uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1961
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersen, Randi Dovland
    et al.
    Karolinska Inst, Dept Neurobiol Care Sci & Soc, Div Nursing, Stockholm, Sweden;Telemark Hosp, Dept Child & Adolescent Hlth Serv, POB 2900 Kjorbekk, N-3710 Skien, Norway.
    Munsters, Josanne M. A.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Perinatal, neonatal och barnkardiologisk forskning.
    Vederhus, Bente Johanne
    Haukeland Hosp, Dept Pediat, Bergen, Norway.
    Gradin, Maria
    Orebro Univ, Fac Med & Hlth, Dept Paediat, Orebro, Sweden.
    Pain assessment practices in Swedish and Norwegian neonatal care units2018Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 3, s. 1074-1082Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The use of measurement scales to assess pain in neonates is considered a prerequisite for effective management of pain, but these scales are still underutilised in clinical practice.

    Aim

    The aim of this study was to describe and compare pain assessment practices including the use of pain measurement scales in Norwegian and Swedish neonatal care units.

    Methods

    A unit survey investigating practices regarding pain assessment and the use of pain measurement scales was sent to all neonatal units in Sweden and Norway (n = 55). All Norwegian and 92% of Swedish units responded.

    Results

    A majority of the participating units (86.5%) assessed pain. Swedish units assessed and documented pain and used pain measurement scales more frequently than Norwegian units. The most frequently used scales were different versions of Astrid Lindgren's Pain Scale (ALPS) in Sweden and Echelle Douleur Inconfort Noveau-Ne (EDIN), ALPS and Premature Infant Pain Profile (PIPP) in Norway. Norwegian head nurses had more confidence in their pain assessment method and found the use of pain measurement scales more important than their Swedish colleagues.

    Conclusion

    The persisting difference between Swedish and Norwegian units in pain assessment and the use of pain measurement scales are not easily explained. However, the reported increased availability and reported use of pain measurement scales in neonatal care units in both countries may be seen as a contribution towards better awareness and recognition of pain, better pain management and potentially less suffering for vulnerable neonates.

  • 52.
    Andersson, Amalia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jakten på vårdplatser som inte finns: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.

    Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna.

    Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys.

    Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.

    Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten.

  • 53.
    Andersson, Amalia
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Stark, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Brytpunktssamtal i livets slutskede: Sjuksköterskors upplevelser2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård syftar till att öka livskvaliteten för patienten och dess anhöriga under den sista tiden i livet. Vid övergången från kurativ till palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal av ansvarig läkare. Utan detta brytpunktssamtal fortsätter vården att vara kurativ.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede samt hur de uppfattade den egna förmågan, och de egna upplevelserna av, att vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ intervjustudie som innefattade åtta intervjuer som analyserats genom en manifest innehållsanalys.

    Resultat: Från intervjuerna utkristalliserades tre huvudkategorier: att läkare inte tar initiativ till brytpunktssamtal, att sjuksköterskor upplever en oförmåga till god palliativ omvårdnad på grund av tids- och resursbrist och att de anser sig ha en god kunskap och förmåga om hur omvårdnaden av den palliativa patienten bör ske. Det framkom att brytpunktssamtal i de allra flesta fall endast är ett samtal mellan ansvarig läkare och patientens anhöriga. Patienten och den ansvariga sjuksköterskan är således inte delaktiga i samtalet. Vad som sades och vilka som deltog dokumenterades sällan. Detta upplevde många av de tillfrågade sjuksköterskorna som ett problem då det var dem som efter samtalen oftast fick bemöta både patientens och anhörigas frågor efter dessa samtal. Flera av sjuksköterskorna talade om att de var de, som sjuksköterskor, som skulle föra patientens talan vid de tillfällen då patienten själv inte kunde närvara eller kommunicera.

    Slutsats: För att optimera den palliativa vården behöver brytpunktssamtalen genomföras tidigare och dokumenteras tydligare. Frånvaron av sjuksköterskor på brytpunktssamtalen leder till svårigheter både i bemötandet av anhörigas frågor och till ge korrekt information om brytpunktssamtalets innehåll och innebörd.

  • 54.
    Andersson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jenny, Thulin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Postoperativ smärtupplevelse hos njurdonatorer2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Donatorn vid en levandegivaretransplantation vårdas inneliggande under en kort tid trots ett relativt stort kirurgiskt ingrepp, de är fullt friska människor som frivilligt opereras för att hjälpa någon annan. Därför är det viktigt att stötta donatorn under utredningens gång, vid operationen och efteråt.

    Syfte: Att beskriva känsla och upplevelse av smärta efter operationen hos njurdonatorer som har haft Painbuster som smärtbehandling efter donation.

    Metod: En kvalitativ metod, där fem njurdonatorer vid ett transplantationscentra intervjuades vid två tillfällen.

    Resultat: Resultatet visar att flertalet av njurdonatorerna upplevt smärta och oro som ett problem, trots att ingen uppgav mer än VAS 2 vid intervjutillfällena. Men en övervägande positiv känsla, en känsla av trygghet och tillfredsställelse framkom.

    Slutsats: Trots smärta och oro före och efter operationen kände sig intervjupersonerna trygga och omhändertagna tack vare stöd och god information före, under och efter vårdtiden.

  • 55.
    Andersson, Anton
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Resare, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet med patienterna och förväntas agera adekvat i såväl vardagliga som komplexa situationer. För att klara av dessa situationer har de olika verktyg att använda sig av för att exempelvis kontrollera vitalparametrar samt underlätta kommunikationen. Studier visar att sjuksköterskor upplever att det är viktigt med god kommunikation och bra samarbete när patienter ska flyttas över från intensivvårdsavdelningar till vårdavdelningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar samt att undersöka om sjuksköterskorna upplever att något skulle kunna förbättras.

    Metod: Studien genomfördes via en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuerna bestod av semi-strukturerade frågor och insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Deltagarnas upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienterna skiljde sig och påverkades bland annat av erfarenhet. En känsla av osäkerhet, främst hos de mindre erfarna, förekom ofta inför övertagandet. Deltagarna upplevde inte omvårdnaden av dessa patienter som särskilt problematisk men det kunde ibland uppstå ovana eller komplicerade moment. Detta gjorde att de blev mer skärpta och tittade till patienten oftare. Tydligare riktlinjer för vården, korrekta ordinationer och ytterligare utbildning lyftes fram som förslag på förbättring.

    Slutsats: Deltagarna i studien hade varierande upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienter från olika intensivvårdsavdelningar. Patienterna från intensivvårdsavdelningarna upplevdes ofta som mera komplicerade och omvårdnadskrävande vilket ställde högre krav på deltagarnas kompetens samt att de var mer fokuserade i sitt yrkesutövande. Övertagandet och omvårdnaden gick ofta bra men hade kunnat förbättras ytterligare med avdelningsanpassade ordinationer och riktlinjer.

  • 56.
    Andersson Boman, Oskar
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eriksson, Andreas
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Upplevelser av information på akutmottagningar ur ett patientperspektiv: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat på vikten av information för patienters vårdupplevelse och säkerhet. Ändå finns tydliga belägg för att informationen brister på akutmottagningar. Det är därför viktigt att sammanställa patienters upplevelser inom området.

    Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av information på akutmottagningar.

    Metod: Deskriptiv design med litteraturöversikt som metod där 16 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar analyserades.

    Resultat: Fem teman skapades: Initial vård på akutmottagningen; efterföljande väntetid; tillstånd och behandling; förståelse och minnesförmåga; samt avslutande vård på akutmottagningen. Både positiva och negativa upplevelser framkom. Mest framträdande var negativa upplevelser angående bristande information om saker som väntetider, tillstånd och behandling.

    Slutsats: Information är en viktig del av vården på en akutmottagning och denna studie belyser dess betydelse ur ett patientperspektiv. I resultatet framkom en mängd olika upplevelser som visar på problemområdets relevans. Behov av mer forskning specifikt gällande patienters upplevelser av information anses behövas. Genom att belysa patienters upplevelser har brister och även möjligheter till förbättringar synliggjorts, vilket kan vara av nytta för sjuksköterskor i sin profession.

  • 57.
    Andersson, Camilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters uppfattning om information vid akut kirurgi. En pilotstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 58.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Behrenfeldt, Pernilla
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mammors behov av stöd under barnets första år2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.

    Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.

    Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.

    Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar.

  • 59.
    Andersson, Carolina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bengtsson, Louise
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Slarvets offer: Ärenden hos Patientnämnden rörande vårdrelaterade infektioner samt bristande hygien och vårdmiljö ur ett patientperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter.

    Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner.

    Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts.

    Resultatet av studien visade att tio ärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient­nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande.

    Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående.

  • 60.
    Andersson, Caroline
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad vid självskadebeteende: Hinder och svårigheter i omvårdnaden av individer med självskadebeteende.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: During the 2000's, mental illness has increased among young people. Symptoms of mental illness can be expressed through self-harm. Self-harming individuals are considered complicated and the patients have complex health care needs. Nurses have expressed difficulties in the care of self-harming individuals, and self-harming individuals have expressed difficulties when seeking help in health care.

    Aim:

    The aim was to examine difficulties nurses find when caring for individuals that self-harm, and also the difficulties that self-harming individuals experience in the health care context.

    Method: A literature review based on 12 scientific articles.

    Results: The nurse’s attitude was due to the understanding they had for the self-harming behavior, and it affected the interaction. A good interaction was considered when individuals felt that that they were understood and felt respected.

    Conclusion: Nurses overall need more education about self-harming individuals, and it's important to work in teams. The most important part of nursing care for individuals with self-harming behavior is the interaction. The interaction is crucial to whether the individuals feel that they have trust in health care. The individual’s health is promoted when they are seen and understood. 

  • 61.
    Andersson, Ellinor
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
    Barnmorskors stödjande roll i samband med barnafödande: Nyutbildade barnmorskors uppfattningar2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 62.
    Andersson, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kilström, Johan
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters uppfattning av vård vid självskadebeteende: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Självskadebeteende är ett växande problem bland unga. Det finns många missförstånd gällande självskadebeteende. Forskning ur ett sjuksköterskeperspektiv finns tillgänglig medan forskning ur ett patientperspektiv är mer ovanlig.

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka uppfattningen av primärvård och somatisk vård hos personer med självskadebeteende, samt identifiera eventuella hinder för att söka vård.

    Metod

    En litteraturöversikt utfördes baserat på sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Analysmaterialet bestod av vetenskapliga artiklar som beskriver personer med självskadebeteende som vid ett eller flera tillfällen varit i behov av vård.

    Resultat

    De flesta personer med självskadebeteende söker inte vård. Positiva uppfattningar om primärvård och somatisk vård var känslan att bli tagen på allvar, främjande av integritet, att inte bli dömd och att vårdpersonalen lyssnade. Negativa uppfattningar utgjordes av avfärdande från vården, utebliven effekt av läkemedel, rutinmässig hantering, bristande uppföljning samt långa väntetider. Det framhölls att självskadebeteendet kunde hindras om personer fått hjälp i tid. Hinder för att söka vård var att ingen förstod eller brydde sig, ovilja att få hjälp, mentalt tillstånd, rädsla och skam, praktiska hinder, tidigare negativa erfarenheter av vård samt okunskap om var det går att söka vård. Vänner och familj identifierades ha stort inflytande på huruvida vård söktes eller ej.

    Slutsats

    Det är svårt för primärvård och somatisk vård att nå personer med självskadebeteende. Patienter som sökt vård har skilda uppfattningar av vården. Många personer med självskadebeteende söker ingen hjälp på grund av att de upplever bristande bemötande och förtroende för vården. Patientgruppen uttrycker behovet av att bli sedd som människa och lyssnad på vilket kan öka sannolikheten för att de söker vård. Vårdens utmaning är att möta patienterna på ett optimalt sätt och inbringa förtroende. Detta kan uppnås med adekvat utbildning inom området till vårdpersonal utanför psykiatrin.

  • 63.
    Andersson, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Nylén, Melina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med demenssjukdom: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:As the life expectancy of the population increases, more people are diagnosed with dementia. The diagnosis causes a lack of self-care for the affected person, which can result in a relative taking up the role of caregiver. Thus, the quality of life of the relatives may deteriorate when their own needs are disregarded. Relatives support is important in everyday life. Aim: The aim of the study was to investigate family caregivers experiences of caring for a relative with dementia. Method:A literature review based on 13 qualitative articles, selected on the basis of inclusion criteria. Results: After compiling 13 scientific articles, four themes emerged; the life situation gets a turnaround, the disease changed everyday life, the caregiver's experience of health and the importance of knowledge and support for a good care.The caregiver experienced the changed life situation demanding. New roles as well as changing family relationships caused difficulties in life. The dementia disease caused personality changes that forced the relative to adapt the everyday life to the relative. The physical and mental health of the caregiver was adversely affected by the situation. Relatives felt that feelings of anxiety dominated over the loved one and in the thoughts of the future. Lack of information and knowledge caused difficulties in the care of the dementia patient. The importance of support in everyday life emerged. Conclusion: The life situation changes and life forces adaptation after dementia. Formal support is significant in everyday life. Relatives experience psychological and physical illness. Lack of knowledge and information can be an important cause of perceived bad health, access to support should be facilitated.

  • 64.
    Andersson, Gun
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Enlund, Zenja
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Stressyndrom hos patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

     

    Bakgrund:

    Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.

    Syfte:

    Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.

    Metod:

    Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus. Sökningen resulterade i val av 20 artiklar som granskades och utvärderades innan sammanställning av resultatet skedde.

    Resultat:

    Utifrån de artiklar som har inkluderats i resultatet framgår att patienter som har vårdats på IVA utvecklar olika grader av psykiska besvär som kan yttra sig i form av ångest, depression, mardrömmar samt sömnrubbningar. De psykiska besvären kan fortlöpa under flera år i varierande grad efter vården på IVA. Resultatet visar att det finns flera riskfaktorer som leder till utvecklingen av PTSD efter vården på IVA. Bestående fysiska besvär efter IVA-vård, kön, läkemedel som används under vården på IVA, ventilatorbehandling, patientens psykologiska bakgrund, ålder, minnen från IVA samt tiden på IVA hör till de riskfaktorer som kan leda till PTSD.

    Slutsats:

    Det är viktigt att öka medvetenheten hos sjuksköterskor som möter patienter som har vårdats på IVA för de psykiska konsekvenserna samt riskerna att utveckla PTSD som vården på IVA kan leda till. Det är viktigt med uppföljning av patienter som har vårdats på IVA.

    Nyckelord:

    Posttraumatisk stress symptom, intensivvård, psykiska besvär, patient.

     

     

     

  • 65.
    Andersson, Henrietta
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Larsson, Lovisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Strategier för att fler barn ska bli vaccinerade; en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor inom barnhälsovård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:Vaccinating children is cost effective and important for public health. In Sweden, the high vaccine coverage is reflected by the public trust in vaccinations. However, vaccine hesitancy is a growing challenge worldwide. According to the WHO, vaccine hesitancy is one of the top ten threats to public health in the world today. Registered nurses have a key role for vaccinations, especially in providing information to parents.

    Aim:The aim was to examine why some children do not get vaccinated at the child care center and what strategies registered nurses use when responding to parents that are opposed or hesitant towards vaccines.

    Method: Semi structured interviews was undertaken with 12 registered nurses experienced in discussing vaccine safety with parents. Data was analyzed with inductive content analysis.

    Results:The analysis resulted in six categories and 11 subcategories. Reasons for doubt or hesitancy to vaccines were that consequences of the diseases were forgotten, parents felt worried about how the vaccine affected the child, and lack of trust. Basic strategies that were used to address parents were based on evidence-based information. It enabled trust in the registered nurse and the vaccine that was offered.

    Conclusion:InSweden,the normis tovaccinatechildren,somethingthatshouldnotbetakenforgranted. Theregistered nursecanatanearlystageprovideevidence-based informationtoparentsatthe child care centersandtherebyprovideknowledgeofthevaccine's health-promotingbenefits.This canpreventdoubtsabout vaccinations andgetmorechildrenvaccinated.

     

     

  • 66.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Fjällström, Anne
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Livskvalitet hos barn och ungdomar med enures: Litteraturstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Enuresis involves involuntary emptying of the bladder at night, completely orpartially, from five years of age. If it occurs twice or more/week for at least three months and it causes suffering, the diagnosis is enuresis. Enuresis is divided into primary and secondary enuresis.In the past, enuresis was interpreted as a psychiatric symptom. Today, psychological disorders are seen as secondary to enuresis. Aim: The purpose of this literature study was to describe the quality of life of children and adolescents with enuresis. Method: A literature study was performed to compile the current state of knowledge regarding quality of life in connection with enuresis. Scientific articles for the study has been searched via PubMed and Cinahl. Results: The results were put together under four of WHO’s six themes, physical health/ psychological health/independence/ social relationships. These are linked to quality of life. As well as a fifth theme emerged from the analysis of the scientific articles, cultural aspects. Children and adolescents with enuresis experienced their life situation mainly as having poor self-esteem, after that it affected mental health, body image, independence, family and social interaction. Conclusion: This literaturestudy demonstrated that children and adolescents were influenced by the quality of life of their enuresis. Among other things, related to social relations, where the boys experienced a greater impact on the quality of life than the girls. In particular, adolescents experienced a worse quality oflife than the younger children, affecting self-esteem. In the clinical activity, it is necessary as apediatric nurse to take into account the experiences and feelings of children and adolescents regarding the daily life of enuresis, in order to achieve optimal enuresis treatment and thus increase their quality of life.

  • 67.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Freij, Ewa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ett möte på lika villkor - vårdrelationen på akutmottagning utifrån patientens perspektiv.: En systematisk litteraturstudie.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter som söker vård på akutmottagningen med akuta buksmärtor är en patientgrupp som vårdpersonal inom både akutmottagning och kirurgisk vårdavdelning kommer i kontakt med. Genom att belysa patientens upplevelse av omvårdnaden och relationen till vårdpersonalen kan vården utvecklas och förbättras för denna patientgrupp genom hela vårdkedjan.

    Syfte: Att beskriva hur patienter med akuta buksmärtor upplever omvårdnaden på akutmottagning med specifikt fokus på vårdrelationen.

    Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod.

    Resultat: Fyra teman; relationen mellan patient och vårdpersonal, den eviga väntan, känslor av oro och tilltro samt uppfattningar om vårdstrukturen. Huvudresultaten är vårdrelationens betydelse för patienters upplevelse av besöket på akutmottagning samt att patienter lägger stor vikt vid god kommunikation med vårdpersonal. Även om patienter upplever en lång väntetid så är de villiga att vänta bara de får veta varför. Information ska vara individanpassad och vårdpersonal ska försäkra sig om att patienter förstår den givna informationen. Patienter har ett behov av att känna sig sedda och bekräftade samt att vårdpersonal med enkla medel kan förbättra patienters totala upplevelse av besöket på akutmottagningen.

    Slutsats: Det är hälso- och sjukvårdens ansvar, inte patientens, att en jämlik och hälsofrämjande vårdrelation utformas med fokus på god kommunikation och information. Patienter har ett behov av att känna sig sedda och bekräftade och vårdpersonal kan med enkla medel förbättra patienters totala upplevelse av besöket på akutmottagningen. Ovanstående resultat är inte unika för förhållandena på akutmottagning utan anses överförbara även till kirurgisk vårdavdelning.

  • 68.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Parlapiano, Anna-Lisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling och vilket behov av stöd som behövts under behandlingen.

    Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 orginalartiklar med kvalitativa studier från databaserna Pubmed och Cinahl har använts.

    Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysiska förändringar, påverkan på den psykiska hälsan, påverkan på det sociala livet samt behovet av stöd från vårdpersonal och närstående. Kroppsliga förändringar var någonting som skapade osäkerhet och brist på kontroll över sin egen kropp. Det skapade ilska och frustration. Resultatet från studierna visade också att ett socialt nätverk, emotionellt stöd och kompetent personal var livsviktigt för patienterna.

    Slutsats: Ungdomar och unga vuxnas liv påverkas mycket av att genomgå en cancerbehandling. Deras fysiska- och psykiska hälsa påverkas av hur de blir bemötta av vårdpersonalen. Därav skulle det vara av fördel om vårdpersonal har kunskap om patienternas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling för att kunna ge rätt stöd och information. En bra kommunikation och en tillitsfull relation mellan sjukvårdspersonal och patient är nödvändigt för en god vård.

    Nyckelord: Cancer, ungdomar, unga vuxna, upplevelser

  • 69.
    Andersson, Karin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Gustafsson, Maria
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Patienters uppfattningar om delaktighet under                                                                 anestesi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 70.
    Andersson, Karolina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Pettersson, Malin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    En optimal intensivvårdsavdelning för nyfödda utifrån föräldrars synpunkter och erfarenheter: Kvalitativ ansats2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning för nyfödda vårdas kritiskt sjuka och/eller ostabila nyfödda barn som är i behov av sjukvård dygnet runt. Miljön på avdelningen ska främja föräldrars medverkan och närvaro i vården vilket ska optimeras på moderna intensivvårdsavdelningar för nyfödda. Föräldrar till sjuka barn har rätt att vara närvarande och aktivt medverka i vården av sitt barn.

    Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka föräldrars, vars barn tidigare vårdats på en intensivvårdsavdelning för nyfödda, tankar och synpunkter på utformning av en, utifrån deras erfarenheter, optimal intensivvårdsavdelning för nyfödda.

     

    Metod: Enkäter skickades hem till föräldrar (n=39) vars barn vårdats på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala under minst en månad under 2015. Svaren i de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Föräldrarna (n=18) beskrev att personalens sätt att arbeta; rutiner, bemötande och kommunikation, både kunde underlätta och försvåra deras medverkan och närvaro i vården av barnet. Flertalet faktorer i avdelningens miljö påverkade föräldrars närvaro och medverkan både fyskiskt och psykiskt. Föräldrarna beskrev en stor vilja av att vara nära barnet under vårdtiden, där sova intill eller i närheten av barnet beskrevs som en viktig faktor för möjligheten att vara nära. 

    Slutsats: Föräldrarna beskrev att personalens rutiner och arbetssätt samt faktorer i avdelningsmiljön var väsentliga för föräldrars psykiska och fysiska närvaro och medverkan i vården. Viljan att vara nära barnet under vårdtiden upplevdes som stor bland föräldrarna.

    Nyckelord: Intensivvårdsavdelning för nyfödda, Miljö, Föräldranärvaro, För tidigt född

  • 71.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eklund, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vilka frågor om Humant papillomvirus (HPV) har ungdomar som vänder sig till en internetbaserad ungdomsmottagning?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 72.
    Andersson, Kristoffer
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Jarlekrans, Emmie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Kommunikativa förutsättningar för en vårdande relation2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: In the post-operative phase, the patient's ability to communicate is impaired. The postoperative patient is therefore in great need of that the information given is being individually adapted.

    Objectives: The aim of this study was to investigate communicative barriers and facilitating factors between the nurse and the patient in postoperative care and to describe areas of improvement.

    Methods: Literature study consisting of 12 qualitative scientific original articles focusing on communication between the nurse and the patient in postoperative care and the patient's communicative needs and the nurse's approach to this.

    Findings: The literature study showed that barriers like stressful working conditions led to short or no communication between the nurse and the patient, and that the postoperative care time thereby was prolonged. Different language, dialects, gender, cultural beliefs and socio-economic backgrounds meant that the information from the nurses was not perceived - or interpreted correctly - and that the time spent developing the message increased the workload. Patients who took an interest in their treatment and asked questions, acted as a positive facilitator. In by doing this, the patients increased the likelihood of being helped and communicated with by the nurses.

    Conclusion: The result of the literature study shows that an established clear communicative interaction between the nurse and the patient, with individualized care, could be perceived by the patient as just as important and desirable as a quick recovery from illness.

  • 73.
    Andersson, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD).
    Eriksson, Henrik
    Nordgren, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Allmänmedicin och preventivmedicin. Mälardalens högskola.
    Differences between heart failure clinics and primary health care2013Inngår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 18, nr 6, s. 288-292Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a paucity of knowledge concerning how people with heart failure experience differences between specialised heart failure clinics and primary healthcare in Sweden. This study aimed to describe differences regarding information and follow-up in heart failure clinics and primary healthcare. The study was conducted in Sweden in 2011. Four people (three men, one woman; aged 60 to 84) with heart failure (NYHA II) were interviewed. The interviews were analysed with qualitative content analysis. The findings revealed after referral from the heart failure clinic to primary healthcare, follow-ups were omitted. Still, the patients needed care, support and information. The findings are illuminated in four themes. The patients' varying and individual needs can be difficult to recognise and manage unless they are followed-up from either HFC or PHC on a regular basis.

  • 74.
    Andersson, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD).
    Eriksson, Irene
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD).
    Nordgren, Lena
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Mälardalens högskola.
    Living with heart failure without realising: A qualitative patient study2012Inngår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 17, nr 12, s. 630, 632-637Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Heart failure is an important problem in Swedish primary healthcare as in the U.K. In spite of that little is known about how people with heart failure experience support from primary healthcare. This paper investigates how people with heartfailure experience support in primary healthcare. Semi structured interviews were conducted with five men and five women, born 1922-1951. The interviews were analyzed with qualitative content analysis in accordance with Graneheim and Lundman (2004). The participants experienced they had not received information about their diagnosis or about the cause of their condition. They had not been informed they had heart failure. Instead the participants believed their symptoms were caused by age, thus being part of normal ageing. They did not experience they needed care or support to cope with illness or disease. Instead their main needs for support in daily life concerned help with practical matters.There is a risk primary healthcare abandons people with heart failure meaning the patients are forced to develop strategies on their own in order to manage symptoms. When inadequately informed there is also a risk they make up their own explanations signifying possible difficulties to handle their health situation.

  • 75.
    Andersson, Malin
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hillenborg, Åsa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vallgren, Frida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Handhygien: Följsamhet hos vårdpersonal samt interventioner för att öka följsamheten till handhygien En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:

    Accurate hand hygiene is crucial for reducingand eliminating the spread of bacteria and infections, and helps a future reduction of this. Prevention of infection and emergence of healthcare associated infections, is one of the most important tasks in health care. In Merry Scheel's nursing theory, the nursing profession is a social assignment and a nurse in clinical activities is a role model for achieving best care.

    Aim:

    To study the reasons why hand hygiene procedures arefollowedornot followed by healthcare workers in the field of hospital care,and to investigate whether interventions can increase compliance with given guidelines for hand hygiene among healthcare professionals.

    Method:

    The study design is a literature study. Keywords used are compliance, hand hygiene, healthcare professionals, health care workers, healthcare related infections and in hospital. Keywords have been used in combination with AND and OR. The result is described in current text and compiled in the matrix model.

    Result:

    When hand hygiene is applied by healthcare professionals, it is based on the workplace, hand disinfectants location, Hawthorne effect and the impact of hierarchy. When hand hygiene is not applied by healthcare professionals, it is based on workload, the workplace culture and at the individual level. Themes for interventions were behavioral change, shame and guilt as interventions, interventions using hierarchy and interventions with education as a focus.

    Conclusion:

    The work to change and improve hand hygiene routines among clinically effective healthcare professionals is a long-term process and requires strong and committed leadership. Social influence and influence between colleagues is of great importance in the work of changing hand hygiene routines. Occasional courses only have a short-term effect and the result of accurate hand hygiene decreases over time.

     

  • 76.
    Andersson, Margareta
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Andersson, Anette
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hälsosamtal i elevhälsovården: Vad uppfattas som ett positivt och betydelsefullt hälsosamtal utifrån elev- och skolsköterskeperspektiv?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 77.
    Andersson, Marlene
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hjelm, Tim
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Onkologisjuksköterskors attityder till användandet av signalhundar vid cancerdiagnostik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 78.
    Andersson, Moa
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Löyttynen, Jenny
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Omvårdnad bortom tvåkönsnormen: En kvalitativ studie med fokusgrupper2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Svensk och internationell forskning berörande transpersoners hälsa och livssituation visar att diskriminerande behandling av transpersoner sträcker sig över så gott som alla samhällsinstitutioner. Diskriminering av transpersoner i hälso- och sjukvård är ett allvarligt problem som resulterat i en misstro till och ett undvikande av att söka hälso- och sjukvård bland transpersoner. I denna studie har problemet utforskats från perspektivet av sjuksköterskor i kontexten av somatisk akutsjukvård där sjuksköterskan kan vara den första kontakten mellan patienten och sjukvården. Trots att vårdtiderna kan vara korta, kan sjuksköterskans bemötande av patienten på akutmottagningen ha en stor påverkan på patientens fortsatta förtroende för sjukvården.

    Syfte: Avsikten var att identifiera förbättringsområden i omvårdnad av transpersoner genom att utforska sjuksköterskors upplevda möjligheter och begränsningar i vården av patienter med transidentitet på somatiska akutmottagningar.

    Metod: I arbetet användes en kvalitativ ansats med fokusgrupper. Studiedeltagarna innefattade tjugotvå sjuksköterskor från fem olika somatiska akutmottagningar i Mellansverige. Materialet bearbetades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultaten visar att sjuksköterskorna upplever sig vårda patienter med ett likvärdigt förhållningssätt, utan att påverkas av sina personliga åsikter. Sjuksköterskorna upplevde en avsaknad av kunskap gällande vården av transpersoner. Sjuksköterskorna identifierade brister i vården, såsom möjlighet till mer personcentrerade inställningar på sjuksköterskornas arbetsinstrument och hjälpmedel.

    Slutsats: Personcentrerad omvårdnad identifierades som ett område för förbättring i sjuksköterskornas arbete för att stärka transpersoners position inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor kan genom att representera professionen i organisationer som rör hbtq-frågor stärka relationen mellan hbtq-personer och sjukvården.

  • 79.
    Andersson, Sara
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sedin, IngaMaj
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention: Continuous Bedside Pressure Mapping System                      (MAP-system)En randomiserad kontrollerad studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

     

    Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention.

    Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus.

    Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut.

    Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder.

    Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen.

     

     

     

     

     

  • 80.
    Andersson, Veronica
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Bröstcancerpatienters tillfredsställelse med den utredande vårdens kvalitet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård.

  • 81.
    Anderén, Melina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Foo, George
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors och barnmorskors syn på abort: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdpersonalens bemötande och deras förmåga att tillgodose fysiska, emotionella och existentiella behov, har betydelse för hur kvinnor upplever vården i samband med en abort. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors och barnmorskors syn på abort och vården som ges i samband med abort. Systematiska sökningar i databaserna: PubMed, Cochrane, CINAHL, och Scopus mynnande ut tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de flesta sjuksköterskor och barnmorskor ansåg att det är kvinnors fria rätt att besluta om abort. Deras uppgift är att respektera och stötta kvinnan i hennes beslut. Ett flertal faktorer och omständigheter påverkar sjuksköterskors och barnmorskors syn på abort; tidigare erfarenheter (personliga och yrkesmässiga), trosuppfattning, längden på graviditeten, och om abort anses användas som ett preventivmedel. Våldtäkt, ung ålder och missbildning hos fostret är faktorer som ökar förståelsen och acceptansen för abort. Genom olika copingstrategier har sjuksköterskorna och barnmorskorna utvecklat sätt att hantera sina känslor, i syfte att upprätthålla ett professionellt förhållningsätt. God omvårdnad och gott bemötande ansåg de var viktigare än deras egna känslor.

  • 82.
    Andrae, Fredrik
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Haglund, Li
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Införandet av smärtskattningsverktyget CPOT- hur påverkas intensivvårdspatienters smärt- och sederingsbehandling?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärta hos intensivvårdspatienter är vanligt förekommande och kan medföra förlängd vårdtid och leda till flera negativa konsekvenser för patienten samt bidra till ökad mortalitet. Smärtskattning med ett validerat smärtskattningsinstrument som Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) kan underlätta smärtskattningen och förbättra smärtbehandlingen samt minska översedering. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva om införandet av smärtskattningsverktyget CPOT, anpassat för patienter i ventilatorbehandling, påverkar dygnsdoserna av smärtlindrande- och sederande läkemedel samt om sederingsbehandlingen förändras. Syftet är även att undersöka hur ofta sjuksköterskorna smärtskattar patienterna med CPOT och om antalet smärtskattningar överensstämmer med gällande rekommendationer.

    Metod: Kvantitativ journalgranskningsstudie med retrospektiv design. Vuxna patienter som ventilatorbehandlades under minst ett dygn på en intensivvårdsavdelning i Sverige inkluderades (n=55).

    Resultat: Totalt 55 patienter inkluderades i två grupper, före och efter införandet av CPOT. Doserna av smärtlindrande läkemedel ökade i gruppen som undersöktes efter att CPOT infördes. Patienterna erhöll i genomsnitt 1,4 mg morfin/kg/dygn jämfört med 1,1 mg morfin/kg/dygn innan införandet. Dosen av det sederande läkemedlet Propofol® minskade efter införandet av CPOT från 48,3 mg/kg/dygn till 47,5 mg/kg/dygn. Alla patienter i studiegruppen förutom två (92 %) smärtskattades vid minst ett tillfälle under mätdygnet efter införandet av CPOT.

    Slutsats: Doserna av smärtlindrande läkemedel var högre och doserna av det sederande läkemedlet Propofol® var lägre efter införandet av CPOT. Skillnaderna var dock inte statistiskt signifikanta. Patienterna i studiegruppen hade en något ytligare sederingsnivå enligt RASS-skalan. Patienterna smärtskattades med CPOT i genomsnitt 1,6 gånger under mätdygnet. Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om vikten av att skatta smärta med ett validerat bedömningsinstrument hos intensivvårdspatienter.

  • 83.
    Andreae, Christina
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD). Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Nursing Sci, Linkoping, Sweden..
    Strömberg, Anna
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Nursing Sci, Linkoping, Sweden.;Fac Med & Hlth Sci, Dept Cardiol, Linkoping, Sweden..
    Arestedt, Kristofer
    Linkoping Univ, Dept Med & Hlth Sci, Div Nursing Sci, Linkoping, Sweden.;Linnaeus Univ, Ctr Collaborat Palliat Care, Kalmar, Sweden..
    Prevalence and associated factors for decreased appetite among patients with stable heart failure2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 11-12, s. 1703-1712Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesTo explore the prevalence of decreased appetite and factors associated with appetite among patients with stable heart failure. BackgroundDecreased appetite is an important factor for the development of undernutrition among patients with heart failure, but there are knowledge gaps about prevalence and the factors related to appetite in this patient group. DesignObservational, cross-sectional study. MethodsA total of 186 patients with mild to severe heart failure were consecutively recruited from three heart failure outpatient clinics. Data were obtained from medical records (heart failure diagnosis, comorbidity and medical treatment) and self-rated questionnaires (demographics, appetite, self-perceived health, symptoms of depression and sleep). Blood samples were taken to determine myocardial stress and nutrition status. Heart failure symptoms and cognitive function were assessed by clinical examinations. The Council on Nutrition Appetite Questionnaire was used to assess self-reported appetite. Bivariate correlations and multivariate linear regression analyses were conducted to explore factors associated with appetite. ResultsSeventy-one patients (38%) experienced a loss of appetite with a significant risk of developing weight loss. The final multiple regression model showed that age, symptoms of depression, insomnia, cognitive function and pharmacological treatment were associated with appetite, explaining 27% of the total variance. ConclusionIn this cross-sectional study, a large share of patients with heart failure was affected by decreased appetite, associated with demographic, psychosocial and medical factors. Relevance to clinical practiceLoss of appetite is a prevalent problem among patients with heart failure that may lead to undernutrition. Health care professionals should routinely assess appetite and discuss patients' experiences of appetite, nutrition intake and body weight and give appropriate nutritional advice with respect to individual needs.

  • 84.
    Andreas, Persson
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Förekomsten av hypotermi vid rutinbarnanestesi2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background:  Children going through surgery are likely to develop hypothermia caused by anesthesia, which can have severer consequences both peri and postoperatively. With increased understanding and knowledge regarding the correct methods for prevention, hypothermia caused by anesthesia in children can be reduced. This in turn, will lead to better and safer care. Aim: To describe the presence of hypothermia in children undergoing anesthesia. Also, this study will look at how the nurse anesthetists’ different interventions to preserve heat affect the occurrence of hypothermia. Methods: A descriptive retrospective study was performed. Medical records were reviewed to collect data. Results: The result showed that despite interventions to preserve heat were implemented, hypothermia caused by anesthesia still occurred during surgery. Gender, age and type of operation were factors that did not correlate with the presence of hypothermia. The length of surgery was shown to have some negative correlation with presence of hypothermia. Nursing interventions to preserve heat had no significant association with hypothermia. Conclusions: Nurse anesthetist used different combinations of interventions to preserve heat and reduce the risk for hypothermia in children. The majority of children obtained three or more different interventions aimed to preserve heat. Despite this, several children developed hypothermia during surgery. By increasing the nurse anesthetists’ knowledge and awareness regarding hypothermia caused by anesthesia, it can lead to improvement in providing safe care and reduce the number of cases where hypothermia occurs. Continued similar studies could lead to more person-centered care with personalized policies and amend the methods used regarding hypothermia caused by anesthesia. 

  • 85.
    Andreassen Ekendahl, Gry
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Timber, Olov
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Barns smärtskattning vid lustgasbehandling under smärtsamma procedurer2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Smärtsamma procedurer i barnsjukvården kan vara en orsak till att barn blir rädda och utvecklar fobier. Flera metoder finns för att minska barns upplevda smärta vid smärtsamma procedurer, en metod är lustgas. Syftet med lustgasen är att blockera receptorer så att känslan av smärta minskar.   

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka barns självskattade smärta under smärtsamma procedurer och jämföra skillnader mellan ålder och kön då lustgas som smärtlindrande metod användes. Vidare undersöktes om barn som använt lustgasen skulle vilja använda den igen vid smärtsamma procedurer.

    Metod: Med en kvantitativ och jämförande kohortdesign, undersöktes tidigare ifyllda protokoll som användes vid lustgasbehandlingar på Gävle sjukhus. Från protokollen extraherades data om barns smärtskattning under lustgasbehandling vid smärtsamma procedurer. Skattningen beskrivs med en ordinalskala från 0 till 10. T-test användes för att undersöka skillnader mellan åldersgrupperna 7 till 11 år och 12 till 18 år samt mellan pojkar och flickor. Vidare samlades data in om barns önskan att använda lustgas igen från protokollen och beskrevs sedan med procentfördelning mellan ja och nej.

    Resultat: 149 protokoll i båda åldersgrupperna analyserades. Det var ingen skillnad mellan deras smärtskattning under lustgasbehandling. Totalt jämfördes 152 protokoll från flickor och 146 från pojkar som visade en signifikant skillnad mellan könen (p=0.02). Medelvärdet (standardavvikelse) för flickornas självskattade smärta var 2.3 (2.7) och pojkarnas var 1.6 (2.2). Resultatet visade att 97 % av barnen svarade att de ville använda sig av lustgas vid en annan smärtsam procedur.

    Slutsats: Lustgasbehandling tolkas som en bra metod för att lindra smärta vid smärtsamma procedurer och metoden verkar uppskattas av de barn som använd sig av den. Skillnaden mellan flickor och pojkars smärtskattning under lustgasbehandling indikerar på att vidare forskning kan behövas. 

  • 86.
    Andreasson, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Frenning, Ella
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Vårdrelationer utan gemensamt språk: Kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    ABSTRACT                                                                                                        Background. Within a health care context, communication is a crucial basis in order to give a patient the care he or she deserves. In a society with an ever-growing cultural diversity, the health care system in Sweden now faces new challenges to uphold a safe and patient centred care even when nurse and patient lack a common language.                                        Purpose. The purpose was to explore nurse’s experiences of working with patients with whom they do not share a common language, in order to understand which tools they request to aid the everyday care. 

    Method. This study has a qualitative design. The respondents were selected out of convenience. Seven nurses were interviewed with a semi structured method. The results were then transcribed and analysed by through a content analysis method. 

    Result. Eight categories were identified: communication, boundaries in nursing, person centring, working environment, the nurse’s experiences, interpreter, alternative means of communication and areas of development and risk-factors. The nurses described a feeling of insufficiency facing these situations. The nursing care often became shallow and less person centred. The tool most commonly used by the respondents was body language alongside the help of a bilingual person close to the patient. Professional interpreters are rarely used in the adult departments as they were perceived as inaccessible and unreliable to use. The tool most requested from the nurses was an easily accessible yet medically accurate translation app or service especially developed for a health care context.

    Conclusion. The tool most commonly used by nurses in their communication with patients with whom they do not share a common language was body language. The tool most frequently requested was an easily accessible translation service or application developed specifically for a healthcare context to aide their every day care.

    Keywords: Caring relations, communication difficulties,  language barrier, nursing, communication aids.

  • 87. Andregard, Anna-Carin
    et al.
    Jangland, Eva
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Sjuksköterskeutbildningar.
    The tortuous journey of introducing the Nurse Practitioner as a new member of the healthcare team: a meta-synthesis2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 1, s. 3-14Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore the obstacles to and the opportunities for achieving optimal interprofessional team collaboration with the introduction of the nurse practitioner (NP). A team approach can contribute importantly to sustainable and safe patient care, and NPs have been added to the healthcare team in many countries. Following the international trend towards the development of the acute care NP, the role has recently been initiated in surgical care in Sweden. The introduction of an advanced nursing role into existing organisations raises questions about how the role will be developed and what its effects will be on collaboration between the different professions. We conducted a systematic review of qualitative studies using the meta-ethnographic approach developed by Noblit and Hare. Literature in the field of nursing was searched on PubMed and CINAHL, and empirical qualitative studies from outpatient and inpatient care in seven countries were included. The studies were appraised according to national guidelines and templates and were analysed and synthesised according to the meta-ethnographic approach. A total of 26 studies were included in the synthesis. The analysis revealed four themes: (i) a threat to professional boundaries, (ii) a resource for the team, (iii) the quest for autonomy and control, and (iv) necessary properties of a developing interprofessional collaboration. Based on these themes, the synthesis was created and presented as a metaphorical journey. The implementation of a new nursing role in a traditional healthcare team is a complex process influenced by many factors and can be described as a tortuous journey towards a partially unknown destination. The synthesised obstacles and opportunities drawn from international studies may help healthcare organisations and new NPs prepare for, and optimise, the implementation of a new nursing role.

  • 88.
    Angelhoff, Charlotte
    et al.
    Linkoping Univ, Div Nursing Sci, Dept Social & Welf Studies, Norrkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Paediat, Linkoping, Sweden.
    Blomqvist, Ylva Thernström
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupper (Inst. för kvinnor och barns hälsa), Perinatal, neonatal och barnkardiologisk forskning.
    Helmer, Charlotte Sahlen
    Linkoping Univ, Div Nursing Sci, Dept Social & Welf Studies, Norrkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Linkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Paediat, Linkoping, Sweden.
    Olsson, Emma
    Orebro Univ, Dept Pediat, Orebro, Sweden;Orebro Univ, Ctr Hlth Care Sci, Orebro, Sweden.
    Shorey, Shefaly
    Natl Univ Singapore, Natl Univ Hlth Syst, Yong Loo Lin Sch Med, Alice Lee Ctr Nursing Studies, Singapore, Singapore.
    Frostell, Anneli
    Linkoping Univ, Div Psychol, Dept Behav Sci & Learning, Linkoping, Sweden.
    Mörelius, Evalotte
    Linkoping Univ, Div Nursing Sci, Dept Social & Welf Studies, Norrkoping, Sweden;Linkoping Univ, Dept Clin & Expt Med, Linkoping, Sweden.
    Effect of skin-to-skin contact on parents' sleep quality, mood, parent-infant interaction and cortisol concentrations in neonatal care units: study protocol of a randomised controlled trial2018Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 7, artikkel-id e021606Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Separation after preterm birth is a major stressor for infants and parents. Skin-to-skin contact (SSC) is a method of care suitable to use in the neonatal intensive care unit (NICU) to minimise separation between parents and infants. Less separation leads to increased possibilities for parent-infant interaction, provided that the parents' sleep quality is satisfactory. We aimed to evaluate the effect of continuous SSC on sleep quality and mood in parents of preterm infants born <33 weeks of gestation as well as the quality of parent-infant interaction and salivary cortisol concentrations at the time of discharge.

    Methods and analysis: A randomised intervention study with two arms-intervention versus standard care. Data will be collected from 50 families. Eligible families will be randomly allocated to intervention or standard care when transferred from the intensive care room to the family-room in the NICU. The intervention consists of continuous SSC for four consecutive days and nights in the family-room. Data will be collected every day during the intervention and again at the time of discharge from the hospital. Outcome measures comprise activity tracker (Actigraph); validated self-rated questionnaires concerning sleep, mood and bonding; observed scorings of parental sensitivity and emotional availability and salivary cortisol. Data will be analysed with pairwise, repeated measures, Mann Whitney U-test will be used to compare groups and analysis of variance will be used to adjust for different hospitals and parents' gender.

    Ethics and dissemination: The study is approved by the Regional Research Ethics Board at an appropriate university (2016/89-31). The results will be published in scientific journals. We will also use conferences and social media to disseminate our findings.

  • 89.
    Anheller, Magnus
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Grahm, Albin
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid egentlig depression: En litteraturstudie om effekterna av fysisk aktivitet som behandlingsmetod2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Ett stort antal människor världen över lider idag av depression. Fysisk aktivitet har dokumenterat positiv effekt på fysiskt välmående och rekommenderas som en del i en hälsosam livsstil. Kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa är inte fastställd med samma säkerhet, men forskningen tyder på att träning kan hjälpa till att förebygga eller lindra depressiva symtom. Målet med denna studie är att utforska om fysisk aktivitet har effekt vid behandling av depression. Enligt Dorothea Orems teori är egenvård grundläggande för tillfrisknande och välbefinnande. Att ge adekvat vägledning för detta är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete.

     

    Syfte

    Att undersöka evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsform vid egentlig depression.

     

    Metod

    Litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade i PubMed eller CINHAL mellan 2004 och 2016. En systematisk litteraturstudie har utförts där kvaliteten på den litteratur som använts har granskats och bedömts enligt checklista för kvalitetsbedömning av randomiserade, kontrollerade studier.

     

    Resultat

    En majoritet av de granskade studierna påvisar lindring av depressiva symtom vid fysisk aktivitet. Träning i olika utföranden visar sig effektiv i sig själv eller som tillägg till annan behandling vid egentlig depression av varierande svårighet. Huruvida träningsform, intensitet eller grad av fysisk träning har betydelse för behandlingen kunde inte klart säkerställas.

     

    Slutsats

    Egentlig depression är en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt och vars behandling oftast består av psykoterapi och farmakologisk behandling. Resultaten i av denna studie understryker värdet av att införa fysisk aktivitet som en del av behandlingen.

  • 90.
    Anne, Wiregård
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Mård, Lovisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan: En kvalitativ studie med skolsköterskor2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Barn som söker asyl i Sverige har ökat de senaste åren. Asylsökande och nyanlända barn tillhör en sårbar grupp utifrån ett hälsoperspektiv med en hög förekomst av psykisk ohälsa. Skolsköterskan möter dessa barn i sitt hälsofrämjande arbete i skolan. Skolsköterskans erfarenheter kring asylsökande och nyanlända barn kan därför bidra till en ökad förståelse kring vilka faktorer som påverkar dessa barns hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av asylsökande och nyanlända barn i grundskolan för att få en ökad förståelse för barnets hälsa, samt identifiera brister, möjligheter och förbättringsförslag. Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tio skolsköterskor från fyra kommuner i mellersta Sverige som arbetar med asylsökande och nyanlända barn i grundskolan från förskoleklass till årskurs nio. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sex subkategorier. Maktlöshet att inte kunna påverka sin framtid i Sverige bildade kategorin Migrationsprocessens påverkan på barnets hälsa. Skolsköterskans relation till barnet och Socialt nätverk bildade kategorin Skolans påverkan på barnets hälsa. Barnets ansvar att lära sig språket, Kultur och Att komma med eller utan familj bildade kategorin Familjens påverkan på barnets hälsa. Olika förbättringsförslag framkom även i studien. Slutsats: Skolsköterskans erfarenheter av asylsökande och nyanlända barns hälsa i grundskolan är att barnens hälsa påverkas av migrationsprocessen, familjen och skolan. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande främst för de barn som kommer utan familj. Skolsköterskan relation till barnet är viktig för att barnet ska kunna prata om sin hälsa.

  • 91.
    Annmo, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Hållberg, Frida
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Blivande sjuksköterskors reflektioner angåendeett gott respektive ett sämre bemötande: En kvalitativ fokusgruppsintervjustudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Sjuksköterskestudenterna betonade betydelsen av tid, respekt samt personliga ställningstaganden och egenskaper i ett bemötande. Exempel på olika orsaker som leder till ett gott bemötande både stämmer överens med de intervjuade sjuksköterskestudenterna och studerad litteratur, var vänlighet, hjälpsamhet, beröring och ögonkontakt. Dessutom framkom även en ”skyll-dig-själv”-attityd som en orsak till ett sämre bemötande, och som inte tidigare nämnts i varken litteratur eller forskning. Slutsats: Yttre omständigheter samt personliga egenskaper hos sjuksköterskan påverkar  bemötandet. Dock behöver sjuksköterskestudenter en bättre förståelse för begreppet bemötande. Därför föreslås att rollspel och seminarium, angående bemötande, bör införas i sjuksköterskeutbildningen. Vidare forskning behöver göras för att undersöka hur patienter och yrkesutövande sjuksköterskor, reflekterar kring bemötandet, för att därmed kunna förtydliga rådande riktlinjer. Den ökade kunskapen anses kunna bidra till ökad vårdkvalitet, bättre arbetsmiljö samt ett ökat välmående för både sjuksköterska och patient.

  • 92.
    Ann-sofie, Helgsten
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Miriam, Jenefeldt
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Förbereda barn med text- och bildmaterial inför hälsobesök på barnavårdscentral vid fem år2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 93.
    Antonsson, Linda
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Löfström, Elina
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Ångestlindring hos personer med affektiv problematik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte: Ångest ökar i världen och kan leda till ett stort lidande för den drabbade. Idag finns ett flertal farmakologiska och psykologiska behandlingar som syftar till att reducera ångesten. Det finns dock behov av ytterligare forskning kring ämnet för att klargöra vilka behandlingsalternativ och strategier som är mest symtomlindrande samt kostnadseffektiva. Syftet med studien är att undersöka hur personer med affektiv problematik upplever sig hjälpta av olika av icke-farmakologiska behandlingar och strategier mot ångest. 

    Metod: En kvalitativ design med explorativ och deskriptiv ansats användes i denna studie. För att samla data utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vårdades på affektiva avdelningar. Antalet deltagare var åtta. Innehållsanalys användes för att analysera data.

    Resultat: Två kategorier skapades: ”individuella strategier” och ”behandlingar”. Åtta underkategorier utformades även. Till ”individuella strategier” skapades underkategorierna: att samtala med någon, ångestlindrande strategier, hälsosam livsstil, destruktiva handlingar och alternativa behandlingar. Till ”behandlingar” skapades underkategorierna: psykologisk behandling, ECT och kunskap och medvetenhet.

    Slutsats: Upplevelsen av vad som är fungerande behandling och strategier för att reducera ångest hos personer med affektiv problematik varierade mellan deltagarna. Därför är det viktigt med en personcentrerad vård, upprätta en god relation och att tidigt planera ångesthantering för att möta personens behov. Vidare forskning rekommenderas för att undersöka hur vården kan planeras på ett personcentrerat sätt för att optimera möjligheterna till att minska en persons ångest.

  • 94.
    Appel, Gabriella
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Becker Hjärp, Henrik
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Effekten av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cancersmärta: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Smärta är ett vanligt problem hos cancerpatienter. Upp till 55 % av alla cancerpatienter uppger att de har smärta trots att det får läkemedelsbehandling. Anledningen tros vara en kombination av att patienterna inte säger till i tid, samt att vårdpersonalen inte har tillräcklig kunskap om alternativa behandlingsmetoder.

    Syfte

    Syftet är att undersöka om icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt vid cancersmärta.

    Metod

    En litteraturöversikt med deskriptiv design. Sammantaget var det 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i resultatet. Samtliga artiklar var randomiserade kontrollerade studier och söktes fram i PubMed, Cinahl eller Google Scholar.

    Resultat

    Resultatet visade att akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på smärta. I artiklarna som inkluderades skiljde sig dosen, metoden och längden på interventionerna. De icke farmakologiska smärtlindringsmetoderna påverkade också deltagarnas livskvalitet då många upplevde en ångestlindring. Detta tros bero på en mellanmänsklig kontakt som upplevs som lugnande, vilket ger effekt på både psykisk och fysiologisk nivå.

    Slutsats

    Akupunktur, massage och TENS kan ha effekt på cancersmärta. Fler och större studier behöver dock utföras för att få ett större underlag för klinisk användning.

  • 95.
    Appeldahl, Anders
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Forsberg, Jacob
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasbehandling till barn vid smärtsamma procedurer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Smärta är en subjektiv upplevelse som är förenad med vävnadsskada eller hot av sådan. Inom sjukvården används uttrycket procedursmärta, där patienten utsätts för smärta i syfte att kunna diagnostisera eller behandla. Barn kan ha svårt att förstå meningen med att utstå en smärtsam procedur i syfte att tillfriskna. En effektiv metod för att lindra smärta och oro hos barn är lustgas och de rapporterade biverkningarna är få. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka för- och nackdelar som sjuksköterskor ser vid administrering av lustgas som smärtlindring för barn vid procedursmärta. Metod: Detta är en intervjustudie, baserad på ett bekvämlighetsurval. Studien har en deskriptiv design för att undersöka sjuksköterskors subjektiva upplevelse av lustgas som behandlingsmetod. Resultat: Resultatet från intervjuerna bildade nio subkategorier som sedan delades in i tre stycken kategorier. Dessa kategorier blev ”tillvägagångssätt vid procedursmärta”, ”lustgasens effekter” och ”svårigheter kring lustgasbehandling”. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att fördelarna med lustgas är att det är en effektiv och säker behandlingsmetod mot procedursmärta, framförallt till barn mellan fem år och tonåren. Lustgasens effekter är smärtstillande, lugnande samt att den motverkar rädsla och oro. Eftersom sjuksköterskorna beskriver lustgas som ett så pass bra preparat vid procedursmärta och målet med vården är att främja hälsa och minska lidande så bör lustgas användas i större utsträckning. Nackdelarna med lustgas som metod är att det kräver mer resurser, i form av personal med delegering, samt en högre tillgänglighet genom fler lokaler och lustgasapparater.

  • 96.
    Aqel, Reem
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Eklund, Jenny
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Effekter av lågkolhydratkost hos patienter med övervikt eller fetma: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ.

    Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma.

    Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL.

    Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna.

    Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

  • 97.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Laurssen, Emma
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper.
    Öster, Caisa
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatri, Akademiska sjukhuset.
    Older Patients' Worries in Connection With General Anesthesia and Surgery - A Qualitative Study2018Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 33, nr 6, s. 822-833Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To examine anxiety and what older patients worry about related to anesthesia and colorectal surgery, and their perceptions regarding nurses' ability to ease preoperative worry.

    Design: Qualitative individual face-to-face interviews.

    Methods: The study included 18 patients aged between 62 and 91 years with lower abdominal tumors. The study was conducted in two day-surgery wards in Sweden. Interview data were analyzed with Malterud's systematic text condensation.

    Findings: Four themes were identified: (1) losing control of one's body, leaving one's life in someone else's hands, and the feeling that there is no going back, (2) claustrophobia and anticipated pain in an unknown environment, (3) unknown and frightening vocabulary concerning the surgery, and (4) what can happen if something goes wrong.

    Conclusions: Patients worry about a number of things. If preoperative worry could be identified, actions taken to reduce worry could be personalized and patients' own strategies to reduce worries may be helpful for them.

  • 98.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgiska vetenskaper. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
    Swenne, Christine Leo
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Vårdvetenskap.
    Lindberg, Susan
    Skaraborg Hosp, Dept Anaesthesia, Skovde, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Univ West, Dept Hlth Sci, Trollhattan, Sweden.;Univ Nordland, Fac Profess Studies, Bodo, Norway.
    von Vogelsang, Ann-Christin
    Karolinska Inst, Dept Clin Neurosci, Stockholm, Sweden.;Karolinska Univ Hosp, Dept Neurosurg, R2 02, SE-17176 Stockholm, Sweden.
    The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient's perspective: an integrative review2017Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2527-2544Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To determine the meaning of person-centred care from the patient's perspective and in the context of perioperative nursing.

    BACKGROUND: Person-centred care is used, but not defined in the perioperative context. The concept indicates an interest in the patient's own experience of health, illness, needs and preferences. As with many terms that are frequently used, there is a tendency for person-centred care to mean different things to different people in different contexts.

    DESIGN: Integrative Review.

    METHODS: A two-part search strategy was employed: first, a computerised database search of PubMed and CINAHL, using Medical Subject Headings and free terms to search articles dating from 2004-2014, was performed, and second, a hand-search of those articles' reference lists was performed. Twenty-three articles were selected, and an integrative review was conducted.

    RESULTS: Four themes were discovered: 'being recognised as a unique entity and being allowed to be the person you are', 'being considered important by having one's personal wishes taken into account', 'the presence of a perioperative nurse is calming, prevents feelings of loneliness and promotes well-being, which may speed up recovery' and 'being close to and being touched by the perioperative nurse during surgery'.

    CONCLUSIONS: Person-centred care means respecting the patient as a unique individual, considering the patient's particularities and wishes and involving the patient in their own care. Person-centred care also implies having access to one's own nurse who is present both physically and emotionally through the entire perioperative process and who guides the patient and follows up postoperatively, guaranteeing that the patient is not alone.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: By having a common understanding of the concept of person-centred care, the nurse anaesthetists' and theatre nurses' caring actions or concerns will be directed towards the patient, resulting in personalisation of care rather than simply defining the concept.

  • 99. Arenhall, Eva
    et al.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avd. för hälso- och vårdvetenskap.
    Fridlund, Bengt
    Malm, Dan
    Nilsson, Ulrika
    The male partners´ experiences of the intimate relationship after a first myocardial infarction2011Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 10, s. 108-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 100. Arenhall, Eva
    et al.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avd. för hälso- och vårdvetenskap.
    Fridlund, Bengt
    Nilsson, Ulrika
    The female partners´experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, s. 1677-1684Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1234567 51 - 100 of 1961
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf