Logo: to the web site of Uppsala University

uu.sePublikasjoner fra Uppsala universitet
Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 971
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Kampen för Guds sak. Islams syn på jihad i texter och teologi1996Inngår i: Svensk Religionshistorisk Årsskrift, s. 45-80Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    En genomgång av texter om våld och krig i Koranen och haditsamlingarna samt en översikt över nutida teologers uppfattningar.

  • 302.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Medeltidens polemik mot islam1995Inngår i: Känguru. Humanistiska föreningens tidskrift, nr 3, s. 16-24Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sammanfattar de argument som under medeltiden framfördes mot islam i Europa. Främst angreps Muhammeds person. Islam tolkades som Antikrist, den onda makten var dömd till evig förtappelse och förebådade världens undergång. Mer sansade bedömare ville under

  • 303.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Mellan Oftedal och Apollo. Om vidskepelse i vetenskaplig förklädnad1997Inngår i: Folkvett. Organ för Vetenskap och Folkbildning, nr 2, s. 4-10Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Denna uppsats handlar om New Age som en längtan efter livsnjutning och extatiska upplevelser. Detta intresse kan vara en rimlig reaktion på den förnuftiga och behärskade livsstilen i Västerlandet. Men inom New Age tycks det finnas en strävan efter vetensk

  • 304.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Människovärdet i fokus. Religionskunskapens roll och uppläggning i skolan1996Inngår i: Religion och livsfrågor, nr 1, s. 18-21Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    En plädering för en djupare integrering mellan etik och religionshistoria i skolans religionsundervisning. Utgångspunkten kan vara frågan om människovärdet. Gymnasiets kursplaner präglas av en "nykonfessiosna lism" och framhäver kristendomen på ett sätt s

  • 305.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Nathan Söderbloms uppfattningar om islam. Exempel på svensk orientalism1997Inngår i: Tidskrift för Mellanösternstudier, nr 1, s. 32-62Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Uppsatsen återger beskrivningar av islam ur Nathan Söderbloms författarskap. Bilden är mörk. Nathan Söderblom visar en viss respekt för Muhammeds första förkunnelse men är mycket negativ till hans tid och verksamhet i Medina. Söderblom beskriver islam som

  • 306.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Ortodoxi och ortopraxi i de abrahamitiska religionerna1995Inngår i: Svensk Religionshistorisk Årsskrift, s. 11-25Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    I artikeln hävdas att den traditionella motsättningen mellan ortodoxi som kännetecken på kristendomen och ortopraxi som utmärkande drag i judendomen och islam är missvisande. Läran har en central betydelse i alla tre religionerna och de viktiga schismerna

  • 307.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Rec av Jan Hjärpe: Araber och arabism1995Inngår i: Svensk Religionshistorisk Årsskrift, s. 137-139Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Araber och arabism är en innehållsrik översikt över arabernas historia med värdefulla anknytningar till nutida förhållanden.

  • 308.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Samhällsutvecklingens orsaker enligt skolans kursplaner1996Inngår i: Didactica minora, Vol. 37, s. 6-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Innehåller en analys av historiesynen i gymnasiets kursplaner för samhällskunskap, historia, filosofi och religionskunskap. Samtliga kursplaner anbefaller en idealistisk historiesyn. Detta beror sannolikt på politiska faktorer, bland annat "marxismens fal

  • 309.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Städernas stad för Abrahams barn. Jerusalem som religiös symbol i judendom, kristendom och islam1996Inngår i: Tidskrift för Mellanösternstudier, nr 2, s. 19-42Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Denna uppsats beskriver likheterna mellan judendom, kristendom och islam i synen på Jerusalem. Dessutom framhålles stadens betydelse för den religiösa legitimiteten inom kristendom och judendom.

  • 310.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Tempelplatsen i Jerusalem. Symbol för samband och särart bland Abrahams barn1997Inngår i: Barn och Familj, nr 2, s. 10-13Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Kortfattad översikt över tempelplatsens historia och symbolvärde inom judendom, kristendom och islam.

  • 311.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Utvärdering och kvalitetsarbete1997Inngår i: Didactica minora, nr 3, s. 19-42Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Detta är en uppsats i didaktik som diskuterar frågan om utvärderingarnas form och funktion. Utvärderingar göres ofta av de personer som just genomgått en kurs. Inget talar för att just dessa är bäst på att bedöma om kursmålen uppnåtts. I akademisk undervi

  • 312.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Vetandets villkor. Verklighetsuppfattningar och vetenskapsteori i historisk belysning1996Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    En lättillgänglig framställning om de grundläggande filosofiska problem som har betydelse för vetenskapsteorin. Det inledande kapitlet tar upp principfrågor och de återstående är historiskt upplagda. Marxismen presenteras relativt utförligt, inte för att

  • 313.
    Hedin, Christer
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Vilket arv skall överföras?1996Inngår i: Religion och livsfrågor, nr 2, s. 22-23Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Föregående artikel gav upphov till invändningar som diskuteras i detta svar. Eftersom religionsundervisningen är obligatorisk måste respekten för människo värdet vara viktigare än nationella traditioner.

  • 314.
    Hedlund, Fredrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionshistoria.
    Konfucius, läraren och utbildning: En undersökning om bildning och lärarideal i Konfucius idealsystem2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Confucius is often considered a great teacher and the sage of Chinese philosophy for thousands of years. His teachings laid the foundation for an education system that prevailed for almost 2000 years before being outlawed by the revolution in 1905. Confucius himself was adamant about the need for education in the society at large, where he saw the need for the people to return to the golden ages of past kings where the kings ruled with benevolence and with righteousness. 

     

    But what did Confucius teachings say? What did the students read and study, and what ideals were presented to the students? What were the teacher’s roles and how did the Chinese society look upon them? What was considered valuable knowledge, and how was this argued in the actual works that were studied? 

     

    These are some of the questions that this essay examines and tries to answer.   

    Fulltekst (pdf)
    Konfucius, läraren och utbildning
  • 315.
    Hedén, Tomas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionshistoria.
    Shu'ubiyya taghyiir: Vem har rätt att tolka islam?: En jämförande studie av shu’ubiyya rörelsen på 1000-talet och 1980-talet. Kan AyatollahKhomeini anses tillhöra shu’ubiyya rörelsen, liksom Ibn Garcia gjorde, som den arabiskaeliten hävdar?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The shu’ubiyya movement originates from the early days of Islam. Its main purpose was to challenge the Arabic elite by showing prominent abilities in non-Arabic groups. The movement disappeared in the eleventh century. In the twentieth century a new wave of shu’ubiyya thoughts reappeared called neo-shu’ubiyya. The twist however was that it was used by the Arabs as derogatory term against their rivals. One accused as a shu’ubiyya was Ayatollah Khomeini, the leader of the Iranian revolution. He never proclaimed to be shu’ubiyya yet the Arabic elite still used it against him. This study compares Ayatollah Khomeini’s speech Message to the Pilgrims from the 1980s with the shu’ubiyya member Ibn Garica’s risala from the eleventh century in al-Andalus. The purpose of the study is to question that Ayatollah Khomeini can be seen as a true shu’ubiyya. By examining their messages the study tries to understand how the shu’ubiyya discourse has evolved in fields such as the sacred, traditions, history and the surrounding world. The result shows that part of Ayatollah Khomeini’s argumentation is similar to that of Ibn Garcia, but that his main purpose deviates too much to be called shu’ubiyya. Ibn Garcia tries to turn the Arabic “us against them” upside down and show how superior the non-Arabs are in comparison. He argues that this should allow the non-Arabs to join the Arabic culture. Ayatollah Khomeini has no desire to enter the Arabic discourse instead he asks all Muslims to unite in his new discourse for the greater god of Islam. The claims of the Arabic elite that Iran is the enemy in a “us against them” scenario is not true according to Ayatollah Khomeini. He tries to change the established view of the Iranian as “them”, and instead make all Muslims “us” and the Americans “them” by showing their evil interactions in the middle east. He wants all Muslims to join together by the core of Islam. The trend goes from a more cultural approach to be completely theological.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 316. Hein, Irmgard
    et al.
    Billing, NilsUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionshistoria.Meyer-Dietrich, Erika
    The Pyramids: Between Life and Death2016Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 317.
    Helgesson, Alf
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Svenska Institutet för Missionsforskning.
    Church, State and People in Mozambique: An Historical Study with Special Emphasis on Methodist Developments in the Inhambane Region1994Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    King Ngungunyana was the lord of the mighty Gaza Empire, covering most of the interior Mozambique south of the Zambezi and parts of present Zimbabwe, when the Portuguese in 1885 were requested by the Berlin Congress to accelerate their colonization. The small enclaves around certain port towns were no longer sufficient, in order to claim the territory as one's colony. "Effective occupation" was the new precept, leading very soon to conflict with King Ngungunyana and, in 1895, the defeat of the Gaza Empire. Thus began Portugal's factual colonization of Mozambique.

    A few years earlier, Protestant missionaries of the American Board of Commissioners for Foreign Mission bad attempted to begin mission work within the Gaza Empire. Although invited by the King, the effort failed and the missionaries settled near the town of Inhambane, within the Portuguese realm.

    Catholic Missions, which had been successful during the previous centuries, had ceased to function in all Mozambique, as Religious Orders bad been prohibited since 1834. Seemingly, the arrival of Protestants to Inhambane and also to Lourenço Marques, however, stimulated the Catholic Church into action, and around 1890 new Missions were established "to combat the Protestant propaganda". Meanwhile, the American Board missionaries withdrew, and from 1893 we find American Methodists working in their stead.

    Part Two of the dissertation deals with the time of the Republic in Portugal, from 1910. Strongly anti-clerical, the Republicans enforced the separation of the Church from the State. This led to difficult times for the Catholic Missions in Mozambique, while it facilitated, somewhat, the task of the Protestants. However, the urge to "civilize the natives" gradually made the Republicans accept the Catholic Missions as "civilizing factors". The spirit of this period allowed for the development of the first Independent African Churches in Mozambique, as well as a first African attempt at political independence.

    Part Three, 1926-1960, pictures the firmer political grip of "0 Estado Novo", under dictator Antonio Salazar. Forced labour and oppression were the lot of the people, and the Portuguese Catholic Church became the "spiritual arm of the State". "Portugalization" was the new formula. This placed all education of the Africans into the bands of the Catholic Missions, simultaneously closing all Protestant village schools. The period is characterized by a "tug-of-war" between Catholics and the Protestants, who survived by experimentation with new methods and, paradoxically, grew in numbers.

    The final part of this dissertation, 1961-1974, deals with the Liberation Struggle of FRELIMO, and the Portuguese response. The Portuguese Catholic Church was still, unfailingly, supporting the political regime and its war efforts. Gradually, a growing force of opposition within the Church became courageously active. Meanwhile, Protestant Missions prepared for the future by "africanizing" their structures, and some were made to suffer for alleged subversion, before the "Carnation Revolution" in 1974 put a sudden end to war activities.

    I suggest that several elements within the Church history of Mozambique contributed to the negative attitude towards religion, which was displayed by FRELIMO during the first years of independence.

  • 318.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    A study of militant political Hinduism1992Inngår i: NIAS-nytt, Nordiska institutet för asienstudier, ISSN 0904-4337, nr 2, s. 28-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 319.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Anagarika Dharmapalas buddhismuppfattning1989Inngår i: Lanka, ISSN 1100-0082, Vol. 3, s. 2-28Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 320.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Buddhismen: Kultur, historia, tradition2003Inngår i: Hela jorden, ISSN 1102-0105, Vol. 3, s. 24-25Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 321.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Darshan. Det gudomliga skådandet1997Inngår i: Svensk religionshistorisk årsbok, ISSN 0283-0302, s. 207-209Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 322.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Den politiserade hinduismen som ideologi1995Inngår i: Fundamentalism. Mekanismer och konsekvenser., 1995, s. 22-31Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 323.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Den politiska hinduismen1991Inngår i: Sydasien, ISSN 0282-0463, nr 4, s. 3-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 324.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Embryot till en hinduisk nationalreligion1997Inngår i: Religion och bibel: Nathan Söderblom-sällskapets årsbok, ISSN 0347-2302, Vol. LVI, s. 72-91Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 325.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Fria ytor och dubbla lås: Hindutvas officiella kvinnorum1999Inngår i: Svensk religionshistorisk årsskrift, ISSN 0283-0302, s. 9-47Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 326.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Fundamentalism: Ett av religionens senmoderna ansikten1998Inngår i: Vår Lösen: Modernitet och tradition, ISSN 0346-4679, Vol. 4, s. 251-255Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 327.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Hinduiska kvinnor och gudinnor: En introduktion1998Bok (Fagfellevurdert)
  • 328.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Hindunationalismens många ansikten2004Inngår i: Med gudomlig auktoritet: Om religionens kraft i politiken, Makadam: Göteborg, Stockholm , 2004, s. 94-121Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 329.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Idealkvinnor som vet sin plats2000Inngår i: Bang: Feministisk kulturtidskrift, ISSN 1102-4593, Vol. 2, s. 54-55Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 330.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Indiska kvinnor och hindunationalism2000Inngår i: Kvinnor & fundamentalism, ISSN 1104-5035, Vol. 18, s. 5-8Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 331.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Individen som palimpsest: "Indien, raseri och revolt" av V.S. Naipaul1992Inngår i: Helig vrede?: Årsbok för kristen humanism, ISSN ISBN 91-7118-741-3, s. 232-234Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 332.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Inte ger man fan i politiken. Men hindutvarörelsens kvinnor är i första hand maka och mor2001Inngår i: Sydasien, ISSN 0282-0463, Vol. 1, s. 23-25Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 333.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Jagannatha krossar Indien?: Politisk hinduism i Indien under 1980- och 1990-talen1992Inngår i: Politik och religion: Vägar till befrielse eller våldsutövning?, Åbo akademi, Åbo , 1992, s. 147-169Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 334.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Kampen om gudinnan: Lina Guptas hinduiska feministteologi2003Inngår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, Vol. 3-4, s. 55-70Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 335.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Kvinder i det offentlige rum1999Inngår i: Når tro bliver til ret: Om kvinder og fundamentalisme i Indien, Pakistan og Nicaragua, Kvindernes u-landsudvalg: Köpenhamn , 1999, s. 16-19Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 336.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Kvinnor och gudinnor inom hinduism: Ett genusperspektiv1995Inngår i: Svenska religionshistorisk tidskrift, ISSN 0283-0302, s. 69-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 337.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Moderskapet som kald1999Inngår i: Når tro bliver til ret: Om kvinder og fundamentalisme i Indien, Pakistan og Nicaragua, Kvindernes u-landsudvalg: Köpenhamn , 1999, s. 13-15Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 338.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionshistoria.
    Open space and double locks: The Hindutva appropriation of female gender2007Inngår i: Fundamentalism and Women in World Religions, London: T & T Clark , 2007, s. 29-61Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 339.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Postkoloniala studier: Introduktion till1999Inngår i: Svensk religionshistorisk årsskrift, ISSN 0283-0302, s. 48-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 340.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Ramajanmabhumikampanjen.: Ett exempel på samspelet mellan religion och politik i dagens Indien.1990Inngår i: Svenska Missionstidskrift, ISSN 0346-217, Vol. 4, s. 50-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 341.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Solidaritetens villkor1991Inngår i: Solidaritet och konfrontation, årsbok för kristen humanism, Proprius förlag: Stockholm , 1991Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 342.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    The Bible trembled. The Hindu-Christian Controversies of 19th Century Ceylon1997Inngår i: Orientalia Suecana, ISSN 0078-6578, Vol. 45-46, s. 221-223Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 343.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Tradition och modernism i Anagarika Dharmapalas buddhismuppfattning1988Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 344.
    Hellman, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Religionshistoria.
    Vad är religion?: En disciplinteoretisk metastudie2011Bok (Annet vitenskapelig)
  • 345.
    Hellman, Eva
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Westerlund, David
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Hallencreutz, Carl Fredrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Fundamentalism och religionspolitik: En inledande probleminventering1992Inngår i: Sekularism ifrågasatt: Fundamentalism och religionspolitik i jämförande perspektiv, 1992, s. 11-36Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 346.
    Hellström, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala Universitet.
    Kristendom som medborgarfostran: Striden om kristendomsundervisningens syfte och innehåll 1920-19692022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 347.
    Hellström, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala Universitet.
    Svensk Läraretidning och nordisk kulturprotestantism.: Debatten om folkskolans kristendomsundervisning 1882-1919.2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 348. Hellström, Jan Arvid
    "- åt alla christliga förvanter-": en undersökning av kolonial förvaltning, religionsvård och samfundsliv på S:t Barthélemy under den s...1987Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 349.
    Hellström, Petter
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Darwin and the Tree of Life: The roots of the evolutionary tree2012Inngår i: Archives of Natural History, ISSN 0260-9541, E-ISSN 1755-6260, Vol. 39, nr 2, s. 234-252Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To speak of evolutionary trees and of the Tree of Life has become routine in evolution studies, despite recurrent objections. Because it is not immediately obvious why a tree is suited to represent evolutionary history - woodland trees do not have their buds in the present and their trunks in the past, for a start - the reason why trees make sense to us is historically and culturally, not scientifically, predicated. To account for the Tree of Life, simultaneously genealogical and cosmological, we must explore the particular context in which Darwin declared the natural order to be analogous to a pedigree, and in which he communicated this vision by recourse to a tree. The name he gave his tree reveals part of the story, as before Darwin's appropriation of it, the Tree of Life grew in Paradise at the heart of God's creation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 350.
    Hellström, Petter
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    Den gudomliga kärlekens språk: En introduktion till sufismens litterära symbolik2006Inngår i: Det förborgade ordet: texter om mystisk erfarenhet / [ed] Dan N. Andersson; Daniel Westerlund, Stockholm: Eolit Förlag , 2006, s. 32-37Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
45678910 301 - 350 of 971
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf