutsats: Att kombinera motion med socialt umgänge, rätt kost och en aktiv vardag kan lindra depressiva symtom i stor utsträckning. Det viktigaste arbetet borde vara att upptäcka och börja sätta in åtgärder i ett tidigt skede, för att förhindra att en depression utvecklas. Detta kan leda till minskat lidande för patienten och minskade kostnader för samhället.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Boström, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bemötande kan göra skillnad: Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande och hur de önskar bli bemötta av vårdpersonal2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier.

    Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter.

    Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Bosäter Kindwall, Nicolai
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    de Toro, Alfredo
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Översättningsapplikation som hjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon. Detta följdes upp med utvärderingsfrågor som översattes av en tolk. RESULTAT: Deltagare uttryckte både positiva och negativa åsikter kring metodens användbarhet. Deltagarna var övervägande positiva och skulle själva kunna tänka sig att metoden användes i deras egen omvårdnadssituation. SLUTSATS: Översättningsapplikationer i smarttelefoner skulle kunna användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer. I de fall där metodens brister riskerar påverka omvårdnaden negativt bör den uteslutas. Mer forskning behövs för att evaluera hur väl metoden fungerar i reella omvårdnadssituationer samt vid tvåvägskommunikation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Bothin, Lucas
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Brudefors, Rebecca
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Handdesinfektion- hinder och följsamhet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.

    Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.

    Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.

    Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.

    Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras.

    Fulltekst (pdf)
    Handdesinfektion- hinder och följsamhet
  • 271.
    Bouvin, Jonna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mattson, Elin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.

     

    Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.

     

    Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.

     

    Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.

     

    Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Brage, Olivia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hyperoxygenering: – I vilken utsträckning exponeras patienter för höga syrgaskoncentrationer under anestesi?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har under en längre tid funnits en stor vilja att under den perioperativa fasen ge patienter höga koncentrationer av syrgas med motiveringen att förbättra vävnadsperfusion och därmed den postoperativa återhämtningen. Nyare studier har påvisat de komplikationer vilka hyperoxygenering skulle kunna medföra i form av ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida patienter utsätts för hyperoxygenering peroperativt. Studien inkluderade 100 patienter och har genomförts genom en deskriptiv retrospektiv journalgranskning med tillägg av jämförande analyser mellan de undersökta operationsavdelningarna. Huvudresultat för studien var att samtliga undersökta operationsavdelningar hyperoxygenerade patienter under anestesi. För hela det undersökta underlaget uppmättes medelvärdet av parametern maximalt PaO2 till 30,7 ±11,7 kPa och medelvärdet av det genomsnittligt inspiratoriska FiO2 uppmättes till 45,5 ±7,6 %. Det högst uppmätta PaO2-värdet var vid en av de undersökta operationsavdelningarna 66,5 kPa. Slutsatsen vilken kan dras av denna studie är att patienter som undergår anestesi hyperoxygeneras till en nivå som visats innebära ökade risker och hyperoxygenering skulle potentiellt kunna vara ett större peroperativt problem än vad som idag är känt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Brander Gustafsson, Eva Carin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Självrapporterad hälsa hos romer som deltar i ett arbetsmarknadsprojekt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING

    Studien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid). Kvinnorna skattar generellt sin hälsa sämre än männen. Undantaget en fråga som rör förändring av hälsan över tid, där kvinnorna skattar bättre hälsa än männen. I denna fråga skattar majoriteten av deltagarna en bättre eller likvärdig hälsa i andra mätningen, jämfört med bas mätningen. Slutsats: personer med romskt ursprung som deltar i en hälsokurs i ett arbetsmarknadsprojekt, skattar en förbättrad  hälsa över tid i några hälsofaktorer, mätt med hälsoenkät SF 36.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Från smärtpatient till värkmästare1995Bok (Annet vitenskapelig)
  • 275.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Långvarig smärta: epidemiologi, analys och behandling1995Inngår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 87, nr 11-12, s. 727-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 276.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Värkmästarens ABC-bok1996Bok (Annet vitenskapelig)
  • 277.
    Brattberg, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Familjefokuserad omvårdnad vid konfusion: Äldre patienter, närstående och sjuksköterskor2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Konfusion är en vanlig företeelse hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Så många som hälften kan vara drabbade, men det upptäcks sällan och kunskapen hos sjuksköterskor behöver öka. Eftersom patienterna ofta har svårt att kommunicera, så kan närståendes kunskap om patienten hjälpa vårdpersonalen samt förmedla lugn till patienten. Familjefokuserad omvårdnadsteori valdes därför som teoretisk utgångspunkt.

    Syfte: Den här studien syftade till att undersöka, äldre patienters, närståendes och sjuksköterskors upplevelse av konfusion på sjukhus, samt huruvida familjefokuserad omvårdnad kunde verka främjande vid konfusion.

    Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats baserad på femton artiklar från åren 2010–2019, från databasen PubMed. Åtta av artiklarna hade en kvalitativ metod, fyra hade en kvantitativ ansats medan tre artiklar använde mixad metod.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman: Upplevelsen av konfusion, kunskapsbrist, interaktion samt familjefokuserad omvårdnad. Dessa återspeglades utifrån patienten, de närstående samt sjuksköterskan. Utifrån temat Upplevelse av konfusion sågs att patienten ofta hade en skrämmande upplevelse under konfusionen. Temat Kunskapsbrist visade att närstående var frustrerade över att de inte fick någon bra förklaring till patientens tillstånd. I temat Interaktion sågs att hallucinationer och aggressivt beteende hos patienterna ledde till att sjuksköterskor ibland var tvungna att ta till tvångsåtgärder. Temat Familjefokuserad omvårdnad visade att genom att lyfta fram närståendes kunskap om patienten, kunde tidiga tecken på konfusion upptäckas och patienterna kände sig också i regel lugnare.

    Slutsats: Konfusion är en komplex åkomma som upplevs svår för både patienten, närstående och sjuksköterskan. Genom en ökad kunskap om konfusion både för sjuksköterskor och närstående kan samarbete förbättra omvårdnaden för patienten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 278.
    Brauer, Felicia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Enfeldt, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    När hjärtat slutar slå: Upplevelser av livet efter ett hjärtstopp2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga har blivit reducerad och inte kan tillgodose cirkulationssystemet med blod, vilket orsakar en cirkulationssvikt. Under 2017 räddades 1444 människor till livet efter ett plötsligt hjärtstopp.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patienters och anhörigas upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp.

    Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sju av de inkluderade vetenskapliga artiklarna riktades från ett patientperspektiv, fem var från ett anhörigperspektiv och en av artiklarna hade både patient- samt anhörig-perspektiv. De inkluderade artiklarna identifierades på databaserna PubMed och PsykINFO och de granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades utifrån fyra kategorier, vilka tre hade två subkategorier vardera. Patienterna upplevde händelsen som en emotionell utmaning som kantades av lidande och hopplöshet inför sina nya begränsningar. De upplevde ett existentiellt lidande över att inte kunna leva det liv som önskades och de fick ett nytt perspektiv på livet. Anhöriga blev i samband med hjärtstoppet rädda och chockade och de tyckte att ansvaret att behöva utföra HLR var betungande. Efter händelsen fick anhöriga en ökad arbetsbelastning och ett stort ansvar och deras livskvalitet påverkades på flera sätt.

    Slutsats: Ett hjärtstopp påverkar det vardagliga livet och livskvaliteteten hos både patienter och anhöriga. Stödet och informationen från vården till både patienter och anhöriga behöver bli bättre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, N-0450 Oslo, Norway..
    Bjoro, Karen
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, N-0450 Oslo, Norway..
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    Univ Oslo, Inst Hlth & Soc, N-0316 Oslo, Norway..
    Effect of e-learning program on risk assessment and pressure ulcer classification: A randomized study2016Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 40, s. 191-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pressure ulcers (PUs) are a problem in health care. Staff competency is paramount to PU prevention. Education is essential to increase skills in pressure ulcer classification and risk assessment. Currently, no pressure ulcer learning programs are available in Norwegian. Objectives: Develop and test an e-learning program for assessment of pressure ulcer risk and pressure ulcer classification. Methods: Design, participants and setting: Forty-four nurses working in acute care hospital wards or nursing homes participated and were assigned randomly into two groups: an e-learning program group (intervention) and a traditional classroom lecture group (control). Data was collected immediately before and after training, and again after three months. The study was conducted at one nursing home and two hospitals between May and December 2012. Analysis: Accuracy of risk assessment (five patient cases) and pressure ulcer classification (40 photos [normal skin, pressure ulcer categories I-IV] split in two sets) were measured by comparing nurse evaluations in each of the two groups to a pre-established standard based on ratings by experts in pressure ulcer classification and risk assessment. Inter-rater reliability was measured by exact percent agreement and multi-rater Fleiss kappa. A Mann-Whitney U test was used for continuous sum score variables. Results: An e-learning program did not improve Braden subscale scoring. For pressure ulcer classification, however, the intervention group scored significantly higher than the control group on several of the categories in post-test immediately after training. However, after three months there were no significant differences in classification skills between the groups. Conclusion: An e-learning program appears to have a greater effect on the accuracy of pressure ulcer classification than classroom teaching in the short term. For proficiency in Braden scoring, no significant effect of educational methods on learning results was detected.

  • 280.
    Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, Oslo, Norway..
    Bjoro, Karen
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, Oslo, Norway..
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    Univ Oslo, Inst Hlth & Soc, Oslo, Norway..
    Patient and organisational variables associated with pressure ulcer prevalence in hospital settings: a multilevel analysis2015Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 5, nr 8, artikkel-id e007584Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate the association of ward-level differences in the odds of hospital-acquired pressure ulcers (HAPUs) with selected ward organisational variables and patient risk factors. Design: Multilevel approach to data from 2 cross-sectional studies. Settings: 4 hospitals in Norway were studied. Participants: 1056 patients at 84 somatic wards. Primary outcome measure: HAPU. Results: Significant variance in the odds of HAPUs was found across wards. A regression model using only organisational variables left a significant variance in the odds of HAPUs across wards but patient variables eliminated the across-ward variance. In the model including organisational and patient variables, significant ward-level HAPU variables were ward type (rehabilitation vs surgery/internal medicine: OR 0.17 (95% CI 0.04 to 0.66)), use of preventive measures (yes vs no: OR 2.02 (95% CI 1.12 to 3.64)) and ward patient safety culture (OR 0.97 (95% CI 0.96 to 0.99)). Significant patient-level predictors were age > 70 vs < 70 (OR 2.70 (95% CI 1.54 to 4.74)), Braden scale total score (OR 0.73 (95% CI 0.67 to 0.80)) and overweight (body mass index 25-29.99 kg/m(2)) (OR 0.32 (95% CI 0.17 to 0.62)). Conclusions: The fact that the odds of HAPU varied across wards, and that across-ward variance was reduced when the selected ward-level variables entered the explanatory model, indicates that the HAPU problem may be reduced by ward-level organisation of care improvements, that is, by improving the patient safety culture and implementation of preventive measures. Some wards may prevent pressure ulcers better than other wards. The fact that ward-level variation was eliminated when patient-level HAPU variables were included in the model indicates that even wards with the best HAPU prevention will be challenged by an influx of high-risk patients.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 281. Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Bjoro, Karen
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    The prevalence, prevention and multilevel variance of pressure ulcers in Norwegian hospitals: A cross-sectional study2015Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 52, nr 1, s. 149-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pressure ulcers are preventable adverse events. Organizational differences may influence the quality of prevention across wards and hospitals. Objective: To investigate the prevalence of pressure ulcers, patient-related risk factors, the use of preventive measures and how much of the pressure ulcer variance is at patient, ward and hospital level. Design: A cross-sectional study. Setting: Six of the 11 invited hospitals in South-Eastern Norway agreed to participate. Participants: Inpatients >= 18 years at 88 somatic hospital wards (N = 1209). Patients in paediatric and maternity wards and day surgery patients were excluded. Methods: The methodology for pressure ulcer prevalence studies developed by the European Pressure Ulcer Advisory Panel was used, including demographic data, the Braden scale, skin assessment, the location and severity of pressure ulcers and preventive measures. Multilevel analysis was used to investigate variance across hierarchical levels. Results: The prevalence was 18.2% for pressure ulcer category I-IV, 7.2% when category I was excluded. Among patients at risk of pressure ulcers, 44.3% had pressure redistributing support surfaces in bed and only 22.3% received planned repositioning in bed. Multilevel analysis showed that although the dominant part of the variance in the occurrence of pressure ulcers was at patient level there was also a significant amount of variance at ward level. There was, however, no significant variance at hospital level. Conclusions: Pressure ulcer prevalence in this Norwegian sample is similar to comparable European studies. At-risk patients were less likely to receive preventive measures than patients in earlier studies. There was significant variance in the occurrence of pressure ulcers at ward level but not at hospital level, indicating that although interventions for improvement are basically patient related, improvement of procedures and organization at ward level may also be important. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 282.
    Bremer, Anders
    et al.
    Linnaeus Univ, Fac Hlth & Life Sci, Kalmar Vaxjo, Sweden;Kalmar Cty Council, Div Emergency Med Serv, Kalmar, Sweden.
    Dahné, Tova
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård. Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.
    Stureson, Lovisa
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Anaesthesiol & Intens Care, Linkoping, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus Univ, Fac Hlth & Life Sci, Kalmar Vaxjo, Sweden;Kalmar Cty Council, Res Sect, Kalmar, Sweden.
    Thylén, Ingela
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Cardiol, Linkoping, Sweden.
    Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest2019Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 33, nr 1, s. 156-164Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Out-of-hospital cardiac arrest survivors suffer from psychological distress and cognitive impairments. They experience existential insecurity and vulnerability and are striving to return to a life in which well-being and the meaning of life have partly changed. However, research highlighting the experiences of in-hospital cardiac arrest survivors is lacking. This means that evidence for postresuscitation care has largely been extrapolated from studies on out-of-hospital cardiac arrest survivors, without considering potential group differences. Studies investigating survivors' experiences of an in-hospital cardiac arrest are therefore needed.

    Aim: To illuminate meanings of people's lived experiences of surviving an in-hospital cardiac arrest.

    Design: An explorative, phenomenological hermeneutic method to illuminate meanings of lived experiences.

    Method: Participants were identified through the Swedish national register of cardiopulmonary resuscitation and recruited from two hospitals. A purposive sample of eight participants, 53-99 years old, who survived an in-hospital cardiac arrest 1-3 years earlier, was interviewed.

    Findings: The survivors were striving to live in everyday life and striving for security. The struggle to reach a new identity meant an existence between restlessness and a peace of mind, searching for emotional well-being and bodily abilities. The search for existential wholeness meant a quest for understanding and explanation of the fragmented cardiac arrest event and its existential consequences. The transition from hospital to home meant a transition from care and protection to uncertainty and vulnerability with feelings of abandonment, which called for a search for security and belonging, away from isolation and loneliness.

    Conclusion: Surviving an in-hospital cardiac arrest can be further understood by means of the concept of hospital-to-home transition. Following hospital discharge, patients felt vulnerable and abandoned when pending between denial and acceptance of the 'new' life. Hence, the healthcare system should play a significant role when it comes to facilitate cardiac arrest survivors' security during hospital-to-home transition.

  • 283.
    Bremnes, Hanna Stromholt
    et al.
    Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Singsakerbakken 22A, Trondheim, Norway.
    Wiig, Asil Kjol
    Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Singsakerbakken 22A, Trondheim, Norway.
    Abeid, Muzdalifat
    Temeke Reg Referral Hosp, Dept Obstet & Gynecol, Dar Es Salaam, Tanzania.
    Darj, Elisabeth
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH). Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Trondheim, Norway; St Olavs Hosp, Dept Obstet & Gynecol, Trondheim, Norway..
    Challenges in day-to-day midwifery practice: a qualitative study from a regional referral hospital in Dar es Salaam, Tanzania2018Inngår i: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 11, nr 1, artikkel-id 1453333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Maternal and infant mortality rates in Tanzania have decreased over the past decades, but remain high. One of the challenges the country faces, is the lack of skilled health care workers. High fertility rates make midwives and their patients particularly susceptible to stress as a result of understaffing.

    Objective: This paper explores the challenges midwives face in their day-to-day practice at a regional referral hospital in Tanzania, and investigates which measures the midwives themselves find necessary to implement to improve their situation.

    Methods: A qualitative study design with focus group discussions (FGDs) was employed to explore which challenges the midwives experienced. Each focus group consisted of five to six midwives. A FGD topic guide covering challenges, consequences, motivation, ideal situation and possible solutions was used. These data were analyzed using Systematic Text Condensation.

    Results: A total of 28 Midwives, six men and 22 women, participated in five FGDs. Four categories emerged from the collected material: Feelings of demoralization, shortage of resources, societal challenges and personal struggles. A feeling of demoralization was especially prevalent and was caused by a lack of support from the leaders and little appreciation from the patients. Shortage of resources, and shortage of personnel in particular, was also highlighted as it led to an excessive workload resulting in difficulties with providing adequate care. These difficulties were intensified by lack of equipment, facilities and a non-optimal organization of the healthcare system.

    Conclusion: The challenges revealed during the FGDs prevent the midwives from providing sufficient midwifery care. To improve the situation, measures such as supportive leadership, reduction of workload, increasing availability of equipment and increasing knowledge of reproductive health in society, should be taken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 284.
    Brinkhäll, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sundberg, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1: En litteraturöversikt om hur föräldrar uppfattar omvårdnaden från sjuksköterskor inom diabetesvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child’s diabetes.

    Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.

    Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled. Both qualitative and quantitative studies were used and analyzed according to Friberg (2006).

    Findings: Several parents had a positive view of the diabetic care they had received from the specialist diabetic nurse. Great knowledge, expertise in diabetic care and ability to inform the family in a proficient way were considered as important by the parents. To receive knowledge regarding diabetic care the parents preferred to be given practical education from the nurse, but also appreciated to get written information. The parents would have liked to get more emotional support during the time of the diagnosis, especially in forms of counseling and encouragement. They also whished that caregivers would have been more eager to prepare them in managing the disease outside the hospital. 

    Conclusions: The majority of the parents had an optimistic experience of the care they had received from the specialist nurse in diabetic care. To prepare the family for a life with diabetes it’s necessary with adequate education, encouragement and emotional support from the specialist diabetic nurse.

    Fulltekst (pdf)
    Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1
  • 285.
    Broberg, Maja
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Glöde, Anette
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Finns evidens för att frailty hos äldre kan behandlas med fysisk aktivitet och nutrition: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning om att förebygga och motverka sköra tillstånd hos äldre är mer aktuellt idag än någonsin då befolkningsmängden i världen stiger och andelen äldre ökar. Frailty är den internationella benämningen på skörhet, som också används som diagnos. För att vara frail skall individen uppfylla två eller fler definierade kriterier. Dessa är ofrivillig viktminskning av cirka fem kilo eller mer under det senaste året, självupplevd utmattning, nedsatt greppstyrka, långsam gång samt låg fysisk aktivitet. Det är allmänt vedertaget att frailty ökar, att det är vanligare hos äldre med kroniska sjukdomar och vanligare bland kvinnor än bland män. Undernäring och sarkopeni kan vara en orsak till frailty. Både undernäring och sarkopeni kan motverkas och frailty bör därför kunna förebyggas och behandlas.

    Syfte: Syftet är att sammanställa litteratur om att behandla frailty med nutrition och fysisk aktivitet.

    Metod: Studiens design är en systematisk litteraturstudie med 13 kvantitativa RCT-studier.  

    Resultat: Resultatet indikerar att behandling med nutrition respektive fysisk aktivitet minskar frailty. Kombinerad individuellt anpassad, teambaserad behandling med personlig feedback ger bäst effekt.  

    Slutsats: Behandling med nutrition och fysisk aktivitet kan motverka frailty.  

    Nyckelord: Frailty, physical activity, nutrition

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 286.
    Broberg, Teresia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Camilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Läkare och läkarstudenters inställning till att skriva ut Fysisk aktivitet på recept (FaR®): Utifrån ett interprofessionellt perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Poor health costs the Swedish society billions a year and affects every individual who lives with poor health. By a close collaboration between medical doctors, nurses and other health professions there are good opportunities to work with health promotion and for the individual patient’s health.  One way to work with health promotion in health care is to work with Physical activity on referral, FaR®.  Physical activity on referral was created to improve the health among the Swedish population and has been effective against diseases like cardiovascular disease and diabetes. Research has been done on which professional groups that makes the most prescriptions of Physical activity on referral and why patients don’t follow them.

    Objective: The aim of the study was to investigate the frequency of and the attitude toward prescribing Physical activity on referral, among medical doctors and medical students and to investigate if there were any differences between genders.

    Method: A web survey was designed and sent to 45 medical doctors at Akademiska Sjukhuset in Uppsala and to 286 medical students in semester 7-9 at Uppsala University.

    Results: The majority of the participants thought that physical activity had an important role in health promotion and knew about Physical activity on referral. Even though few of the participants had made a prescription of Physical activity on referral, the majority thought that it was an important part in the work with health promotion. The participants thought that more education in Physical activity on referral was needed. The participants prioritized to prescribe Physical activity on referral to patients at risk to get cardiovascular diseases, while patients who were less physical active than the recommendations of Livsmedelsverket got the lowest priority.

    Conclusion: Physical activity on referral was created to increase physical activity among the Swedish population and to reduce the risk to get diseases that can be related to low physical activity. It is therefore alarming that the participants were less prioritizing patients who were less physical active than the recommendations of Livsmedelsverket when it comes to prescribing Physical activity on referral, than other patients. By medical doctors and nurses working as a team, preventive actions can be taken early and therefore the risk for the individuals to develop secondary diseases can be reduced.    

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 287. Broberger, Eva
    et al.
    Tishelman, Carol
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Doukkali, Eva
    Sprangers, Mirjam A. G.
    Spontaneous reports of most distressing concerns in patients with inoperable lung cancer: at present, in retrospect and in comparison with EORTC-QLQ-C30+LC132007Inngår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 16, nr 10, s. 1635-1645Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with lung cancer experience considerable distress. Therefore, accurate methods for assessing distress and quality of life over time may play a key role for managing and evaluating palliative care. Alternatives to commonly used standardized questionnaires are individual measures. This study prospectively and retrospectively explored the concerns that 46 patients with inoperable lung cancer spontaneously reported as causing most distress close to diagnosis and 6 months later. Changes in content individually generated through a structured inductive freelisting were compared with EORTC-QLQ-C30+LC13 ratings. The results showed that patients perceived a wide variety of concerns as most distressing and that their concerns changed over time. Between 56 and 62% of these concerns were assessed by items included in the EORTC-QLQ-C30+LC13 questionnaires. Furthermore, patients' reports of most distress from fatigue, pain and dyspnea were not always reflected in intensity ratings of comparable EORTC-QLQ-C30+LC13 items. These results indicate that items included in standardized measures are not always adequate to assess patients' concerns, priorities and changes over time. In addition to standardized questionnaires, individualized measures may be useful in the clinical palliative setting for providing detailed information about the individual's problems and prioritizations.

  • 288.
    Brodin, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patientdagbokens betydelse för anhöriga inom intensivvården: En kvalitativ studie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 289.
    Brodén, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Palosaari, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hur påverkas febrila intensivvårdspatienters välbefinnande vid behandling med antipyretika?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 290.
    Brorsson, Anna Lena
    et al.
    Karolinska Inst, Sodersjukhuset, Dept Clin Sci & Educ, Stockholm, Sweden;Dalarna Univ, Sch Educ Hlth & Social Studies, Falun, Sweden.
    Leksell, Janeth
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk diabetologi och metabolism. Dalarna Univ, Sch Educ Hlth & Social Studies, Falun, Sweden.
    Franko, Mikael Andersson
    Karolinska Inst, Sodersjukhuset, Dept Clin Sci & Educ, Stockholm, Sweden.
    Olinder, Anna Lindholm
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinska vetenskaper, Klinisk diabetologi och metabolism. Karolinska Inst, Sodersjukhuset, Dept Clin Sci & Educ, Stockholm, Sweden.
    A person-centered education for adolescents with type 1 diabetes: A randomized controlled trial2019Inngår i: Pediatric Diabetes, ISSN 1399-543X, E-ISSN 1399-5448, Vol. 20, nr 7, s. 986-996Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Young people with type 1 diabetes and their parents need to receive person-centered education to be able to manage their diabetes. Guided Self-Determination-Young (GSD-Y) is a person-centered communication and reflection education model that can be used in educational program for young people with type 1 diabetes.

    Objective: To evaluate whether GSD-Y leads to improved glycaemic control, increased self-perceived health and health-related quality of life, fewer diabetes-related family conflicts, and improved self-efficacy in a group-based intervention for adolescents starting continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) and their parents.

    Methods: This randomized controlled trial included 71 adolescents starting CSII. Participants were followed for 12 months. The intervention group (n = 37) attended seven group training sessions over a period of 5 months, using the GSD-Y model, the control group received standard care. Variables evaluated were HbA1c, self-perceived health, health-related quality of life, family conflicts, self-efficacy, and usage of continuous glucose monitoring.

    Results: When adjusted for sex and family conflicts, there was a difference in glycaemic control between the groups at 12 months, favoring the intervention group (62 vs 70 mmol/mol, P = .009). When analyses were performed on boys and girls separately and adjusted for family conflicts, the only difference detected was for boys after 12 months (P = .019). The intervention showed no effect on self-perceived health, health-related related quality of life, family conflicts, or self-efficacy.

    Conclusions: An intervention with GSD-Y may have an effect on glycaemic control. The content of the GSD-Y groups may serve as a model for person-centered care in adolescents with type 1 diabetes.

  • 291.
    Brosché, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Avvikelserapportering: en rapport om sjuksköterskors erfarenheter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for > 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.

     

    This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.

    Fulltekst (pdf)
    D Uppsats Ann-Sofie Brosche
  • 292.
    Browall, Maria
    et al.
    School of Life Sciences, University of Skövde, Sweden; Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    Östlund, Ulrika
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden; Umeå University, Department of Nursing, Umeå, Sweden.
    Henoch, Ingela
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    The course of Health Related Quality of Life in postmenopausal women with breast cancer from breast surgery and up to five years post-treatment2013Inngår i: Breast, ISSN 0960-9776, E-ISSN 1532-3080, Vol. 22, nr 5, s. 952-957Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Previous studies include too few patients over 70 years to be able to assess treatment effects on Health Related Quality Of Life (HRQOL) in the older age group. We aimed to follow HRQOL in postmenopausal women (55-80 years) with breast cancer receiving adjuvant treatment, until five years post-treatment, and compare with a general population.

    Patients and methods: The patient sample included 150 women (adjuvant CT n - 75 and RT n - 75) and two reference samples from the Swedish SF-36 norm database.

    Results: Data from baseline showed significantly higher levels of physical functioning and general health among the patients compared to the reference sample, and significantly lower levels of bodily pain, emotional role functioning and mental health. Longitudinal analyses showed significant changes in all scales, and three different patterns (a decrease-stable, a decrease-increase, and a stable-increase pattern) were identified.

    Conclusion: Postmenopausal women seem to successfully manage the effects of adjuvant treatment on HRQOL. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 293.
    Bruhn Lundblad, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienten och omvårdnadspersonals upplevelse av handmassage: en studie inom psykosvården2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 294.
    Brunnander, Erika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kronqvist, Ivar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid postpartum depression: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Every year 8-15% of Swedish women is diagnosed with a postpartum depression after giving birth, this translates to 10 000 women every year. These depressions can continue for weeks up to years and does not only affect the well-being of the mother but also the development of the child due to lack of bonding between the mother and the child. Aim: The aim of this study is to investigate if there is any evidence based nursing that can be given during the postpartum depression and if there is; compile current research of what evidence based nursing that can be given to women during postpartum depression. Method: A review design was used where ten articles were analyzed. The articles were found in the CINAHL and PubMed database. Results: Primarily the study showed that there is evidence that healthcare personnel provided with an extended mental health education was more effective at giving care to women with low risk of PPD. There is no evidence that higher rates of nursing would help women with low risk of PPD develop PPD. There is also evidence that women who had an initial high EPDS score received a lower EPDS score over time if they received either help with group therapy or home visits by mental health professionals. Evidence also show that it helps with telephone support by peers who at some point in there life have had an experience with postpartumdepression. The training given to the staff showed how to use the EPDS scale, basic principles in person-centered care, cognitive behavior and identification of various risk factors and symptoms.

    Conclusion: There is some research concerning care for postpartum depression. The research shows that care given by healthcare personnel with an extended training in mental health care gives the best results. There is one study that also shows that telefone based peer support given by people with self experienced postpartumdepression also helps. Some findings also indicate that the frequency of meeting with healthcare workers does not affect the wellbeing of the mother. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 295.
    Brunnberg, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Solem, Evelina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att se kvinnans behov. Sjuksköterskors tankar om god abortvård: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
  • 296.
    Brännström, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra. Tillgänglighet till tandvården underlättade arbetet med äldres munhälsa, medan autonomi och integritet kunde utgöra ett hinder. Det fanns ett behov av utbildning om demens för tandvårdens personal, om munhälsa och munvård för vårdpersonal på boende. Information och samarbete mellan sjuksköterskor och tandvården varierade. Slutsatser: Rutiner och riktlinjer behöver förbättras och tydliggöras vad gäller sjuksköterskans ansvar för och arbete med äldres munhälsa på särskilda boenden. Sjuksköterskor behöver även förbättra sina kunskaper om och bedömning av äldres munhälsa. Även vårdpersonal behöver mer kunskap om äldres munhälsa och munvård, som ofta sköts bristfälligt men som fungerar bra i välorganiserade verksamheter. Trots att tandvårdens tillgänglighet beskrivs underlätta arbetet med äldres munhälsa, tycks samarbetet mellan sjuksköterskor och tandvården inte alltid fungera, vilket behöver förbättras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 297.
    Brännström, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vårdhundens betydelse för personer med demens2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 298. Brännström, Margareta
    et al.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Avd. för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle.
    Ivarsson, Bodil
    Nilsson, Ulrica
    Svedberg, Petra
    Thylén, Ingela
    Sexual knowledge in patients with a myocardial infarction and their partners2014Inngår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 29, nr 4, s. 332-339Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Sexual health and sexual activity are important elements of an individual's well-being. For couples, this topic is often affected after a myocardial infarction (MI). It has become increasingly clear that, after an MI, patients are insufficiently educated on how to resume normal sexual activity. However, sufficient data on the general knowledge that patients and partners have about sexual activity and MI are lacking.

    OBJECTIVE

    The aims of this study were to explore and compare patients' and partners' sexual knowledge 1 month after a first MI and 1 year after the event and to compare whether the individual knowledge had changed over time. A second aim was to investigate whether patients and their partners report receiving information about sexual health and sexual activity from healthcare professionals during the first year after the event and how this information was perceived.

    SUBJECTS AND METHODS

    This descriptive, comparative survey study enrolled participants from 13 Swedish hospitals in 2007-2009. A total of 115 patients with a first MI and their partners answered the Sex After MI Knowledge Test questionnaire 1 month after the MI and 1 year after the event. Correct responses generated a maximum score of 75.

    RESULTS

    Only 41% of patients and 31% of partners stated that they had received information on sex and relationships at the 1 year follow-up. The patients scored 51 ± 10 on the Sex After MI Knowledge Test at inclusion into the study, compared with the 52 ± 10 score for the partners. At the 1-year follow-up, the patients' knowledge had significantly increased to a score of 55 ± 7, but the partners' knowledge did not significantly change (53 ± 10).

    CONCLUSIONS

    First MI patients and their partners reported receiving limited information about sexual issues during the cardiac rehabilitation and had limited knowledge about sexual health and sexual activity.

  • 299. Brédart, A.
    et al.
    Razavi, D.
    Robertson, C.
    Batel-Copel, L.
    Larsson, Gunnel
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lichosik, D.
    Meyza, J.
    Schraub, S.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    de Haes, J. C.
    A comprehensive assessment of satisfaction with care: preliminary psychometric analysis in French, Polish, Swedish and Italian oncology patients2001Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 43, nr 3, s. 243-252Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Satisfaction with care may be closely related to quality of life in cancer patients. This evaluation is especially relevant when quality of care is considered. The present study assessed whether equivalent scaling properties could be found in a comprehensive assessment of satisfaction with care (CASC) administered in cancer patients from French, Polish and Swedish oncology settings, in comparison to the scaling properties previously evidenced in the CASC with an Italian sample. A total of 140, 186 and 133 oncology patients were approached in France, Poland and Sweden, respectively. Specific items in the CASC were identified as consistently omitted across country samples. Multitrait scaling analysis on an item-grouping adapted for the French, Polish, Swedish and Italian samples provided excellent internal consistencies and convergent validity estimates. Discriminant validity proved less satisfactory, evidencing overlap between hypothesised care dimensions across country samples. The identification of omitted or overlapping items will lead to the design of a revised CASC version to further test in larger cross-cultural samples.

  • 300. Brédart, A.
    et al.
    Robertson, C.
    Razavi, D.
    Batel-Copel, L.
    Larsson, Gunnel
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lichosik, D.
    Meyza, J.
    Schraub, S.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    De Haes, J.C.J.M.
    Patients' satisfaction ratings and their desire for care improvement across oncology settings from France, Italy, Poland and Sweden2003Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 12, nr 1, s. 68-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There has been an increasing interest in patient satisfaction assessment across nations recently. This paper reports on a cross-cultural comparison of the comprehensive assessment of satisfaction with care (CASC) response scales. We investigated what proportion of patients wanted care improvement for the same level of satisfaction across samples from oncology settings in France, Italy, Poland and Sweden, and whether age, gender, education level and type of items affected the relationships found. The CASC addresses patient's satisfaction with the care received in oncology hospitals. Patients are invited to rate aspects of care and to mention for each of these aspects, whether they would want improvement.One hundred and forty, 395, 186 and 133 consecutive patients were approached in oncology settings from France, Italy, Poland and Sweden, respectively. Across country settings, an increasing percentage of patients wanted care improvement for decreasing levels of satisfaction. However, in France a higher percentage of patients wanted care improvement for high-satisfaction ratings whereas in Poland a lower percentage of patients wanted care improvement for low-satisfaction ratings. Age and education level had a similar effect across countries. Confronting levels of satisfaction with desire for care improvement appeared useful in comprehending the meaning of response choice labels for the CASC across oncology settings from different linguistic and cultural background. Linguistic or socio-cultural differences were suggested for explaining discrepancies between countries.

3456789 251 - 300 of 2121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf