uu.seUppsala universitets publikasjoner
Endre søk
Begrens søket
126127128129130131132 6401 - 6450 of 6665
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 6401.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Höstfält, Gabriella
    Stockholms universitet.
    Silent and explicit borrowing of international policy discourses. The case of the Swedish teacher education reforms of 2001 and 20112014Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 5, nr 4, s. 445-460Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article presents different models of comparative education by discussing the government committee reports (SOU) which prepared the Swedish teacher education reforms of 2001 and 2011. These serve as examples for different kinds of policy borrowing from an international Bologna process discourse in national government document. The article facilitates Waldow (2009) term of “silent borrowing”. The reform of 2001 shows distinct references to international discourses without making this explicit. The reform of 2011 is then an example for explicit borrowing. The related government committee report refers very obvious to the Bologna process. However, this is seen as strategy in order to mark its distinction to its predecessor reform. Our cases are assumed to show how socio-historical and political contexts condition national discourses’ resources of legitimation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6402.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Maija, Salokangas
    Trinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept2015Inngår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 2, artikkel-id 28841Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in education policy and practice. The etymology of the concept derives from the Greek autonomos ‘having its own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, the debates around the concept circulate around individuals’ or groups’ ability and capacity to self-rule, and the governance and/or constraints, which limit such a capacity. However, autonomy has also been widely contested in philosophy, and as suggested by Rawls (1980), for example, the concept has been defined in a variety of ways. In educational research too, the concept has been debated from varying viewpoints, as, for example, scholars engaged in education history (Smaller, 2015), education sociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legal issues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little, 1995) have all problematised and defined its meaning in relation to education.

    When applied to educational practice, this nuanced and complex concept may indeed mean a variety of things. Take school-level autonomy as an example. Schools are complicated social systems in which multiple actors operate in different roles, and in which one's scope of action may affect the decision-making capacity of that of others. The question of who in a school community may possess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or the learners) has fundamental implications for the ways in which the school operates. Also, the matters over which the members of the school community enjoy autonomy have important implications for what school autonomy means in practice. If we consider teacher autonomy more closely, it becomes apparent that teacher autonomy is often understood in terms of a dichotomous pairing of constraint vs. freedom (Wermke & Höstfält, 2014). It could be argued that teacher autonomy is always about constraint, and drawing from Gewirtz's and Cribb's (2009) work, we suggest focussing on the ways in which autonomy is constrained, as well as the matters over which autonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacher autonomy should be distinguished from other forms of autonomy, for example, school or local autonomy. Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, as witnessed, for example, in relation to the Friskola movement in Sweden or Academies movement in England, does not automatically grant to teachers an increased scope of action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas & Chapman, 2014; Wermke & Höstfält, 2014).

    Moreover, the teacher autonomy debate has been influenced by and reflects wider global education trends and international comparisons. Indeed, autonomy has been a central concept in education policy in Nordic countries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell, 2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, for example, in relation to ‘PISA envy’, and the ways in which Finland's consistent success in PISA has been explained, at least partly, through its highly educated and autonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenlås, 2011). However, as the contributions in this issue highlight, international comparisons concerning teacher autonomy must remain sensitive to the national and local contexts in which teachers operate, and consider what autonomy actually means for teachers in those settings (Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).

    It is these complexities, inherent in the concept of autonomy, as well as its practical applications, that this edited collection was set to discuss and offer contributions to varied discourses concerning this important, widely debated, and contested concept. The special issue is divided into two sections. The first section presents three invited essays that offer theoretical perspectives on autonomy. The first two, by Gerald Dworkin and Evert Vedung, respectively, are not educational per se, but offer important conceptual contributions to the discussion. The third essay by Magnus Frostenson discusses the multidimensionality of the concept with a focus on education and teaching. The second section comprises empirical studies that discuss the concept of autonomy in different national and local contexts. The articles report on research conducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & Sølvi Mausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden (Sara Maria Sjödin, Andreas Bergh, Ulf Lundström) and England (Ruth McGinity).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6403.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Pettersson, Daniel
    Högskolan i Gävle.
    Forsberg, Eva
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Approaching the space issue in Nordic curriculum theory: national reflections of globalisation in social studies/citizenship textbook pictures in Sweden, England and Germany2015Inngår i: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 1, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on globalisation in Nordic curriculum theory by investigating the issue of space. It puts forward an increased interest in the practical levels of schooling and argues that globalisation should be investigated not only as a policy phenomenon but also as instructional matter in different contexts. It presents two perspectives of space, a container and a relational perspective. A distinction between the two perspectives contributes to an understanding of how the world is constructed at different levels of curriculum. The article tests its argument with an explorative social studies and citizenship textbook study in the national contexts of Sweden, England and Germany. It can be shown that all cases differ in their portrayals of globalisation and in the constructions of space-related issues.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6404.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Rick, Sigrid Olason
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Salokangas, Maija
    Univ Dublin, Sch Educ, Trinity Coll, Dublin, Ireland.
    Decision-making and control: perceived autonomy of teachers in Germany and Sweden2019Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 51, nr 3, s. 306-325Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teacher autonomy has become an increasingly popular research topic over the past decade, reflecting wider national and global education trends. In this light, this article investigates and compares the perceptions of German and Swedish teachers concerning their professional autonomy. We analyse teachers' perceptions using a grid, and view teacher autonomy as a multidimensional phenomenon taking place in different domains (educational, social, developmental and administrative) and at different levels (classroom, school, profession). The findings show that the teachers interviewed in Germany and Sweden value autonomy in various domains and dimensions differently, even if there also are many similarities. In instruction, that is, the educational autonomy domain, they perceive themselves to be very autonomous, in particular in relation to choices of content and method. Autonomous work in the classroom arena is also seen as the very core of the teaching profession. Overall, German teachers perceive themselves to be significantly involved in more areas of their work, and they refer much more to decisions which are to be made, whereas their Swedish colleagues are more concerned about control. Finally, we discuss the findings in relation to different nation-specific forms of extended or restricted autonomy teacher autonomy.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6405.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Salokangas, MaijaTrinity College Dublin, Ireland.
    Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept: Special Issue of Nordic Journal on Studies on Educational Policy, NordSTEP2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Autonomy is a widely used concept in educationpolicy and practice. The etymology of the con-cept derives from the Greekautonomos‘havingits own laws’ (Oxford Dictionaries, 2015). As such, thedebates around the concept circulate around individuals’or groups’ ability and capacity to self-rule, and the gov-ernance and/or constraints, which limit such a capacity.However, autonomy has also been widely contestedin philosophy, and as suggested by Rawls (1980), forexample, the concept has been defined in a variety ofways. In educational research too, the concept has beendebated from varying viewpoints, as, for example, scholarsengaged in education history (Smaller, 2015), educationsociology and policy (Ball, 2006; Apple, 2002), legalissues (Berka, 2000) and pedagogy (Reinders, 2010; Little,1995) have all problematised and defined its meaning inrelation to education.When applied to educational practice, this nuanced andcomplex concept may indeed mean a variety of things.Take school-level autonomy as an example. Schools arecomplicated social systems in which multiple actorsoperate in different roles, and in which one’s scope ofaction may affect the decision-making capacity of that ofothers. The question of who in a school community maypossess autonomy (e.g. the teachers, the principals, or thelearners) has fundamental implications for the ways inwhich the school operates. Also, the matters over whichthe members of the school community enjoy autonomyhave important implications for what school autonomymeans in practice. If we consider teacher autonomy moreclosely, it becomes apparent that teacher autonomy isoften understood in terms of a dichotomous pairing ofconstraint vs. freedom (Wermke & Ho ̈stfa ̈lt, 2014). Itcould be argued that teacher autonomy isalwaysaboutconstraint, and drawing from Gewirtz’s and Cribb’s (2009)work, we suggest focussing on the ways in which auto-nomy is constrained, as well as the matters over whichautonomy is enjoyed and by whom. Therefore, teacherautonomy should be distinguished from other formsof autonomy, for example, school or local autonomy.Indeed, increased school autonomy, or local autonomy, aswitnessed, for example, in relation to theFriskolamove-ment in Sweden orAcademiesmovement in England, doesnot automatically grant to teachers an increased scopeof action (Kauko & Salokangas, 2015; Salokangas &Chapman, 2014; Wermke & Ho ̈stfa ̈lt, 2014).Moreover, the teacher autonomy debate has beeninfluenced by and reflects wider global education trendsand international comparisons. Indeed, autonomy hasbeen a central concept in education policy in Nordiccountries (Frostenson, 2012) as well as elsewhere (Caldwell,2008; Glatter, 2012). Recently, this could be seen, forexample, in relation to ‘PISA envy’, and the ways inwhich Finland’s consistent success in PISA has beenexplained, at least partly, through its highly educated andautonomous teaching workforce (Lopez, 2012; Stenla ̊s,2011). However, as the contributions in this issue high-light, international comparisons concerning teacher auto-nomy must remain sensitive to the national and localcontexts in which teachers operate, and consider whatautonomy actually means for teachers in those settings(Salokangas & Kauko, in press; Wermke, 2013).It is these complexities, inherent in the concept ofautonomy, as well as its practical applications, that thisedited collection was set to discuss and offer contribu-tions to varied discourses concerning this important,widely debated, and contested concept. The special issueis divided into two sections. The first section presentsthree invited essays that offer theoretical perspectives onautonomy. The first two, by Gerald Dworkin and EvertVedung, respectively, are not educationalper se, but offerimportant conceptual contributions to the discussion.The third essay by Magnus Frostenson discusses the multi-dimensionality of the concept with a focus on educationand teaching. The second section comprises empiricalstudies that discuss the concept of autonomy in differentnational and local contexts. The articles report on researchconducted in Norway (Christina Elde Mølstadt & SølviMausethagen), Germany (Martin Heinrich), Sweden(Sara Maria Sjo ̈din, Andreas Bergh, Ulf Lundstro ̈m)and England (Ruth McGinity).

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6406.
    Wermke, Wieland
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Wettergren, Sanna
    Stockholm stad.
    En profession utan funktion eller en profession i mellanrummet mellan skola och akademi?: En studie om forskarutbildade lärares syn på sin utbildning och vad som hände därefter2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    En profession utan fuktion
  • 6407.
    Werner, Sofie
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Uppfostringslitteratur ur ett genusperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    By studying parenting literature from the late 1800s to the mid 1900s I try to answer the question; did boys and girls upbringing differ? What rules did the different sexes have to live by according to the literature? And did they change over the time period of my investigation?

    The authors seems to follow the notion that boys and girl holds biological differences which can both help and hinder them to reach their ideals. The ideal woman was under my search period a hardworking, gentle, kind-hearted devoted mother and wife who placed family above all else. Her biological weakness was her sensitivity, which made her an easy target for temptations; by teaching her how to avoid enticement she would become an ideal woman. Because of her weakness a woman was unreliable and therefore had no place in a mans world. The ideal man was strong, independent, noble, and stable. His weakness was his lust for violence that needed to be controlled, not muffled because it could be of use in some situations.

    Even though big society changes occurred under the time period of my search, the advice for girls and boys upbringing methods barely modified. The religions influence decreased in the 1900s also the encouraging of flogging as a method for punishment. There were debates in the literature about whether or not to embrace the new world but the actual changes in nurture before the 1950s were minimal in both girls and boys education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6408.
    Wernersson, Linda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    ”With great power comes great responsibility”: En studie om förhållningssättet mellan de olika yrkeskategorierna i förskolan.2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6409.
    Wesnes, Kristin
    et al.
    Univ Bergen, Dept Clin Med, Bergen, Norway; Haukeland Hosp, Norwegian Multiple Sclerosis Competence Ctr, Dept Neurol, Bergen, Norway.
    Myhr, Kjell-Morten
    Univ Bergen, Dept Clin Med, Bergen, Norway; Haukeland Hosp, Dept Neurol, Norwegian Multiple Sclerosis Registry & Biobank, Bergen, Norway.
    Riise, Trond
    Haukeland Hosp, Norwegian Multiple Sclerosis Competence Ctr, Dept Neurol, Bergen, Norway; Univ Bergen, Dept Global Publ Hlth & Primary Care, Bergen, Norway.
    Cortese, Marianna
    Univ Bergen, Dept Clin Med, Bergen, Norway; Haukeland Hosp, Norwegian Multiple Sclerosis Competence Ctr, Dept Neurol, Bergen, Norway.
    Pugliatti, Maura
    Univ Bergen, Dept Global Publ Hlth & Primary Care, Bergen, Norway; Univ Ferrara, Dept Biomed & Specialty Surg Sci, Sect Clin Neurol, Ferrara, Italy.
    Boström, Inger
    Univ Linköping, Div Neurol, Dept Clin & Expt Med, Linköping, Sweden.
    Landtblom, Anne-Marie
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för neurovetenskap, Neurologi. Univ Linköping, Div Neurol, Dept Clin & Expt Med, Linköping, Sweden.
    Wolfson, Christina
    McGill Univ, Dept Epidemiol Biostat & Occupat Hlth, Montreal, PQ, Canada; McGill Univ, Ctr Hlth, Res Inst, Montreal, PQ, Canada.
    Bjørnevik, Kjetil
    Haukeland Hosp, Norwegian Multiple Sclerosis Competence Ctr, Dept Neurol, Bergen, Norway; Univ Bergen, Dept Global Publ Hlth & Primary Care, Bergen, Norway.
    Physical Activity Is Associated With A Decreased Multiple Sclerosis Risk: The EnvIMS study2018Inngår i: Multiple Sclerosis, ISSN 1352-4585, E-ISSN 1477-0970, Vol. 24, nr 2, s. 150-157Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The lifestyle factors smoking and obesity have been associated with the risk of multiple sclerosis (MS). Physical activity (PA) may also be of importance.

    Objective: To examine the association between PA and MS risk in Italy, Norway, and Sweden and to evaluate the possible influence by established risk factors.

    Methods: In this case–control study, 1904 cases and 3694 controls were asked to report their average weekly amounts of light and vigorous PA during adolescence on a scale ranging from none to more than 3 hours activity. We used logistic regression to estimate odds ratios (ORs) and 95% confidence intervals (CIs) and adjusted for potential confounders.

    Results: Vigorous PA was inversely associated with MS risk in the pooled analysis (p-trend < 0.001) with an age- and sex-adjusted OR of 0.74 (95% CI: 0.63–0.87) when comparing the highest and lowest levels. Adjusting for outdoor activity, infectious mononucleosis, body size, and smoking yielded similar results. The association was present in all countries and was not affected by exclusion of patients with early disease onset. Light PA was not associated with the risk of MS.

    Conclusion: Our findings suggest that vigorous PA can modify the risk of developing MS independent of established risk factors.

  • 6410.
    Wessman, Desirée
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Eriksson, Therese
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    "Man måste våga se": Anmälningsprocessen i förskola och skola2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.

       Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.

         I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö. Det framgick även av de intervjuade pedagogerna att återkoppling från socialtjänsten saknades för att kunna hjälpa barnet på bästa möjliga vis. Resultatdelen har utvecklats i analysdelen med det organisationsteoretiska perspektivet samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska förklaringsmodell som utgångspunkt. Som analysverktyg användes en av Killéns överlevnadsstrategi för att djupare kunna förstå resultaten.  En slutsats vi kan dra utifrån studien är att samtliga efterfrågar mer kunskap kring detta område. Efter att ha slutfört denna studie vill vi dela med oss av en viktig lärdom genom ett citat från en av intervjupersonerna:

    ”En anmälan görs för barnet, inte mot familjen”

    Fulltekst (pdf)
    "Man måste våga se"
  • 6411.
    Wesström, Malin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Undervisning för hållbar utveckling: En enkätstudie om lärares metodval i grundskolans tidigare år2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling. De metoder som användes mest var diskussioner och multimedia som förmedlande/förklarande metod. Angående miljöundervisningstraditionerna så var det endast två lärare som kunde kategoriseras under en av de befintliga miljöundervisningstraditionerna. De resterande lärarna kategoriserades istället in under blandningar mellan de tre miljöundervisningstraditionerna. Dessa blandningar hade ingen påverkan på lärarnas metodval. De slutsatser vi kunde dra var att relationen mellan metod och förmåga, d.v.s. hållbar utveckling som undervisningsinnehåll, har betydelse. Valet av metod styrs av förmåga, d.v.s. undervisningsinnehåll.Den här studien är en kartläggning av metodval, d.v.s. en beskrivning av vilka metoder som används vid undervisning för hållbar utveckling. Framtida studier bör inriktas på hur lärare didaktiskt reflekterar om sina metodval i relation till lärandet av hållbar utveckling som undervisningsinnehåll.

    Fulltekst (pdf)
    Undervisning för hållbar utveckling
  • 6412.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Den svenska importen av Fröbel: Om kindergartenpedagogikens mottagande i Sverige2011Inngår i: Kulturtransfer och kulturpolitik: Sverige och Tyskland under det tjugonde århundradet / [ed] Andreas Åkerlund, Uppsala: Historiska institutionen, Uppsala , 2011, s. 17-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6413.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Det uppfostrande rummet: om liberala och disciplinära styrningsrationaliteters materiella kultur i svenska förskolor under första hälften av 1900-talet2010Inngår i: Fostran i skola och utbildning: historiska perspektiv / [ed] Anna Larsson, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6414.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Ett förtydligande om förskolans historia: genmäle till Ingrid Åberg2010Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, nr 3Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6415.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    “Freedom for all! injustice for none!”: the Peasant Estate and the funding of public elementary schools in rural Sweden, 1840-412011Inngår i: Erziehung und Bildung in ländlichen Regionen/Rural Education / [ed] Claudia Gerdenitsch & Johanna Hopfner, Frankfurt/Main: Peter Lang Publishing Group, 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6416.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Förskolans aktörer: Stat, kår och individ i förskolans historia2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6417.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Förskolans historia2011Inngår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 87-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6418.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Förskolans historia: En introduktion till ett växande forskningsfält2011Inngår i: Förskolans aktörer: Stat, kår och individ i förskolans historia / [ed] Johannes Westberg, Uppsala: Historiska institutionen , 2011, 800, s. 5-22Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6419.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Förskolepedagogikens etablering: Pedagogisk förändring i svenska förskolor, ca 1835-19452008Inngår i: Ny utbildningshistorisk forskning: Tio bidrag från Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, Uppsala: Föreningen för Svensk undervisningshistoria , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6420.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Förskolorna som försvann: småbarnsskolornas marginalisering, 1860-19372009Inngår i: Vägval i skolans historia, ISSN 1652-0610, Vol. 9, nr 3-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6421.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Konstruktionen av utbildningshistoriens hjältar: Om systrarna Mobergs upphöjelse till pionjärer i den svenska förskolans historia2011Inngår i: Förskolans aktörer: Stat, kår och individ i förskolans historia / [ed] Johannes Westberg, Uppsala: Historiska institutionen , 2011, 800, s. 197-222Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6422.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Multiplying the origins of mass education: An analysis of the preconditions common to school systems and the school building process in Sweden, 1842-19002015Inngår i: History of Education, ISSN 0046-760X, E-ISSN 1464-5130, Vol. 44, nr 4, s. 415-436Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The emergence of mass schooling is undoubtedly one of the most significant transformations that took place during the eighteenth and nineteenth centuries. This article takes a new approach to this fundamental issue by analysing the historical conditions required for the construction of school buildings and the advent of mass schooling, in the 1840-1900 period. Using the school building process as a point of departure, the growth of schooling is tied not only to well-known factors such as industrialisation, state formation processes and the decentralisation of school systems, but also to the expansion of the market economy, modernisation of the credit market, liberalisation of the real property market, changes in local tax systems, and the expansion of the building materials market. Thus, a broader and largely novel explanation of the emergence of mass schooling is accomplished.

  • 6423.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Pedagogisk förändring: barnträdgårdsrörelsens förtjänst?2009Inngår i: TAM-Revy. Meddelanden från TAM-Arkiv, ISSN 1654-6989, nr 3, s. 18-19Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6424.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Stimulus or impediment?: The impact of matching grants on the funding of elementary schools in Sweden during the nineteenth century2013Inngår i: History of Education, ISSN 0046-760X, E-ISSN 1464-5130, Vol. 42, nr 1, s. 1-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What was the impact of government grants on the emerging national elementaryschool systems of the nineteenth century? This article deals with this question through a study ofthe introduction of matching government grants in Sweden during the latter part of the nineteenthcentury. The analysis shows that, although the government grants increased rapidly with theintroduction of matching grants, they did not crowd out local funding. Instead, the grantsstimulated local taxation, increasing the number of teachers as well as their salaries. This occurred because the grants were perceived as an incentive by local school boards and because the financial control of the Swedish elementary school system remained at a local level. Thus, this article also contributes to the research on the expansion of mass education during thenineteenth century, commenting on the significance of both state intervention and a decentralised organisation.

  • 6425.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    The Fourth Nordic Conference in the History of Education2010Inngår i: H-Net Discussion List on History of Education H-EDUCATION@H-NET.MSU.EDU, 11 mars 2010Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6426.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    The Funding of Early Care and Education Programmes in Sweden, 1845–19432011Inngår i: History of Education, ISSN 0046-760X, E-ISSN 1464-5130, Vol. 40, nr 4, s. 465-479Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    What significance did donations, bequests, tuition fees and fund-raising events have for early care and education programmes during the nineteenth and early twentieth century? Through an examination of 24 Swedish infant schools, day nurseries and free kindergartens, this article verifies that donations and bequests were essential for the economy of these programmes. Revenues from fundraisers were, however, not as important as previous research suggests. Balls, concerts and coffee parties were arranged quite frequently, but their function was to create publicity rather than to raise revenues. Instead, fees and interest revenues played a larger part in the economy of these programmes than previous research has suggested. Thus, this article raises a series of questions regarding the funding of such programmes, national differences in this respect and the development of fund-raising strategies over time, opening up the field for further studies in this area of research.

  • 6427.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    The Making of Froebelian Heroes: Ellen and Maria Moberg in the history of Swedish kindergartens2010Inngår i: Fröbelpädagogik im Kontext der Moderne: Bildung, erziehung und soziales handeln / [ed] Karl Neumann, Ulf Sauerbrey & Michael Winkler, Jena: Verlag IKS Garamond , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6428.
    Westberg, Johannes
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Utbildningshistoriska konferensen i Utrecht, 26-29 augusti 20092010Inngår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 130, nr 1Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 6429.
    Westberg, Johannes
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Esbjörn, LarssonUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Utbildningshistoria: en introduktion2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6430.
    Westberg, Johannes
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Larsson, Esbjörn
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Om utbildningshistoria2011Inngår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 23-25Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6431.
    Westberg, Johannes
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Larsson, Esbjörn
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Broady, Donald
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Utbildningens sociala och kulturella historia: En översikt2010Inngår i: Utbildningens sociala och kulturella historia: Meddelanden från den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen / [ed] Esbjörn Larsson & Johannes Westberg, Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi , 2010, s. 9-19Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6432.
    Westberg, Johannes
    et al.
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
    Lundh Nilsson, Fay
    Lunds universitet.
    Utbildning och ekonomi2011Inngår i: Utbildningshistoria: en introduktion / [ed] Esbjörn Larsson och Johannes Westberg, Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 341-355Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6433.
    Westerberg, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Språk och samtal ute och inne på två I Ur och Skur förskolor2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts.

    I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen. De utnyttjar det som rummet  erbjuder för att stimulera barnens språk, oavsett om det är avskildhet för att få barnen koncentrerade, eller stimulans för att få barnen delaktiga och aktiva. Pedagogerna betonar även vikten av att skapa förutsättningar för goda samtal i mindre grupper både utomhus eller inomhus. Utifrån intervjumaterialet kan man se att pedagogerna menar att ute- och innemiljön kan komplettera varandra, i arbetet med att stimulera språk och samtal på förskolan. I analysen av observationen av lek och samtal i skogen framkommer att barnen och pedagogerna samtalar med hjälp av de tecken som miljön erbjuder samt att barnens intresse för det som finns i skogen är utgångspunkter för samtal. Om olika miljöer utnyttjas i arbetet med barnens språk så erbjuds barnet fler upplevelser och därigenom också fler möjligheter att utveckla ett rikt och varierat språk.

    Fulltekst (pdf)
    2013ht00662
  • 6434.
    Westerlund, Katarina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen, Tros- och livsåskådningsvetenskap, Systematisk teologi med livsåskådningsforskning.
    Livsåskådningars bakgrund och betydelse för unga idag2016Inngår i: Religioner, livsåskådningar och etik: för lärare årskurs 4-6 / [ed] Olof Franck, Christina Osbeck & Kerstin von Brömssen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 41-54Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6435.
    Westerlund, Marie-Louise
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Wiberg, Sofia
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Övergångar: En studie i hur lärare arbetar med övergångar.2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort. De resultat vi då fick fram var att lärarna ansåg att det viktigaste för att skapa en smidig övergång var att planera, ha en struktur och fånga elevernas uppmärksamhet för att ha eleverna med sig. De flesta lärarna använde någon form av tecken för att fånga elevernas uppmärksamhet vid övergångarna, de hade god kontroll på eleverna och många hade någon form av struktur. Planering av övergångarna anses vara av stor vikt samtidigt som även flexibiliteten lyfts fram som väsentlig. Kommunikationen som sker till eleverna vid övergångarna är både verbal och icke verbal.

    Fulltekst (pdf)
    Rapportht20115031Westerlund_Wiberg
  • 6436.
    Westerman, Tove
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Vägen till lärarexamen: En undersökning av Uppsala universitets svensklärarutbildning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6437. Westin, Ellinor
    et al.
    Stenmark, Sofia
    Specialpedagogers och förskollärares tankar kring hur barn med särskilda behov bemöts i förskolan.2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6438.
    Westin, Liselotte
    Högskolan på Gotland, Institutionen för speldesign, teknik och lärande.
    Bemöts pojkar och flickor olika i förskolan?: en studie som syftar till att undersöka om det är någon skillnad i pedagogernas bemötande av flickor och pojkar på en förskola2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i så fall på vilket sätt.

    Metod: Under denna studie så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, då jag har gjort observationer på en förskola.

    Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del består av negativ uppmärksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmärksamhet riktad mot sig än vad flickorna fick. Ser vi på flickornas resultat så visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmärksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ändå mer negativ uppmärksamhet än positiv. Förskolepedagogerna använde till stor del barnets namn vid tillsägningar och beröm. Pojkarna fick oftare än flickorna höra sitt namn nämnas i negativ bemärkelse.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6439.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    En studie av Malmö stads satsning på lärande för hållbar utveckling2014Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2008 the City of Malmö has implemented a special programme on Educationfor Sustainable Development (ESD). The aim is to increase the capacityfor ESD and to integrate it into the formal and informal learning settings in thecity. This report includes a presentation of a study conducted on this programme.The study covers the period 2008 to 2012 with the purpose to describe theprogramme implementation and enable a structured learning process for keyprofessionals in Malmö. The study was conducted within the frames of theEU-funded Global Awareness in Action (GAIA)-project. The report is based ondesk studies of programme documents combined with workshops with keyprofessionals in Malmö.The main results of the study are five lessons learned intended to be of relevancefor similar initiatives and one key recommendation to the city of Malmö. Thelessons learned are: 1. Set open goals to enable collaboration and make use ofprofessional competence; 2. Shape a joint story to make meaning; 3. Combinedifferent change strategies to achieve impact; 4. Use existing systems and reinforceon-going work; 5. Experiment, draw out lessons and adjust accordingly.The key recommendation to the city of Malmö is:The city of Malmö should continue to develop its already strong capacity toopen up development processes for iteration and co-creation between stakeholders.At the same time the city needs to develop its capacity to close downdevelopment processes through evaluation, prioritisation and coordination.This report is published in Swedish.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6440.
    Westin, Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling. Sveriges Lantbruksuniversitet.
    På väg mot demokratiska kunskapsprocesser?: Utvärdering bortom New Public Management2015Inngår i: Ett dussin russin!: Tolv texter om deltagarbaserade verksamheter i utbildning och forskning av författarkollektivet Smilla Parc / [ed] Gunilla Härnsten & Lars Härnsten, Stockholm: LOs tryckeri , 2015, s. 93-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln bidrar till den erfarenhets- och kunskapsbas som behövs för skiftet från New Public Management (NPM) till nya styrmodeller som i högre grad bygger på förtroende och samarbete än kontroll och konkurrens. Mer specifikt handlar texten om erfarenheter av att utveckla utvärderingsmetoder som möjliggör demokratiska kunskapsprocesser i bemärkelsen samskapande av kunskap genom jämbördiga och förtroendefulla relationer. Metoderna har utvecklats inom ramen för en utvärdering av Malmö stads satsning på Lärande för hållbar utveckling. Satsning hade som syfte att förstärka stadens formella och informella utbildningssystem. Breda insatser gjordes för att utveckla förskola, skola, högskola, media, bibliotek och museer. Här redovisas en fallstudie av utvärderingsprocessen, baserad på aktionsforskningsmetodik. Syftet är att beskriva och analysera utvärderingsprocessens möjligheter och begränsningar avseende det utrymme som skapades för demokratiska kunskapsprocesser. Förhoppningen är att artikeln kan inspirera både forskare och praktiker som intresserar sig för att utveckla nya metoder för utvärdering och därigenom bidra till ett skifte mot mer förtroende- och samarbetsbaserade styrmodeller för offentlig verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    Ett dussin russin!
  • 6441.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Calderon, Camilo
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Att leda samverkan: En handbok för dig som vill hantera komplexa samhällsutmaningar2016Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (pdf)
    Att leda samverkan
  • 6442.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Calderon, Camilo
    Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Medborgardialog om komplexa samhällsfrågor: En delrapport från följeforskarna2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SKL driver under perioden 2015 till 2018 ett arbete för att utveckla modeller för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Utvecklingsarbetet bedrivs tillsammans med tio kommuner som genomför medborgardialoger om komplexa frågor såsom avväganden mellan sociala och ekologiska värden i fysisk planering, integration och skolnedläggningar.

    Denna rapport redovisar inledande resultat från den följeforskning som Uppsala universitet bedriver för att stödja arbetet på uppdrag av SKL. Följeforskningen visar att kommunerna i det här inledande skedet av arbetet står inför ett antal gemensamma utmaningar. I det här dokumentet sammanfattar vi inledningsvis våra observationer från genomgången av de kontextanalyser som kommunerna presenterade på förgående nätverksmöte. Därefter går vi igenom tre gemensamma utmaningar och presenterar verktyg som vi hoppas kan underlätta för kommunerna att reflektera över och ta sig an utmaningarna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6443.
    Westin, Martin
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Hellquist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Kronlid, David O.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Colvin, John D.
    Open university.
    Towards Urban Sustainability: Learning from the Design of a Programme for Multi-stakeholder Collaboration2013Inngår i: Southern African Journal of Environmental Education, Vol. 29, nr 1, s. 39-57Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Owing to rapid urbanisation, cities are becoming a key locus for making sense of, and influencing, social and technological development. Urban sustainability is high on the research as well as on the development agenda. The complexity of modern cities often defies conventional governance mechanisms to promote sustainability, such as regulation, information and economic incentives. This has prompted a growing interest in innovative approaches based on collaborative learning in diverse groups of stakeholders in pursuit of sustainability. In this article, we wish to contribute to, and advance, the research and practice regarding urban sustainability by exploring the experiences of designing and facilitating a programme for multi-stakeholder collaboration, trust-building and concerted action in six cities in Europe, southern Africa and Southeast Asia. We apply an action research method called ‘learning history’ to understand the learning processes in the design and facilitation team and in two multistakeholder groups in Makana in South Africa and Malmö in Sweden. The findings illustrate how collaborative learning theory and systems thinking framed useful praxis for facilitating rich learning processes in these three teams. The article is presented in four sections: Section 1 provides the introduction and orientation; Section 2 provides a process description of the design of the SUS Programme; Section 3 provides learning histories; and Section 4 provides reflexive engagement on these.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6444.
    Westin, Ola
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten.
    On political socialization and education: investigations into an argumentation for a good political belief system1981Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 6445.
    Westlin, Anders
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lärarutbildning. Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Demokrati och teknik: förutsättningar för politiskt handlande inom olika teknikdiskurser1999Inngår i: Textanalys: Introduktion till syftesrelaterad kritik, Lund: Studentlitteratur , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6446.
    Westlin, Anders
    Uppsala universitet.
    Demokrati och teknik. Förutsättningar för politiskt handlande inom olika teknikdiskurser1999Inngår i: Säfström, Carl Anders & Östman, Leif: Textanalys. En introduktion till syftesrelaterad kritik, Studentlitteratur, Lund , 1999Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6447.
    Westlin, Anders
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lärarutbildning. Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Samhällsorienteringens didaktik2000Inngår i: Didaktik: perspektiv och problem, 2000Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6448.
    Westlin, Anders
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Teknik och politiskt handlande: Rationalitet och kritik i den samällsorienterande undervisningen2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis is a content analysis of discursive meanings of technology in the Swedish comprehensive school, with a specific focus on social science. The primary aim is to analyse moral and political aspects of the relation between individual and technology in interpretations of the content of teaching. Different technology-discourses are developed concerning their conditions for criticism and political action, which makes a specific interpretation of the problems of democracy a central framework of the thesis. Social values, interests and endeavours are thereby related to the constitution of students´ social identities in instruction.

    The study consists of discourse-analyses of social science textbooks and the Swedish national curricula, focusing rationality, values and power related to technology, indicating different consequences in political action terms. Aiming to specify the action-aspects of the technology discourses (as discourse-practices) a historical inquiry of curricula is made, which shows a certain parallel between three gruops of discourse-practices: epistemological, transformative, and colonising. In an instruction context, different conditions for discussions of technology and technological change, as well as for the assignment of authoritative positions, arise from the three groups.

    Implications for instruction of the parallel discourse-practices are discussed in terms of poly-perspectivity, challenging any selective tradition of teaching regarding the individual-technology-relation. Thereby, the fulcrus of instruction is regarded as a contingent situation, involving continual suspicion and readiness to re-conceptualise standpoints. Full responsibility for mutual recognition follows, making moral implications of instruction crucial. Critical conversations are one way of designating an effort to come up to these demands.

  • 6449.
    Westlin, Anders
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lärarutbildning.
    Teknik och politiskt handlande som utbildningsproblematik: Några didaktiska utgångspunkter för samhällsorienteringen2004Inngår i: Skillnad och konsekvens: Mötet lärare-studerande och undervisning som meningserbjudande, Lund: Studentlitteratur , 2004Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 6450.
    Westlind, Takako
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vägen från det konkreta till det abstrakta i geometriska talmönster: En fallstudie om två matematiklärares undervisningsstrategier2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera och analysera hur verksamma matematiklärare i årskurs 8 uppfattar och undervisar problemlösning av geometriska talmönster. Genom att ställa didaktikens vad, hur och varför-frågor undersöktes lärarnas undervisningsstrategier med hjälp av intervjuer och observationer under lektioner. Arbetet handlar om att se hur lärare vägleder elever att gå ifrån det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Att upptäcka talmönster handlar om att hitta relationer samt mönster mellan tal och generalisera detta samband i ett algebraiskt uttryck. Problemlösning av talmönster är av många forskare sett som en ingång till djupare förståelse för algebra och det är därför en lämplig uppgift för eleverna. Däremot upplever de flesta svårigheten med att hitta den n: te termen som generaliserar mönstret. De har ofta svårt med att förstå hur de utifrån konkreta figurer kan hitta den n: te termen som är den abstrakta delen. Eleverna förväntas att kunna använda formler och beskrivningar inte bara i konkreta situationer utan även i abstrakta situationer. Lärarna i studien säger sig vilja verklighetsförankra och tydliggöra det abstrakta inom undervisningen. De säger att de vill ge eleverna ett bättre självförtroende inom matematiken och att eleverna ska få begrepp att kunna använda i matematiska diskussioner. Studien visar dock att lärarna ganska tydligt värdesätter att eleverna snabbt hittar en ”rätt” strategi och att de inte i sådan stor omfattning tillåter alternativa strategier att synliggöras i klassrummet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
126127128129130131132 6401 - 6450 of 6665
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf