uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 6345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    af Geijerstam, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Wiksten Folkeryd, Jenny
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Fel men rätt på något sätt?: En analys av elevers nollsvar enligt PIRLS-provet.2013Ingår i: Läsning!: Svensklärarföreningens årsskrift 2013 / [ed] Gustaf Skar och Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013, s. 37-55Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 52.
    Afzelius, Maja
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Jonsson, Bella
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    ”Jag tror den är falsk för det känns som fyrahundra meter är lite långt för att vara en tallrik som man äter mat på.”: En observationsstudie som behandlar ämnesspråk i matematikämnet i samband med det kooperativa lärandet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan kooperativt lärande och elevers användning av ämnesspråk i matematikämnet. Frågeställningarna har besvarats genom att observera fyra elevgrupper som genomfört en aktivitet inom det kooperativa lärandet, sedan fick eleverna genomföra samma aktivitet enskilt. Genom transkriptioner från observationerna jämfördes gruppernas och de enskilda elevernas användning av ämnesspecifika ord och matematiska beteckningar. Citat från transkriptionerna valdes ut som visade på en skillnad mellan de kooperativa gruppernas och de enskilda elevernas ämnesspråk. 

    Tolkningarna av citaten visar på att grupperna möjligtvis använder mer ämnesspråk än de enskilda eleverna. Det kan bero på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling där samarbetet ses som en viktig komponent i lärandet. Det kan även bero på det positiva ömsesidiga beroendet som innebär att eleverna i grupp delar med sig av sina förkunskaper, samt stöttar varandras ämnesspråk i matematikämnet. Under några tillfällen använde sig de enskilda eleverna av mer ämnesspråk än vad de kooperativa grupperna gjorde, vilket kan bero på negativt ömsesidigt beroende eller att eleverna inte känner sig bekväma i sin grupp.

    Slutsatsen blir utifrån den här studien och ett flertal tidigare studier att det finns fördelar med det kooperativa lärandet. En sådan fördel kommer belysas i den här studien. Läraren kan utifrån den här studiens didaktiska relevans använda sig av det kooperativa lärandet i sin undervisning. Det kooperativa lärandet kan eventuellt leda till att eleverna använder mer muntligt ämnesspråk i matematikämnet.

  • 53.
    Aguirre, Susanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vi var inga medmänniskor, vi var motmänniskor: - stereotypisering av den manliga invandraridentiteten i svensk ungdomslitteratur2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

  • 54.
    Ah-King, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Queering animal sexual behavior in biology textbooks2013Ingår i: Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ISSN 2001-4562, Vol. 1, nr 2, s. 46-89Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 55.
    Ahl, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Existentiella frågor i undervisningen: En läromedelsstudie av hur existentiella frågor tas upp i religionskunskap, SET och Lgr 11.2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet. Resultatet visar att det finns likheter i innehållet i läromedlen och Lgr 11 inom det existentiella området. Enskilt belyser läromedlen en liten del av allt som Lgr 11 tar upp. Tillsammans täcker de upp betydligt mer av alla punkter som beskrivs i styrdokumentet. Slutsatsen är att det krävs fler källor som inspirerar eleven i sökandet och identitetsskapandet inom existentiella frågor, för att uppfylla kraven i Lgr 11.

    [1]Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011

  • 56.
    Ahlberg, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Visual literacy i klassrummet: En studie av elevers visuella praktiker i bild, svenska och NO2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material.

    Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen.

    Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen.

    Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.  

  • 57.
    Ahlbom, Adam
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Backlund, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Var det bra så?: En kvalitativ studie om arbetsrotation och lärande i ICA-butiker2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.

    De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.

    Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.

    Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå. I flertal butiker bestämmer den formella organisationen det objektiva handlingsutrymmet men studien visar att den informella organisationen kan skapa sitt eget objektiva handlingsutrymme. Detta ställer visserligen krav på att det förekommer ett subjektivt handlingsutrymme i form av kunskap eller erfarenhet. I de butiker där ett tydligt objektivt handlingsutrymme ges tenderar anställda att hjälpa varandra inom och över avdelningar i högre utsträckning. I studien konstateras också att arbetsrotation gynnas av kollegiala relationer.

    Resultatet av studien kan användas för att vidare studera arbetsrotationens inverkan på lärande. Studien kan med fördel användas av yrkesverksamma inom ICA-butiker i syfte att få ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan förbindas med införandet av arbetsrotation.

  • 58.
    Ahlgren, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Leijthoff, Carola
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Läsundervisning med förståelse: En studie i hur sex lärare i skolår 3 och 4 undervisar i och om läsförståelse2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.

    Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar. En slutsats i vår undersökning är att lärarna ofta kontrollerar elevernas läsförståelse men sällan undervisar i och om läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna i undersökning är av uppfattningen att de kommer att behöva ändra sin undervisning för att möta kraven i Lgr 11.

  • 59.
    Ahlgren, Inger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Utbildningsplaner och reformimplementering: Sjuksköterskeutbildningen i fokus2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study describes the course of events within the area of health care with regard to two educational reforms in Sweden: the 1982 reform of certain middle length health care education called the Health Care 77 reform and the 1993 University and College reform. As a result of the first of these reforms, the nursing education was transformed from an education on the secondary school level to a university college level.

    The present study which has its underpinnings within the implementation process has twoaims: first to clarify the governmental intentions and to illustrate how these intentions wereinterpreted and formulated by those in charge of executing the reforms and secondly toinvestigate to what degree other factors than those directly connected to the actual reformshave influenced the content and form of the operative activities.

    The frame of reference describes the problems of political governing of education as twofold: the process of making political decisions and the process of executing those decisions.The reality where the goals are formulated and reality where goals are realized are governedby different contingencies, which may be difficult to bridge between. In the present study, thepolitical governing of a reform is seen in a curriculum theoretical perspective and theexecution of the reform is seen in an organization theoretical perspective.

    The empirical material in this study entails primarily government and local documentssupplemented by interview studies along with studies of correspondence studies with thoseinvolved in the units of interest.

    There are two main results of this study. The first result was that the formal politicalgoverning of an education has a certain impact but that the informal execution of a reformwill be dependent upon the values and culture of those in the local organization. The secondresult showed that the implementation process entails two phases: a transformation phasewhere government directives are reformulated into local documents and an implementationphase where the local documents are executed in an activity. Commonly, researchers includethe transformation phase within the implementation process but the results of this studysuggest that it may be of greater value to view the transformation phase as phenomena, whichcan be both defined and studied on its own.

  • 60.
    Ahlgrimm, Lena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Skolbibliotekets funktion: En studie av fyra skolbibliotek 20132014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen. Studien av de fyra skolbiblioteken visar bristande förståelse för vilka funktioner som bildar ett skolbibliotek och avsaknad av ekonomiska resurser.

  • 61.
    Ahlholm, Martin
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Fysikattityder hos gymnasieelever?: Trender bland intresse för fysik och fysikattityder bland svenska gymnasieelever2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgångar. Enkätundersökningen som föreligger denna rapport ämnade att mäta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig åt mellan de olika årskurserna pågymnasiet. För att kunna mäta attityderna har enkätverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey använts. Enkäten har besvarats av 605 respondenter från teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet på två gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik är lågt påde undersökta skolorna och det tenderar att bli lägre med åren. Överlag är det fler ofördelaktiga svarhos de olika attitydsdimensionerna i årskurs 3 än i årskurs 1. Koncept är den dimension som har flestofördelaktiga svar både i tvåan och i trean. För att öka den konceptuella förståelsen hosgymnasiestudenterna bör konceptuell förståelse få en större del av undervisningen. Att examinerakonceptuell förståelse på hemläxor och prov är även det att föredra.

  • 62.
    Ahlin, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Analys av framställningen av kommunism i läroböcker - före och efter Sovjetunionens fall2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete analyserar innehållet om kommunism i svenska läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Fyra läroböcker har analyserats. Två läroböcker före Sovjetunionens fall, från 1982 och 1987 och två läroböcker efter Sovjetunionens fall, från 1993 och 1995. Studiens syfte är att analysera hur innehållet om kommunism i läroböckerna förändras efter Sovjetunionens fall, 1991. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån small state-teorin och Staffan Selanders teoretiska begrepp för textanalys av läroböcker. Teorin utgår från att små stater som exempelvis Sverige måste använda sig av strategier i sitt förhållnings sätt stormakter, som exempelvis Sovjetunionen. Strategierna går ut på att en liten stat inte kan vara alltför kritisk, eller okritisk i sitt förhållningssätt gentemot en potentiellt hotande stormakt. En innehållslig idéanalys användes i analysen och frågeställningarna utgick från två teman som skulle verka för att ge en djupare förståelse om vilken bild av kommunism som framställs i läroböckerna. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig bild som förmedlas om kommunism, varken i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall eller i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall. Mest anmärkningsvärt i resultatet är att läroboken från 1995 inte framför någon kritik mot det forna kommunistiska Sovjetunionen, boken från 1993 framför däremot kritik mot kommunism som politisk ideologi och Sovjetunionen som kommunistisk stat. Läroboken från 1982 framstår som försiktig i sin framställning av kommunism, dock kan framställningen tolkas som en indirekt kritik mot kommunism och Sovjetunionen. Läroboken från 1987 är starkt kritisk mot Sovjetunionen som i läroboken kallas för en kommunistdiktatur som styrs av en liten elit. 

  • 63.
    Ahlin, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Framställningen av Kina i geografiläroböcker: En kvalitativ textanalys2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att analysera hur en utomeuropeisk kultur, Kina, framställs i läroböcker i geografi för grundskolans senare år. Studien utgick från Edward Saids teori om orientalism. I studien togs tidigare läroboksforskning upp, vars resultat visar på att det förekommer stereotyper, fördomar och förenklingar i läroböcker. I tidigare forskning visas också på hur både elever och lärare ofta uppfattar läroböcker som objektiv faktakälla. För att besvara studiens syfte så skapades frågeställningar om, och i sådant fall på vilket sätt, det gick att se spår av orientalism och traditionell gestaltning av Kina, dess kultur och befolkning i läroböckerna. Studien använde sig av metoden kvalitativ textanalys som innebär en närläsning och tolkning av texterna som är föremål för analysen. Resultaten från analysen visar att det går att tolka spår av orientalism i läroböckerna. Resultaten bekräftar därmed delvis resultat som tidigare forskning visat. Resultaten öppnar för vidare och fortsatt analys av läroböcker, exempelvis i större omfattning eller över andra skolämnen för att avgöra om liknande resultat går att få och att därmed en generalisering av resultaten kan göras av läroböcker i ett större perspektiv. 

  • 64.
    Ahlin, Emma
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Olofsson, Jana
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    SvEng loss med Charlie: Ett inspirationsmaterial som uppmanar pedagoger och barn till att använda det engelska språket i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för detta arbete är att införa en tidig språkinlärning av engelska i förskolan. Det tar långt tid att lära sig grunderna i ett främmande språk och barn är mest mottagliga för att lära sig språk i förskoleåldern. Vi valde att skapa en produkt som uppmanar och inspirerar pedagoger och barn till att använda engelska i förskolan. Produkten är uppbyggd i anknytning till ämnesområden ur läroplanen för förskolan med huvudfokus på det engelska språket. Engelskan är på så sätt ämnesintegrerad och blir ett medel för att uppnå strävansmålen. Ämnesområden som behandlas är: matematik, språk, socialt samspel, rörelse och hälsa, skapande samt naturvetenskap och teknik. Produktens utformning fördelas på sex berättelser om den könsneutrala karaktären Charlie som älskar språk. Till varje berättelse finns en tillhörande aktivitet som berör ett ämnesområde. Avslutningsvis finns ett estetiskt extramaterial som kan kopplas ihop med berättelserna och fördjupa inlärningen av det engelska språket med sång och drama. Övergripande instruktioner till häftet presenteras i början. Förberedelser, material och övriga instruktioner presenteras inför varje aktivitet. Materialet riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år. Häftet består av 28 sidor med både text och bild. Produkten skickas ut till 12 pedagoger som utvärderar produktens upplägg, användningsområde samt relevans. Resultatet visar att många pedagoger tycker att engelska har en plats i förskolans verksamhet. Produkten mottogs väl av samtliga pedagoger och ansågs vara ett bra och inspirerande grundmaterial som uppmanar dem till att använda det engelska språket i förskolan. 

  • 65.
    Ahlin, Jenny
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Larsson, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Läxstöttning: En statistisk undersökning om föräldrars engagemang och tid2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor. Genom att använda oss av data från TIMSS 2011 har vi kunnat göra våra analyser med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Analyserna visar att hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ansvarar för att tid avsätts för läxläsning ger marginella skillnader i deras testresultat i TIMSS 2011. Det framkom däremot att det fanns stora skillnader i hur ofta eleverna uppskattade att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor. Det visade sig också att det inte fanns några större könsskillnader varken i hur ofta eleverna uppskattar att föräldrarna ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor eller i relation till deras testresultat i TIMSS 2011. Slutligen kunde vi konstatera att elevernas och föräldrarnas uppskattning om hur ofta detta typ av stöd förekommer i hemmet inte överensstämmer med varandra.

  • 66.
    Ahlmark, Patrik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vem leder kyrkan?: En studie av diskursen kring maktrelationer i Svenska kyrkan2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67. Ahlqvist, Eva-Maria
    et al.
    Gustafsson, Christina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Gynther, Per
    Montessoripedagogik: En pedagogik för världens alla barn2005Ingår i: Boken om pedagogerna, Stockholm, Liber , 2005, s. 148-169Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Ahlqvist, Ingrid
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Odelmark, Helena
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Glädjen till matematik: Kan den skapas och spridas vidare?2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 69.
    Ahlqvist, Linnea
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Gustafsson, Sandra
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Medarbetarsamtal - dialogens betydelse för lärande2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study we have examined the experience of staff appraisal between employer and employees in different organisations. To get the result we asked them some questions:

    -     What is the attitude of managers and employees to staff appraisal?

    -     How is the staff appraisal being performed and what is the context?

    -     How is the staff appraisal followed up?

    -     What are the differences and similarities between employers and employees perceptions of staff appraisal?

     

    The method used were eight qualitative interviews with four employers and four employees. The related persons differed in age, sex and profession. The results have been analyzed through Vygotsky's theory of socio - cultural perspective and proximal development zone and Dixions theory of dialogue in workplace. The results have also been compared with previous research on the same topic.

     

    The results showed that the employers had a very positive attitude towards staff appraisals. The majority of employees were also positive to staff appraisal. For employees, it was mostly about to find out how and what they perform at work. For the employers, on the other hand, it was about developing employees and enhancing the quality of actual work. We could see a difference in how the employee appraisal was performed and also how it was followed up in the different organisations. Some informants conducted employee appraisals once a year and some had three different calls during the year.

     

    The results showed that in many employee appraisal, the major focus was personal evaluation of the employee but also that the call would confirm the relation between the employer and employee. The question about feedback was something that the employers found working out good while some of the employees would like more feedback between the calls. Both employees and employers felt it was important with honesty and openness between them. To what extent they can be open and talk about everything differs between our informants. Our contributions to the discipline pedagogy is a deeper understanding of how important it is with openness between employer and employees to the possibility to develop the individual and later on in the whole organisation.

  • 70.
    Ahlsten, Henrik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Starnberg, Kristian
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    ”Naturvetenskap? Tänker ni på fåglar och sånt då, antar jag?”: En läroplansteoretisk studie av förskollärares och barns perspektiv på naturvetenskap2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturvetenskapen anses vara en viktig och central del av vårt samhälle men ändå efterfrågas ämnets inflytande i förskole – förskoleklassens verksamheter. Tidigare forskningen visar att förskollärarna har bristande kunskap om ämnet och att det finns en viss rädsla att undervisa eftersom förskollärarnas självförtroende är för lågt. Forskningen visar också att inom naturvetenskapen framträder biologin vid en undervisning medan fysik och kemi anses vara för avancerat. Med en grund i en läroplansteoretisk utgångspunkt ämnade studien att undersöka naturvetenskapens implementering i verksamheterna. Med denna teori vävs studien ihop med pragmatismens inflytande som en undervisningsmetod. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupper med barn. Studien utgår från två perspektiv, förskollärares och barnens. Resultatet visar att grunden till naturvetenskapens anonymitet i verksamheterna är erfarenhet. Tidigare utbildningar och dagens utbildning producerar inte tillräckligt för att utveckla studenternas kunskap och erfarenhet kring naturvetenskapen. Vidare visar resultatet att förskollärarna anknyter sin undervisning till ett praktiskt arbete för att möjliggöra barnens intresse och kunskaper.

  • 71.
    Ahlstrand, Pia-Maria
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Jaktlund, Marie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Bland sagopåsar och krumelurer-: En kvalitativ studie om hur förskollärare planerar, genomför och dokumenterar högläsning i verksamheten.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 72.
    Ahlström, Karl-Georg
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    En kanal ut i världen. Svensk pedagogik i Scandinavian Journal of Educational Research.2009Ingår i: Pedagogik som examensämne 100 år / [ed] Lennart Wikander, Christina Gustafsson, Ulla Riis, Lena Larsson, Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet , 2009, s. 73-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Ahlström, Karl-Georg
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
    The university and teacher training1988Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 74.
    Ahlström, Karl-Georg
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
    Jonsson, Maud
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
    Flexible grouping of pupils and team-work between teachers1980Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Ahlsved Tidén, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Sex och samlevnad i årskurs 1-3: - sex lärares reflektioner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sex- och samlevnadsundervisning ska enligt Skolverket vara ämnesintegrerat och ämnesövergripande samt vara en del av undervisningen genom hela grundskoletiden, även åk.1-3. Sex- och samlevnadsundervisning har ingen allmänt vedertagen definition men den ska syfta till att bl.a. beröra sexualitet, könsidentitet, jämställdhet och relationer. Enligt flera källor har barn en sexualitet redan från tidig ålder och den behandlas och utvecklas även i skolan. United Nation Educational, Scientific and cultural organization (UNESCO) har gett riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisning och deras läromål är anpassade till barn från fem år och uppåt.

     Med detta som bakgrund har jag valt att genom intervjuer samt en forskningsöversikt skapa en uppfattning om hur några lärare i åk. 1-3 i Uppsala och Stockholm resonerar kring sin roll i denna undervisning. Underlaget till intervjuerna baseras på arbetets tre forskningsfrågor. Dessa är hur lärare ser på sin lärarroll, vilka normer som kan ha påverkat lärarna och vad de anser ingår i undervisning som integrerar sex och samlevnad. Arbetet grundar sig Kumashiros teorier vilka grundar sig i det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att lärare känner en osäkerhet i sin roll när de ska undervisa i detta ämne. Det finns lite utrymme till samtal med andra lärare om hur undervisningen ska ske och det finns otillräckliga riktlinjer i läroplanen att förhålla sig till. Lärare ger uttryck för att elever i åk.1-3 är för unga för att kunna ta till sig ämnen som till exempel sexualitet men att jämställdhet och genus är mycket viktigt att ha med i undervisningen. Sex och samlevnad  i åk. 1-3 är bristfällig och inte prioriterat hos varken lärare eller de skolor de arbetar på. Det finns stora möjligheter till förbättring inom undervisningen.

  • 76.
    Ahlsved Tidén, Frida
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Sjöholm, Janina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Normkritiskt perspektiv på nationella prov: En kvalitativ innehållsanalys av texthäften i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan utifrån diskrimineringsgrunderna2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna.

     

    Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.

  • 77.
    Ahlén, Anna-Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Regarding Doctoral Education in Sweden2003Ingår i: Nordisk pedagogik, ISSN 0901-8050, nr 4, s. 262-266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 78.
    Ahlén, Charlotte
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Antesten, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande i och för arbete i industrin: en forskningsöversikt om operatörers förutsättningar för kompetensutveckling2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
  • 79.
    Ahlén, Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Merlenius, Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Elevers möjlighet till interaktion: Utifrån deras klassrumsplacering, kön och lärarens föreställningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring klassrumsplaceringar samt placeringars möjliga påverkan på elevers inlärningsmöjligheter. Studien utgår från ramfaktorteorin och Hirdmans genussytem vilka studiens resultat förstås utifrån.

    Studien ämnar synliggöra lärares tankar och upplevelser samt hur interaktionen fördelar sig i klassrummet vilket är anledningen till att både intervju och observation används som metod. Studien innefattar sju informanter, där samtliga observerats under motsvarande två lektioner och sedan intervjuats.

    Resultaten visar att kön har betydelse för hur lärarna i studien väljer att placera elever även om andra ramfaktorer, särskilt sådana som kategoriseras som personella ramar, framhålls ha större betydelse. Resultaten visar även att pojkar i högre utsträckning än flickor placeras långt och/eller längst fram i klassrummet, samt att pojkar dominerar interaktionen med läraren vilket stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Resultat visar att elever i de lägre årskurserna får med fysisk interaktion än elever i högre årskurser vilket pekar på att årskurs är faktor med betydelse för interaktionen i klassrummet. I likhet med tidigare forskning visar denna studie även att läraren och dennes val i klassrummet påverkas av lärarens föreställningar om kön och samhällets könsnormer. Informanternas ålder eller antal år inom yrket visade inte på konkreta skillnader och likheter i resultatet även om resultatet pekar på att dessa faktorer skulle kunna påverka hur medveten läraren är om hur samhällets könsnormer inverkar på dennes val i klassrummet.

    Resultatet kan förklaras utifrån Hirdmans genussystem där mannen ses som norm, men det kan även förklaras utifrån att pojkarna i de studerade klassrummen har större behov av anpassningar och interaktion med läraren.

  • 80.
    Ahlén, Sofie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Stenmark, Sofia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vilka hörs mest?: En kvalitativ studie om talutrymmet i årskurs 1 utifrån ett genusperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är få inblick i hur det gemensamma talutrymmet i några klassrum fördelas utifrån ett genusperspektiv, både gällande hur lärare tilldelar ordet samt hur elever själva tar ordet. Vi är även intresserade av att jämföra resultaten från observationerna med lärarnas egna upplevelser och reflektioner kring hur det gemensamma talutrymmet fördelas.

     

    Då vi velat undersöka lärares uppfattningar och hur talutrymmet fördelas i klassrummet har vi i denna studie kombinerat observationer med efterföljande intervjuer. Studien är genomförd i fyra klasser på tre olika skolor i årskurs 1 i en mellanstor stad i Sverige.

     

    Resultaten från vår studie stämmer till viss del överens med tidigare forskning på området. Resultaten visar att pojkar dominerar det tagna ordet samt det gemensamma talutrymmet, medan lärarnas fördelning av det tilldelade ordet är förhållandevis jämnt fördelat mellan könen. Vi finner det anmärkningsvärt att pojkar än idag har en dominerande roll i klassrummet, samt att vissa lärare till synes är omedvetna om hur stor plats pojkar tar av det gemensamma talutrymmet.

    Vi finner att studiens resultat kan grundas i en viss omedvetenhet hos lärarna gällande det gemensamma talutrymmet samt att samhällets könsstrukturer och normer återfinns i klassrummet.

  • 81. Ahmad, Bassam
    et al.
    Bunar, Nihad
    Riad, Tomas
    Forslund, Anneli
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Svenska som andraspråk på språkintroduktion2019Ingår i: Didaktisk utvecklingsdialog: Lärares och skolledares professionella utveckling / [ed] Anette Olin, Jonas Almqvist, Karim Hamza och Lisbeth Gyllander Torkildsen, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, s. 67-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Aho, Lara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Modersmål, ett kulturellt kapital?: En studie av grundskoleelevers syn på sin modersmålsundervisning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.

  • 83. Ahola, Sakari
    et al.
    Hedmo, Tina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    Thomsen, Jens-Peter
    Vabo, Agnete
    Organisational features of higher education; Denmark, Finland, Norway & Sweden2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 84.
    Ahrenbring, Ann
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hälsofrämjande rehabilitering ger en ökad känsla av sammanhang: att skapa en win-win situation för medarbetare och arbetsgivare2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie. Den organisation jag undersökt har ett uttalat hälsofrämjande perspektiv, med ett salutogent fokus. Det salutogena perspektivet kopplas ofta ihop med känsla av sammanhang – KASAM. En stark känsla av KASAM kopplas ihop med bättre egen-upplevd hälsa. Deltagarna i min undersökning har gått en kurs i hälsofrämjande livsstilsfaktorer anordnad av arbetsgivaren. Syftet med undersökningen var att undersöka deltagarnas känsla av sammanhang och deras upplevelse av lärande samt om kursen haft någon påverkan på deras KASAM. Studien hade en kvalitativ ansats och jag har genomfört intervjuer med sex av sju deltagare från kursen. Som komplement till intervjuerna har deltagarna även besvarat ett KASAM-livsfrågeformulär. Resultatet från intervjuerna kopplades till de i KASAM ingående begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt till lärande. Resultatet visade att deltagarna överlag hade relativt höga värden på KASAM-livsfrågeformuläret, med ett undantag. Det motsvarade den uppfattning jag fick under intervjuerna. Analysen kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och teori och visar att det hälsofrämjande arbetet lönar sig. Undersökningen visade att deltagarnas KASAM har stärkts av kursen. Undersökningen visade också att återkopplingen av deltagarnas förändrade kunskap tillbaka till arbetsplatsen var liten. Ytterligare forskning om hur ökad kompetens kring hälsofrämjande faktorer på chefsnivå har effekt för medarbetare och verksamhet är önskvärt.

  • 85.
    Ahrens, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Aldevärn, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hur speglas “idealet” i matematikläromedel: -Kvantitativ läromedelsanalys för årskurserna 2,5 och 7, om normerna genus, familjekonstellation och funktionsvariation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7. Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

  • 86.
    Ahrens, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Aldevärn, Emma
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hur speglas “idealet” i matematikläromedel: Kvantitativ läromedelsanalys för årskurserna 2,5 och 7, om normerna genus, familjekonstellation och funktionsvariation2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur genus, familjekonstellationer och funktionsvariation framställs i utvalda matematikläromedel för grundskolan årskurs 2, 5 och 7.  Läromedelsanalys har gjorts på 50 sidor vardera i sex stycken läromedel, från serierna Matte Direkt och Favorit Matematik. Med hjälp av förutbestämda symboliska attribut har en kvantitativ metod använts för att genomföra läromedelsanalysen. När läromedelsgranskningen försvann 1991 blev det alla lärares professionella ansvar att välja ut läromedel för att eleverna ska uppnå uppsatta mål. Därför har vi valt att göra en läromedelsanalys på matematikböcker för låg-, mellan- och högstadiet. Tidigare forskning som presenteras i studien framhåller att läromedlen är mansdominerande, dock skiljer sig studiens resultat från det då majoriteten av böckerna visar på en kvinnligdominans genom bild och text. Tidigare forskning stämmer överens med studiens resultat när det berör funktionsvariation och familjekonstellation. Båda kategorierna får ytterst lite utrymme samt att kärnfamiljen framställs som idealet för en familj.

  • 87.
    Ahrens, Emelie
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Entoft, Emelie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Lärare och deras arbetssätt kring särskilt stöd och extra anpassning på två utvalda skolor2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på särskilt stöd, extra anpassningar och diagnoser. Vi ville se vilka för- och nackdelar som kan uppstå i samband med inkludering av elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar, samt se vad som påverkar arbetssättet. Studien grundas på intervjuer med fyra olika lärare som är verksamma lärare i årskurs 4-6, varav två i Uppsala kommun och två i Luleå kommun. Lärarna i de berörda årskurserna besvarade åtta frågor var som utgick från studiens frågeställningar. Genom denna studie vill vi kunna föra kunskap vidare om hur arbetet inom detta område kan se ut i praktiken. Skollagen skall samtliga skolor följa och genom denna studie får vi reda på om de två utvalda skolorna gör detta eller inte och vad det är som påverkar deras arbetssätt gällande särskilt stöd och anpassningar. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt i studien och resultatet analyseras utifrån specialpedagogikens tre olika perspektiv; kompensatoriska-, kritiska- och dilemmaperspektivet. I resultatet i studien framgår bland annat att alla elever i skolan inte får den hjälp de behöver av olika anledningar. Omgivande faktorer påverkar lärarnas förutsättningar, till exempel budgeten. I resultatet framgår även att elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar inte behöver ha en diagnos för att få tillgång till hjälpen. För- och nackdelar med inkludering av elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar kommer också att presenteras närmare i studien.

  • 88.
    Ahrne, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Gymnasisters syn på rättvisa i social snedrekrytering: Intervjustudie med elever vid tre olika gymnasier om deras syn på sina val av gymnasieutbildning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.

  • 89.
    Airas, Johanna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Nilsson, Klara
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kompetensförsörjning: Strategier för att hitta, behålla och utveckla personal2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 90.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik. Stockholm University.
    A Social Semiotic Approach to Teaching and Learning Science2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A social semiotic approach to teaching and learning science.

    In this presentation I will discuss the application of social semiotics to the teaching and learning of university science. Science disciplines leverage a wide range of semiotic resources such as graphs, diagrams, mathematical representations, hands on work with apparatus, language, gestures etc. In my work I study how students learn to integrate these resources to do physics and what teachers can do to help them in this process. Over the years, a number of theoretical constructs have been developed within the Physics Education Research Group in Uppsala to help us to better understand the different roles semiotic resources play in learning university physics. In this presentation I will explain some of these terms and give examples of their usefulness for teasing out how learning is taking place.

    References

    Airey, J. (2006). Physics Students' Experiences of the Disciplinary Discourse Encountered in Lectures in English and Swedish. Licentiate Thesis. Uppsala, Sweden: Department of Physics, Uppsala University., 

    Airey J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala  Retrieved 2009-04-27, from             http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2014) resresentations in Undergraduate Physics. Docent lecture, Ångström Laboratory, 9th June 2014 From http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226598

    Airey, J. (2015). Social Semiotics in Higher Education: Examples from teaching and learning in undergraduate physics In: SACF  Singapore-Sweden Excellence Seminars, Swedish Foundation for International Cooperation in Research in Higher Education (STINT) , 2015 (pp. 103). urn:nbn:se:uu:diva-266049. 

    Airey, J. & Linder, C. (2015) Social Semiotics in Physics Education: Leveraging critical constellations of disciplinary representations ESERA 2015 From http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-260209

    Airey, J., & Linder, C. (2009). "A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical constellation of modes." Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49.

    Airey, J. & Linder, C. (2017) Social Semiotics in Physics Education : Multiple Representations in Physics Education Springer 

    Airey, J., & Eriksson, U. (2014). A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in astronomy. Paper presented at the The 5th International 360 conference: Encompassing the multimodality of knowledge, Aarhus, Denmark. 

    Airey, J., Eriksson, U., Fredlund, T., and Linder, C. (2014). "The concept of disciplinary affordance"The 5th International 360  conference: Encompassing the multimodality of knowledge. City: Aarhus University: Aarhus, Denmark, pp. 20.

    Eriksson, U. (2015) Reading the Sky: From Starspots to Spotting Stars Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

    Eriksson, U., Linder, C., Airey, J., & Redfors, A. (2014). Who needs 3D when the Universe is flat? Science Education, 98(3), 412-442. 

    Eriksson, U., Linder, C., Airey, J., & Redfors, A. (2014). Introducing the anatomy of disciplinary discernment: an example from astronomy.European Journal of Science and Mathematics Education, 2(3), 167‐182. 

    Fredlund 2015 Using a Social Semiotic Perspective to Inform the Teaching and Learning of Physics. Acta Universitatis Upsaliensis.

    Fredlund, T., Airey, J., & Linder, C. (2012). Exploring the role of physics representations: an illustrative example from students sharing knowledge about refraction. European Journal of Physics, 33, 657-666.

    Fredlund, T, Airey, J, & Linder, C. (2015a). Enhancing the possibilities for learning: Variation of disciplinary-relevant aspects in physics representations. European Journal of Physics

    Fredlund, T. & Linder, C., & Airey, J. (2015b). Towards addressing transient learning challenges in undergraduate physics: an example from electrostatics. European Journal of Physics. 36055002. 

    Fredlund, T. & Linder, C., & Airey, J. (2015c). A social semiotic approach to identifying critical aspects. International Journal for Lesson and Learning Studies2015 4:3 , 302-316 

    Fredlund, T., Linder, C., Airey, J., & Linder, A. (2014). Unpacking physics representations: Towards an appreciation of disciplinary affordance. Phys. Rev. ST Phys. Educ. Res., 10(020128). 

    Gibson, J. J. (1979). The theory of affordances The Ecological Approach to Visual Perception(pp. 127-143). Boston: Houghton Miffin.

    Halliday, M. A. K. (1978). Language as a social semiotic. London: Arnold.

    Linder, C. (2013). Disciplinary discourse, representation, and appresentation in the teaching and learning of science. European Journal of Science and Mathematics Education, 1(2), 43-49.

    Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

    Norman, D. A. (1988). The psychology of everyday things. New York: Basic Books.

    Mavers, D. Glossary of multimodal terms  Retrieved 6 May, 2014, from http://multimodalityglossary.wordpress.com/affordance/

    van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge. 

    Wu, H-K, & Puntambekar, S. (2012). Pedagogical Affordances of Multiple External Representations in Scientific Processes. Journal of Science Education and Technology, 21(6), 754-767.

  • 91.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Building on higher education research - How can we take a scholarly approach to teaching and learning2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Fysiska institutionen, Fysikundervisningen didaktik. Physics Education Research.
    Can you teach it in English? The Language Choice Debate in Swedish Higher Education.2004Ingår i: Integrating Content and Language: meeting the challenge of a multilingual higher education: proceedings of the ICL Conference, October 23-25 2003 / [ed] Robert Wilkinson, Maastricht: Universitaire Pers Maastricht , 2004, s. 97-108Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 93.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    CLIL: Combining Language and Content2017Ingår i: ESP Today, ISSN 2334-9050, Vol. 5, nr 2, s. 297-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 94.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik. Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University, Sweden.
    Disciplinary Affordance vs Pedagogical Affordance: Teaching the Multimodal Discourse of University Science2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Disciplinary Affordance vs Pedagogical Affordance: Teaching the

    Multimodal Discourse of University Science

    The natural sciences have been extremely successful in modeling some specific aspects

    of the world around us. This success is in no small part due to the creation of generally

    accepted, paradigmatic ways of representing the world through a range of semiotic

    resources. The discourse of science is of necessity multimodal (see for example Lemke,

    1998) and it is therefore important for undergraduate science students to learn to

    master this multimodal discourse (Airey & Linder, 2009). In this paper, I approach the

    teaching of multimodal science discourse via the concept of affordance.

    Since its introduction by Gibson (1979) the concept of affordance has been debated by a

    number of researchers. Most famous, perhaps is the disagreement between Gibson and

    Norman (1988) about whether affordances are inherent properties of objects or are

    only present when perceived by an organism. More recently, affordance has been

    drawn on in the educational arena, particularly with respect to multimodality (see

    Fredlund, 2015 for a recent example). Here, Kress et al (2001) have claimed that

    different modes have different specialized affordances.

    In the presentation the interrelated concepts of disciplinary affordance and pedagogical

    affordance will be presented. Both concepts make a radical break with the views of both

    Gibson and Norman in that rather than focusing on the perception of an individual, they

    refer to the disciplinary community as a whole. Disciplinary affordance is "the agreed

    meaning making functions that a semiotic resource fulfills for a disciplinary community".

    Similarly, pedagogical affordance is "the aptness of a semiotic resource for the teaching

    and learning of some particular educational content" (Airey, 2015). As such, in a

    teaching situation the question of whether these affordances are inherent or perceived

    becomes moot. Rather, the issue is the process through which students come to use

    semiotic resources in a way that is accepted within the discipline. In this characterization

    then, learning can be framed in terms of coming to perceive and leverage the

    disciplinary affordances of semiotic resources.

    In this paper, I will discuss: the disciplinary affordances of individual semiotic resources,

    how these affordances can be made “visible” to students and how the disciplinary

    affordances of semiotic resources are ultimately leveraged and coordinated in order to

    make science meanings.

    References:

    Airey J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis   Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala  Retrieved 2009-04-27, from   http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2011b). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education.   Across the disciplines, 8(3), unpaginated.  Retrieved from http://wac.colostate.edu/atd/clil/airey.cfm

    Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman, & R. Säljö (Eds.), Scientific literacy – teori och praktik (pp. 41-58): Gleerups.

    Airey, J. (2014) Representations in Undergraduate Physics. Docent lecture, Ångström Laboratory, 9th June 2014 From   http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226598

    Airey, J. (2016). Undergraduate Teaching with Multiple Semiotic Resources: Disciplinary Affordance vs Pedagogical Affordance.   Paper presented at 8icom. University of Cape Town, Cape Town.

    Airey, J., & Eriksson, U. (2014). A semiotic analysis of the disciplinary affordances of the Hertzsprung-Russell diagram in   astronomy. Paper presented at the The 5th International 360 conference: Encompassing the multimodality of knowledge,   Aarhus, Denmark.

    Airey, J., Eriksson, U., Fredlund, T., and Linder, C. (2014). "The concept of disciplinary affordance "The 5th International 360   conference: Encompassing the multimodality of knowledge. City: Aarhus University: Aarhus, Denmark, pp. 20.

    Airey, J., & Linder, C. (2009). "A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical   constellation of modes." Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49.

    Airey, J. & Linder, C. (2015) Social Semiotics in Physics Education: Leveraging critical constellations of disciplinary representations   ESERA 2015 From http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-260209

    Airey, J. & Linder, C. (2017) Social Semiotics in University Physics Education: Multiple Representations in Physics Education   Springer. pp 85-122

    Eriksson, U., Linder, C., Airey, J., & Redfors, A. (2014). Who needs 3D when the Universe is flat? Science Education, 98(3),   412-442.

    Eriksson, U., Linder, C., Airey, J., & Redfors, A. (2014). Introducing the anatomy of disciplinary discernment: an example from   astronomy. European Journal of Science and Mathematics Education, 2(3), 167‐182.

    Fredlund 2015 Using a Social Semiotic Perspective to Inform the Teaching and Learning of Physics. Acta Universitatis Upsaliensis.

    Fredlund, T., Airey, J., & Linder, C. (2012). Exploring the role of physics representations: an illustrative example from students   sharing knowledge about refraction. European Journal of Physics, 33, 657-666.

    Fredlund, T, Airey, J, & Linder, C. (2015a). Enhancing the possibilities for learning: Variation of disciplinary-relevant aspects in   physics representations. European Journal of Physics.

    Fredlund, T. & Linder, C., & Airey, J. (2015b). Towards addressing transient learning challenges in undergraduate physics: an   example from electrostatics. European Journal of Physics. 36 055002.

    Fredlund, T. & Linder, C., & Airey, J. (2015c). A social semiotic approach to identifying critical aspects. International Journal for   Lesson and Learning Studies 2015 4:3 , 302-316.

    Fredlund, T., Linder, C., Airey, J., & Linder, A. (2014). Unpacking physics representations: Towards an appreciation of disciplinary   affordance. Phys. Rev. ST Phys. Educ. Res., 10(020128).

    Gibson, J. J. (1979). The theory of affordances The Ecological Approach to Visual Perception (pp. 127-143). Boston: Houghton   Miffin.

    Halliday, M. A. K. (1978). Language as a social semiotic. London: Arnold.

    Hodge, R. & Kress, G. (1988). Social Semiotics. Cambridge: Polity Press.

    Linder, A., Airey, J., Mayaba, N., & Webb, P. (2014). Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Educational Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics, Science and Technology Education, 18(3), 242-252. doi:10.1080/10288457.2014.953294

    Lo, M. L. (2012). Variation theory and the improvement of teaching and learning (Vol. 323). Gothenburg: Göteborgs Universitet.

    Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. New York: Routledge.

    Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

    Norman, D. A. (1988). The psychology of everyday things. New York: Basic Books.

    Mavers, D. Glossary of multimodal terms  Retrieved 6 May, 2014, from http://multimodalityglossary.wordpress.com/affordance/

    Thibault, P. (1991). Social semiotics as praxis. Minneapolis: University of Minnesota Press.

    van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge.

    Wu, H-K, & Puntambekar, S. (2012). Pedagogical Affordances of Multiple External Representations in Scientific Processes. Journal of Science Education and Technology, 21(6), 754-767.

  • 95.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik. Stockholm University; Linneaus University.
    Disciplinary Literacy: A Research Overview2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The tentative title of the presentation is "Disciplinary Literacy: A Research Overview". I will be presenting in English and discussing various aspects of disciplinary literacy such as bilingual disciplinary literacy, multimodal disciplinary literacy and different visions of disciplinary literacy in terms of the different sites that disciplinary literacy is developed for (academy, workplace and society). I will also discuss the mismatch between different literacies for different disciplines and how this can play out in practice.

    References

    Airey, J. (2003). Teaching University Courses through the Medium of English: The current state of the art. In G. Fransson, Å.  Morberg, R. Nilsson, & B. Schüllerqvist(Eds.), Didaktikensmångfald(Vol. 1, pp. 11-18). Gävle, Sweden: Högskolani  Gävle.

    Airey, J. (2004). Can you teach it in English? Aspects of the language choice debate in Swedish higher education. In Robert.   Wilkinson (Ed.), Integrating Content and Language: Meeting the Challenge of a Multilingual Higher Education(pp. 97-108).   Maastricht, Netherlands: Maastricht University Press. 

    Airey, J. (2006). Närundervisningsspråketblirengelska[When the teaching language is changed to English]. Språkvård, 2006(4),   20-25.

    Airey, J. (2006). Physics Students' Experiences of the Disciplinary Discourse Encountered in Lectures in English and Swedish.   Licentiate Thesis. Uppsala, Sweden: Department of Physics, Uppsala University. 

    Airey, J., & Linder, C. (2007). Disciplinary learning in a second language: A case study from university physics. In Robert. Wilkinson   & Vera. Zegers(Eds.), Researching Content and Language Integration in Higher Education(pp. 161-171). Maastricht:   Maastricht University Language Centre. 

    Airey, J., & Linder, C. (2008). Bilingual scientific literacy? The use of English in Swedish university scienceprogrammes. Nordic   Journal of English Studies, 7(3), 145-161.  Retrieved from http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/njes/issue/view/24

    Airey, J., & Linder, C. (2009). A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical   constellation of modes. Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49. 

    Airey, J. (2009). Estimating bilingual scientific literacy in Sweden. International Journal of Content and Language Integrated   Learning, 1(2), 26-35. 

    Airey J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. ActaUniversitatis  Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala Retrieved 2009-04-27, from   http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2010). Närundervisningsspråketändrastill engelska[When the teaching language changes to English] Omundervisning  påengelska(pp. 57-64). Stockholm: HögskoleverketRapport 2010:15R

    Airey, J. (2010a). The ability of students to explain science concepts in two languages. Hermes - Journal of Language and   Communication Studies, 45, 35-49.

    Airey, J., & Linder, C. (2010).Tvåspråkigämneskompetens? En studieavnaturvetenskapligparallellspråkighetisvenskhögre  utbildningIn L. G. Andersson, O. Josephson, I. Lindberg, & M. Thelander(Eds.), SpråkvårdochspråkpolitikSvenska  språknämndensforskningskonferensiSaltsjöbaden2008(pp. 195-212). Stockholm: Norstedts.

    Airey, J. (2011a). Talking about Teaching in English. Swedish university lecturers' experiences of changing their teaching language.   Ibérica, 22(Fall), 35-54. 

    Airey, J. (2011b). Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning   Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections(pp. 57-65). Cape Town,   South Africa: Cape Peninsula University of Technology.

    Airey, J. (2011c). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education.   Across the disciplines, 8(3), unpaginated. Retrieved from http://wac.colostate.edu/atd/clil/airey.cfm

    Airey, J. (2011d). The relationship between teaching language and student learning in Swedish university physics. In B. Preisler, I.   Klitgård, & A.  Fabricius(Eds.), Language and learning in the international university: From English uniformity to diversity   and hybridity(pp. 3-18). Bristol, UK: Multilingual Matters.

    Airey, J. (2012). “I don’t teach language.” The linguistic attitudes of physics lecturers in Sweden. AILA Review, 25(2012), 64–79. Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman, & R. Säljö(Eds.), Scientific literacy – teoriochpraktik

       (pp. 41-58): Gleerups.

    Airey, J. (2014) Representations in Undergraduate Physics. Docent lecture, ÅngströmLaboratory, 9th June 2014 From   http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226598

    Airey, J. (2015). From stimulated recall to disciplinary literacy: Summarizing ten years of research into teaching and learning in   English. In SlobodankaDimova, Anna Kristina Hultgren, & Christian Jensen (Eds.), English-Medium Instruction in European   Higher Education. English in Europe, Volume 3(pp. 157-176): De GruyterMouton.

    Airey, J. (2016). Content and Language Integrated Learning (CLIL) and English for Academic Purposes (EAP). In Hyland, K. &   Shaw, P. (Eds.), RoutledgeHandbook of English for Academic Purposes. (pp. 71-83) London: Routledge.

    Airey, J. (2017). CLIL: Combining Language and Content. ESP Today, 5(2), 297-302. 

    Airey, J., & Larsson, J. (2018). Developing Students’ Disciplinary Literacy? The Case of University Physics. In K.-S. Tang & K.   Danielsson(Eds.), Global Developments in Literacy Research for Science Education: Springer.

    Airey, J., Lauridsen, K., Raisanen, A., Salö, L., & Schwach, V. (in press). The Expansion of English-medium Instruction in the Nordic   Countries. Can Top-down University Language Policies Encourage Bottom-up Disciplinary Literacy Goals? Higher Education.   doi:10.1007/s10734-015-9950-2

    Airey, J., & Linder, C. (2006). Language and the experience of learning university physics in Sweden. European Journal of Physics,   27(3), 553-560.

    Airey, J., & Linder, C. (2008). Bilingual scientific literacy? The use of English in Swedish university scienceprogrammes. Nordic   Journal of English Studies, 7(3), 145-161.

    Airey, J., & Linder, C. (2009). "A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical   constellation of modes." Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49.

    Airey, J., & Linder, C. (2011). Bilingual scientific literacy. In C. Linder, L. Östman, D. Roberts, P-O. Wickman, G. Ericksen, & A.   MacKinnon (Eds.), Exploring the landscape of scientific literacy(pp. 106-124). London: Routledge.

    Airey, J., & Linder, C. (2017). Social Semiotics in University Physics Education. In D. F. Treagust, R. Duit, & H. E. Fischer (Eds.),   Multiple Representations in Physics Education(pp. 95-122). Cham, Switzerland: Springer

    Gerber, Ans, Engelbrecht, Johann, Harding, Ansie, & Rogan, John. (2005). The influence of second language teaching on   undergraduate mathematics performance. Mathematics Education Research Journal, 17(3), 3-21. 

    Klaassen, R. (2001). The international university curriculum: Challenges in English-medium engineering education: Doctoral Thesis,   Department of Communication and Education, Delft University of Technology. Delft. The Netherlands.

    Kuteeva, M., & Airey, J. (2014). Disciplinary Differences in the Use of English in Higher Education: Reflections on Recent Policy   Developments  Higher Education, 67(5), 533-549. doi:10.1007/s10734-013-9660-6

    Lehtonen, T., & Lönnfors, P. (2001). Teaching through English: A blessing or a damnation? Conference papers in the new millenium.    Retrieved from http://www.helsinki.fi/kksc/verkkojulkaisu/2_2001_8.html

    Linder, A., Airey, J., Mayaba, N., & Webb, P. (2014). Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Educational   Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics, Science   and Technology Education, 18(3), 242-252. doi:10.1080/10288457.2014.953294

    Neville-Barton, P., & Barton, B. (2005). The relationship between English language and mathematics learning for non-native   speakers.   Retrieved from http://www.tlri.org.nz/pdfs/9211_finalreport.pdf

    Thøgersen, J., & Airey, J. (2011). Lecturing undergraduate science in Danish and in English: A comparison of speaking rate and   rhetorical style. English for Specific Purposes, 30(3), 209-221. 

    Vinke, A. A. (1995). English as the medium of instruction in Dutch engineering education. Doctoral Thesis, Department of   Communication and Education, Delft University of Technology. Delft, The Netherlands.

    Vinke, A. A., Snippe, J., & Jochems, W. (1998). English-medium content courses in Non-English higher education: A study of   lecturer experiences and teaching behaviours. Teaching in Higher Education, 3(3), 383-394.

  • 96.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Disciplinary Literacy: Theorising the Specialized Use of Language and other Modes in University Teaching and Learning2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Disciplinary Literacy: Theorising the Specialized Use of Language and other Modes in University Teaching and Learning

    Abstract

    In this presentation I use the work of Basil Bernstein (Bernstein, 1990, 1999, 2000)to discuss the role of disciplinary differences in university teaching and learning.  Drawing from my own work on the theme of disciplinary literacy (Airey, 2012, 2013; Airey & Linder, 2008, 2011)I argue that all university lecturers are teachers of disciplinary literacy—even in monolingual settings. 

    I define disciplinary literacy as appropriate participation in the communicative practices of the discipline(Airey, 2011a, 2011b)and suggest that disciplinary literacy is developed for three specific sites (academy, workplace and society).  I will illustrate the multilingual and multimodal nature of disciplinary literacy with empirical evidence from a comparative study of the disciplinary literacy goals of Swedish and South African physics lecturers (Linder, Airey, Mayaba, & Webb, 2014). 

    Finally, I will conclude by demonstrating how two of Bernstein’s dichotomies: disciplinary knowledge structures (hierarchical vs horizontal) and disciplinary classification (singular vs region) can be used together with the disciplinary literacy triangle to better understand the literacy goals of particular disciplines 

    References

    Airey, J. (2009). Estimating bilingual scientific literacy in Sweden. International Journal of Content and Language Integrated   Learning, 1(2), 26-35. 

    Airey J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. ActaUniversitatis  Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala Retrieved 2009-04-27, from   http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2010a). The ability of students to explain science concepts in two languages. Hermes - Journal of Language and   Communication Studies, 45, 35-49. 

    Airey, J. (2011a). Talking about Teaching in English. Swedish university lecturers' experiences of changing their teaching language.   Ibérica, 22(Fall), 35-54. 

    Airey, J. (2011b). Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning   Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections(pp. 57-65). Cape Town,   South Africa: Cape Peninsula University of Technology.

    Airey, J. (2011c). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education.   Across the disciplines, 8(3), unpaginated. Retrieved from http://wac.colostate.edu/atd/clil/airey.cfm

    Airey, J. (2011d). The relationship between teaching language and student learning in Swedish university physics. In B. Preisler, I.   Klitgård, & A.  Fabricius(Eds.), Language and learning in the international university: From English uniformity to diversity   and hybridity(pp. 3-18). Bristol, UK: Multilingual Matters. 

    Airey, J. (2012). “I don’t teach language.” The linguistic attitudes of physics lecturers in Sweden. AILA Review, 25(2012), 64–79. Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman, & R. Säljö(Eds.), Scientific literacy – teoriochpraktik

       (pp. 41-58): Gleerups. 

    Airey, J. (2015). Social Semiotics in Higher Education: Examples from teaching and learning in undergraduate physics In: SACF   Singapore-Sweden Excellence Seminars, Swedish Foundation for International Cooperation in Research in Higher   Education (STINT) , 2015 (pp. 103). urn:nbn:se:uu:diva-266049.

    Airey, J. (2015). From stimulated recall to disciplinary literacy: Summarizing ten years of research into teaching and learning in   English. In SlobodankaDimova, Anna Kristina Hultgren, & Christian Jensen (Eds.), English-Medium Instruction in European   Higher Education. English in Europe, Volume 3(pp. 157-176): De GruyterMouton. 

    Airey, J. (2016). Content and Language Integrated Learning (CLIL) and English for Academic Purposes (EAP). In Hyland, K. &   Shaw, P. (Eds.), RoutledgeHandbook of English for Academic Purposes. (pp. 71-83) London: Routledge.

    Airey, J. (2017). CLIL: Combining Language and Content. ESP Today, 5(2), 297-302. 

    Airey, J., & Larsson, J. (2018). Developing Students’ Disciplinary Literacy? The Case of University Physics. In K.-S. Tang & K.   Danielsson(Eds.), Global Developments in Literacy Research for Science Education: Springer.

    Airey, J., Lauridsen, K., Raisanen, A., Salö, L., & Schwach, V. (2017). The Expansion of English-medium Instruction in the Nordic   Countries. Can Top-down University Language Policies Encourage Bottom-up Disciplinary Literacy Goals? Higher Education.   doi:10.1007/s10734-015-9950-2

    Bernstein, B. (1999). Vertical and horizontal discourse: An essay. British Journal of Sociology Education, 20(2), 157-173. 

    Bolton, K., & Kuteeva, M. (2012). English as an academic language at a Swedish university: parallel language use and the ‘threat’ of   English. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 33(5), 429-447. 

    Gee, J. P. (1991). What is literacy? In C. Mitchell & K. Weiler(Eds.), Rewriting literacy: Culture and the discourse of the other(pp.   3-11). New York: Bergin & Garvey. 

    Gibson, J. J. (1979). The theory of affordances The Ecological Approach to Visual Perception(pp. 127-143). Boston: Houghton   Miffin.

    Kuteeva, M., & Airey, J. (2014). Disciplinary Differences in the Use of English in Higher Education: Reflections on Recent Policy   Developments  Higher Education, 67(5), 533-549. doi:10.1007/s10734-013-9660-6

    Lea, Mary R., & Street, Brian V. (1998). Student writing in higher education: An academic literacies approach. Studies in Higher   Education, 23(2), 157-172. 

    Linder, A., Airey, J., Mayaba, N., & Webb, P. (2014). Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Educational   Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics, Science   and Technology Education, 18(3), 242-252. doi:10.1080/10288457.2014.95329

    Lindström, C. (2011). Analysingknowledge and teaching practices in physics. Presentation 21 November 2011 Invited speaker:   Department of Physics and Astronomy, Uppsala University, Sweden. 

    Martin, J. R. (2011). Bridging troubled waters: Interdisciplinarityand what makes it stick. In F. Christie & K. Maton(Eds.),   Disciplinarity(pp. 35-61). London: Continuum International Publishing. 

    Norris, Stephen P., & Phillips, Linda M. (2003). How literacy in its fundamental sense is central to scientific literacy. Science  Education, 87(2), 224-240. 

    Roberts, D. (2007). Scientific literacy/science literacy: Threats and opportunities. In S. K. Abell& N. G. Lederman (Eds.), Handbook  of research on science education(pp. 729-780). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.

    Salö, L. (2010). Engelskaellersvenska? En kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning [English or Swedish? A survey of the language situation in higher education and research]. Stockholm: Språkrådet. 

    Swales, J., & Feak, C. (2004). Academic Writing for Graduate Students: Essential tasks and skills. Ann Arbor: University of Michigan

    Thøgersen, J., & Airey, J. (2011). Lecturing undergraduate science in Danish and in English: A comparison of speaking rate and rhetorical style. English for Specific Purposes, 30(3), 209-221.

  • 97.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    EAP, EMI or CLIL?: (English for Academic Purposes, English Medium Instruction or Content and Language Integrated Learning)2016Ingår i: Routledge Handbook of English for Academic Purposes / [ed] Hyland, K. & Shaw, P., Milton Park: Routledge, 2016, s. 71-83Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 98.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    EMI, CLIL, EAP:What’s the difference?2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    EMI, CLIL, EAP: What’s the difference?

    Abstract

    In this presentation I will examine the differences between the terms EMI (English Medium Instruction, CLIL (Content and Language Integrated Learning and EAP (English for Academic Purposes). I will also discuss what it means to become disciplinary literate in a first, second and third language.

    References

    Airey, J. (2009). Estimating bilingual scientific literacy in Sweden. International Journal of Content and Language Integrated   Learning, 1(2), 26-35. 

    Airey J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. ActaUniversitatis  Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala Retrieved 2009-04-27, from   http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2010). Närundervisningsspråketändrastill engelska[When the teaching language changes to English] Omundervisning  påengelska(pp. 57-64). Stockholm: HögskoleverketRapport 2010:15R

    Airey, J. (2010a). The ability of students to explain science concepts in two languages. Hermes - Journal of Language and   Communication Studies, 45, 35-49. 

    Airey, J. (2011a). Talking about Teaching in English. Swedish university lecturers' experiences of changing their teaching language.   Ibérica, 22(Fall), 35-54. 

    Airey, J. (2011b). Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning   Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections(pp. 57-65). Cape Town,   South Africa: Cape Peninsula University of Technology.

    Airey, J. (2011c). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education.   Across the disciplines, 8(3), unpaginated. Retrieved from http://wac.colostate.edu/atd/clil/airey.cfm

    Airey, J. (2011d). The relationship between teaching language and student learning in Swedish university physics. In B. Preisler, I.   Klitgård, & A.  Fabricius(Eds.), Language and learning in the international university: From English uniformity to diversity   and hybridity(pp. 3-18). Bristol, UK: Multilingual Matters.

    Airey, J. (2012). “I don’t teach language.” The linguistic attitudes of physics lecturers in Sweden. AILA Review, 25(2012), 64–79. Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman, & R. Säljö(Eds.), Scientific literacy – teori och praktik (pp. 41-58): Gleerups. 

    Airey, J. (2015). From stimulated recall to disciplinary literacy: Summarizing ten years of research into teaching and learning in   English. In SlobodankaDimova, Anna Kristina Hultgren, & Christian Jensen (Eds.), English-Medium Instruction in European   Higher Education. English in Europe, Volume 3(pp. 157-176): De GruyterMouton.

    Airey, J. (2016). Content and Language Integrated Learning (CLIL) and English for Academic Purposes (EAP). In Hyland, K. &   Shaw, P. (Eds.), RoutledgeHandbook of English for Academic Purposes. (pp. 71-83) London: Routledge.

    Airey, J. (2017). CLIL: Combining Language and Content. ESP Today, 5(2), 297-302. 

    Airey, J., & Larsson, J. (2018). Developing Students’ Disciplinary Literacy? The Case of University Physics. In K.-S. Tang & K.   Danielsson(Eds.), Global Developments in Literacy Research for Science Education: Springer.

    Airey, J., Lauridsen, K., Raisanen, A., Salö, L., & Schwach, V. (2017). The Expansion of English-medium Instruction in the Nordic   Countries. Can Top-down University Language Policies Encourage Bottom-up Disciplinary Literacy Goals? Higher Education.   doi:10.1007/s10734-015-9950-2

    Duff, P.A. (1997). Immersion in Hungary: an ELF experiment. In R. K. Johnson & M. Swain (Eds.), Immersion education:   International perspectives(pp. 19-43). Cambridge, UK: CUP.

    European Commission. (2003). Promoting Language Learning and Linguistic Diversity: An Action Plan 2004 – 2006.   http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2003:0449:FIN:EN:PDF

    Kuteeva, M., & Airey, J. (2014). Disciplinary Differences in the Use of English in Higher Education: Reflections on Recent Policy   Developments  Higher Education, 67(5), 533-549. doi:10.1007/s10734-013-9660-6

    Linder, A., Airey, J., Mayaba, N., & Webb, P. (2014). Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Educational   Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics, Science   and Technology Education, 18(3), 242-252. doi:10.1080/10288457.2014.953294

    Marsh, Herbert. W., Hau, Kit-Tai., & Kong, Chit-Kwong. (2000). Late immersion and language of instruction (English vs. Chinese) in   Hong Kong high schools: Achievement growth in language and non-language subjects. Harvard Educational Review, 70(3),   302-346. 

    Met, M., & Lorenz, E. B. (1997). Lessons from U.S. immersion programs: Two decades of experience. In R. K. Johnson & M. Swain   (Eds.),Immersion education: International perspectives(pp. 243-264). Cambridge, UK: CUP.

    Thøgersen, J., & Airey, J. (2011). Lecturing undergraduate science in Danish and in English: A comparison of speaking rate and   rhetorical style. English for Specific Purposes, 30(3), 209-221.

  • 99.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    From stimulated recall to disciplinary literacy: Summarizing ten years of research into teaching and learning in English2015Ingår i: English-Medium Instruction in European Higher Education / [ed] Dimova, S. Hultgren, A-K. Jensen, C., Berlin: De Gruyter Mouton , 2015, s. 157-176Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract

    This chapter summarizes my research work in Swedish higher education in the area of teaching and learning in English. Sweden makes for a particularly interesting case study since there are high levels of English competence in the general population and a large percentage of university courses have traditionally been taught through the medium of English.

    The work I have done falls into three broad categories:  University learning in English, University teaching in English and Disciplinary differences in attitudes to English language use.

    Over the years I have used a range of data collection techniques including video recordings of lectures, semi-structured interviews, questionnaires and stimulated recall. The research work is almost exclusively qualitative in nature adopting a case study approach.

    References

    Airey, John. 2004. Can you teach it in English? Aspects of the language choice debate in Swedish higher education. In Robert Wilkinson (ed.), Integrating Content and Language: Meeting the Challenge of a Multilingual Higher Education, 97–108. Maastricht, Netherlands: Maastricht University Press.

    Airey, John. 2009a. Estimating bilingual scientific literacy in Sweden. International Journal of Content and Language Integrated Learning 1. 26–35.

    Airey, John. 2009b. Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala.

    Airey, John. 2010a. The ability of students to explain science concepts in two languages. Hermes - Journal of Language and Communication Studies 45. 35–49.

    Airey, John. 2010b. När undervisningsspråket ändras till engelska [When the teaching language changes to English]. Om undervisning på engelska[On teaching in English], Rapport 2010:15R. 57–64. Stockholm: Högskoleverket.

    Airey, John. 2011a. The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education. Across the disciplines 8. Unpaginated.

    Airey, John. 2011b. Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning. Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections, 57–65. Cape Town, South Africa: Cape Peninsula University of Technology.

    Airey, John. 2011c. Talking about Teaching in English. Swedish university lecturers' experiences of changing their teaching language. Ibérica 22. 35–54.

    Airey, John. 2012. “I don’t teach language.” The linguistic attitudes of physics lecturers in Sweden. AILA Review 25. 64–79.

    Airey, John. 2013. Disciplinary Literacy. In Eva Lundqvist, Leif Östman & Roger Säljö (eds.), Scientific literacy – teori och praktik. 41–58. Stockholm: Gleerups.

    Airey, John & Cedric Linder. 2006. Language and the experience of learning university physics in Sweden. European Journal of Physics 27. 553–60.

    Airey, John & Cedric Linder. 2007. Disciplinary learning in a second language: A case study from university physics. In Robert Wilkinson & Vera Zegers (eds.), Researching Content and Language Integration in Higher Education, 161–71. Maastricht: Maastricht University Language Centre.

    Ball, Phil & Diana Lindsay. 2013. Language demands and support for English-medium instruction in tertiary education: Learning from a specific context. In Aintzane Doiz, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra (eds.), English-medium instruction at universities: Global challenges, 44–61. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters.

    Barton, Bill & Pip Neville-Barton. 2003. Language Issues in Undergraduate Mathematics: A Report of Two Studies. New Zealand Journal of Mathematics, 32, 19–28.

    Barton, Bill & Pip Neville-Barton. 2004. Undergraduate mathematics learning in English by speakers of other languages. Paper presented to Topic Study Group 25 at the 10th International Congress on Mathematics Education, July, 2004.

    Bernstein, Basil. 1999. Vertical and horizontal discourse: An essay. British Journal of Sociology Education 20. 157–73.

    Bloom, B. S. 1953. Thought processes in lectures and discussions. Journal of General Education 7. 160–69.

    Bergmann, Jonathan, & Aaron Sams. 2012. Flip Your Classroom: Reach Every Student in Every Class Every Day. Moorabbin, Australia: Hawker Brownlow Education.

    Calderhead, J. 1981. Stimulated recall: A method for research on teaching. British Journal of Educational Psychology 51. 211–17.

    Chambers, Francine. 1997. What do we mean by fluency? System 25. 535–44.

    Cots, Josep Maria. 2013. Introducing English-medium instruction at the University of Lleida, Spain: Intervention, beliefs and practices. In Aintzane Doiz, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra (eds.), English-medium instruction at universities: Global challenges, 106–128. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters.

    Council of Europe. 2001. Common European Framework of Reference for Languages. Cambridge University Press. http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/Source/Framework_EN.pdf (accessed 16 June 2014).

    Duff, Patricia. 1997. Immersion in Hungary: an ELF experiment. In Robert K. Johnson & Merrill Swain (eds.), Immersion education: International perspectives, 19–43. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

    Doiz, Aintzane, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra. 2011. Internationalisation, multilingualism and English-medium instruction. World Englishes 30. 345–359.

    Educational Testing Service. 2004. Mapping TOEFL, TSE, TWE, and TOEIC on the Common European Framework. (2004). http://www.besig.org/events/iateflpce2005/ets/CEFsummaryMarch04.pdf (accessed 7 May 2008).

    Flowerdew, John (ed.). 1994. Academic listening. Cambridge: Cambridge University Press.

    Garrison, D. Randy & Heather Kanuka. (2004). Blended learning: Uncovering its transformative potential in higher education. The Internet and Higher Education 7(2), 95–105.

    Gerber, Ans., Johann Engelbrecht, Ansie Harding & John Rogan. 2005. The influence of second language teaching on undergraduate mathematics performance. Mathematics Education Research Journal 17. 3–21.

    Haglund, Björn. 2003. Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att genererar data [Stimulated recall. Notes on a method of data generation]. Pedagogisk forskning i Sverige 8. 145–57.

    Hincks, Rebecca. 2005. Computer support for learners of spoken English: Doctoral Thesis. School of Computer Science and Communication. KTH. Stockholm. Sweden.

    Hincks, Rebecca. 2010. Speaking rate and information content in English lingua franca oral presentations. English for Specific Purposes 29. 4–18.

    Jensen, Christian, & Jacob Thøgersen. 2011. Danish university Lecturers’ attitudes towards English as the medium of instruction. Ibérica 22. 13–34.

    Klaassen, Renate. 2001. The international university curriculum: Challenges in English-medium engineering education: Doctoral Thesis. Department of Communication and Education, Delft University of Technology. Delft. The Netherlands.

    Kormos, Judit & Mariann Dénes.2004. Exploring measures and perceptions of fluency in the speech of second language learners. System 32. 145–164

    Kuteeva, Maria & John Airey. 2014. Disciplinary differences in the use of English in higher education: Reflections on recent language policy developments. Higher Education 67(5). 553–549.[CJ1] 

    Lehtonen, Tuula & Pearl Lönnfors. 2001. Teaching through English: A blessing or a damnation? Conference papers in the new millenium. University of Helsinki Language Centre.

    Liebscher, Grit & Jennifer Dailey-O'Caine. 2005. Learner code-switching in the content-based foreign language classroom. The Modern Language Journal 89. 234–47.

    Linder, Anne, John Airey, Nokhanyo Mayaba & Paul Webb. Forthcoming. Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics Science and Techmology Education.

    Maiworm, Friedhelm & Bernd Wächter (eds.). 2002. English-language-taught degree programmes in European higher education, Trends and success factors. (ACA papers on International Cooperation in Education.) Bonn: Lemmens Verlags & Mediengesellschaft.

    Marsh, Herbert. W., Kit-Tai Hau & Chit-Kwong Kong. 2000. Late immersion and language of instruction (English vs. Chinese) in Hong Kong high schools: Achievement growth in language and non-language subjects. Harvard Educational Review 70. 302–46.

    Marsh, Herbert. W., Kit -Tai Hau & Chit-Kwong Kong. 2002. Multilevel causal ordering of academic self-concept and achievement: Influence of language of instruction (English compared with Chinese) for Hong Kong students. American Educational Research Journal 39. 727–63.

    Martin, James R. 2011. Bridging troubled waters: Interdisciplinarity and what makes it stick.  In Frances Christie & Karl Maton (eds.), Disciplinarity: Functional Linguistic and Sociological Perspectives, 35–61. London: Continuum International Publishing.

    Met, Miriam & Eileen B. Lorenz. 1997. Lessons from U.S. immersion programs: Two decades of experience. In Robert K. Johnson & Merrill Swain (eds.), Immersion education: International perspectives, 243–64. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

    Mežek, Špela. 2013. Advanced second-language reading and vocabulary learning in the parallel-language university. PhD thesis. Department of English, Stockholm University.

    Moschkovich, Judit. 2007. Using two languages when learning mathematics. Educational Studies in Mathematics 64. 121–44.

    Neville-Barton, Pip & Bill Barton. 2005. The relationship between English language and mathematics learning for non-native speakers. http://www.tlri.org.nz/pdfs/9211_finalreport.pdf (accessed 21 Sept. 2005).

    Swedish Ministry of Education and Research. 2001. Den öppna högskolan [The open university]. Utbildningsdepartementet Prop. 2001:02.

    Tatzl, Dietmar. 2011. English-medium masters’ programmes at an Austrian university of applied sciences: Attitudes, experiences and challenges. Journal of English for Academic Purposes 10. 252–270.

    Thøgersen, Jacob & John Airey. 2011. Lecturing undergraduate science in Danish and in English: A comparison of speaking rate and rhetorical style. English for Specific Purposes 30. 209–21.

    Towell, Richard, Rodger Hawkins & Nives Bazergui. 1996. The Development of Fluency in Advanced Learners of French. Applied Linguistics 17. 84–119.

    Üstünel, Eda & Paul Seedhouse. 2005. Why that, in that language, right now? Code-switching and pedagogical focus. International Journal of Applied Linguistics 15. 302–25.

    Vinke, Adriana A. 1995. English as the medium of instruction in Dutch engineering education Doctoral Thesis, Department of Communication and Education, Delft University of Technology. Delft, The Netherlands: Department of Communication and Education, Delft University of Technology.

    Vinke, Adriana A., Joke Snippe & Wim Jochems. 1998. English-medium content courses in Non-English higher education: A study of lecturer experiences and teaching behaviours. Teaching in Higher Education 3. 383–94.

    Wächter, Bernd & Friedhelm  Maiworm. 2008. English-taught programmes in European higher education. The picture in 2007. Bonn: Lemmens.

    Werther, Charlotte, Louise Denver, Christian Jensen & Inger M. Mees. 2014. Using English as a medium of instruction at university level in Denmark: the lecturer's perspective. Journal of Multilingual and Multicultural Development 35. 443–462.

    Wignell, Peter. 2007. Vertical and horizontal discourse and the social sciences. In Frances Christie & James R. Martin (eds.), Genre and Institutions: Social Processes in the Workplace and School, 184–204. London: Cassell.

    Willig, Ann C. 1985. A meta-analysis of selected studies on the effectiveness of bilingual education. Review of Educational Research 55. 269–318.

    Zonneveld, Marjolein. 1991. Studeren in Engelstalige, multiculturele situaties. Een exploratieve studie naar mogelijke effecten van integratie van MSc-en regulier onderwijs aan de Landbouwuniversiteit [Studying in English-medium, multicultural situations]: Wageningen, University of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Educational Theory.

  • 100.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning2011Ingår i: Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections / [ed] Jacobs, C., Cape Town: Cape Peninsula University of Technology , 2011, s. 57-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 51 - 100 av 6345
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf