uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1689
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Carlsson, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Om Kuwait, Kosovo och teknikens funktionalitet2001Ingår i: Polhem: Tidskrift för teknikhistoria, nr 1/1999Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Carlsson, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Recension av Hans Weinberger, Nätverksentreprenören: En historia om teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete från den Malmska utredningen till Styrelsen för teknisk utveckling (1997) (Review of Hans Weinberger, Nätverksentreprenören: En histor1999Ingår i: Technology and Culture: The International Quarterly of the Society for the History of Technology, Vol. 40, nr 2Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 253.
    Carlsson, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Recension av Peter Galison, Image and Logic: A Material Culture of Microphysics (1997) (Review of Peter Galison, Image and Logic: A Material Culture of Microphysics [1997])1999Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, 1999 (Lychnos: Annual for the Swedish History of Science Society 1999)Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 254.
    Carlsson, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Sandström, Johan Wilhelm2001Ingår i: Svenskt biografiskt lexikon, nr 150Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 255.
    Carlsson, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Tekniken - politikens frälsare? Om matematikmaskiner, automation och ingenjörer vid mitten av 50-talet (Technology - the Saviour of Politics? On Computers, Automation and Engineers in the mid 1950s)1999Ingår i: Arbetarhistoria: Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek 4 (Labor History: Notes from the Archive and Library of the Labor Union, 4:1999)Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 256.
    Carlsson, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vetenskap och bruksanda: Bergslagens geologi under det industriella genombrottet (Science and Local Values: Bergslagen's Geology in the Age of Industrialization)1996Ingår i: Vetenskap och dikt i Bergslagen: Tre skisser kring idéer och landskap (Science and Poetry in Bergslagen: Three Essays on Ideas and Landscapes), 1996Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 257.
    Carlsson, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vilhelm Carlheim-Gyllenskiöld på Stockholms observatorium (Vilhelm Carlheim-Gyllenskiöld at Stockholm's Observatory)1995Ingår i: Lychnos: Årsböcker för idé- och lärdomshistoria 1995Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 258.
    Carlsson, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vetenskapsjournalistik som forskningsfält: En intervju med Sharon Dunwoody2004Ingår i: Den mediala vetenskapen, Nya Doxa, Nora , 2004, s. 323-334Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 259.
    Cecilia, Persson
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den manliga kroppen och den kvinnliga smärtan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 260.
    Cockburn, Kendra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. University of Strasbourg.
    The Right Approach?: The Human Rights Approach to Disability at the United Nations and the European Union2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    By the turn of the twenty-first century disability came to be seen increasingly as a

    human rights issue by both policy makers and people with disabilities themselves.

    Human rights replaced previous models for understanding disability, which were

    often rooted in the fields of medicine or social welfare. This thesis looks at why

    human rights has become the predominant framework for addressing disability at

    international organisations, in particular the United Nations (UN) and the European

    Union (EU). It firstly considers how understandings of disability and the treatment

    of people with disability have evolved over time. The focus then turns to the growing

    emphasis on human rights in the late twentieth century, before analysing how this

    approach has been translated in a modern policy environment.

  • 261.
    Cox, Miranda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Datorteket: Teknik, arbete och den anställningsbara människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines how employability and the employable as a discursive subject was constructed through a Swedish labor market policy measure called “datortek”. The datortek was a form of combined computer lab and activity center that was set up in collaboration between local governance and the National market labour board. People who were registered as unemployed could be sent to the local datortek to learn how to use a computer. In this way, they would be made employable in the new, knowledge based society and Sweden would be well on its way to become a leading nation in the field of IT-technology and expertise. At least, that was the idea.

    In the 1990’s there was a shift in Swedish, as well as european, labour policy discourse. The politically defined problem of “unemployment” changed towards being an issue of the individual’s ability to make oneself “employable”. On a large extent, employability depends on certain individual properties, such as “flexibility”, “entrepreneurship” and being “active”. Earlier research have mainly focused on employability as a policy concept. In this view, employability is seen as something that is enforced through public policy onto the workers.

    This study is taking a somewhat different approach. Here, employability will be seen as a concept that takes form in a process of negotiation and articulation. A process that takes place in the interpersonal meeting, in the intercept between man and machine, in formal documents as well as through the design of the datortek itself. Thus, the datortek can serve as a study object that allow us to investigate how employability was articulated. It is this articulation, the process of becoming-employable through the datortek, which is at the heart of this study.

    The thesis shows that the datortek functioned as a simulated work place where the participants were made to stage and perform “teamwork” and learn “social competence”. The computer was given the role of an instrument for bringing out certain feelings amongst the participants. This emotive discipline can be understood as a way to achieve “emotional competence”. The thesis also shows a different way on how a concept such as employability can be studied. By looking into the very practical aspects of the datortek, the abstract idea of employability is made comprehensible. This gives us, not only deepened knowledge of the notion of modern labor, but also a better understanding of how ideology is (re)produced.

  • 262.
    Cox, Miranda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Utanförskapets makt: En undersökning av hur begreppet utanförskap används och motiverar politisk handling2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ”egenmakt”, ”initiativförmåga” och ”självständighet” användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi. I och med synliggörandet av denna dikotomi blev det även tydligt att man med formuleringar som att personer ”ser sig som ’offer’ ”, och om ”inlärd hjälplöshet” syftade till att frambringa bilden av en offerroll, en utanförskapet mentalitet, och att detta var det som utgjorde grunden till problemet utanförskap.

    Genom att i undersökningen identifiera denna ofta implicita problemformulering, kunde även lösningen på problemet utanförskap urskiljas; empowerment. Med begreppet utanförskap kunde politiska handlingar motiveras, där det konkreta exempel som lyfts fram i uppsatsen är införandet av så kallade ”jobbcoacher”. Jobbcoacher, som erbjuder empowerment, kunde, av den politiska diskurs som begreppet utanförskap fungerar i, motiveras och -med skattemedel, finansieras.

    Frågor som kan vara intressanta för framtiden är vilka andra typer av politiska handlingar som kan motiveras med en problembeskrivning som utgår från att det problematiska är människors mentalitet. Även hur utanförskap som begrepp fungerar som ett redskap för fastställande av vad som är en fungerande medborgare, och vilka gränser för medborgarskapet vi kan se idag, var en fråga som väcktes under arbetet.

  • 263.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Berta Funcke och ’den moderna pessimismen’: om pessimismen som dekadens-topos2007Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 63-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 264.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den muntre melankolikern2007Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr 8, s. 36-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 265.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Framsteget går mot undergången2006Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr 6, s. 27-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 266.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Konsten att leva lyckligt i en värld som saknar mening2003Ingår i: Axess, ISSN 1651-0941, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 267.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Nachweis aus Montaigne, Michel de, Essais (?)2007Ingår i: Nietzsche-Studien, ISSN 0342-1422, Vol. 36, s. 383-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 268.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Nietzsche and the Philosophy of Pessimism: Schopenhauer, Hartmann, Leopardi2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation is a study of the predominantly German pessimistic tradition in the philosophy of the late nineteenth century, and of Nietzsche’s complex relation to that tradition. The aim of the dissertation is firstly to analyse how pessimism came to be established as a philosophical concept by Schopenhauer and a later generation of pessimistic thinkers, and secondly to investigate how Nietzsche understood pessimism.

    In the first part of the dissertation, I argue that although the term pessimism was coined in 1759, and although it was used in a philosophical context by Schopenhauer in the 1840’s, it was not until Eugen Dühring and Eduard von Hartmann defined it in terms of the value of life in the late 1860’s that a clear conceptual content was attributed to pessimism. After Dühring and Hartmann, philosophical pessimism was generally understood as the notion that the value of life is negative, which means that non-existence is necessarily preferable to existence. This notion of pessimism was shared, I demonstrate, by their contemporaries, regardless of whether they considered pessimism a metaphysical truth or a mental illness.

    In the second part of the dissertation I argue that pessimism became a problem for Nietzsche when he read Hartmann’s Philosophie des Unbewussten in 1869. He was, however, no pessimist: I argue that he in Die Geburt der Tragödie and the Unzeitgemäße Betrachtungen sought to develop a philosophy of art that can help us overcome the pessimistic truth that non-existence is preferable to existence.

    In the third part of the dissertation I demonstrate that a number of important themes in Nietzsche’s later phase are rooted in his early reception of philosophical pessimism. I argue that his discussions of nihilism, of the poetry and character of Giacomo Leopardi, of Hamlet, and of the eternal recurrence are best understood in relation to pessimism.

  • 269.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Pessimismus als Ressentiment: Eine zeitgemäße Geschichte2006Ingår i: Nietzscheforschung: Jahrbuch der Nietzsche-Gesellschaft, Vol. 13, s. 129-136Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 270.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Vad kan Borgs armband säga oss? Nietzsche och I havsbandet2004Ingår i: Samlaren: tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 125, s. 92-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tobias Dahlkvist, Vad kan Borgs armband säga oss? Nietzsche och I havsbandet. (What Can Borg’s Bracelet Tell Us? Nietzsche and I havsbandet [By the Open Sea].)

    This essay is an attempt to reinterpret the Nietzschean element in August Strindberg’s novel I havsbandet (1890). Earlier commentators had considered this element to be a response of some kind to Nietzsche’s notion of der Übermensch. In the essay, I argue that since Strindberg probably did not read Also sprach Zarathustra, but did read several other works by Nietzsche where this theme is presented, a reinterpretation which focuses on themes unfolded in the books that he actually did read seems sensible.

    One such theme is decadence, a concept of great importance to Nietzsche’s criticism of modern culture. Nietzsche describes modern man as decadent, and his diagnosis is that Christianity in combination with Schopenhauerian pessimism has led him to a way of life where too little attention is paid to what is important in life: the strengthening of the body, for example, and a correct diet. Decadence can manifest itself as asceticism, but also as a love of luxury, as the need for sensual stimulation.

    Axel Borg, fishery inspector and protagonist in I havsbandet, combines asceticism and love of luxury in a peculiar way. His approach to morality is remarkably similar to that of Nietzsche — instead of passing judgment, he forms himself into a person who acts in such a way that no regrets are necessary. But this is not enough to save him: through luxury and asceticism he has lost the capacity for overcoming (Überwindung) which is so central to Nietzsche, and which is what distinguishes him from the decadents. Since Strindberg was familiar with the decadence theme in Nietzsche’s thinking, as well as with the French discussion of decadence that Nietzsche took as his starting-point, and since Axel Borg exhibits characteristics that are prominently decadent, I propose a reading of I havsbandet as a response to Nietzsche’s criticism of modern culture, and of Borg as a Nietzschean decadent.

  • 271.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Wagner, den pessimistiska filosofin och döden som frälsning2008Ingår i: Den mediala döden: idéhistoriska variationer, Lund: Ellerströms , 2008, s. 123-154Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 272.
    Dahlkvist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Why Was Nietzsche so Wise and so Clever?: Ecce homo and the Melancholy Tradition2005Ingår i: Nietzscheforschung: Jahrbuch der Nietzsche-Gesellschaft, Vol. 12, s. 209-217Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 273.
    Dahlquist, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Pudelns kärna - och pudelägarens: Om Schopenhauers medlidandebegrepp2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 274.
    David, Thorsén
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    "Rädd för AIDS Lasse?"2015Ingår i: Sexualpolitiska nyckeltexter / [ed] Klara Anderberg, Pia Laskar, Fia Sundevall, Stockholm: Leopold förlag , 2015, s. 462-475Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 275.
    David, Thorsén
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Studentengagemang och aktiverande gruppuppgifter - ett exempel2016Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 157-163Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 276.
    Drake, Leyla Belle
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Sublima landskap, subalterna rum: Kockor och rallare utmed Riksgränsbanan 1898–19022018Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 51-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sublime place, subaltern space: Railroad workers and female cooks on the subarctic railroad 1898–1902

    The purpose of this article is to articulate the lived experience of the workers who built the Subarctic Railroad 1898–1902. The article explores how worker’s experi- ences relate to conventional histories of the industrialization of the Swedish far north, arguing that said industrialization was not only capitalist, but also colonial. In particular, it examines ideas and practices related to the spatial conditions along the railroad, and the social practices, aesthetic values and nationalist mythologies those conditions inspired. In order to express a counter-narrative to patriarchal-colonial representations of history and to discover previously excluded subject positions, rail- road worker’s accounts have been analyzed through a theoretical and methodological framework informed by feminist postcolonial theory with a focus on space and materiality. The article finds that colonial tropes are frequent in texts produced by elites, but rare in railroad worker’s accounts. Instead, the latter are characterized by the violence that colonial and capitalist practices have in common. For female work- ers, the ambivalence of rural colonial space enabled a certain degree of boundary transgression, yet at the cost of abjection.

  • 277.
    Drakman, Annelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    ”Alla mina bemödanden hafva strandat emot okunnigheten, lågheten och egennyttan”: Hur allmogen beskrevs av provinsialläkare i Sverige 1840–1900 och fyra funktioner av dessa beskrivningar2012Ingår i: Lychnos, ISSN 0076-1648, s. 33-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article uses the yearly reports written by Swedish provincial doctors between 1840 and 1900 to discern these doctors’ view of their main patient group, the peasantry. It shows that the doctors habitually portrayed the rural population as fatalistic and ignorant. This description appears dubious, however, in the light that the peasantry was said to be ignorant due to their practice of hiring quacks to treat disease, and fatalistic since they did not care to treat disease at all. On accounts that a fatalistic population hardly could support extensive quackery, this portrayal of the peasantry is partly understood as a strategy with beneficial effects for the provincial doctor. Four different functions have been discerned. If the peasantry was seen as ignorant and fatalistic, any resistance towards unpopular interventions enforced by the provincial doctor, such as forbidding large funerals for those who died in contagious diseases, could be disregarded. All difficulties the provincial doctor had with establishing the trust of his patients could be understood as struggles against ignorance rather than personal failures. The demands the provincial doctor would make to his superiors in his yearly report for increased funds would seem reasonable in the light of his daunting tasks. And in contrast to the peasantry, the doctor could present himself as a rational and active figure, struggling against difficult conditions in order to bring health and cleanliness to the countryside.

  • 278.
    Drakman, Annelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    När kroppen slöt sig och blev fast: Varför åderlåtning, miasmateori och klimatmedicin övergavs vid 1800-talets mitt2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For 2500 years, bloodletting, purging, climate medicine and the miasmatic theory were the fundaments of Western medicine. But then, over the course of just a few decades during the middle of the nineteenth century, they disappeared. Silently, without having been disproven or even disputed, before the breakthrough of bacteriology.

    In this study I investigate the reasons behind this abandonment, which has been described as ”a precondition for scientific medicine”, using 8800 yearly reports written by 2500 Swedish provincial doctors between 1820 and 1900. These were state funded doctors, based in mostly rural districts throughout all of Sweden. Their tasks included overseeing midwives and vaccinators, inspecting pharmacies, managing epidemics, establishing their own practice and reporting back to the National Board of Health. Their digitised reports constitute a unique source of materials giving direct insight into their conceptions of health and disease.

    The reports provide evidence that the collapse of ”traditional” medicine should be understood as the result of a decisive break between two different ways of understanding the interaction between body and environment: ”flow-managing” and ”boundary-protecting” medicine. Until the 1860s, the provincial doctors aimed to manage the volume and pace of flows of body fluids. However, between 1865 and 1900, they instead focused on upholding the boundaries between the body and its environment. Doctors stopped understanding bodies as open, fluid, and constantly interacting with the world around them, and rather began perceiving them as closed off, autonomous from and independent of their environment. This shift in what it meant to practice medicine explains the covert but momentous demise of ”traditional” theories and therapies.

  • 279.
    Drakman, Annelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Smuts – fara eller skydd?: En studie av svenska provinsialläkares och allmogens skilda uppfattningar om hygien under sent 1800-tal.2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 1, s. 54-61Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 280.
    Drakman, Annelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Haffenden, Chris
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Hellström, Petter
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Levin, Pia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Pettersson, Ingemar
    Humaniora har mer än en roll att spela: Är humaniora lönsamt? Ska det vara lönsamt? Fem doktorander funderar över sin och samhällets framtid2012Ingår i: Respons, ISSN 1102-1721, nr 6, s. 14-15Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 281.
    Edman, John
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    "De har, näst Gud, sin tillflykt, sitt enda hopp till er": Erasmus och Machiavellis furstespeglar i jämförelse2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the genre of the-mirror-for-princes Erasmus Desiderius, Institutio Principi Christiani and Niccoló Machiavelli’s Il Principe are traditionally considered as a dichotomy. This thesis aims at comparing Erasmus against the norm of Machiavelli with emphasis on genre and rhetoric. A "reversed" comparative reading like this study shows that much of what is considered typical of the genre in Erasmus classic is in fact a result of the use of ethos and decorum. The study concentrates on the uses of normative language on the subjects of education, virtue, war, love, and hate to answer how the two texts differentiate in view of the legitimacy of rulers and how these differing views can be explained. This unorthodox reading of Erasmus mirror-for-princes reveals a less naïve and more pragmatic ideal prince. Though clearly separate from Machiavelli’s prince, formed by the roman discourse, the Erasmian ruler is hard to define as its antithesis. The differences in outlook constitute two different rhetorical stances in the face of the new political situation of the time and therefore share much common ground.

  • 282.
    Edvardsson, Felicia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Från psykoterapi till SSRI: Diskurser om depressionsbehandling 1985-20002015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay analyses the discourse surrounding the treatment of depression in Läkartidningen before and after the introduction of the new selective serotonin reuptake inhibitors (SSRI) in 1995. The study focuses on the years 1985, 1990, 1996 and 2000, two years before and two years after the introduction of the new SSRI-drugs. It is by focusing on parts of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory that this essay reaches the conclusion that a change in discourse has taken place. Psychotherapy as a treatment for depression went from being the main instrument to becoming secondary treatment when the SSRI-drugs took hold. Hence we can observe a shift from a social discourse to a biological one. This study displays the discourse platform that emerged in 1995, and that has been the norm for treatment of depression ever since.

  • 283.
    Edvardsson, Felicia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Neurokemiska visioner: Cipramil och farmakaliseringen av depressionssjukdomar 1988–20022017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The history of pharmaceuticals often tends to be the history of chemistry, scientists, and

    successful invention. In Sweden, discussions regarding the history of modern antidepressants

    often demonstrate a lack of historical perspectives.

    This thesis aims at showing the importance of acknowledging the more social aspects of

    pharmaceutical history. By focusing on the SSRI Cipramil, and how it rose to success in

    Sweden, accentuated by the pharmaceutical company H. Lundbeck AB as a safe and modern

    antidepressant, it becomes clear that there is more to it than the chemical substance and new

    neurochemical knowledge.

    What follows is a history of pharmaceuticalisation and co-production. The study begins

    in the year 1988 and continues to 2002, identifying three different strands in the process of

    pharmaceuticalisation. The first part is regarding the renegotiation of medical knowledge in

    the applications to the Swedish Medical Products Agency. The second about how the trope of

    a chemical imbalance in the brain took hold and was made a premise for the use of the new

    SSRIs, and the third about how depression was reshaped into a neurochemical, uniform

    disease, where everyone was at risk.

    In conclusion, the thesis provides an example of how, through co-production, the

    pharmaceuticalisation of mental illness took place in Sweden and continues to this day.

  • 284.
    Ehrenkrona, Olof
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Edward Westermarck: Forskare i vetenskapens vindskiften2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Edward Westermarck, finlandssvensk sociolog och filosof, studeras med Lorraine Dastons och Peter Galisons (D&G) metod för att analysera vetenskapshistoriska förändringar. Syftet är att testa ändamålsenligheten i D&G:s analysmodell för att studera metodologiska och innehållsliga förändringar. Användningen av epistemic virtues prövas som ett sätt att identifiera interaktionen mellan dynamiska fält och övergångar mellan olika doktriner under decennierna kring sekelskiftet 1800/1900. Metoden tillämpas på Westermarck och hans samtida i sociologins grundargeneration. Westermarck och Durkheim betraktas som arketypiska företrädare för en sociologisk respektive en biologisk – evolutionistisk – funktionalism. Malinowski är en brygga mellan de två. Undersökningen analyserar kunskapsteoretiska och ideologiska skillnader och likheter mellan forskarna. Deras förhållande till vetenskaplighet som epistemic virtue analyseras. Dynamiska fält och förändringslaviner beskrivs för att belysa kontinuitet och diskontinuitet i doktrinutvecklingen. Studien visar att metoden kan tillämpas även på humaniora och beteendevetenskaperna. Westermarcks kritik av Freud och Oidipuskomplexet exemplifierar hur doktrinförändringar fångas upp i andra vetenskapsområden – sociobiologin. Undersökningen visar att interaktionen sker också mellan olika vetenskapsområden och hur förändringarna mellan dessa sker diakront.

  • 285.
    Ekelund, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Konsten att komma ut som katolik: En studie i rationaliseringen av den icke-rationella längtan efter Gud i Eva von Bahr-Bergius konversionsberättelse2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Den svenska fysikern Eva von Bahr-Bergius (1874-1962) konverterade till katolska kyrkan 1930. Vid den tiden fanns en stark misstro mot det katolska i Sverige, och katolikerna var fortfarande kringskurna av begränsande lagar. Ändå valde hon – i likhet med flera andra – att skriva och publicera berättelsen om sin konversion i de två skrifterna Min väg tillbaka till kristendomen (1933), och Efterskrift till Min väg tillbaka till kristendomen (1934). Berättelsen fokuserar på att ge rationella förklaringar till konversionen, istället för att helt enkelt lägga ansvaret på Gud. Denna uppsats vill försöka förstå dels varför hon valde att offentliggöra sin katolicism, dels vad rationaliseringarna handlar om. Genom en jämförelse mellan de båda texterna konstateras att publiceringen fungerar som en befriande komma-ut-process. Genom att sätta berättelsen i en samtida religiös kontext, kan rationaliseringarna förstås som ett svar mot omgivningens förväntningar på rationalitet, och gör så den tillsynes obegripliga konversionen möjlig att genomföra. Detta då själva orsaken till konversionen – den icke-rationella längtan efter Gud – inte kan godtas som en acceptabel förklaring i samtiden.

  • 286.
    Eklund, Magnus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Recension av Jörn Rüsen (red) Western historical thinking: An intercultural debate2003Ingår i: Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshistoria 2003Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 287.
    Ekstam, Bengt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Från högskola till högskola : utvecklingen av bergsskolorna i Sverige under 165 år1995Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 288.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    A failed response?: The humanities in transition2016Ingår i: Akademisk Kvarter, ISSN 1904-0008, E-ISSN 1904-0008, Vol. 13, s. 5-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 289.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Bättre smak, bättre sinnen, bättre människor?: Om utställningsmediets estetik och pedagogik i slutet av 1800-talet2007Ingår i: Förfärligt härligt, Stockholm: Nationalmuseum , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 290.
    Ekström, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Damen med velocipeden : till tingens kulturhistoria (The lady with the velociped: On the cultural history of things)1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 291.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    De tidiga rörliga bilderna öppnade för ett nytt seende2001Ingår i: Svenska Dagbladet, nr 5/3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 292.
    Ekström, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den emblematiska kuvösen: Om mentalitet och materialitet (The emblematical incubator: Mentalities and materialities)1995Ingår i: ARR: Idéhistorisk tidsskrift 3-4, ISSN 0348-7997Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 293.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den falska återkomsten: Om gammal och ny kulturhistoria2005Ingår i: Kulturella perspektiv, nr 4, s. 1-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 294.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den mediala vetenskapen2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 295.
    Ekström, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den nationella situationen: kommentarer (On the history of nationalism: Some critical remarks)1996Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria 1996, ISSN 0076-1648Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 296.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Det vertikala arkivet: Om översiktsmedier och historiska svindelkänslor2006Ingår i: 1897: Mediehistorier kring Stockholmsutställningen, Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm , 2006, s. 275-307Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 297.
    Ekström, Anders,
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Dödens exempel : självmordstolkningar i svenskt 1800-tal genom berättelsen om Otto Landgren2000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 298.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Exhibiting disasters: Mediation, historicity and spectatorship2012Ingår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 34, nr 4, s. 472-487Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 299.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Ferdinand Boberg och statistikmaskineriet: Om statistik som medium, attraktion och utställning, ca 1800-19302006Ingår i: Nordisk museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 21-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 300.
    Ekström, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Fädernesland och framtidsland (avhandlingsrecension)2001Ingår i: Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoriaArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
3456789 251 - 300 av 1689
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf