uu.seUppsala University Publications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 4140
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Adams, Jonathan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Lützelschwab, RalfQuinto, Riccardo
    Medieval Sermon Studies2012Collection (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    Medieval Sermon Studies (MSS) is published annually under the auspices of the International Medieval Sermon Studies Society. This refereed journal features insightful articles on sermon studies and related areas; reviews; sermon transcriptions; and information about work in progress are also included. MSS is an essential resource not only for sermon specialists but also for researchers working in the field of religious culture, history, and literature. It has a world-wide circulation among eminent academics and institutional subscribers.

  • 52.
    Adams, Jonathan
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Petersen, Hjalmar P.
    Fróðskaparsetur Føroya.
    Faroese: A Language Course for Beginners2014 (ed. 3rd revised)Book (Other academic)
    Abstract [en]

    Fully revised 3rd edition. The textbook and grammar are bound as one volume. Entirely new chapter (Adams) on the pronunciation of Faroese.

  • 53.
    Adomnicai, Diana-Petronela
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Rumänsk invandring och rumäners integration i det svenska samhället: En studie om språkbruk och språkattityder2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I en globaliserad värld är invandring inte längre ett ovanligt fenomen men den nya sociokulturella omgivningen har emellertid en oundviklig påverkan på individers identiteter. Rumänernas invandring i Sverige är ett outforskat område och denna studie tar sig an denna grupp ur ett sociolingvistiskt perspektiv.

    Studiens konkreta syfte är att undersöka språkbruk och språkattityder hos rumänska invandrare i Sverige med avseende på deras integrationsprocess och identitetskonstruktion. Dessutom lyfter jag fram deltagarnas tvåspråkighet och deras inställning till språkkontakt, kodväxling och nästa generations tvåspråkighet. Materialet består av 150 svar på en enkätundersökning och korta utvalda utdrag ur två fokusgruppintervjuer med rumänska kvinnor med varierande bakgrund.

    Studiens resultat visar att det finns en stark koppling mellan språk och integration och ytterligare att rumänerna snarare tillhör invandrarsamhället än det svenska samhället i sin helhet. De är övertygade om att svenskan är ett omistligt krav för att man ska kunna delta aktivt i Sverige men samtidigt håller de tät kontakt med rumänskan och föräldrar engagerar sig i sina barns tvåspråkiga uppfostran. Individers individuella identitet är generellt inte påverkad av integrationsprocessen men däremot ifrågasätts tillhörighetskänslan – man hör hemma varken i Rumänien eller i Sverige.

  • 54.
    Adrian, Takac
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Hantering av svenska kulturspecifika referenser i en engelsk och tjeckisk översättning av Stieg Larssons Män som hatar kvinnor2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.

    Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt. Dessa kulturspecifika referenser har översatts med hjälp av följande översättningstekniker: bevarande, förtydligande, direkt översättning,  etablerad motsvarighet, generalisering, kulturell motsvarighet och utelämnande. Kategorierna och översättningsteknikerna förklaras samt exempel på varje tas upp i uppsatsen.

    Den statistiska analysen av översättningsteknikerna har visat att de översatta texterna har blivit starkt exotiserade, d.v.s. källspråksorienterade. 80% av kulturspecifika referenser i målspråket tjeckiska har översatts på ett exoticerande sätt medan i målspråket engelska är det 89%. En stark exotisering av den översatta texten kan å ena sidan resultera i att texten blir svårläst, å andra sidan framhävs den främmande kulturen (den svenska kulturen i detta fall) och det kan vara en av anledningar till att svenska kriminalromaner har blivit så populära i hela världen.

  • 55. Ainiala, Terhi
    et al.
    Jörgensen, Bent
    Nyström, Staffan
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    Storstadens språkliga dimension: Synpunkter på en stilistisk-retorisk analys av urbana ortnamn i Köpenhamn2016In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 104, p. 115-128Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The authors of this review article had been asked to preview Line Sandst’s PhD thesis Urbanestednavne – storbyens sproglige dimension (Urban place-names – the linguistic dimension of thecity) and subsequently to act as examiners at her public defence of it. The present article is a somewhatreworked version of the opinion we submitted in January 2016. The thesis explores placenamesin Copenhagen, in particular in three areas chosen for study: the city centre, the Carlsbergdistrict and Nørrebro. These three areas differ in character and history, making the urban namesused there (for streets, squares, shops and companies) suitable for study from three differentpoints of view. The in-depth analyses undertaken include both more theoretical reasoning aboutnames and name formation, and insightful discussions about the process of name-giving takingplace today.

  • 56.
    Albin Svensson, Fredrik
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Advanced Studies in Modern Swedish.
    Hur användbar är keywordmetoden?: En studie av memoreringstekniker vid ordinlärning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats studeras keywordmetodens påverkan på gymnasieelevers ordinlärning i ett nordiskt språk, isländska. En undersökning genomfördes på 64 elever i tre gymnasieklasser som fick försöka lära sig 22 isländska ord. Två av gymnasieklasserna blev instruerade i att använda keywordmetoden, medan den tredje fick använda valfri teknik. De blev testade en gång omedelbart efter att de fått träna på orden – och en gång efter en vecka.

    Keywordgrupperna presterade jämbördigt med kontrollgruppen på första testet, men på det andra presterade de sämre än kontrollgruppen. I analysen av undersökningens resultat diskuteras flera olika aspekter som kan tänkas ha påverkat resultatet, som inte tidigare undersökningar om keywordmetoden tagit hänsyn till. I diskussionen argumenteras det för att man inte kan dra några säkra slutsatser utifrån denna undersökning, men att den pekar på en rad variabler som framtida undersökningar om memoreringstekniker i allmänhet och keywordmetoden i synnerhet bör behandla.

  • 57.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Die wunderbare Welt der Namen von Rosa und Volker Kohlheim.2010In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 28, p. 157-158Article, book review (Other academic)
  • 58.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Eva Brylla: Andersson, Pettersson, Lundström och... Beachman: Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning2010In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 98, p. 1959-160Article, book review (Other academic)
  • 59.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    Finns det sociala skillnader i modern förnamnsgivning?2008In: Nordiska namn - Namn i Norden.: Tradition och förnyelse. Handlingar från den fjortonde nordiska namnforskarkongressen i Borgarnes 11-14 augusti 2007. Norna-rapporter 84. / [ed] Guðrún Kvaran, Hallgrímur J. Ámundason, Jónína Hafsteinsdóttir & Svavar Sigmundsson, Uppsala: NORNA , 2008, p. 13-19Conference paper (Other academic)
  • 60.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Namn, namntyper och namnfunktioner i Klas Östergrens filmmanus En decemberdröm: En fallstudie i litterär onomastik2007In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 25, p. 75-93Article in journal (Refereed)
  • 61.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    Namnval som social handling: Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–20092011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this doctoral thesis is to examine how parents in Sweden at the beginning of the twenty-first century use the process of naming as a resource to contribute to the creation of various identities for both themselves and their child. It is based on a two-component study — a postal survey and qualitative group interviews, both conducted in the city of Göteborg, Sweden — and includes parents with children born during 2007 and 2008. By combining different sources (names, surveys and interviews) and different methods (quantitative and qualitative), this study attempts to elucidate how first names and choices of first names can be given various social meanings. In contrast to previous socio-onomastic studies, this study considers not only whether naming contains any social variation, but also how and why such variation arises. The theoretical framework is a combination of onomastic, sociolinguistic, identity-theoretical and interactional theories. The results demonstrate that parents’ choice of first names for their children is an important social act. Through name choices and discussions of these choices, parents create what is known as social positioning, which in turn contributes to the creation of certain identities both for themselves and their child. A number of resources are identified which are used by parents to create different social positionings. This study also demonstrates how both macro-societal structures and interactional aspects influence this social positioning. Finally, this study argues that the observed social variation is best explained by the parents’ desire to identify with and contribute to the creation of different models for society, in which varying social values and attributes are important.

  • 62.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Om förnamn som identitetsbärare2010In: Namn: en spegel av samhället förr och nu / [ed] Staffan Nyström, Stockholm: Norstedts , 2010, p. 136-153Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 63.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    The choice of first names as a social resource and act of identity among multilingual families in contemporary Sweden2009In: Names in multi-lingual, multi-cultural and multi-ethnic contact.: Proceedings of the 23rd International congress of onomastic sciences. August 17–22, 2008, York University, Toronto, Canada. / [ed] Wolgang Ahrens, Sheila Embleton & André Lapierre ; with the assistance of Grant Smith & Maria Figueredo, Toronto: York University , 2009, p. 86-92Conference paper (Other academic)
  • 64.
    Aldrin, Emilia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    Äldre väljer ärvda namn2009Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 65.
    Aldén, Maria
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Nominalfraser i tal och skrift2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen redovisas en jämförelse av den muntliga och skriftliga förmågan hos tolv vuxna inlärare i svenska, genom en performansanalys av texter och transkriberade samtal från testet Tisus (Test i svenska för universitets-och högskolestudier). Språkdraget som jämförs är nominalfrasen och syftet med studien är att undersöka huruvida det finns en skillnad i utbyggnad och korrekthet mellan muntlig och skriftlig produktion, samt om det finns en skillnad i testtagarnas processbarhetsnivå enligt processbarhetsteorin. Resultatet visar att andelen enkla nominalfraser är större i tal än i skrift. Även korrektheten är större i den muntliga produktionen än i den skriftliga, vilket går emot tidigare forskning. När det gäller processbarhetsnivå visar resultatet att det inte finns några skillnader testtagarnas muntliga och skriftliga processbarhetsnivå

  • 66.
    Almlöv, Cecilia
    et al.
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Ohlsson, Maria
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Hur skämtar vi? Om barns och vuxnas skämt i ett könsperspektiv. (How do we make jokes? On children's and adults' jokes from a gender perspective)1996In: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, no 1996:2, p. 24-40Article in journal (Other scientific)
  • 67.
    Améztegui Lindberg, Sandra
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Genrepedagogik inom SVA-undervisningen: En fenomenografisk undersökning om hur fyra svenska som andraspråkslärare upplever genrepedagogiken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks fyra svenska som andraspråkslärares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nått stor framgång och spridits på skolor runt om i världen. Pedagogiken baseras på förvissningen att alla elever, i synnerhet andraspråkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina läs- och skrivförmågor samt för att kunna tillägna sig kunskaperna inom de olika skolämnena.

    Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, är mitt syfte att få kunskap om hur fyra verksamma svenska som andraspråkslärare upplever den australiska genrepedagogiken.

    Metoden som ligger till grund för min undersökning är fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats.

    Resultaten visar att samtliga informanter är nöjda med metoden. Fördelarna är att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga måluppfyllelser såsom förbättrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lärande. Det visade sig också att informanterna inte upplever några nackdelar med metoden, men däremot stött på några svårigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssätt och genrepedagogiken är att det tidigare arbetssättet var implicit till skillnad från genrepedagogiken som är explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för både eleverna och lärarna. Tre informanter upplevde att en av skillnaderna är att genrepedagogiken innebär mer förarbete men de beskrev detta som något positivt då de slipper ”lappa och laga efter”.

    Slutsatsen är att informanterna upplever den australiska genrepedagogiken som positiv och vill fortsätta arbeta efter den.  

     

    Nyckelord: svenska som andraspråkslärare, genrepedagogik, fenomenografi, cirkelmodellen, Reading to Learn.

     

     

  • 68.
    Andersdotter, Karolina
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Hur Njáll blev Njal men inte Njål: Om isländska sagonamn i svensk översättning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översättningar. Resultatet visar att de två huvudsakliga strategierna är att å ena sidan översätta namnen i enlighet med svenskans språkutveckling och å andra sidan hålla namnen så nära den isländska formen som möjligt. Översättarna kombinerar vanligen dessa två men är oftast konsekventa i hur en enskild språkföreteelse behandlas. När en nusvensk namnform existerar väljer översättarna ibland att frångå sin huvudsakliga strategi.

  • 69.
    Andersson, Anna
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    En jämförelse av nyhetsartiklar: I tidningstryck och på webben ur ett läsbarhetsperspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

     

  • 70.
    Andersson, Clara
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Vi talar inte som vi skriver, vi skriver inte som vi talar: Talspråkliga drag i bloggar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 71.
    Andersson, Cornelia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Om fundamentets inverkan på ordföljden: En studie av muntliga berättelser producerade av andraspråksinlärare av svenska2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är ett undersöka huruvida typen av fundament och dess längd påverkar valet av ordföljd i påståendesatser som börjar med icke-subjekt hos sex vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är Selinkers (1972) interimspråk samt Pienemanns (Pienemanns & Håkansson 2009) processbarhetsteori. Materialet består av muntliga berättelser och analysmodellen bygger på performansanalyser samt satsscheman.

    Resultaten visar att fem av sex inlärare använder både omvänd och avvikande ordföljd efter icke-subjekt. Studien visar även att den vanligaste typen av satsdel informanterna fundamenterar är adverbialen och att tids-, rums- och sättsadverbial inte verkar påverka ordföljden. Däremot är det svårt att dra några slutsatser om villkors-, orsaks- och satsadverbialens påverkan på ordföljden, då det fattas tillräckligt med underlag. När tidsadverbialen är bisatser, verkar detta leda till avvikande ordföljd, jämfört med tidsadverbial som inte är bisatser. Undersökningen visar också att objekt i initialposition gynnar inversionen. Angående fundamentets längd pekar resultaten på att långa fundament förekommer oftare med inversion än kortare och att spetsställda bisatser har en negativ påverkan på tillämpningen av inversionsregeln.

  • 72.
    Andersson, Daniel
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    "Jag tror inte han är där än, alltså rent språkligt": Gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . Metoden består av en enkätundersökning, där lärarna har fått lyssna på några språkprov och svarat på några frågor, varpå ett fokusgruppssamtal tagit vid. Materialet i examensarbetet utgörs av sju ifyllda enkäter och tre därpå följande fokusgruppssamtal som spelats in och sedan grovtranskriberats. Resultatet gav en splittrad bild. Lärarna värderade personer som talade förortsslang som mindre ordentliga, mindre trevliga och tuffare medan talare av förortssvenska uppfattades som trevligare, mer ordentliga och mer intelligenta. Vissa av lärarna kunde identifiera förortssvenskan och dess avvikande prosodi. Några av lärarna tolkade förortsslang som bristfälligt inlärarspråk medan andra analyserade slangspråket som en markör av grupptillhörighet. Den sociolingvistiska medvetenheten tolkas därmed som hög hos vissa lärare i studien och låg hos andra lärare.

  • 73.
    Andersson, Ebba Lovisa
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Kärlek – magi eller galenskap?: En kvalitativ undersökning av kärleksbegreppets dolda metaforik2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 74.
    Andersson, Helen
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    TV:s nyhetsprogram som interaktion2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    During the last third of the 20th century, Swedish public and social life underwent an informalization process. The television news programmes today display the results of this development (and other trends) involving more dramaturgic variation, interactive elements, informalization and "cosiness".

    This thesis deals with interaction in television news from a viewer's point of view. The general purpose of the work has been to investigate the newsanchor's interaction with the viewers, the colleagues and the studio guests. The aim has been to describe the characteristic features of this interaction by using analytical tools from interactional sociolinguistics, particulary those concerning contextualization cues.

    The material consists of 11.5 hours of videotaped studio talk from three different news programmes (Aktuellt, Nyheterna and Tvärsnytt) during 1997–1998. The material– transcribed in extenso–is limited to the verbal and non-verbal activity of the newsreaders in four interactional situations: the newsreaders' monological quasi-interaction with the viewers, handovers, interviews with colleagues and with guests.

    The pervasive idea of the thesis is that news programmes can been seen as dramas in which the participants play certain roles. By using a number of devices, the participants enact these roles before the eyes of the viewers. The interaction can therefore be seen as an act performed for the benefit of the viewers. The theorethical basis for the dissortation is Goffman's ideas about participation structure (animator, author, principal, authorized and unauthorized listener), self-presentation, and framing. Of great importance is also Gumperz' notion of contextualization.

    The investigation shows that the newsreader uses a variety of contextualization cues and lets verbal and non-verbal means interplay to make contact with the viewers, e.g. you-pronouns, smiles, greetings and reminders. The interaction on the screen also displays an hierarchical order–the newsanchor steers the others' contributions. He/she also assigns to colleagues and guests different interactional roles. The reporter may alternately play the role of eyewitness, expert, analyst/speculator and commentator. The guest is called in to act either as expert, confrontation target, analyst/commentator, or representative.

  • 75.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages. FUMS.
    Interkulturell kommunikation inom sjukvården: Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    I rapporten presenteras en intervjuundersökning med 21 personer som har svenska som andraspråk. Alla har en fast anställning inom landstinget. Tyngdpunkten i intervjuerna ligger på kommunikativa aspekter av informanternas arbetsvardag, till exempel hur mycket de talar, med vilka de talar, vilket eller vilka språk de använder och om det uppstår problem på grund av att de har ett annat modersmål än svenska. Intervjuerna utgör den första delen i projektet "Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser". Syftet med studien är att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på informanternas integration i arbetslivet.

  • 76.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Interkulturell kommunikation på ett svenskt sjukhus: Fallstudier av andraspråkstalare i arbetslivet2010Book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this dissertation I investigate the communication of immigrants employed at a Swedish hospital. The overall aim is to find factors that have a positive effect on their integration into the workplace. The data comprise observations, field notes and approximately 80 hours of audio recordings with five second language speakers made during their everyday activities at work. Since I recorded entire workdays the data include both professional and social interaction, such as meetings, interaction with patients and small talk between colleagues. In preparation for the case studies I conducted a larger number of interviews at the hospital and so gained valuable knowledge about the hospital routines and how second language speakers experience their communicative situation.

    The five participants in the case studies are one male cleaner from Tanzania, two female nurses, one from Iran and one from Lebanon, and two female physicians, one from Hungary and one from Lithuania. The number of years spent in Sweden varies from 4 to 18.

    In the analyses I focus on communication strategies, humor and medical case rounds. The results show that lack of language skills is not a hindrance since the participants make use of different strategies to solve language problems. I also show that, despite the difficulties and risks involved in using of humor, the participants do so as a way of showing collegiality. The analysis of case rounds show that the participants are treated as equal interlocutors and contribute as much to the conversation as the first language speakers do. The results indicate, with a few exceptions, successful integration of the participants.

    Finally, I argue that a multicultural and multilingual staff is a positive feature since their skills in other languages can be used in ways that both save time and are of economic benefit to the employer. I also argue that Swedish teaching should focus more on interactional skills, for example so that the second language speakers are better prepared to face the communicative challenges they encounter in a workplace.

  • 77.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Interkulturell kommunikation på ett svenskt sjukhus: Fallstudier av andraspråkstalare i arbetslivet2009Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This dissertation investigates the communication of immigrants employed at a Swedish hospital. The overall aim is to find factors that have a positive effect on their integration into the workplace. The data comprise observations, field notes and approximately 80 hours of audio recordings with five second language speakers made during their everyday activities at work. Since entire workdays have been recorded the data include both professional and social interaction, such as meetings, interaction with patients and small talk between colleagues. In preparation for the case studies a number of interviews were conducted at the hospital and they gave valuable knowledge about the hospital routines and how second language speakers experience their communicative situation.

    The five participants in the case studies are one male cleaner from Tanzania, two female nurses, one from Iran and one from Lebanon, and two female physicians, one from Hungary and one from Lithuania. The number of years spent in Sweden varies from 4 to 18.

    The analyses focus on communication strategies, humor and medical case rounds. The results show that lack of language skills is not a hindrance since the participants make use of different strategies to solve language problems. The dissertation also shows that, despite the difficulties and risks involved in the use of humor, the participants do so as a way of showing collegiality. The analysis of case rounds show that the participants are treated as equal interlocutors and contribute as much to the conversation as the first language speakers do. The results indicate, with a few exceptions, successful integration of the participants.

    Finally, the dissertation argues that a multicultural and multilingual staff is a positive feature since their skills in other languages can be used in ways that both save time and are of economic benefit to the employer. It also argues that Swedish teaching should focus more on interactional skills, for example so that the second language speakers are better prepared to face the communicative challenges they encounter in a workplace.

  • 78.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Interkulturell kommunikation på svenska arbetsplatser2006In: Humanister forskar, Uppsala: Uppsala universitet , 2006, p. 5-Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    I projektet "Den kommunikativa situationen för invandrare på svenska arbetsplatser" ligger fokus på personer med invandrarbakgrund som lyckats få en anställning i Sverige. Genom intervjuer och fallstudier kartläggs och analyseras informanternas kommunikativa arbetsvardag. Syftet är att finna faktorer som på ett positivt sätt inverkar på informanternas integration i arbetslivet.

  • 79.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages. Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages. FUMS.
    Kvinnor i seminarieinteraktion: En studie av enkönade och blandade forskarseminarier1997Report (Other scientific)
    Abstract [en]

    En komparativ studie av ett seminarium med enbart kvinnliga deltagare och fem med både manliga och kvinnliga deltagare. Analyserna fokuserar turtagning, presentatörernas inledningar, kritik, värderingar, tveksamhetsmarkörer stödsignaler och uppbackningar, pauser samt skratt.

  • 80.
    Andersson, Helena
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages. Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages. FUMS.
    Svenska som första- och andraspråk: En jämförande studie av texter från skolår nio2002Report (Other scientific)
    Abstract [en]

    Materialet består av texter som elever i skolår nio har skrivit vid de nationella proven i svenska. Texter av elever med svenska som modersmål jämförs med texter av elever med svenska som andraspråk. Analyserna är såväl kvantitativa som kvalitativa och fokuserar bland annat ordvariation, meningar och makrosyntagmer samt textbindning. Analysresulaten jämförs också med det betyg varje text fått.

  • 81.
    Andersson, Helena
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Nelson, Marie
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Communication at work: The communicative situation of immigrants at Swedish workplaces2005In: The immigrant and the workplace / [ed] Britt-Louise Gunnarsson, Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet , 2005, p. 20-Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Genom intervjuer och fallstudier kartläggs och analyseras ett antal invandrares kommunikativa arbetsvardag med avseende på såväl muntlig som skriftlig produktion. Syftet med analyserna är att finna kommunikativa faktorer som har en positiv inverkan på invandrares integration på arbetsplatsen och med sina kolleger.

  • 82.
    Andersson, Johanna
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Grannspråken i undervisningen: en kvalitativ intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.

    Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare. Grannspråken finns nu med i alla betygssteg, vilket inte var fallet i Lpf 94. Skolverket motiverade att grannspråken inte finns med i kursen Svenska 1 på grund av att den redan var så pass innehållstung samt att elever förväntades ha fått grundläggande kunskaper från grundskolan. Vad gäller lärares inställning till grannspråken visade resultaten att merparten av lärarna i studien undervisade i grannspråk men att tiden de lade på området skiljde sig stort. Lärarna motiverade sin undervisning främst genom att hänvisa till Skolverkets skrivelser i läroplanen, men de flesta gav även ytterligare motiveringar. Lärarna upplevde även att den undervisning de fått under lärarutbildning gav dem tillräckliga kunskaper för att bedriva undervisning. De flesta lärare uttryckte att de personligen inte tyckte att grannspråken var så roliga att undervisa i men gjorde det trots detta. Min slutsats är att undervisning i grannspråk inte är likvärdig i skolorna beroende på att den tid som läggs på området varierar så.

  • 83. Andersson, Lars-Gunnar
    et al.
    Josephson, OlleLindberg, IngerThelander, MatsUppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Språkvård och språkpolitik: Svenska språknämndens forskningskonferens i Saltsjöbaden 20082010Collection (editor) (Refereed)
  • 84.
    Andersson, Lina
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Finns det ett samband mellan läsvanor och ordkunskaper?: En komparativ studie av niondeklassares läsvanor och ordkunskaper2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna studie har läsvanor och ordkunskaper jämförts. Tillvägagångssättet i uppsatsen har varit att utgå ifrån hypotesen att omfattande läsvanor och goda ordkunskaper hör ihop. Syftet har varit att undersöka om detta samband finns och det har skett genom en enkätundersökning i två niondeklassare på en skola i Uppsala. Enkäten bestod av två delar: dels en läsvanedel där informanterna fick ange hur mycket och hur ofta de läser och dels en del där informanterna fick göra ett ordkunskapstest. Jämförelsen mellan de två delarna genomfördes genom att informanternas läsvanor poängsattes och sedan jämfördes med antalet rätt de hade på ordkunskapstestet. Korrelationskoefficienten räknades sedan ut för att se om det fanns något samband.

    Undersökningen i denna uppsats har kommit fram till att det finns ett samband mellan omfattande läsvanor och goda ordkunskaper. De niondeklassare som läser mycket, och läser olika sorters litteratur, är bättre på ordkunskap än de som läser lite. Andra resultat som framkommit är att flickor läser mycket mer än pojkar på alla områden som undersökts (skönlitteratur, facklitteratur, dagstidningar, kvällstidningar, serietidningar och tidskrifter) utom serietidningar där det var relativt jämt mellan könen, med en knapp ledning för pojkarna.

    Läsvanorna på Internet är väldigt knappa men det är desto vanligare att informanterna chattar eller besöker olika communities. Flickorna är duktigare än pojkarna på ordkunskap, men skillnaden är liten.

  • 85.
    Andersson, Malin
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Vem vet mest?: En komparativ analys av artiklar i Dagens Nyheter och Metro2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 86.
    Andersson, Sigrid
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Den svenska idrottsmodellen?: Bilden av Riksidrottsförbundets ideologi gällande bredd- och elitidrott så som den uttrycks i visionsdokumentet Idrotten Vill 2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 87.
    Andersson, Sofie
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    En björntjänt gör ju ingen glad, eller?: En undersökning om ungdomars förståelse och användning av idiom2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 88.
    Andersson, Sofie
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    En läromedelsanalys med fokus på etnisk mångfald2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Allt fler elever i skolan är flerspråkiga och elevgrupper i gymnasieämnet svenska som andraspråk har en allt bredare etnisk mångfald. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den etniska mångfalden ser ut i gymnasieämnets läromedel och synliggöra migranter och minoriteter. Ett ytterligare syfte är att undersöka om läroplanen följs. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvantitativ- och kvalitativ textanalys. Två läromedels autentiska texter har räknats och diskursivt analyserats för att få fram ett så tillförlitligt analysresultat som möjligt.      Resultatet visar att läromedlen uppfyller läroplanens riktlinjer gällande ett textinnehåll från olika delar av världen, även om den etniska mångfalden till störst del är centrerad vid Europa. Läromedlen framställer migranter och minoriteter problematiserat och belyser problem som kan uppstå inom mötet mellan majoritets- och minoritetskulturer. Slutligen visar resultatet att läroplanens värdegrundsarbete gällande motverkandet av etnisk diskriminering främjas till viss del, även om kunskap om andra människor finns.

     

    Nyckelord: svenska som andraspråk, läromedel, etniskt perspektiv.

  • 89.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Aa's plads i alfabetet1998In: Nyt fra Sprognaevnet, ISSN 0550-7332, no 1, p. 9 f.-Article in journal (Other academic)
  • 90.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Adelsnamn och efternamnsbyte från språkvetenskaplig synpunkt1995In: Studia Anthroponymica Scandinavica, ISSN 0280-8633, Vol. 13, p. 137-149Article in journal (Other academic)
  • 91.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Agerm. Hydronymie1998In: Reallexikon der germanischen Altertumskunde. 2. Aufl. 11 / [ed] Heinrich Beck, Berlin: de Gruyter , 1998, p. 271-275Chapter in book (Other academic)
  • 92.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Akademien granskar...Nordiska språk.: Diskussionsinlägg av herr Thorsten Andersson.2015In: Saga och sed: Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, p. 193-195Article in journal (Other academic)
  • 93.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Al- i ortnamn2007In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 95, p. 5-13Article in journal (Refereed)
  • 94.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Allbo härad2011In: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift, ISSN 0473-4351, p. 5-9Article in journal (Refereed)
  • 95.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Alsta, Alvastra, Ostra2012In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, no 100, p. 27-59Article in journal (Refereed)
  • 96.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages, Scandinavian Onomastics.
    Altgermanische Ethnika2009In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 97, p. 5-39Article in journal (Refereed)
  • 97.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Barhäll ([The place-name] Barhäll)2000In: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift [The Yearbook of the Place-Name Society in Uppsala], ISSN 0473-4351, p. 5-9Article in journal (Refereed)
  • 98.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Bergslagen och andra områdesnamn på -lag.2015In: Saga och sed: Kungl. Gustav Adolfs Akademiens årsbok, ISSN 0586-5360, p. 93-102Article in journal (Refereed)
  • 99.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Biskopsvaden i Skänninge2015In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, p. 211-213Article in journal (Refereed)
  • 100.
    Andersson, Thorsten
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Languages, Department of Scandinavian Languages.
    Bo i Barkabodhahult1997In: Namn och bygd, ISSN 0077-2704, Vol. 85, p. 129-131Article in journal (Other academic)
1234567 51 - 100 of 4140
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf