Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2428
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aldskogius, Hans
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Aldskogius, Maj
    Uppsalas första kvinnliga professor1995Ingår i: Universitetets bildvärld - strövtåg genom historien, konsten och samlingarna, Uppsala: Uppsala universitet , 1995, s. 182-183Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Aldskogius, Hans
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Johansson, Bernth
    Kulturgeografin i kvarteret Lagerträdet : en dokumentation av en byggnad och institutionsmiljö i Uppsala åren 1958-19971998Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Aldskogius, Maj
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Anjans fjällstation - en pärla i Jämtlands fjällvärld2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Algerstam, Jens
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Ekholm, Niklas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Att ge kråkan en utsikt: regional marknadsföring i Tierp2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förlorade skatteintäkter, mindre dynamisk företagskultur, stangerande befolkningstillväxt och en dålig ortsimage. Det är realiteten för många landsortskommuner i dagens samhälle, detta har gjort att kommunerna tvingats börja se över sina möjligheter att marknadsföra sig för att få trenderna att vända. Men hur kan man gå till väga för att attrahera inflyttare till sin region eller kommun? Det är svårt att bedöma vad som är en bra modell för hur man kan marknadsföra sig, särskilt som det varit, och fortfarande är, svårt att säga om det ens har fungerat. En kommun där en marknadsföringskampanj verkar ha haft en positiv effekt är Tierp. Därför har vi försökt ge en fingervisning om hur man kan bedriva en sådan regionalkampanj valt Tierp som exempel. Vi jämförde regionens arbete med att förbättra sitt anseende med traditionella marknadsföringsbegrepp, i synnerhet begrepp relaterade till varumärkesskapande. Vi fann många likheter mellan hur arbetet hade bedrivits och de teorier som redan fanns om hur traditionellt marknadsföringsarbete kan bedrivas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Ali, B. Najib
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Uteblivit stöd hindrar också2003Ingår i: Invandrare & Minoriteter, ISSN 1404-6857, Vol. 3: 2003, nr 3, s. 9-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Är småföretag med invandrarbakgrund diskriminerade eller inte? Studier av konkursakter visar att regelverket är färgblint. Men strukturella hinder gör att invandrarföretag inte får det generella stöd som andra erbjuds.

  • 56.
    Alicia, Skog
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Rätten till skogen: Ett medborgarperspektiv på urbana rumsliga konflikter om hållbarhet2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Alm Fjellborg, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala University.
    Housing tenure and residential mobility in Stockholm 1990-20142018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this thesis the links between housing tenure, income and selective, segregation generating, residential mobility are explored. The development of these links is analysed against the background of housing regime changes in Stockholm between 1990 and 2014. Housing policy changes in Sweden, and Stockholm, promote ownership through, for instance, housing tenure conversions and the tax-system. What this development means for residential mobility trends and may mean for ethnic and economic segregation is explored in three articles. Paper 1 contrasts two time periods and provides an analysis of residential mobility and economic sorting. It is shown that the socioeconomic composition of movers is relatively stable over time while the increasingly owner dominated housing market in Stockholm contributes to stronger socio-spatial residential patterns through the strengthened economic sorting of movers across the whole income scale. Paper 2 has a focus on ethnic and socioeconomic differences in out-mobility from poor neighbourhoods. The findings indicate that foreign background residents are dependent upon housing wealth and income to be able to leave poor neighbourhoods when they move, while the Swedish background group has a variety of resources at their disposal when they move. Paper 3 analyses how housing tenure affects moving, and movers' destinations, in neighbourhoods with high concentrations of non-western foreign-born residents in Stockholm. By comparing two cohorts (1993-2000 and 2001-2008) it is analysed how this relationship develops over time. Housing tenure and income do not seem to be pivotal for who moves, but increasingly important for where movers end up. Results display ethnic differences and how the changing housing market in Stockholm reproduces ethnic segregation. Two main conclusions from the thesis are that (i) the changing housing regime in Stockholm produces stronger economic sorting of movers – this has been affected by the geographically, socioeconomically and ethnically uneven gains from the housing market transformations experienced over the last three decades. (ii) The residential mobility patterns and the economic stratification of residential mobility opportunities that the reconfiguration of Stockholm’s housing market gives rise to increases the economic, political and social marginalization of neighbourhoods characterized by low income levels and high shares of foreign-born residents. Combating ethnic segregation is today even more closely related to the socioeconomic differences between the foreign-born and native-born parts of the population.

    Delarbeten
    1. Residential mobility and spatial sorting in Stockholm 1990-2014: The changing importance of housing tenure and income
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Residential mobility and spatial sorting in Stockholm 1990-2014: The changing importance of housing tenure and income
    2022 (Engelska)Ingår i: International journal of housing policy, ISSN 1949-1247, E-ISSN 1949-1255, Vol. 22, nr 2, s. 198-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    In this paper an analysis of residential mobility and sorting by income and housing tenure in Stockholm is carried out. The study contrasts two periods: one (1990-2001) characterised by recovery after the economic crisis in 1991-1992 and one (2002-2014) characterised by large changes to the housing stock composition. With the use of a longitudinal full population data set, it is shown that the socioeconomic composition of movers is relatively stable over time, while the economic sorting of movers increases. People with low income are increasingly likely to move into low-income neighbourhoods, whether they move into the rental or owner segments of the housing market. Those who own their housing unit and mid- to high-income earners increasingly avoid moving to low-income neighbourhoods. The paper concludes that the increasingly owner-dominated housing market in Stockholm contributes to stronger socio-spatial residential patterns through the economic sorting of movers across the whole income scale.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Taylor & Francis, 2022
    Nyckelord
    Residential mobility, housing tenure, spatial sorting, Stockholm
    Nationell ämneskategori
    Kulturgeografi
    Forskningsämne
    Kulturgeografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-363443 (URN)10.1080/19491247.2021.1893117 (DOI)000843059100003 ()
    Tillgänglig från: 2018-10-24 Skapad: 2018-10-24 Senast uppdaterad: 2022-10-10Bibliografiskt granskad
    2. Leaving poor neighbourhoods: the role of income and housing tenure
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Leaving poor neighbourhoods: the role of income and housing tenure
    2020 (Engelska)Ingår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 36, nr 7, s. 1122-1142Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
    Abstract [en]

    To date, few studies have adopted a particular focus on the role of housing tenure when analysing ethnic and socioeconomic differences in out-mobility from poor neighbourhoods. This study contributes to filling this gap. The paper uses a full population data set covering every individual residing in the capital region of Sweden during the period 2006-2008. The findings indicate that those with foreign background are dependent on housing wealth and higher income to be able to leave poor neighbourhoods when moving, while native Swedes seem to be less constrained by income. The results warrant efforts to broaden mix policy beyond the discussion on housing tenure if policy-makers want to counteract the ethnic and socioeconomic imbalances of residential mobility upholding segregation.

    Ort, förlag, år, upplaga, sidor
    Routledge, 2020
    Nyckelord
    selective mobility, poor neighbourhoods, segregation, housing tenure, Stockholm
    Nationell ämneskategori
    Kulturgeografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-364228 (URN)10.1080/02673037.2020.1748177 (DOI)000526318500001 ()
    Tillgänglig från: 2018-10-24 Skapad: 2018-10-24 Senast uppdaterad: 2023-07-18Bibliografiskt granskad
    3. Out-mobility from Stockholm’s foreign-born concentration neighbourhoods – a study of two cohorts
    Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Out-mobility from Stockholm’s foreign-born concentration neighbourhoods – a study of two cohorts
    (Engelska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study the central theme is how housing tenure affects moving from neighbourhoods with high concentrations of non-western foreign-born residents in Stockholm and, by comparing two cohorts (1993-2000 and 2001-2008), how this relationship between housing tenure, ethnic background and residential mobility develops over time. Attention is also given to the sorting of movers. The findings disclose that housing tenure’s effect on moving marginally varies between neighbourhood types, and earlier existing differences between housing tenures are reduced over time. Out-mobility destination data suggest that owning is important, and increasingly important, for moving towards areas with fewer non-western foreign-born residents. The findings show that housing tenure mix as a policy tool to counteract high mobility frequencies in distressed neighbourhoods is losing strength. Results indicate how the increasingly owner-dominated housing market in Stockholm reproduces ethnic segregation through stronger residential sorting by income and housing tenure. 

    Nationell ämneskategori
    Kulturgeografi
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:uu:diva-364255 (URN)
    Tillgänglig från: 2018-10-24 Skapad: 2018-10-24 Senast uppdaterad: 2018-10-26
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 58.
    Alm Fjellborg, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Leaving poor neighbourhoods: the role of income and housing tenure2020Ingår i: Housing Studies, ISSN 0267-3037, E-ISSN 1466-1810, Vol. 36, nr 7, s. 1122-1142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To date, few studies have adopted a particular focus on the role of housing tenure when analysing ethnic and socioeconomic differences in out-mobility from poor neighbourhoods. This study contributes to filling this gap. The paper uses a full population data set covering every individual residing in the capital region of Sweden during the period 2006-2008. The findings indicate that those with foreign background are dependent on housing wealth and higher income to be able to leave poor neighbourhoods when moving, while native Swedes seem to be less constrained by income. The results warrant efforts to broaden mix policy beyond the discussion on housing tenure if policy-makers want to counteract the ethnic and socioeconomic imbalances of residential mobility upholding segregation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Alm Fjellborg, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala University.
    Out-mobility from Stockholm’s foreign-born concentration neighbourhoods – a study of two cohortsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this study the central theme is how housing tenure affects moving from neighbourhoods with high concentrations of non-western foreign-born residents in Stockholm and, by comparing two cohorts (1993-2000 and 2001-2008), how this relationship between housing tenure, ethnic background and residential mobility develops over time. Attention is also given to the sorting of movers. The findings disclose that housing tenure’s effect on moving marginally varies between neighbourhood types, and earlier existing differences between housing tenures are reduced over time. Out-mobility destination data suggest that owning is important, and increasingly important, for moving towards areas with fewer non-western foreign-born residents. The findings show that housing tenure mix as a policy tool to counteract high mobility frequencies in distressed neighbourhoods is losing strength. Results indicate how the increasingly owner-dominated housing market in Stockholm reproduces ethnic segregation through stronger residential sorting by income and housing tenure. 

  • 60.
    Alm Fjellborg, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
    Out-mobility from Stockholm's immigrant-dense neighbourhoods: a study of two cohorts2021Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 103, nr 1, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The central themes of this study are how housing tenure affects moving away from neighbourhoods with differing degrees of immigrant concentration in Stockholm and, comparing two cohorts, how the relationship between housing tenure, ethnic background and residential mobility develops over time. The findings reveal that the effect of housing tenure on moving varies marginally between neighbourhood types, and differences between housing tenures are reduced over time. Residential mobility is increasingly associated with higher income levels and members of the non-western, foreign-born group are less likely to move when the housing market is increasingly owner dominated. These ethnic hierarchies also apply to residential sorting. The sorting of out-movers from neighbourhoods with high concentrations of immigrants is increasingly affected by income. However, the non-western, foreign-born group is also increasingly dependent on housing assets in order to leave immigrant-dense neighbourhoods, which is not the case for other groups. The results show a shift in the necessary resources for residential mobility trajectories for those at the bottom end of the ethnic hierarchy and indicate that the place-stratification framework needs to differentiate between different types of assets and population groups to enable a better understanding of residential sorting in a changing housing market.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 61.
    Alm Fjellborg, Andreas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Residential mobility and spatial sorting in Stockholm 1990-2014: The changing importance of housing tenure and income2022Ingår i: International journal of housing policy, ISSN 1949-1247, E-ISSN 1949-1255, Vol. 22, nr 2, s. 198-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper an analysis of residential mobility and sorting by income and housing tenure in Stockholm is carried out. The study contrasts two periods: one (1990-2001) characterised by recovery after the economic crisis in 1991-1992 and one (2002-2014) characterised by large changes to the housing stock composition. With the use of a longitudinal full population data set, it is shown that the socioeconomic composition of movers is relatively stable over time, while the economic sorting of movers increases. People with low income are increasingly likely to move into low-income neighbourhoods, whether they move into the rental or owner segments of the housing market. Those who own their housing unit and mid- to high-income earners increasingly avoid moving to low-income neighbourhoods. The paper concludes that the increasingly owner-dominated housing market in Stockholm contributes to stronger socio-spatial residential patterns through the economic sorting of movers across the whole income scale.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Almgren, Edvin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Värderingssystem inom fastighetsförvaltning: En kvalitativ studie över förvaltningen av specialenheter i Uppsala kommun2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker de motstridigheter och de enhälligheter som existerar mellan de två värderingssystemen som styr beslutsfattandet vid förvaltningen av fastigheter, det vill säga det ekonomiska och det sociala värderingssystemet. Detta studeras genom en undersökning av huruvida förvärvsarbetande inom kommunalt ägda bolag i Uppsala kommun kan vidta specifika åtgärder som skapar både ekonomiska och sociala värden vid förvaltningen av specialenheter. Specialenheter har valts som studieobjekt eftersom dessa typer av fastigheter ockuperas av samhällsnyttiga verksamheter. Specialenheter borde därmed förvaltas utifrån ett socialt värderingssystem och de exemplifierar sålunda den fastighetsförvaltning som antas utföras inom den offentliga sektorn som helhet. Uppsatsen genomfördes via en kvalitativ metodik. Detta innebar att författaren intervjuade förvärvsarbetande som har till uppgift att förvalta specialenheter. Författaren fann via de intervjuer som denne genomförde att ekonomiska och sociala värden ibland kan skapas enhälligt vid förvaltningen av specialenheter, medan det i andra fall inte är möjligt. Författarens slutsats utgörs av att den geografiska kontexten som specialenheterna befinner sig inom avgör huruvida ekonomiska och sociala värden kan skapas enhälligt eller inte via de förvaltningsåtgärder som vidtas på desamma. Således föreslår författaren att den offentliga sektorn bör fortsätta arbetet med att standardisera sociala värden så att en högre enhällighet mellan värderingssystemen kan uppnås. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 63.
    Almlöf, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Tillgänglighetens frihet: En studie av Vägverkets måltolkning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 64.
    Almquist, Isabelle
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Lindblom, Ellen
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Framtidens miljöhjältar: En undersökning av hur Skolverkets läroplan igenkänns i barns uttryck kring miljö- och hållbarhetsfrågor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna C-uppsats presenteras en kvalitativ fallstudie där barns sätt att uttrycka sig i miljöfrågor undersöks. Studien behandlar även barnens relation till naturen. För detta ändamål har fem barn ur en förskolegrupp intervjuats. Intervjuer har även gjorts med förskolepersonal i syfte att ge inblick i förskolans arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolverkets perspektiv på vad barn ska förstå inom miljöfrågor synliggörs genom analyser av målen i Skolverkets läroplan för förskolan. Resultatet visar att läroplanens mål delvis kan igenkännas i barnens sätt att uttrycka sig om miljö och natur. Genom studien åskådliggörs även utmaningar och möjligheter kopplade till implementeringen av läroplanens miljörelaterade mål. Tidsbrist och svårigheter i att tolka läroplanen identifieras som de främsta utmaningarna för förskolepersonalen. Ur ett ECESD-perspektiv finns dock goda möjligheter att uppnå läroplanens mål med till synes enkla medel. Vidare behandlar studien problematiken i att översätta barns uttryck till ett mått på deras förståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 65.
    Almquist, Kajsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Bostadsförsörjning för nyanlända: En komparativ fallstudie av landsbygdskommuner och storstadskommuner2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie kommer utvalda landsbygdskommuner och storstadskommuners bostadsförsörjning och boendelösningar för nyanlända att undersökas. Syftet är att jämföra landsbygdskommuners och storstadskommuners strategier för bostadsförsörjning för nyanlända och att undersöka vilka faktorer som påverkar försörjningstrategiernas utformning och förändring över tid, samt att undersöka vilka bostadslösningar som finns för nyanlända och vilka olika kriterier kommunerna använder och att ta reda på om kommunerna ser förbättringar i bostadsförsörjningen. Syftet uppnås genom intervjuer med kommunala tjänstepersoner på fyra kommuner spridda över landet. Resultatet visar att kommuntypernas bostadsförsörjningsstrategier och boendelösningar har likheter och olikheter. Båda kommuntyperna har utmaningar med integration och segregation och ser bosättningslagen som problematisk. I storstadskommunen har man använt sig av olika typer av boendelösningar med tillfälliga kontrakt medan man i landsbygdskommunerna alltid haft ett stort bostadsbestånd och använt sig utav permanenta kontrakt. Den största utmaningen för landsbygdskommunerna är de begränsade arbetsmarknaderna och problem med aktiv medverkan, medan det för storstadskommunen är att hitta bostadslösningar som fungerar över tid och att det kommer ett ojämnt flöde av nyanlända till kommunen vilket skapar svårigheter i planeringen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 66.
    Almstedt, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    En plats i planeringen: En studie av områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet : [a study of areas of national importance for outdoor recreation]1998Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The subject of this study is physical planning for outdoor recreation - and the way outdoor recreation interplays and competes with other businesses. This thesis is a case-study of four areas of national importance in Sweden: Ljusnan, Indalsälven, Vindelälven och Kalixälven.

    The first aim of the study is to analyse the way the demand for outdoor recreation regarding the use of land and water is considered in physical planning as expressed in local planning documents. The study shows that outdoor recreation seen as a non-commercial activity is inferior in competing with other economic activities. It is in terms of tourism that outdoor recreation is given status on the local level.

    The second aim of the study, is to critically examine the criterions for classification of areas of national importance for outdoor recreation and to analyse the way these areas are used. This study shows that visitors to these areas do not visit them primarily because they were designated as areas of national importance for outdoorrecreation. In most cases the visitors had other objectives, for instance they were travelling through the area or they were visiting relatives or friends. The thesis therefore concludes that the use of recreational areas derives from random tourism.

    Distance and attractiveness of the area have been given as important criterions in the classification of an area as being of national importance for outdoor recreation. To evaluate the impact of distance and attractiveness on recreational travel, a log-linear analysis has been conducted. The results shows that both distance and attractiveness have a statistically measurable effect and therefore are able to explain part of the variations in visitor frequency.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 67.
    Alriksson, Anton
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Platsens förfall: En studie om platsidentitet i ett gruvsamhälle i förändring2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I norra Sverige ligger Malmberget, ett gruvsamhälle grundat i slutet av 1800-talet. Staden har växt upp runt gruvan,vilken även har fött staden. Sedan 1960-talet har dock gruvbrytningen tagit staden i anspråk, då malmådern som saktamen säkert förs till ytan, sträcker sig in under samhället. Brytningen har gjort stora delar av staden obeboelig på grundav rasrisk och under 2000-talet togs beslutet att helt och hållet avveckla samhället. Den här studien undersöker hurförlusten av platsen påverkar malmbergsbons platsidentitet, samt hur platsidentiteten påverkar inställningen till gruvansexpansion på bekostnad av samhället. Genom kvalitativa intervjuer med invånare på orten studeras platsidentiteten iMalmberget. Intervjuerna analyseras med hjälp av Glynis Breakwells identitetsprocess teori samt Ben Marsh teori omplatsidentitet. Studien visar att platsidentiteten påverkas av de förändringar som sker på grund av gruvans verksamhet,samtidigt som platsidentiteten i gruvsamhället möjliggör förändringen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Alriksson, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Idrott som platsmarknadsföring: En studie av idrottens roll i Växjö kommuns marknadsföringsarbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 69.
    Al-Sálehi, Robin Rushdi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. 199401246138.
    Att skapa social hållbarhet: Fastighetsägaren Hemsös möjligheter och restriktioner för att skapa ett mer levande och självförsörjande stadsrum2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att skapa hållbara städer är ett av de viktigaste målen idag för att tackla problem som rör ekologiska, ekonomiska och sociala frågor i vår värld. Syftet med denna uppsats är att visa hur ägare av det fysiska rummet i städer, nämligen fastighetsägare, har möjligheter men också restriktioner för att påverka. Genom att lösa sociala problem i städer, med cirkulärt ekonomiska verksamheter i fastigheterna, kan vi komma närmare att uppnå Jane Jacobs bild av en levande och demokratisk stad där människor själva bidrar till en hållbar stadsutveckling. För att kunna förstå fastighetsägarnas möjligheter och restriktioner, i detta fall Hemsö fastighets AB, har intervjuer genomförts med Vd:n som fastställer riktlinjerna i företaget, men även andra medarbetare, för att få en bild av deras handlingsutrymme. Dessa möjligheter och restriktioner diskuteras sedan utifrån Jacobs teorier för en stadsutveckling som i denna uppsats anses vara ett socialt hållbar sätt och exemplifieras med cirkulärt ekonomiska verksamheter för att visa hur detta även leder till en hållbar stadsutveckling. Resultatet visade att restriktionerna är detaljplaner, hyresavtal, bygglov och företagets lönsamhetskrav. Den visade också på många möjligheter och en vilja att vara hållbara. Problemet som visat sig är bristen på kunskapen om hur det kan ske.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 70.
    Alvaeus, Joel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    En lokalt förankrad och samverkande naturvård?: Om offentliga och lokala aktörers drivkrafter och deltagande inom LONA-projekt2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka projekt inom det statliga bidragsprogrammet för landskapsvårdsåtgärder, lokala naturvårdssatsningen (LONA), genom en studie angående hur de två öländska landsbygdskommunerna Mörbylånga och Borgholm arbetar med LONA och vilken påverkan programmet har. Ytterligare, är ett centralt statligt mål med LONA att förankra naturvården i det lokala. Därför undersöks LONA utifrån tre frågeställningar: vilken påverkan LONA har på den kommunala naturvården, vilka drivkrafter för lokal och offentlig samförvaltning som finns och huruvida projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala. Studien grundas i en innehållsanalys av samtliga öländska LONA-projekt, samt intervjuer med offentliga och lokala aktörer. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån teoretiska ramverk om drivkrafter för samförvaltning samt lokalt deltagande, samt den tidigare forskningen som genomförts på LONA. 

    Studien visar att LONA haft en positiv effekt på den öländska naturvården. Det har möjliggjort för kommunerna, vilka båda påverkas av resursbrister, och lokala aktörer att genomföra och finansiera projekt. Motiverande faktorer för samverkan som diskuteras är ledarskapets utformning, betydelsefulla incitament såsom att ideell arbetstid kan räknas som medfinansiering, och ömsesidigt beroenden såsom nyttjanderätt och kunskapsutbyte. Slutligen, konstaterats att en majoritet av de öländska projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala med en varierande representation av lokala aktörer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 71.
    Amauta, Gisslandi
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Rörelsemönster i det offentliga rummet: En jämförelse av kvinnor och mäns rörelsemönster i Luthagen, Uppsala2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet kan definieras av tillgänglighet, användbarhet, dit offentliga kontakter äger rum och transport utförs. Teorin menar dock att det offentliga rummet inte används enhetligt av samtliga individer. Därför är studiens syfte att undersöka kvinnor och mäns rörelsemönster samt att undersöka på vilket sätt utvalda faktorer influerar respondenternas rörelsemönster i bostadsområdet Luthagen i Uppsala. Studien utgjordes av fyra respondenter, två kvinnor och två män där semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts. Ytterligare metod som använts var en dagboksmetod där information framställdes från kartdagböcker för att lokalisera precisa rörelsemönster. Det teoretiska ramverk som användes var till största delen kvalitativ men omfattades även av kvantitativ ansats. Studien tyder på att rörelsemönstret ter sig likvärdigt mellan kvinnor och män i Luthagen Uppsala. Däremot utförs transporten varierat beroende av tid och rum. Studien tyder på att trygghet, risker, rädsla och frihet var faktorer som influerade upplevelsen och rörelsemönstret i stadsdelen. Viss könsspecifika skillnader kunde identifieras annars förekom individuella likheter och skillnader. Således förefall likheter och skillnader verka i relation med tid och rum. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 72.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Achieving lively, creative and successful university environments2020Ingår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 6, nr 3, s. 179-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With the advent of the knowledge era, academia has begun to play new roles in society. As a result, requirements for the design of universities may also change. Milieus of lively and flourishing urban life that foster encounters and unforeseen collaborations within academia – as well as between academia and society at large – have been called for. In this research, a GIS analysis of Swedish register data shows that such mixed environments are limited to the university facilities situated within city centres. However, both new and abandoned locations are more mixed than average. Based on a literature review, we argue that university planners need a clear priority ranking of their objectives, as different objectives may call for different kinds of design. Moreover, the review reveals that other environmental qualities have also been ascribed importance to success. In general, the existing literature provides limited guidance to designers, due to a lack of consensus and because the actual effects of specific measures are less researched than stated perceptions. Thus, so far, the contemporary direction in university design has limited expressions in Sweden, has unclear – and potentially conflicting – objectives and is based on insufficient empirical knowledge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 73.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Do Rural Districts Die When Their Schools Close?: Evidence from Sweden around 2000.2012Ingår i: Educational Planning, ISSN 0315-9388, Vol. 20, nr 3, s. 47-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    At the beginning of the twenty-first century, the continued existence of many rural schools is being threatened. It has often been suggested that the closure of a rural school renders the area it serves less attractive, and can prejudice in-migration and encourage out-migration as the school is often expected to have more functions than the mere provision of basic education. In this paper, using, geographically detailed population data, no significant such effects on migration patterns can be demonstrated, either in the immediate surroundings of the school or in its wider catchment area. These results remain even if the migrants being considered are limited to families with children (a group expected to be particularly affected by school closures).

  • 74.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Folk och bostäder på landsbygden. En studie i 13 församlingar i Uppland1997Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Food deserts in Sweden?: Access to food retail in 1998 and 20082017Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 99, nr 1, s. 94-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using an approach that is as unprejudiced as possible, this study sets out to examine people's access to food shops in Sweden. The focus is particularly on disadvantaged groups in the population, since it has been suggested that their increased frequency of welfare diseases (e.g. obesity or diabetes) may be explained by deficient access to healthy foods. It is established that disadvantaged groups generally have shorter distances to food shops than the general population. Disadvantaged groups are also not hit harder than others by changes in accessibility. Nonetheless, it is possible to identify a number of geographical concentrations of disadvantaged people with longer than average distances to the nearest food shop. Besides that, access to car(s) appears to be higher in the types of areas where the distance to food shops tends to be longer.

  • 76.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Hur bra fungerar SAMS-områdena i studier av grannskapseffekter?: En studie av SAMS-områdenas homogenitet2012Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 19, nr 2, s. 93-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    År 1994 lanserades SAMS-indelningen som alltsedan dess har använts i svenska studier av grannskapseffekter. Här visas att dessa områden inte är så homogena som det ibland förutsätts eller som de skulle kunna vara och att indelningen ser olika ut i olika kommuner. Förklaringar till den bristande homogeniteten söks i städers morfologi och indelningens tillkomsthistoria. 

  • 77.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Kontraurbanisering i Sverige?1997Ingår i: Lokal utveckling för regional omvandling, 1997, s. 13-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Periferins befolkningsutveckling i början av 2000-talet2020Ingår i: Periferi som process / [ed] Susanne Stenbacka & Susanna Heldt Cassel, SSAG , 2020, s. 149-177Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Rapid regional enlargement in Sweden: A phenomenon missing an explanation2009Ingår i: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, ISSN 0435-3684, E-ISSN 1468-0467, Vol. 91, nr 3, s. 275-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 80.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Rural Population Growth in Sweden in the 1990s – Unexpected Reality or Spatial-Statistical Chimera2006Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 12, nr 3, s. 171-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 81.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Samtida bosättning på svensk landsbygd2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study has two main aims. First, to describe population change and the growth of housingstock in the Swedish countryside. Secondly, to find possible explanations for these changes. The countryside is understood as the livingmilieu outside the builtup cities and localities (urban places).

    In line with the first aim, data on the population within and outside Swedish localities 1970-1 995, and individual data on the dwellings outside localities in East Central Sweden, are analysed. In line with the second aim the data on dwellings are supplemented by socioeconomic and demographic data on their residents.

    The study shows that the population outside built-up localities has been growing, particularly in the areas surrounding bigger cities. This is primarily due to an influx of families with children. Although many of them have converted existing second-homes into permanent dwellings, the dwelling-stock is growing even faster than the population. That is primarily due to young people leaving home.

    A British-inspired possible explanation based on the attractive force of the middle-class image of the rural idyll is rejected on empirical grounds. The same goes for an explanation in terms of low-budget detached housing. Explanations emphasising the reduced geographical restrictions on rural living (e. g. improved commuting possibilities) seem to fit the empirical data better. That does also implies that the attractions of the countryside as a living milieu should be sought for further back in history than in recent time. Sweden is a recently urbanised country where many people still have personal ties to a farmstead or village. It has also been argued that the national culture, for a number of reasons, is oriented towards nature and the rural.

  • 82.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Searching for new ways to achieve mixed neighbourhoods2022Ingår i: Cities, ISSN 0264-2751, E-ISSN 1873-6084, Vol. 121, artikel-id 103496Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the relationship between housing mix and population mix, which is often assumed to exist in social mix policies. As urban form has been suggested as an alternative factor related to population mix, this feature is also considered. In Sweden, one of the main ways to achieve population mix is through housing mix by the densification of already established neighbourhoods. Thus, a salt-and-pepper-like housing mix policy has emerged, which has been adopted to various extents by the (in this respect, rather autonomous) municipalities. Accordingly, in the present study, the grades of mixes are calculated at a detailed geographical level using an entropy index, and then aggregated to the 124 urban (≥10,000 inhabitants) localities in Sweden. However, correlations between the urban localities' grades of housing/tenure mixes and population mixes cannot be found. Yet, significant correlations can be established between urban form and urban localities' various population mixes. Therefore, it is argued that urban form deserves more attention in future studies of population mix. Future research on both population mix and its extension, mix policies, may benefit from more consideration of urban contexts.

  • 83.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Socialbidragstagares flytt mellan storstad och avfolkningsbygd: Social dumpning eller problemanhoppning i förorten?2021Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 1, s. 29-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patterns of internal migration in Sweden among people on social benefits have been much debated in newspapers and in other general debates around the year 2020, but the knowledge base in this field is limited. Based on register data, this study concludes that people supported by social benefits are more prone to move, although their deviation from the general pattern is decreasing; that the net redistribution brings social beneficiaries from municipalities with decreasing populations to the big cities rather than the other way around, and certainly so among people of foreign background; that long-term social beneficiaries who move in the other direction have an increased likelihood to move on; and that the net pattern remains also when the effects of other attributes on migration are controlled for in a regression model. Thus, the migration pat-terns among long-term social beneficiaries hint mainly at a “social import” to the big cities from municipalities with decreasing populations, rather than the opposite.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Sveriges måttfulla urbanisering2017Ingår i: Stad och land / [ed] Kurt Almqvist, Stockholm: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stifteklse för allmännyttiga ändamål , 2017, s. 39-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 85.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    The geographical redistribution of retail outlets in Sweden 1998–20082016Ingår i: International Review of Retail Distribution & Consumer Research, ISSN 0959-3969, E-ISSN 1466-4402, Vol. 26, nr 3, s. 242-259Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Detailed descriptive data are used to analyse the geographical redistribution of different kinds of retail. It is shown that in 2008, town centres generally still had a strong position as retail centres, although many small towns (including their centres) had been depleted of their retailers during the previous 10 years. Locations in built-up areas, outside of retail agglomerations, seem to be most affected by ‘shop death’. A diffuse tendency to dispersion, countering the general trend towards concentration, can be observed in rural areas. Shops specialised in durable goods are leaving town centres everywhere, no matter whether large out-of-town developments are established or not. There are also indications that the customer base necessary for a shop to make a profit has increased. These findings fit well with established explanations and underpin the insight that the growth of out-of-town developments is a symptom of restructuring forces, rather than a cause of restructuring.

  • 86.
    Amcoff, Jan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    The importance of geographical data compilation units in monitoring metropolitan versus nonmetropolitan or urban versus rural population change2006Ingår i: Urban geography, ISSN 0272-3638, E-ISSN 1938-2847, Vol. 27, nr 8, s. 757-767Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 87.
    Amcoff, Jan & Stenbacka, S.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Den nya landsbygden — 2000-talets boendemiljö?1997Ingår i: Att bygga om Sverige, 1997, s. 148-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 88.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Forsberg, Gunnel
    Stenbacka, Susanne
    Halvtidsutvärdering för Mål 5b-programmet i Västerbotten/Gävle/Dala1997Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Forsberg, Gunnel
    Stenbacka, Susanne
    Inflyttning och nybyggnation i Mälardalens landsbygd1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 90.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Mohall, Marcus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Waxell, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Östh, John
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Detaljhandelns förändrade geografi2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Möller, Peter
    Högskolan Dalarna.
    Westholm, Erik
    SLU.
    The (un)importance of the closure of village shops to rural migration patterns2011Ingår i: International Review of Retail Distribution & Consumer Research, ISSN 0959-3969, E-ISSN 1466-4402, Vol. 21, nr 2, s. 129-143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 92.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Niedomysl, Thomas
    Kulturgeografiska inst, Lunds universitet.
    Back to the city: internal return migration to metropolitan regions in Sweden2013Ingår i: Environment and planning A, ISSN 0308-518X, E-ISSN 1472-3409, Vol. 45, nr 10, s. 2477-2494Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Longitudinal microdata on the Swedish population, 1990-2006, are used to examine the numbers and characteristics of internal return migrants, emphasizing Sweden's three largest cities. Our study indicates that metropolitan regions are gaining population from net return migration, which thus carries people in the same direction as does most internal migration. Evidence also indicates that returnees to metropolitan regions are more likely to stay permanently than are migrants returning elsewhere. Furthermore, return migrants to metropolitan regions are distinguished from other return migrants in ways that emphasize the advantages of these regions, higher incomes and levels of education being among the pronounced attributes. However, metro-bound returnees do not have as many children as do other return migrants.

  • 93.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Niedomysl, Thomas
    Lund Univ, Dept Human & Econ Geog, Lund, Sweden.;Lund Univ, CIRCLE, Lund, Sweden..
    Is the Tied Returnee Male or Female?: The Trailing Spouse Thesis Reconsidered2015Ingår i: Population, Space and Place, ISSN 1544-8444, E-ISSN 1544-8452, Vol. 21, nr 8, s. 872-881Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A common finding of 30-40 years of family migration studies worldwide is that such migration primarily benefits the careers of men in couples but generally damages the women's careers. Findings have recently become more nuanced as the research focus has broadened, hinting that families returning to one spouse's region of previous residence might deviate from this general observation of men as gainers. The present research demonstrates that when families migrate to regions where one spouse has previously lived, it is the female spouse who tends to return, the male spouse (and children, if any) accompanying her as a trailing spouse. This result also holds when restricting attention to those few families in which the female spouse experiences the greatest income increase by moving. There is no evidence of a tradeoff between returning to a region of previous residence and career development. The findings suggest that women compensate for the slighter economic gains with greater non-monetary gains.

  • 94.
    Amcoff, Jan
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Westholm, Erik
    Understanding rural change—demography as a key to the future2007Ingår i: Futures: The journal of policy, planning and futures studies, ISSN 0016-3287, E-ISSN 1873-6378, Vol. 39, nr 4, s. 363-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 95.
    Ander, Love
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Den svenska dagligvarutillgängligheten: Skillnader i den svenska befolkningens avstånd till dagligvaruhandeln2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 96.
    Anderson, Malva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Platsmarknadsföring och den attraktiva platsen: En kritisk diskursanalys av Uppsala kommuns skildringar av Södra staden2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien ämnar undersöka hur Uppsala kommun i plandokument skildrar människor som ska bo och verka i Södra staden i Uppsala. Kommunens beskrivningar liknas i studien vid platsmarknadsföring. För att besvara syftet utförs en kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell på fyra plandokument från Uppsala kommun som på något sätt kan relateras till utvecklingen av Södra staden. Citat plockas ut från plandokumenten och analyseras utifrån de tre nivåerna text, diskursiv praktik och social praktik som den tredimensionella modellen bygger på. Tidigare forskning om definitionen av platsmarknadsföring, dess framväxt och kritik mot platsmarknadsföring jämförs sedan med diskursanalysen för att undersöka hur platsmarknadsföringsdiskurser återkommer i plandokumenten. Kritiken mot platsmarknadsföring handlar till stor del om att platsmarkandsföring gynnar specifika målgrupper, ofta människor från högre klasser och företagseliter och vad det sedan kan bidra till.  Studien visar att kommunens diskurser framhäver kreativa, idérika och innovativa människor och företag som bidrar till platsens konkurrenskraft i Sverige och internationellt. Aktiviteter som bidrar till Södra stadens attraktivitet genom dessa egenskaper framställs genom plandokumenten som önskvärda. Analysen visar således att plandokumenten bidrar till att reproducera platsmarknadsföringsdiskurser och att det platsmarknadsföring har blivit kritiserad för även återfinns i kommunens diskurser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Andersson, Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Samisk identitet och dess koppling till plats: En kvalitativ studie om platsens betydelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samer har en lång historisk koppling till sina områden, men har marginaliserats av svenskar genom historien. Vidare har det samiska samhället fått utstå många utmaningar, som urbanisering och motsättningar inom det samiska samhället. Med bakgrund av dessa olika aspekter, undersöker denna studie samisk identitet och vilken betydelse platsen har för samisk identitet. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med sex informanter som kommer från olika geografiska områden och har olika näringar som bakgrund.  

    Resultatet visade ett antal gemensamma komponenter som informanterna såg som viktiga för deras respektive samiska identitet. För de intervjuade personerna visade sig också platsen utgöra en viktig del, då den knyter ihop det kulturella på många sätt och utgör betydelse både individuellt och kollektivt. Platserna sammanlänkar släkt och förfäder genom att också utföra samma aktiviteter på samma marker. Informanterna kände även identitet till platserna på personligt plan, då de var förknippade med barndom och trygghet.

     

     

  • 98.
    Andersson, Diana
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Lejonet, Örnen och Straffet: Propaganda och nationsbildning under det Trettioåriga kriget2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 99.
    Andersson, Elin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Likvärdighet i grundskolan: En kvantitativ studie om Uppsala grundskolors sammansättning och slutbetyg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever. Under 2000-talet har stora skillnader vuxit fram mellan grundskolorna i Sverige. Enligt forskningen har grundskolornas elevsammansättningar har blivit allt mer homogena efter elevernas bakgrunder. Forskarna pekar på att boendesegregationen och skolvalet har orsakat skolsegregationen. Att en elevs bakgrund har allt för stor effekt vilket skolresultat en elev når. De menar att den svenska likvärdiga utbildningen i grundskolan har blivit urholkad. Skolsegregation har en tendens att visa sig starkare på skolor än i bostadsområden. Det är även skolan som lägger grunden för elevens framtidsmöjligheter. I denna studie analyseras elevernas betyg, grannskapsområde och skolornas sammansättningar för att se hur likvärdiga Uppsalas grundskolor är år 2016. Studiens resultat pekar på att elevernas skolresultat kan påverkas av deras bakgrund. Att likvärdigheten i Uppsalas grundskolor inte har lyckats, trots kommunens extra resurser till skolorna som anses vara utsatta. För elevernas del har det en avgörande roll vilken utbildningsnivå individerna i deras omgivning har för om de kommer lyckas prestera bra i grundskolan eller inte. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 100.
    Andersson, Ellen
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Att känna sig hemma: - Platser och identitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syfte är att försöka förstå universitetsstudenters rörelsemönster och val av bostadsort genom att undersöka förhållandet mellan relationen till hemstaden respektive studieorten utifrån teorier om mobilitet och platsanknytning.Metoden som använts är utförande av fyra semistrukturerade intervjuer med universitetsstuderande vid Uppsala universitet. De intervjuade har olika bakgrund men har gemensamt att de alla är inflyttade till Uppsala på grund av studier.Resultatet av undersökningen visar att mina informanters tidigare mobilitet och val av bostadsorter kan ses som ett sätt att uttrycka en viss identitet. De har använt olika strategier för att nå de tankar och mål som finns kring framtiden och karriären. Att vara, eller att inte vara mobil i nutid kan kopplas till hur de olika informanternas rörlighet har sett ut tidigare i livet. De sociala relationer som finns på en plats betyder mycket men i den fas i livet som informanterna befinner/befunnit sig i så verkar viljan att se något nytt ha varit stark.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 51 - 100 av 2428
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf