uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1958
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Boström, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bemötande kan göra skillnad: Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande och hur de önskar bli bemötta av vårdpersonal2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier.

    Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter.

    Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet.

     

  • 252.
    Bosäter Kindwall, Nicolai
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    de Toro, Alfredo
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Översättningsapplikation som hjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I ett multikulturellt land som Sverige sker det många möten i vården där språket blir ett kommunikationsproblem. Vid den dagliga omvårdnaden av icke svensktalande personer finns tolk ofta inte att tillgå och detta kommunikationshinder riskerar att försämra vårdkvalitén. SYFTE: Denna studie avser att värdera om översättningsapplikationer i smarttelefoner kan användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnaden av icke svensktalande personer. METOD: Empirisk kvalitativ studie genom intervjuer av åtta icke svensktalande personer som hade hemtjänst. Deltagarna fick lyssna på omvårdnadsfrågor som översattes till deltagarens hemspråk med en smarttelefon. Detta följdes upp med utvärderingsfrågor som översattes av en tolk. RESULTAT: Deltagare uttryckte både positiva och negativa åsikter kring metodens användbarhet. Deltagarna var övervägande positiva och skulle själva kunna tänka sig att metoden användes i deras egen omvårdnadssituation. SLUTSATS: Översättningsapplikationer i smarttelefoner skulle kunna användas som kommunikationshjälpmedel vid omvårdnad av icke svensktalande personer. I de fall där metodens brister riskerar påverka omvårdnaden negativt bör den uteslutas. Mer forskning behövs för att evaluera hur väl metoden fungerar i reella omvårdnadssituationer samt vid tvåvägskommunikation.

  • 253.
    Bothin, Lucas
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Brudefors, Rebecca
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Handdesinfektion- hinder och följsamhet2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett flertal studier visar på att följsamhet i handhygien bland sjukvårdspersonal är låg.

    Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvårar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.

    Metod: Undersökningen utfördes på tre slumpmässigt utvalda vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkät som konstruerats för studien.

    Resultat: Av studiens tilltänkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före.  Det som i störst utsträckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lägre utsträckning till följd av brist på tillgängligt handdesinfektionsmedel än undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet än genomsnittet (14,3 år) angav i större utsträckning än de med längre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.

    Slutsats: Vårdpersonal uppger att det är vanligare att desinfektera händerna efter patientkontakt än före, liksom att tidsbrist och brist på tillgängliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion. Den föreliggande studien medför kunskap kring hinder och kan även utgöra inspiration inför framtida studier som syftar till att identifiera andra hinder, då det visat sig att dessa kan variera mellan olika vårdinrättningar. För att interventioner med syfte att förbättra handhygien ska bli framgångsrika krävs det att de specifika hindren först identifieras.

  • 254.
    Bouvin, Jonna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mattson, Elin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.

     

    Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.

     

    Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.

     

    Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.

     

    Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

  • 255.
    Brage, Olivia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Berglund, Sara
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hyperoxygenering: – I vilken utsträckning exponeras patienter för höga syrgaskoncentrationer under anestesi?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har under en längre tid funnits en stor vilja att under den perioperativa fasen ge patienter höga koncentrationer av syrgas med motiveringen att förbättra vävnadsperfusion och därmed den postoperativa återhämtningen. Nyare studier har påvisat de komplikationer vilka hyperoxygenering skulle kunna medföra i form av ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida patienter utsätts för hyperoxygenering peroperativt. Studien inkluderade 100 patienter och har genomförts genom en deskriptiv retrospektiv journalgranskning med tillägg av jämförande analyser mellan de undersökta operationsavdelningarna. Huvudresultat för studien var att samtliga undersökta operationsavdelningar hyperoxygenerade patienter under anestesi. För hela det undersökta underlaget uppmättes medelvärdet av parametern maximalt PaO2 till 30,7 ±11,7 kPa och medelvärdet av det genomsnittligt inspiratoriska FiO2 uppmättes till 45,5 ±7,6 %. Det högst uppmätta PaO2-värdet var vid en av de undersökta operationsavdelningarna 66,5 kPa. Slutsatsen vilken kan dras av denna studie är att patienter som undergår anestesi hyperoxygeneras till en nivå som visats innebära ökade risker och hyperoxygenering skulle potentiellt kunna vara ett större peroperativt problem än vad som idag är känt.

  • 256.
    Brander Gustafsson, Eva Carin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Självrapporterad hälsa hos romer som deltar i ett arbetsmarknadsprojekt2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     

    SAMMANFATTNING

    Studien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid). Kvinnorna skattar generellt sin hälsa sämre än männen. Undantaget en fråga som rör förändring av hälsan över tid, där kvinnorna skattar bättre hälsa än männen. I denna fråga skattar majoriteten av deltagarna en bättre eller likvärdig hälsa i andra mätningen, jämfört med bas mätningen. Slutsats: personer med romskt ursprung som deltar i en hälsokurs i ett arbetsmarknadsprojekt, skattar en förbättrad  hälsa över tid i några hälsofaktorer, mätt med hälsoenkät SF 36.

     

  • 257.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Från smärtpatient till värkmästare1995Bok (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Långvarig smärta: epidemiologi, analys och behandling1995Inngår i: Tandläkartidningen, ISSN 0039-6982, Vol. 87, nr 11-12, s. 727-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 259.
    Brattberg, Gunilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Hälso- och sjukvårdsforskning.
    Värkmästarens ABC-bok1996Bok (Annet vitenskapelig)
  • 260.
    Brauer, Felicia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Enfeldt, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    När hjärtat slutar slå: Upplevelser av livet efter ett hjärtstopp2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga har blivit reducerad och inte kan tillgodose cirkulationssystemet med blod, vilket orsakar en cirkulationssvikt. Under 2017 räddades 1444 människor till livet efter ett plötsligt hjärtstopp.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patienters och anhörigas upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp.

    Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sju av de inkluderade vetenskapliga artiklarna riktades från ett patientperspektiv, fem var från ett anhörigperspektiv och en av artiklarna hade både patient- samt anhörig-perspektiv. De inkluderade artiklarna identifierades på databaserna PubMed och PsykINFO och de granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades utifrån fyra kategorier, vilka tre hade två subkategorier vardera. Patienterna upplevde händelsen som en emotionell utmaning som kantades av lidande och hopplöshet inför sina nya begränsningar. De upplevde ett existentiellt lidande över att inte kunna leva det liv som önskades och de fick ett nytt perspektiv på livet. Anhöriga blev i samband med hjärtstoppet rädda och chockade och de tyckte att ansvaret att behöva utföra HLR var betungande. Efter händelsen fick anhöriga en ökad arbetsbelastning och ett stort ansvar och deras livskvalitet påverkades på flera sätt.

    Slutsats: Ett hjärtstopp påverkar det vardagliga livet och livskvaliteteten hos både patienter och anhöriga. Stödet och informationen från vården till både patienter och anhöriga behöver bli bättre.

  • 261.
    Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, N-0450 Oslo, Norway..
    Bjoro, Karen
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, N-0450 Oslo, Norway..
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    Univ Oslo, Inst Hlth & Soc, N-0316 Oslo, Norway..
    Effect of e-learning program on risk assessment and pressure ulcer classification: A randomized study2016Inngår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 40, s. 191-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pressure ulcers (PUs) are a problem in health care. Staff competency is paramount to PU prevention. Education is essential to increase skills in pressure ulcer classification and risk assessment. Currently, no pressure ulcer learning programs are available in Norwegian. Objectives: Develop and test an e-learning program for assessment of pressure ulcer risk and pressure ulcer classification. Methods: Design, participants and setting: Forty-four nurses working in acute care hospital wards or nursing homes participated and were assigned randomly into two groups: an e-learning program group (intervention) and a traditional classroom lecture group (control). Data was collected immediately before and after training, and again after three months. The study was conducted at one nursing home and two hospitals between May and December 2012. Analysis: Accuracy of risk assessment (five patient cases) and pressure ulcer classification (40 photos [normal skin, pressure ulcer categories I-IV] split in two sets) were measured by comparing nurse evaluations in each of the two groups to a pre-established standard based on ratings by experts in pressure ulcer classification and risk assessment. Inter-rater reliability was measured by exact percent agreement and multi-rater Fleiss kappa. A Mann-Whitney U test was used for continuous sum score variables. Results: An e-learning program did not improve Braden subscale scoring. For pressure ulcer classification, however, the intervention group scored significantly higher than the control group on several of the categories in post-test immediately after training. However, after three months there were no significant differences in classification skills between the groups. Conclusion: An e-learning program appears to have a greater effect on the accuracy of pressure ulcer classification than classroom teaching in the short term. For proficiency in Braden scoring, no significant effect of educational methods on learning results was detected.

  • 262.
    Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, Oslo, Norway..
    Bjoro, Karen
    Oslo Univ Hosp, Dept Orthopaed Surg, Oslo, Norway..
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    Univ Oslo, Inst Hlth & Soc, Oslo, Norway..
    Patient and organisational variables associated with pressure ulcer prevalence in hospital settings: a multilevel analysis2015Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 5, nr 8, artikkel-id e007584Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To investigate the association of ward-level differences in the odds of hospital-acquired pressure ulcers (HAPUs) with selected ward organisational variables and patient risk factors. Design: Multilevel approach to data from 2 cross-sectional studies. Settings: 4 hospitals in Norway were studied. Participants: 1056 patients at 84 somatic wards. Primary outcome measure: HAPU. Results: Significant variance in the odds of HAPUs was found across wards. A regression model using only organisational variables left a significant variance in the odds of HAPUs across wards but patient variables eliminated the across-ward variance. In the model including organisational and patient variables, significant ward-level HAPU variables were ward type (rehabilitation vs surgery/internal medicine: OR 0.17 (95% CI 0.04 to 0.66)), use of preventive measures (yes vs no: OR 2.02 (95% CI 1.12 to 3.64)) and ward patient safety culture (OR 0.97 (95% CI 0.96 to 0.99)). Significant patient-level predictors were age > 70 vs < 70 (OR 2.70 (95% CI 1.54 to 4.74)), Braden scale total score (OR 0.73 (95% CI 0.67 to 0.80)) and overweight (body mass index 25-29.99 kg/m(2)) (OR 0.32 (95% CI 0.17 to 0.62)). Conclusions: The fact that the odds of HAPU varied across wards, and that across-ward variance was reduced when the selected ward-level variables entered the explanatory model, indicates that the HAPU problem may be reduced by ward-level organisation of care improvements, that is, by improving the patient safety culture and implementation of preventive measures. Some wards may prevent pressure ulcers better than other wards. The fact that ward-level variation was eliminated when patient-level HAPU variables were included in the model indicates that even wards with the best HAPU prevention will be challenged by an influx of high-risk patients.

  • 263. Bredesen, Ida Marie
    et al.
    Bjoro, Karen
    Gunningberg, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Hofoss, Dag
    The prevalence, prevention and multilevel variance of pressure ulcers in Norwegian hospitals: A cross-sectional study2015Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 52, nr 1, s. 149-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Pressure ulcers are preventable adverse events. Organizational differences may influence the quality of prevention across wards and hospitals. Objective: To investigate the prevalence of pressure ulcers, patient-related risk factors, the use of preventive measures and how much of the pressure ulcer variance is at patient, ward and hospital level. Design: A cross-sectional study. Setting: Six of the 11 invited hospitals in South-Eastern Norway agreed to participate. Participants: Inpatients >= 18 years at 88 somatic hospital wards (N = 1209). Patients in paediatric and maternity wards and day surgery patients were excluded. Methods: The methodology for pressure ulcer prevalence studies developed by the European Pressure Ulcer Advisory Panel was used, including demographic data, the Braden scale, skin assessment, the location and severity of pressure ulcers and preventive measures. Multilevel analysis was used to investigate variance across hierarchical levels. Results: The prevalence was 18.2% for pressure ulcer category I-IV, 7.2% when category I was excluded. Among patients at risk of pressure ulcers, 44.3% had pressure redistributing support surfaces in bed and only 22.3% received planned repositioning in bed. Multilevel analysis showed that although the dominant part of the variance in the occurrence of pressure ulcers was at patient level there was also a significant amount of variance at ward level. There was, however, no significant variance at hospital level. Conclusions: Pressure ulcer prevalence in this Norwegian sample is similar to comparable European studies. At-risk patients were less likely to receive preventive measures than patients in earlier studies. There was significant variance in the occurrence of pressure ulcers at ward level but not at hospital level, indicating that although interventions for improvement are basically patient related, improvement of procedures and organization at ward level may also be important. (C) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 264.
    Bremer, Anders
    et al.
    Linnaeus Univ, Fac Hlth & Life Sci, Kalmar Vaxjo, Sweden;Kalmar Cty Council, Div Emergency Med Serv, Kalmar, Sweden.
    Dahné, Tova
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Anestesiologi och intensivvård. Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden.
    Stureson, Lovisa
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Anaesthesiol & Intens Care, Linkoping, Sweden.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus Univ, Fac Hlth & Life Sci, Kalmar Vaxjo, Sweden;Kalmar Cty Council, Res Sect, Kalmar, Sweden.
    Thylén, Ingela
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Cardiol, Linkoping, Sweden.
    Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest2019Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 33, nr 1, s. 156-164Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Out-of-hospital cardiac arrest survivors suffer from psychological distress and cognitive impairments. They experience existential insecurity and vulnerability and are striving to return to a life in which well-being and the meaning of life have partly changed. However, research highlighting the experiences of in-hospital cardiac arrest survivors is lacking. This means that evidence for postresuscitation care has largely been extrapolated from studies on out-of-hospital cardiac arrest survivors, without considering potential group differences. Studies investigating survivors' experiences of an in-hospital cardiac arrest are therefore needed.

    Aim: To illuminate meanings of people's lived experiences of surviving an in-hospital cardiac arrest.

    Design: An explorative, phenomenological hermeneutic method to illuminate meanings of lived experiences.

    Method: Participants were identified through the Swedish national register of cardiopulmonary resuscitation and recruited from two hospitals. A purposive sample of eight participants, 53-99 years old, who survived an in-hospital cardiac arrest 1-3 years earlier, was interviewed.

    Findings: The survivors were striving to live in everyday life and striving for security. The struggle to reach a new identity meant an existence between restlessness and a peace of mind, searching for emotional well-being and bodily abilities. The search for existential wholeness meant a quest for understanding and explanation of the fragmented cardiac arrest event and its existential consequences. The transition from hospital to home meant a transition from care and protection to uncertainty and vulnerability with feelings of abandonment, which called for a search for security and belonging, away from isolation and loneliness.

    Conclusion: Surviving an in-hospital cardiac arrest can be further understood by means of the concept of hospital-to-home transition. Following hospital discharge, patients felt vulnerable and abandoned when pending between denial and acceptance of the 'new' life. Hence, the healthcare system should play a significant role when it comes to facilitate cardiac arrest survivors' security during hospital-to-home transition.

  • 265.
    Bremnes, Hanna Stromholt
    et al.
    Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Singsakerbakken 22A, Trondheim, Norway.
    Wiig, Asil Kjol
    Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Singsakerbakken 22A, Trondheim, Norway.
    Abeid, Muzdalifat
    Temeke Reg Referral Hosp, Dept Obstet & Gynecol, Dar Es Salaam, Tanzania.
    Darj, Elisabeth
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH). Norwegian Univ Sci & Technol, NTNU, Dept Publ Hlth & Nursing, Trondheim, Norway; St Olavs Hosp, Dept Obstet & Gynecol, Trondheim, Norway..
    Challenges in day-to-day midwifery practice: a qualitative study from a regional referral hospital in Dar es Salaam, Tanzania2018Inngår i: Global Health Action, ISSN 1654-9716, E-ISSN 1654-9880, Vol. 11, nr 1, artikkel-id 1453333Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Maternal and infant mortality rates in Tanzania have decreased over the past decades, but remain high. One of the challenges the country faces, is the lack of skilled health care workers. High fertility rates make midwives and their patients particularly susceptible to stress as a result of understaffing.

    Objective: This paper explores the challenges midwives face in their day-to-day practice at a regional referral hospital in Tanzania, and investigates which measures the midwives themselves find necessary to implement to improve their situation.

    Methods: A qualitative study design with focus group discussions (FGDs) was employed to explore which challenges the midwives experienced. Each focus group consisted of five to six midwives. A FGD topic guide covering challenges, consequences, motivation, ideal situation and possible solutions was used. These data were analyzed using Systematic Text Condensation.

    Results: A total of 28 Midwives, six men and 22 women, participated in five FGDs. Four categories emerged from the collected material: Feelings of demoralization, shortage of resources, societal challenges and personal struggles. A feeling of demoralization was especially prevalent and was caused by a lack of support from the leaders and little appreciation from the patients. Shortage of resources, and shortage of personnel in particular, was also highlighted as it led to an excessive workload resulting in difficulties with providing adequate care. These difficulties were intensified by lack of equipment, facilities and a non-optimal organization of the healthcare system.

    Conclusion: The challenges revealed during the FGDs prevent the midwives from providing sufficient midwifery care. To improve the situation, measures such as supportive leadership, reduction of workload, increasing availability of equipment and increasing knowledge of reproductive health in society, should be taken.

  • 266.
    Brinkhäll, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sundberg, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1: En litteraturöversikt om hur föräldrar uppfattar omvårdnaden från sjuksköterskor inom diabetesvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child’s diabetes.

    Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.

    Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled. Both qualitative and quantitative studies were used and analyzed according to Friberg (2006).

    Findings: Several parents had a positive view of the diabetic care they had received from the specialist diabetic nurse. Great knowledge, expertise in diabetic care and ability to inform the family in a proficient way were considered as important by the parents. To receive knowledge regarding diabetic care the parents preferred to be given practical education from the nurse, but also appreciated to get written information. The parents would have liked to get more emotional support during the time of the diagnosis, especially in forms of counseling and encouragement. They also whished that caregivers would have been more eager to prepare them in managing the disease outside the hospital. 

    Conclusions: The majority of the parents had an optimistic experience of the care they had received from the specialist nurse in diabetic care. To prepare the family for a life with diabetes it’s necessary with adequate education, encouragement and emotional support from the specialist diabetic nurse.

  • 267.
    Broberg, Maja
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Glöde, Anette
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Finns evidens för att frailty hos äldre kan behandlas med fysisk aktivitet och nutrition: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning om att förebygga och motverka sköra tillstånd hos äldre är mer aktuellt idag än någonsin då befolkningsmängden i världen stiger och andelen äldre ökar. Frailty är den internationella benämningen på skörhet, som också används som diagnos. För att vara frail skall individen uppfylla två eller fler definierade kriterier. Dessa är ofrivillig viktminskning av cirka fem kilo eller mer under det senaste året, självupplevd utmattning, nedsatt greppstyrka, långsam gång samt låg fysisk aktivitet. Det är allmänt vedertaget att frailty ökar, att det är vanligare hos äldre med kroniska sjukdomar och vanligare bland kvinnor än bland män. Undernäring och sarkopeni kan vara en orsak till frailty. Både undernäring och sarkopeni kan motverkas och frailty bör därför kunna förebyggas och behandlas.

    Syfte: Syftet är att sammanställa litteratur om att behandla frailty med nutrition och fysisk aktivitet.

    Metod: Studiens design är en systematisk litteraturstudie med 13 kvantitativa RCT-studier.  

    Resultat: Resultatet indikerar att behandling med nutrition respektive fysisk aktivitet minskar frailty. Kombinerad individuellt anpassad, teambaserad behandling med personlig feedback ger bäst effekt.  

    Slutsats: Behandling med nutrition och fysisk aktivitet kan motverka frailty.  

    Nyckelord: Frailty, physical activity, nutrition

  • 268.
    Broberg, Teresia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Camilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Läkare och läkarstudenters inställning till att skriva ut Fysisk aktivitet på recept (FaR®): Utifrån ett interprofessionellt perspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Poor health costs the Swedish society billions a year and affects every individual who lives with poor health. By a close collaboration between medical doctors, nurses and other health professions there are good opportunities to work with health promotion and for the individual patient’s health.  One way to work with health promotion in health care is to work with Physical activity on referral, FaR®.  Physical activity on referral was created to improve the health among the Swedish population and has been effective against diseases like cardiovascular disease and diabetes. Research has been done on which professional groups that makes the most prescriptions of Physical activity on referral and why patients don’t follow them.

    Objective: The aim of the study was to investigate the frequency of and the attitude toward prescribing Physical activity on referral, among medical doctors and medical students and to investigate if there were any differences between genders.

    Method: A web survey was designed and sent to 45 medical doctors at Akademiska Sjukhuset in Uppsala and to 286 medical students in semester 7-9 at Uppsala University.

    Results: The majority of the participants thought that physical activity had an important role in health promotion and knew about Physical activity on referral. Even though few of the participants had made a prescription of Physical activity on referral, the majority thought that it was an important part in the work with health promotion. The participants thought that more education in Physical activity on referral was needed. The participants prioritized to prescribe Physical activity on referral to patients at risk to get cardiovascular diseases, while patients who were less physical active than the recommendations of Livsmedelsverket got the lowest priority.

    Conclusion: Physical activity on referral was created to increase physical activity among the Swedish population and to reduce the risk to get diseases that can be related to low physical activity. It is therefore alarming that the participants were less prioritizing patients who were less physical active than the recommendations of Livsmedelsverket when it comes to prescribing Physical activity on referral, than other patients. By medical doctors and nurses working as a team, preventive actions can be taken early and therefore the risk for the individuals to develop secondary diseases can be reduced.    

  • 269. Broberger, Eva
    et al.
    Tishelman, Carol
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Psykosocial onkologi och stödjande vård.
    Doukkali, Eva
    Sprangers, Mirjam A. G.
    Spontaneous reports of most distressing concerns in patients with inoperable lung cancer: at present, in retrospect and in comparison with EORTC-QLQ-C30+LC132007Inngår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 16, nr 10, s. 1635-1645Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with lung cancer experience considerable distress. Therefore, accurate methods for assessing distress and quality of life over time may play a key role for managing and evaluating palliative care. Alternatives to commonly used standardized questionnaires are individual measures. This study prospectively and retrospectively explored the concerns that 46 patients with inoperable lung cancer spontaneously reported as causing most distress close to diagnosis and 6 months later. Changes in content individually generated through a structured inductive freelisting were compared with EORTC-QLQ-C30+LC13 ratings. The results showed that patients perceived a wide variety of concerns as most distressing and that their concerns changed over time. Between 56 and 62% of these concerns were assessed by items included in the EORTC-QLQ-C30+LC13 questionnaires. Furthermore, patients' reports of most distress from fatigue, pain and dyspnea were not always reflected in intensity ratings of comparable EORTC-QLQ-C30+LC13 items. These results indicate that items included in standardized measures are not always adequate to assess patients' concerns, priorities and changes over time. In addition to standardized questionnaires, individualized measures may be useful in the clinical palliative setting for providing detailed information about the individual's problems and prioritizations.

  • 270.
    Brodin, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Annika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patientdagbokens betydelse för anhöriga inom intensivvården: En kvalitativ studie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 271.
    Brodén, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Palosaari, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hur påverkas febrila intensivvårdspatienters välbefinnande vid behandling med antipyretika?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 272.
    Brosché, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Avvikelserapportering: en rapport om sjuksköterskors erfarenheter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for > 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.

     

    This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.

  • 273.
    Browall, Maria
    et al.
    School of Life Sciences, University of Skövde, Sweden; Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    Östlund, Ulrika
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden; Umeå University, Department of Nursing, Umeå, Sweden.
    Henoch, Ingela
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Institute of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden.
    Wengström, Yvonne
    Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Stockholm, Sweden.
    The course of Health Related Quality of Life in postmenopausal women with breast cancer from breast surgery and up to five years post-treatment2013Inngår i: Breast, ISSN 0960-9776, E-ISSN 1532-3080, Vol. 22, nr 5, s. 952-957Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Previous studies include too few patients over 70 years to be able to assess treatment effects on Health Related Quality Of Life (HRQOL) in the older age group. We aimed to follow HRQOL in postmenopausal women (55-80 years) with breast cancer receiving adjuvant treatment, until five years post-treatment, and compare with a general population.

    Patients and methods: The patient sample included 150 women (adjuvant CT n - 75 and RT n - 75) and two reference samples from the Swedish SF-36 norm database.

    Results: Data from baseline showed significantly higher levels of physical functioning and general health among the patients compared to the reference sample, and significantly lower levels of bodily pain, emotional role functioning and mental health. Longitudinal analyses showed significant changes in all scales, and three different patterns (a decrease-stable, a decrease-increase, and a stable-increase pattern) were identified.

    Conclusion: Postmenopausal women seem to successfully manage the effects of adjuvant treatment on HRQOL. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 274.
    Bruhn Lundblad, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienten och omvårdnadspersonals upplevelse av handmassage: en studie inom psykosvården2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 275.
    Brunnander, Erika
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kronqvist, Ivar
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid postpartum depression: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Every year 8-15% of Swedish women is diagnosed with a postpartum depression after giving birth, this translates to 10 000 women every year. These depressions can continue for weeks up to years and does not only affect the well-being of the mother but also the development of the child due to lack of bonding between the mother and the child. Aim: The aim of this study is to investigate if there is any evidence based nursing that can be given during the postpartum depression and if there is; compile current research of what evidence based nursing that can be given to women during postpartum depression. Method: A review design was used where ten articles were analyzed. The articles were found in the CINAHL and PubMed database. Results: Primarily the study showed that there is evidence that healthcare personnel provided with an extended mental health education was more effective at giving care to women with low risk of PPD. There is no evidence that higher rates of nursing would help women with low risk of PPD develop PPD. There is also evidence that women who had an initial high EPDS score received a lower EPDS score over time if they received either help with group therapy or home visits by mental health professionals. Evidence also show that it helps with telephone support by peers who at some point in there life have had an experience with postpartumdepression. The training given to the staff showed how to use the EPDS scale, basic principles in person-centered care, cognitive behavior and identification of various risk factors and symptoms.

    Conclusion: There is some research concerning care for postpartum depression. The research shows that care given by healthcare personnel with an extended training in mental health care gives the best results. There is one study that also shows that telefone based peer support given by people with self experienced postpartumdepression also helps. Some findings also indicate that the frequency of meeting with healthcare workers does not affect the wellbeing of the mother. 

  • 276.
    Brunnberg, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Solem, Evelina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Att se kvinnans behov. Sjuksköterskors tankar om god abortvård: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
  • 277.
    Brännström, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra. Tillgänglighet till tandvården underlättade arbetet med äldres munhälsa, medan autonomi och integritet kunde utgöra ett hinder. Det fanns ett behov av utbildning om demens för tandvårdens personal, om munhälsa och munvård för vårdpersonal på boende. Information och samarbete mellan sjuksköterskor och tandvården varierade. Slutsatser: Rutiner och riktlinjer behöver förbättras och tydliggöras vad gäller sjuksköterskans ansvar för och arbete med äldres munhälsa på särskilda boenden. Sjuksköterskor behöver även förbättra sina kunskaper om och bedömning av äldres munhälsa. Även vårdpersonal behöver mer kunskap om äldres munhälsa och munvård, som ofta sköts bristfälligt men som fungerar bra i välorganiserade verksamheter. Trots att tandvårdens tillgänglighet beskrivs underlätta arbetet med äldres munhälsa, tycks samarbetet mellan sjuksköterskor och tandvården inte alltid fungera, vilket behöver förbättras.

  • 278.
    Brännström, Christina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vårdhundens betydelse för personer med demens2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    At two nursing homes for people with dementia a qualitative study was performed. The purpose was to investigate the therapy dog‟s meaning to people with dementia from their perspective. Two women and five men with dementia were interviewed, everyone being somewhere between 60 and 87 years of age. All but one had previously owned a dog at some point in their lives. From the content analysis four categories could be identified: activity, fellowship, friendship and without positive meaning. The therapy dog had different meanings to the different people. The therapy dog had a positive meaning to five of the interviewed participants. Most of the participants had a positive approach to the therapy dog. It was considered to be good company and a good friend, as well as something to play and interact with. Two of the participants did not consider the therapy dog to be of any particular meaning to them, one of them showing disinterest for the subject. Knowledge about attitude to and experience of dogs for persons with dementia during the healthy part of life is important in order to have a well-established therapy with therapy dogs.

  • 279. Brännström, Margareta
    et al.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Avd. för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle.
    Ivarsson, Bodil
    Nilsson, Ulrica
    Svedberg, Petra
    Thylén, Ingela
    Sexual knowledge in patients with a myocardial infarction and their partners2014Inngår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 29, nr 4, s. 332-339Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND

    Sexual health and sexual activity are important elements of an individual's well-being. For couples, this topic is often affected after a myocardial infarction (MI). It has become increasingly clear that, after an MI, patients are insufficiently educated on how to resume normal sexual activity. However, sufficient data on the general knowledge that patients and partners have about sexual activity and MI are lacking.

    OBJECTIVE

    The aims of this study were to explore and compare patients' and partners' sexual knowledge 1 month after a first MI and 1 year after the event and to compare whether the individual knowledge had changed over time. A second aim was to investigate whether patients and their partners report receiving information about sexual health and sexual activity from healthcare professionals during the first year after the event and how this information was perceived.

    SUBJECTS AND METHODS

    This descriptive, comparative survey study enrolled participants from 13 Swedish hospitals in 2007-2009. A total of 115 patients with a first MI and their partners answered the Sex After MI Knowledge Test questionnaire 1 month after the MI and 1 year after the event. Correct responses generated a maximum score of 75.

    RESULTS

    Only 41% of patients and 31% of partners stated that they had received information on sex and relationships at the 1 year follow-up. The patients scored 51 ± 10 on the Sex After MI Knowledge Test at inclusion into the study, compared with the 52 ± 10 score for the partners. At the 1-year follow-up, the patients' knowledge had significantly increased to a score of 55 ± 7, but the partners' knowledge did not significantly change (53 ± 10).

    CONCLUSIONS

    First MI patients and their partners reported receiving limited information about sexual issues during the cardiac rehabilitation and had limited knowledge about sexual health and sexual activity.

  • 280. Brédart, A.
    et al.
    Razavi, D.
    Robertson, C.
    Batel-Copel, L.
    Larsson, Gunnel
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lichosik, D.
    Meyza, J.
    Schraub, S.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    de Haes, J. C.
    A comprehensive assessment of satisfaction with care: preliminary psychometric analysis in French, Polish, Swedish and Italian oncology patients2001Inngår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 43, nr 3, s. 243-252Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Satisfaction with care may be closely related to quality of life in cancer patients. This evaluation is especially relevant when quality of care is considered. The present study assessed whether equivalent scaling properties could be found in a comprehensive assessment of satisfaction with care (CASC) administered in cancer patients from French, Polish and Swedish oncology settings, in comparison to the scaling properties previously evidenced in the CASC with an Italian sample. A total of 140, 186 and 133 oncology patients were approached in France, Poland and Sweden, respectively. Specific items in the CASC were identified as consistently omitted across country samples. Multitrait scaling analysis on an item-grouping adapted for the French, Polish, Swedish and Italian samples provided excellent internal consistencies and convergent validity estimates. Discriminant validity proved less satisfactory, evidencing overlap between hypothesised care dimensions across country samples. The identification of omitted or overlapping items will lead to the design of a revised CASC version to further test in larger cross-cultural samples.

  • 281. Brédart, A.
    et al.
    Robertson, C.
    Razavi, D.
    Batel-Copel, L.
    Larsson, Gunnel
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lichosik, D.
    Meyza, J.
    Schraub, S.
    von Essen, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    De Haes, J.C.J.M.
    Patients' satisfaction ratings and their desire for care improvement across oncology settings from France, Italy, Poland and Sweden2003Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 12, nr 1, s. 68-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There has been an increasing interest in patient satisfaction assessment across nations recently. This paper reports on a cross-cultural comparison of the comprehensive assessment of satisfaction with care (CASC) response scales. We investigated what proportion of patients wanted care improvement for the same level of satisfaction across samples from oncology settings in France, Italy, Poland and Sweden, and whether age, gender, education level and type of items affected the relationships found. The CASC addresses patient's satisfaction with the care received in oncology hospitals. Patients are invited to rate aspects of care and to mention for each of these aspects, whether they would want improvement.One hundred and forty, 395, 186 and 133 consecutive patients were approached in oncology settings from France, Italy, Poland and Sweden, respectively. Across country settings, an increasing percentage of patients wanted care improvement for decreasing levels of satisfaction. However, in France a higher percentage of patients wanted care improvement for high-satisfaction ratings whereas in Poland a lower percentage of patients wanted care improvement for low-satisfaction ratings. Age and education level had a similar effect across countries. Confronting levels of satisfaction with desire for care improvement appeared useful in comprehending the meaning of response choice labels for the CASC across oncology settings from different linguistic and cultural background. Linguistic or socio-cultural differences were suggested for explaining discrepancies between countries.

  • 282.
    Burström, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hosinsky, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att handleda studenter på grundnivå.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: As a nurse it is a part of your work description to precepting students. A good relationship between preceptor and student is important for a successful precepting witch can be rewarding for both parties. There are many studies on how nurses in hospital departments experience precepting students, however it is not as explored in the prehospital care.

    Objective: To describe ambulance nurses' experience of precepting nursing students in the third and final year of university-level nursing school.

    Method: A qualitative study was conducted. Nine respondents at two ambulance stations in central Sweden were selected with the help of strategic convenience sample. The informants were nurses with specialist education in ambulance/prehospital care who had experience of working in the ambulance unit for at least a year.

    Result: The majority of participants were positive to precepting students and the time seemed adequate. Primarily in emergency situations the nurses felt that there was not enough time. Despite this, the nurses felt that this wasn’t a problem since they usually had time afterwards to talk and reflect over the expired events. However, many felt that because of the short internship it was hard to get to know the students, which led to an uncertainty in letting the student take care of the patient in certain situations.

    Conclusion: The study shows new results regarding ambulance nurse's perception of the supervision process. The study also shows differences between supervision in emergency medical services and ward care. This shows that the results from studies of the tutorial are not directly transferable to the prehospital care. Larger studies with more variation among the participants would be able to raise additional aspects in the precepting area.

    Keywords: nurse, ambulance, student and precepting

  • 283.
    Butén Grundevik, Gabriella
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Wilbrand, Johanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Trycksår efter buklägeskirurgi: Prevalens, lokalisation, kategorisering och riskfaktorer2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.

    Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.

    Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.

    Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår. Den totala trycksårsprevalensen var 34 procent, antalet trycksår per patient varierade mellan ett till sex stycken. Trycksåren varierade mellan kategori ett och två enligt EPUAPs klassiferingssystem. Det mest utsatta området var ansiktet (51 %). Identifierade riskfaktorer var högt BMI, den postoperativa kroppstemperaturen, ålder och operationens längd.

    Slutsats: Patienter som genomgår kirurgi i bukläge har en ökad risk att utveckla trycksår. Fortsatt kvalitetsarbete behövs för att motverka vårdskador, patientlidande, ökade vårdtider och kostnader för denna grupp patienter. För vidare utveckling inom området behövs fler och större studier.

  • 284.
    Bylund, Nathalie
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Rasekh, Sanna
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kvinnans sexualitet och livskvalitet vid hysterektomi: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 285.
    Bylund-Grenklo, Tove
    et al.
    Univ Gävle, Dept Caring Sci, Gävle, Sweden; Karolinska Inst, Dept Oncol Pathol, Stockholm, Sweden.
    Werkander-Harstade, Carina
    Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Vaxjö, Sweden; Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Ctr Collaborat Palliat Care, Vaxjö, Sweden.
    Sandgren, Anna
    Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Vaxjö, Sweden; Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Ctr Collaborat Palliat Care, Vaxjö, Sweden.
    Benzein, Eva
    Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Ctr Collaborat Palliat Care, Vaxjö, Sweden; Linnaeus Univ, Dept Hlth & Caring Sci, Kalmar, Sweden.
    Östlund, Ulrika
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning, Gävleborg. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap. Örebro Univ, Fac Med & Hlth, Sch Hlth Sci, Örebro, Sweden.
    Dignity in life and care: the perspectives of Swedish patients in a palliative care context2019Inngår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 25, nr 4, s. 193-201Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: How patients preserve their sense of dignity in life is an important area of palliative care that remains to be explored.

    Aims: To describe patients' perspectives of what constitutes a dignified life within a palliative care context.

    Methods: Twelve palliative care patients were interviewed about their views on living with dignity. Data were analysed using qualitative content analysis.

    Results: What constitutes a dignified life during end-of-life care was captured by the theme ‘I may be ill but I am still a human being’ and presented under the categories ‘preserving my everyday life and personhood’, ‘having my human value maintained by others through ‘coherence’ and ‘being supported by society at large’.

    Conclusion: Patients' sense of dignity can be preserved by their own attitudes and behaviours, by others and through public support. Health professionals need to adopt a dignity-conserving approach, for which awareness of their own attitudes and behaviours is crucial.

  • 286.
    Byman, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Svens, Debora
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Dialyssjuksköterskors upplevelse av patienters avslutande av livsuppehållande dialysbehandling2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka. Sjuksköterskorna upplevde det många gånger frustrerande att vårda en patient som inte är kapabel att uttrycka sin vilja om fortsatt eller avslutande dialysbehandling. Slutsatsen var att ytterligare forskning inom detta område är nödvändig för att rutiner och riktlinjer skall kunna utformas. 

  • 287.
    Byrskog, Ulrika
    et al.
    Dalarna Univ, Sch Educ Hlth & Social Studies, S-79188 Falun, Sweden..
    Essén, Birgitta
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH). Uppsala Univ, Dept Womens & Childrens Hlth, Akad Sjukhuset, S-75185 Uppsala, Sweden..
    Olsson, Pia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell mödra- och barnhälsovård (IMCH).
    Klingberg-Allvin, Marie
    Dalarna Univ, Sch Educ Hlth & Social Studies, S-79188 Falun, Sweden..
    'Moving on' Violence, wellbeing and questions about violence in antenatal care encounters. A qualitative study with Somali-born refugees in Sweden2016Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 40, s. 10-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Somali-born women constitute one of the largest groups of childbearing refugee women in Sweden after more than two decades of political violence in Somalia. In Sweden, these women encounter antenatal care that includes routine questions about violence being asked. The aim of the study was to explore how Somali-born women understand and relate to violence and wellbeing during their migration transition and their views on being approached with questions about violence in Swedish antenatal care. Method: Qualitative interviews (22) with Somali-born women (17) living in Sweden were conducted and analysed using thematic analysis. Findings: A balancing act between keeping private life private and the new welfare system was identified, where the midwife's questions about violence were met with hesitance. The midwife was, however, considered a resource for access to support services in the new society. A focus on pragmatic strategies to move on in life, rather than dwelling on potential experiences of violence and related traumas, was prominent. Social networks, spiritual faith and motherhood were crucial for regaining coherence in the aftermath of war. Dialogue and mutual adjustments were identified as strategies used to overcome power tensions in intimate relationships undergoing transition. Conclusions: If confidentiality and links between violence and health are explained and clarified during the care encounter, screening for violence can be more beneficial in relation to Somali-born women. The focus on "moving on" and rationality indicates strength and access to alternative resources, but needs to be balanced against risks for hidden needs in care encounters. A care environment with continuity of care and trustful relationships enhances possibilities for the midwife to balance these dual perspectives and identify potential needs. Collaborations between Somali communities, maternity care and social service providers can contribute with support to families in transition and bridge gaps to formal social and care services.

  • 288.
    Bäck, Camilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med en kolostomi efter en rektumamputation2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications. This was the most painful experience among the interviewed people. Special nurses in surgery should take more responsibility for that the information reaches the patients and also that a follow-up take place.

  • 289.
    Bäck, Lena
    et al.
    Mid Sweden Univ, Dept Nursing, Kunskapens Vag 8, S-83140 Ostersund, Sweden.
    Hildingsson, Ingegerd
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning. Mid Sweden Univ, Dept Nursing, Kunskapens Vag 8, S-83140 Ostersund, Sweden.
    Sjoqvist, Carina
    Cty Hosp Ostersund, Matern Unit, Ostersund, Sweden.
    Karlstrom, Annika
    Mid Sweden Univ, Dept Nursing, Kunskapens Vag 8, S-83140 Ostersund, Sweden.
    Developing competence and confidence in midwifery-focus groups with Swedish midwives2017Inngår i: Women and Birth, ISSN 1871-5192, E-ISSN 1878-1799, Vol. 30, nr 1, s. E32-E38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Midwives have a significant impact on the clinical outcome and the birthing experience of women. However,there has been a lack of research focusing specifically on clinical midwives' learning and development of professional competence. Aim: The objective of the study was to describe how midwives reflect on learning and the development of professional competence and confidence. Methods: A qualitative study based on focus groups with midwives employed in maternity services. Findings: Four categories describe the results: (1) Feelings of professional safety evolve over time; (2) Personal qualities affect professional development; (3) Methods for expanding knowledge and competence; and (4) Competence as developing and demanding.The meaning of competence is to feel safe and secure in their professional role.There was a link between the amount of hands-on intrapartum experience and increasing confidence that is, assisting many births made midwives feel confident.Internal rotation was disliked because the midwives felt they had less time to deepen their knowledge and develop competence in a particular field.The midwives felt they were not seen as individuals, and this system made them feel split between different assignments. Discussion: External factors that contribute to the development of knowledge and competence include the ability to practise hands-on skills in an organisation that is supportive and non-threatening. Internal factors include confidence, self-efficacy, and a curiosity for learning. Conclusions: Midwives working within an organisation should be supported to develop their professional role in order to become knowledgeable, competent and confident.

  • 290.
    Bäck, Rebecca
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sångberg, Astrid
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av specialiserad palliativ vård i livets slutskede ur patient- och anhörigperspektiv.: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär att behandlingen inte har som syfte att bota utan lindra symptom. Anhöriga utgör en betydelsefull del av den palliativa vården av patienten. Syfte: Att undersöka patienters och anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet, på hospice och hospice dagvård. Metod: Metasyntes. Artiklarnas resultat lästes noggrant, analyserades och nya teman bildades baserat på skillnader och likheter mellan temana. Resultat: Fem teman och ett subtema bildades: Personalen kan förmedla empowerment. Vårdarrollen kan innebära många utmaningar. Subtema: Olika anledningar till att ta rollen som anhörigvårdare. Att förhålla sig till lidande. Värdefulla relationer. Att leva nära döden väcker existentiella frågor. Personalen kunde genom sin kunskap och sitt bemötande förmedla trygghet och empowerment till anhöriga och patienter. Anhöriga upplevde vårdarrollen som utmanande och påfrestande men erfarenheterna kunde bidra till personlig utveckling och stolthet över sin egen förmåga. Att ingå i ett socialt sammanhang var positivt för självkänslan och gav livsglädje. Anhöriga hade svårt att hantera den fysiska förändringen sjukdomen ledde till och att se patienten lida. Patienter hanterade den förestående döden på olika sätt, från att tala om och planera inför den till att inte beröra den alls. Patienter kände tacksamhet över livet och uttryckte en vilja att fortsätta leva sitt liv. Slutsats: Det existentiella lidandet för både patient och anhörig som kommer av den stundande döden går inte att komma runt. Däremot kan ytterligare börda i form av vårdlidande undvikas genom att vårdpersonalen erbjuder tillräckligt stöd, en god omvårdnad och respektfullt bemötande.

  • 291.
    Bäckström, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Lindmark, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskestudenters uppfattningar om yrket samt önskemål om specialistutbildning - en uppföljning2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 292.
    Bäckström, Josefin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Family Members of Patients with Burns: Experiences of a Distressful Episode2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A severe burn is a trauma associated with long lasting consequences, not only for the survivor but also for the family. Although it is recognized that family members are central in providing social support for the patients, previous research has not focused extensively on this group. The aims of this thesis were to increase knowledge about psychological symptoms and health-related quality of life (HRQoL) in family members of patients with burns, as well as to explore their experiences of burn care and rehabilitation. The research questions were approached using quantitative and qualitative methods.

    The results showed that most family members demonstrate normal to mild levels of psychological symptoms, while one third demonstrate moderate to severe symptoms during care. The symptoms decreased over time and could be predicted to a certain degree by early symptoms.

    Further, family members’ report of HRQoL is similar to that of the general population. An improvement is seen over time and HRQoL could be predicted in part by earlier life events and psychological symptoms.

    Family members’ experiences were explored in an interview study. Qualitative content analysis revealed that the time in hospital is stressful, although there were experiences of a positive character.  Family members might benefit from being cared for in a more individualized way. The communication between health care providers and the family members could be improved.

    Finally, a qualitative content analysis revealed that family members’ experiences and views concerning support is highly individual. There were experiences of sufficient support as well as lack of professional support. Treatment of family members should be modified according to personal circumstances, and it is important to actively include family members in the care process, both before and after discharge.

    In summary, being a family member of a burn survivor is a distressful experience, not only during care but in many cases also after discharge. The treatment of family members within burn care should be individualized. Some persons are more vulnerable than others and it might be possible to identify those in need of support while care is still ongoing.

    Delarbeid
    1. Prediction of psychological symptoms in family members of patients with burns 1 year after injury
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Prediction of psychological symptoms in family members of patients with burns 1 year after injury
    2013 (engelsk)Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 2, s. 384-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Aim

    To report a study of predictors of psychological symptoms in family members of patients with burns.

    Background

    Family members are important as a source of social support for patients undergoing prolonged rehabilitation. Little is known about psychological symptoms of family members of patients with burns, especially in the long term.

    Design

    The design of the study was prospective and longitudinal.

    Methods

    Forty-four family members of adult patients treated in a burn centre between 2000-2007 completed questionnaires during care and at 3, 6, and 12 months after injury. Psychological symptoms were assessed with the Hospital Anxiety and Depression Scale. Predictors for anxiety and depression were explored in regression analyses.

    Results

    The mean scores indicated normal to mild symptoms in general. Moderate and severe symptom levels during care and at 12 months were demonstrated on the anxiety subscale by 15/44 and 5/39, respectively, and on the depression subscale by 5/44 and 0/39 of the family members, respectively. In the final regression models, the primary predictor was psychological symptoms at the previous assessment. Other predictors were previous life events, age, and the coping strategy avoidance.

    Conclusion

    Family members of patients with burns demonstrate normal to mild levels of psychological symptoms that decrease over time. One-third show moderate to severe anxiety symptoms during care and may benefit from counselling. Previous symptoms predict later symptoms, indicating that screening with a validated instrument is useful. The results provide guidance for nurses in assessing and planning adequate interventions for family members.

    Emneord
    burns, family members, injury, nursing, psychological symptoms, rehabilitation
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Psykiatri; Omvårdnadsforskning med medicinsk inriktning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-190020 (URN)10.1111/j.1365-2648.2012.06017.x (DOI)000313722600014 ()22509932 (PubMedID)
    Tilgjengelig fra: 2013-01-07 Laget: 2013-01-07 Sist oppdatert: 2017-12-06bibliografisk kontrollert
    2. Health-related quality of life in family members of patients with burns
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Health-related quality of life in family members of patients with burns
    Vise andre…
    2014 (engelsk)Inngår i: Journal of Burn Care & Research, ISSN 1559-047X, E-ISSN 1559-0488, Vol. 35, nr 3, s. 243-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    A severe burn not only affects the patients, but may also have a great impact on the lives of family members. It is known that family members of patients with burns experience psychological distress, but health-related quality of life (HRQoL) has not been studied in this group. The aim was to study predictors of HRQoL in family members of patients with burns. Forty-four family members of adult patients treated in a burn center, between 2000 and 2007, completed questionnaires during care, and at 3, 6, and 12 months after injury. HRQoL was assessed with the EuroQol 5D (EQ-5D), which consists of the dimensions: mobility, self-care, usual activities, pain, and anxiety/depression. The questionnaire generates an EQ-5D index and a visual analog scale (VAS) score. Overall, the EQ-5D index was similar to that of the general population. A slight improvement in HRQoL was found in the VAS scores and in the anxiety/depression dimension over time. In regression models, HRQoL was primarily predicted by earlier life events, symptoms of post-traumatic stress disorder, and HRQoL, assessed during the patients’ hospitalization. In summary, HRQoL assessed with VAS scores increased slightly during the first year postburn, and early screening for life events and psychological symptoms, and HRQoL might be useful in identifying family members in need of support.

    Emneord
    burns, family members, injury, health related quality of life, rehabilitation
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Psykiatri; Omvårdnadsforskning med medicinsk inriktning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-208623 (URN)10.1097/BCR.0b013e318295744e (DOI)000335394600015 ()
    Tilgjengelig fra: 2013-10-06 Laget: 2013-10-06 Sist oppdatert: 2017-12-06bibliografisk kontrollert
    3. Family members of patients with severe burns: Experiences during care and rehabilitation
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Family members of patients with severe burns: Experiences during care and rehabilitation
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim was to explore experiences of care and rehabilitation in family members of patients with burns. Ten semi-structured interviews analyzed using qualitative content analysis resulted in seven categories related to the care: Feeling distress, Receiving excellent care, Being treated in an insensitive way, Reluctance towards giving care, Being the hub of the family network, Feeling hope, and Being thankful. Six categories were related to rehabilitation: Ambiguous feelings, Difficulties after discharge, Being forced to take responsibility, Handling the situation, Gaining support and Being thankful. Although there are positive experiences during care, family members experience the time in hospital and after discharge as distressful and could benefit from being cared for in a more individualized way. Improved communication between caregivers and the family member may be important. Family members need to be included in the planning of care and support offered at discharge could ease the burden on these individuals.

    Emneord
    burns, experience, family members, nursing, recovery
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Psykiatri; Omvårdnadsforskning med medicinsk inriktning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-208624 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2013-10-07 Laget: 2013-10-06 Sist oppdatert: 2014-01-23
    4. Family members’ experiences of support during care and rehabilitation of patients with severe burns
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Family members’ experiences of support during care and rehabilitation of patients with severe burns
    (engelsk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore family members’ experiences of support during burn care and during the rehabilitation phase after hospital discharge.

    Background: Family members are important in the recovery process of patients with severe burns; however, few previous studies have focused on how this group experiences and values support during care and rehabilitation.

    Methods: Ten semi-structured interviews with family members of patients treated at the national burn centres were recorded digitally, transcribed verbatim, and analysed using content analysis. The informants were included nationwide, most were females, and different socioeconomic groups were represented.

    Results: Categories related to experiences during care were: Nonsupport, Professional support, Support from family and friends, A wish for support, and That little something extra. Categories related to experiences during rehabilitation were: Nonsupport, Professional support, Support from family and friends, Support from the injured person and Religion. Support from other family members and friends was generally considered the most important source of support, and there was a wish for more proactive support from care professionals.

    Conclusion: The experience of support is individual, which makes supporting family members a complex task. Individualized treatment of family members and their inclusion in the care process are of central importance, as is identifying specific needs for support both during the time in hospital and during rehabilitation. It is important to be proactive and offer support.

    Emneord
    burns, experience, family members, nursing, recovery, support
    HSV kategori
    Forskningsprogram
    Psykiatri; Omvårdnadsforskning med medicinsk inriktning
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-208625 (URN)
    Tilgjengelig fra: 2013-10-07 Laget: 2013-10-06 Sist oppdatert: 2014-01-23
  • 293.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Ekselius, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Gerdin, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Plastikkirurgi.
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Prediction of psychological symptoms in family members of patients with burns 1 year after injury2013Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 69, nr 2, s. 384-393Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim

    To report a study of predictors of psychological symptoms in family members of patients with burns.

    Background

    Family members are important as a source of social support for patients undergoing prolonged rehabilitation. Little is known about psychological symptoms of family members of patients with burns, especially in the long term.

    Design

    The design of the study was prospective and longitudinal.

    Methods

    Forty-four family members of adult patients treated in a burn centre between 2000-2007 completed questionnaires during care and at 3, 6, and 12 months after injury. Psychological symptoms were assessed with the Hospital Anxiety and Depression Scale. Predictors for anxiety and depression were explored in regression analyses.

    Results

    The mean scores indicated normal to mild symptoms in general. Moderate and severe symptom levels during care and at 12 months were demonstrated on the anxiety subscale by 15/44 and 5/39, respectively, and on the depression subscale by 5/44 and 0/39 of the family members, respectively. In the final regression models, the primary predictor was psychological symptoms at the previous assessment. Other predictors were previous life events, age, and the coping strategy avoidance.

    Conclusion

    Family members of patients with burns demonstrate normal to mild levels of psychological symptoms that decrease over time. One-third show moderate to severe anxiety symptoms during care and may benefit from counselling. Previous symptoms predict later symptoms, indicating that screening with a validated instrument is useful. The results provide guidance for nurses in assessing and planning adequate interventions for family members.

  • 294.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Kristina, Haglund
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Sjöberg, Folke
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Family members’ experiences of support during care and rehabilitation of patients with severe burnsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore family members’ experiences of support during burn care and during the rehabilitation phase after hospital discharge.

    Background: Family members are important in the recovery process of patients with severe burns; however, few previous studies have focused on how this group experiences and values support during care and rehabilitation.

    Methods: Ten semi-structured interviews with family members of patients treated at the national burn centres were recorded digitally, transcribed verbatim, and analysed using content analysis. The informants were included nationwide, most were females, and different socioeconomic groups were represented.

    Results: Categories related to experiences during care were: Nonsupport, Professional support, Support from family and friends, A wish for support, and That little something extra. Categories related to experiences during rehabilitation were: Nonsupport, Professional support, Support from family and friends, Support from the injured person and Religion. Support from other family members and friends was generally considered the most important source of support, and there was a wish for more proactive support from care professionals.

    Conclusion: The experience of support is individual, which makes supporting family members a complex task. Individualized treatment of family members and their inclusion in the care process are of central importance, as is identifying specific needs for support both during the time in hospital and during rehabilitation. It is important to be proactive and offer support.

  • 295.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Sjöberg, Folke
    Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköping University, Linköping, Sweden The Burn Center, Department of Hand and Plastic Surgery, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden.
    Haglund, Kristina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Being a family member of a burn survivor –: Experiences and needs2018Inngår i: Burns Open, ISSN 2468-9122, Vol. 2, nr 4, s. 193-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Family members are important in the recovery process of persons with severe burns; however, few previous studies have focused on how this group experiences care and rehabilitation.

    Objective

    To explore family members’ experiences and needs, during the time in hospital and after discharge.

    Methodology

    Explorative study with a qualitative descriptive design. Ten semi-structured interviews with family members of injured persons treated at the national burn centres were recorded digitally, transcribed verbatim, and analysed using content analysis.

    Findings

    Five categories were related to experiences during care: Experiencing excellent treatment and support, Experiencing mistrust and a rejecting attitude, Feelings of chaos and shock, Being the hub of the family network, Feeling hope and thankfulness. Three categories were related to experiences during rehabilitation: Ambiguous feelings, Multifaceted support and Handling the situation.

    Conclusion

    The experiences of the time in hospital and during rehabilitation are individual and comprise a mixture of positive and negative experiences and a diversity of needs. The results suggest that healthcare professionals should be proactive and identify specific needs for support as well as provide individualized treatment of family members.

  • 296.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Sjöberg, Folke
    Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin.
    Haglund, Kristina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Family members of patients with severe burns: Experiences during care and rehabilitationManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim was to explore experiences of care and rehabilitation in family members of patients with burns. Ten semi-structured interviews analyzed using qualitative content analysis resulted in seven categories related to the care: Feeling distress, Receiving excellent care, Being treated in an insensitive way, Reluctance towards giving care, Being the hub of the family network, Feeling hope, and Being thankful. Six categories were related to rehabilitation: Ambiguous feelings, Difficulties after discharge, Being forced to take responsibility, Handling the situation, Gaining support and Being thankful. Although there are positive experiences during care, family members experience the time in hospital and after discharge as distressful and could benefit from being cared for in a more individualized way. Improved communication between caregivers and the family member may be important. Family members need to be included in the planning of care and support offered at discharge could ease the burden on these individuals.

  • 297.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Öster, Caisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Gerdin, Bengt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Plastikkirurgi.
    Ekselius, Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Willebrand, Mimmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Health-related quality of life in family members of patients with burns2014Inngår i: Journal of Burn Care & Research, ISSN 1559-047X, E-ISSN 1559-0488, Vol. 35, nr 3, s. 243-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A severe burn not only affects the patients, but may also have a great impact on the lives of family members. It is known that family members of patients with burns experience psychological distress, but health-related quality of life (HRQoL) has not been studied in this group. The aim was to study predictors of HRQoL in family members of patients with burns. Forty-four family members of adult patients treated in a burn center, between 2000 and 2007, completed questionnaires during care, and at 3, 6, and 12 months after injury. HRQoL was assessed with the EuroQol 5D (EQ-5D), which consists of the dimensions: mobility, self-care, usual activities, pain, and anxiety/depression. The questionnaire generates an EQ-5D index and a visual analog scale (VAS) score. Overall, the EQ-5D index was similar to that of the general population. A slight improvement in HRQoL was found in the VAS scores and in the anxiety/depression dimension over time. In regression models, HRQoL was primarily predicted by earlier life events, symptoms of post-traumatic stress disorder, and HRQoL, assessed during the patients’ hospitalization. In summary, HRQoL assessed with VAS scores increased slightly during the first year postburn, and early screening for life events and psychological symptoms, and HRQoL might be useful in identifying family members in need of support.

  • 298.
    Bäckström, Judith
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Möte med suicidnära personer prehospitalt - ambulanssjuksköterskans upplevelse2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Begreppet suicidnära person betyder att en person gjort försök till självmord eller uttrycker tankar om självmord. Sjuksköterskor som möter suicidnära personer upplever ofta mötet psykiskt svårt att hantera på grund av personens starka känslor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av det prehospitala vård möte med suicidnära personer. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tretton sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård. Fem kvinnor och åtta män på två olika regioner i Sverige intervjuades. Manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera insamlade data. Resultat: Resultatet presenteras under sex kategorier: 1) Betydelsefullt med samtalet, 2) Viktigast i första hand med egen säkerhet, 3) Fysiska och psykiska svårigheter i mötet, 4) Avsaknad av självsäkerhet i bemötandet och stöd från kollegor, 5) Vänligt bemötande och att anpassa sig själv efter personen och situationen, 6) Avsaknad av utbildning och otillräckligt med kunskap kring omhändertagandet. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskan upplevde det svårare att bemöta och skapa ett förtroende med suicidnära personer jämfört med icke-suicidnära personer. Svårigheterna i mötet och bristen på kunskap skapade en känsla av att inte kunna göra tillräckligt och självtvivel hos ambulanssjuksköterskan. God relation och ett förtroende mellan ambulanssjuksköterskan och den suicidnära personen skapades genom att sätta personen i fokus, lyssna på berättelserna, vänligt bemötande genom att visa omtanke och respektera personens känslor och situation. Slutsats: Slutsatsen i studien är att ambulanssjuksköterskan upplevde osäkerhet kring mötet med suicidnära personer och bristande kunskap kring omhändertagandet.

  • 299.
    Bäckström, Judith
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Karlsson, Noomi
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Den sociala interaktionen och serveringen vid måltidssituation på vård- och omsorgsboende före och efter implementeringsintervention av Uppsala kommuns nutritionsriktlinjer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Måltidsmiljön och personalens agerande under måltiden påverkar gästens fysiska välmående och nutritionsstatus. Syfte: Att observera om följsamheten till riktlinjer för nutrition förändras efter en intervention med fokus på den sociala interaktionen och serveringen vid måltidssituation. Metod: Fältanteckningar från måltidsobservationer genomförda på två boenden analyserades enligt Systemic Text Condensation (STC). Denna innebar att identifiera teman, meningsbärande enheter, koder och underkoder för att slutligen resultera i en syntetisering som representerade innehållet i fältanteckningarna. Interventionen bestod av handledning av personalen under ett år. Kontrollgruppen gavs en sedvanlig föreläsning vid ett tillfälle. Resultat: Handledning ökade följsamheten till riktlinjerna hos personalen i viss mån och speciellt inom vissa områden till exempel förfrågan om portionsstorlek och samtal med gäster. Även på det boende som fick den sedvanliga föreläsningen kunde en skillnad ses, om än inte lika tydlig. Slutsats: Handledning ökade personalens följsamhet till riktlinjerna i något högre grad än den sedvanliga föreläsningen. Mer forskning behövs för att kunna säga vad som skulle öka följsamheten ytterligare samt för att förstå varför vissa områden inom måltidsstöd är svårare att förändra.

  • 300.
    Bäckström, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Johansson, Jonathan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Thoraxpatienters uppfattning om information och delaktighet vid elektiv kirurgi.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patientlag, SFS 2014:821, infördes den 1 januari, 2015, i syfte att tydliggöra och stärka patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet inom hälso- och sjukvård. Vårdgivarens informationsplikt utökades och förtydligades gentemot patienten, vilket innebär att informationen ska vara av en kvalitet som optimerar patientens förutsättningar att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i sin egen vård.

    Syfte: Att undersöka huruvida kapitel tre och fem i patientlag, SFS 2014:821, följs och tillämpas i den kliniska verksamheten med syfte att främja patientens delaktighet och självbestämmande.

    Metod: Sex patienter rekryterades från en toraxkirurgisk avdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Intervjudeltagarna var elektiva, thoraxkirurgiska patienter vars ingrepp utfördes med extrakorporeal cirkulation. Ett bekvämlighetsurval gjordes där urvalsgruppen innefattade en kvinna och fem män. Intervjuerna genomfördes kvalitativt och semistrukturerat, på kirurgavdelningen, 1-2 dagar innan utskrivning. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, enligt Hällberg-Graneheim och Lundman (2004).

    Resultat: Vårdgivaren tillger information på ett överskådligt, respektfullt och hänsynstagande sätt i syfte att främja patientdelaktiget, integritet och autonomi. Även uppföljningar i informationsflödet görs för att minska risken för missförstånd. Majoriteten deltagare är tillfredsställda med informationen de fått i samband med vårdtillfället. Deltagarna har upplevt minskad oro och ökad trygghet till följd av god information. Avdelningen anses följa patientlagens föreskrifter i detta avseende.

    Slutsats: Patientlag, (2014:821), följs och tillämpas på kirurgavdelningen där studien utförts. Det påvisas starkt från insamlad data att vårdpersonalen aktivt arbetar med att involvera patienter i vården. Detta genom att hålla patienten välinformerad och bjuda in till delaktighet.

3456789 251 - 300 of 1958
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf