uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Larsson, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Wajstedt, Liselotte
    Vaja filmproductions.
    Kuhmunen, Lars-Ánte
    Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna: -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.2019Ingår i: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019: Space and Frontiers, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     

    Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.  

     

    Format: Detta är en session med fyra presentationer som alla hänger ihop med fokus på Kiruna, kolonisation, rasism, rasbiologi, urfolkskamp, vardagsliv, utmanande av akademisk kunskapsproduktion och  främjande av kunskapsproduktion utanför de akademiska normerna. Vi som presenterar är konstnär, teknikhistoriker, renskötare/jojkare och arkeolog. Det som presenteras är arbete knutet till tre olika forskningsprojekt, ett konstnärligt forskningsprojekt om Kiruna som är en ansökan till Vetenskapsrådet Konstnärlig forskning, ett om urfolksperspektiv på klimat (finansierat av FORMAS 2017-2019), samt ett om samiska perspektiv på rasbiologi (”Åvdåsvásstadus”, finansierat av Sametingets Kulturnämnd och Rådet för lika villkor, Uppsala universitet).

     

     

    Organisatör May-Britt Öhman, Fil.Dr., Teknikhistoria, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet och LTU, ETS - historia

     

     

    1.

    Liselotte Wajstedt, Konstnär, Fil.Kand Gestaltning i konvergerande medier.

     

    Titel: Ruotnas Várri: berättelser från renskötare i Kirunaområdet med filmvisning

     

    Detta är en presentation av en del av ett filmdokumentationsprojekt om flytten av Kiruna. Här fokuserar jag på de samiska renskötarnas situation i Kirunaområdet. Deras situation blir allt svårare. Jag har pratat med många som känner sig ledsna och uppgivna. De trycks undan allt mer för de olika gruvorna som det prospekteras för och de nya som öppnas. På den platsen där Kiruna ligger idag var det ett höstbetesland för renarna. Renskötarna har inte längre någon plan D. Jag följer samebyn Gábna sameby och en renskötare; Lars-Ánte Kuhmunen, i hans vardagliga arbete. Han är även jojkare, och en musikvideo är del av dokumentären. Det är svårt att föra arvet vidare i en familj, det är hård press på barnen som måste ta över en stor renhjord efter sina föräldrar. Till det ska de kämpa med växande miljöproblem, ekonomin etc... En annan aspekt som kommer in i detta är rasbiologins kategoriseringar och dess effekter på de som lever idag; Kväner, Lantalaiset, Samer och Svenskar - de olika motsättningarna som uppstår och hur det påverkar klimatet i Kiruna. Denna fråga lyfts inte fram ordentligt, det är så infekterat och därför viktigt. Det handlar om urfolkstatus och rättigheter till land och vatten. Hur påverkar det staden, arbetet, mentaliteten och gruvan - och den lilla människan. Hur har rasbiologin och den statliga politiken som delat upp människor i olika grupperingar bidragit till detta? Det är många frågor som söker sina svar och berörs i forskningsprojektet. Jag kommer visa några klipp från pågående filmdokumentation.

     

     

    2.

    Lars-Ánte Kuhmunen, renskötare, jojkare

     

    Titel: Jojken -  samisk glädje och motstånd och framtidstro

     

    Detta är en presentation av jojk som tradition och som en möjlighet till helande i en sårig värld. Jojken är en urgammal och oerhört viktig men tyvärr idag för många samer tystad tradition. Jojken var en självklarhet i samiska familjer, man jojkade ensam, man jojkade när man träffades. Jojken förmedlar kunskap, minne, historia och tradition och känslor. Med kristendomen och kolonisationen tystades jojken och i många släkter tystnade den. I ett samiskt samhälle som utsätts för ett växande kolonialt förtryck, rasism, och av miljöproblem från den ökande industriella exploateringen, är jojken en väg att hitta tillbaka till glädje och välmående. Jag kommer här berätta om hur jojken kan användas för just detta välmående och återtagande och stärkande av samisk kultur. Och på sikt, förhoppningsvis del av det som kan sätta stopp för miljöförstörande och djur- och människoförstörande industriella exploateringar, genom att åter bygga upp relationerna till omgivande samhälle, natur, djur, medmänniskor på ett hållbart sätt. Jag kommer även låta deltagarna själva prova på jojk.

     

     

    3.

    May-Britt Öhman, FD Teknikhistoria, LTU, Historia och Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

     

    Åvdåsvásstadus: Om ansvar, avkolonialisering, helande,  rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende

     

    Frågan om rasbiologi och dess påverkan på de som mätts och hamnat på bilder i rasbiologiska institutets kataloger i Uppsala universitet, de döda som grävts upp ur sina gravar och vars kroppar hamnat i statliga institutioners lådor har alltmer uppmärksammats de senaste åren. En växande opinion från samiskt håll, sverigefinskt och tornedalskt håll börjar nu allt mer ifrågasätta. Vilket ansvar har svenska staten? Vad ska göras med samlingarna – kropparna  - bilderna? Vad har rasbiologin och rasismen haft för påverkan på de utsatta? Och inte minst – frågan om varför har man hållit på med detta, och kallat det vetenskap, till att börja med? Varför fortsätter man behålla och använda stulna kvarlevor för forskning?

    21-23 januari  2015 hölls ett symposium vid Uppsala universitet, som jag var initiativtagare till och huvudsaklig organisatör för, ”Åvdåsvásstadus: ansvar, avkolonialisering, helande,  Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende”. I samband med symposiet påbörjades arbetet med en supradisciplinär antologi, dvs för både akademiska forskare och forskare inom det samiska samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom akademin, som bjöd in alla intresserade. Nu vid slutet av 2018 är vi nästan klara. Det har varit ett tungt och smärtsamt men även stärkande arbete. Jag kommer ta upp aspekter ur antologin, påpekanden, nya insikter och även mina egna bidrag. En betydelsefull aspekt är trots allt att rasismen, rasbiologin, hade och har än idag, ett syfte – att kunna kontrollera människor och territorium med rika naturresurser. Detta framgår i bidragen till antologin.

     

     

    4.

    Gunilla Larsson , FD Arkeologi, Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

     

    Titel: ”Man får aldrig ro”: Arkeologiska och historiska perspektiv på Kirunas stigar

     

    Det finns berättelser om stigar och platser som måste lämnas i fred, annars uppstår problem. I Jokkmokk är det ett av mest omtalade exemplen vattenkraftsdammen Seitevare, som enligt muntlig tradition är byggd på en helig plats, vilket ska ha medfört de problem som statliga företaget Vattenfall  än idag har med dammen.  Sådana berättelser – sådan kunskap – finns även i Kirunområdet. Wajstedt konstnärliga forskningsprojekt har denna aspekt som en viktig del. Wajstedt skriver: ”Stigarna har särskild betydelse för mig både minnet och andligt. Det finns en massa berättelser kring dessa stigar. Både när de använts och i eftertid då de fortfarande är ’beträdda’ av andar. De berättas helt utan skam. Till exempel får man aldrig bygga hus sådan stig. Då får man aldrig ro. ” I presentationen kommer jag att redogöra för möjliga arkeologiska och historiska ingångar på stigar, flyttleder och lämningar inom det som idag är Gábna och Laevas samebyars områden. Jag kommer att belysa relationen mellan människorna och landskapet i ett långtidsperspektiv genom att analysera de lämningar och minnen som är kopplade till platser i landskapet. I de arkeologiska lämningarna här finns spåren efter den osynliggjorda samiska historien i Kirunaområdet. De lämningar som finns och de minnen som finns knutna till dessa platser är länken mellan de människor som har levt här och landskapet, men även vittnesbörd om rättigheter till land och vatten. Med hjälp av arkeologiskt och historiskt källmaterial, och utifrån ett  samiskt perspektiv, kan livet i samebyarna i Kirunaområdet förändras, och kolonisationen har förändrat det samiska landskapet belysas.

     

  • 2.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). LTU history.
    Flooding Luleå city: Perspectives on hydropower, mining, dam safety and flood risk governance2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Luleå city is located downstream of 18 hydropower dams of which the majority are classified as high consequence, meaning that if there is a dam failure, there will be severe consequences downstream. The highest risk for dam failure is when the dams are full, October to about end January each year, i.e. the coldest part of the year. In a worst case scenario water (and ice) levels may rise up to 5-6 meters in the central parts, within less than 48 hours.  Dam safety work entered the international dam sector agenda in the 1970s, after the Teton dam failure in the US. In Sweden, attention to and work with the risk of dam failure began the 1980s, as the hydropower construction era ended.

    The recent tailing dam failure in Brasil has drawn public attention to the risks with the dams used to store waste from mines. While a major tailing dam failed in Finland (Talvivaara) in 2013, so far Sweden has been spared from major disasters.

    What is so far unknown of in Sweden, and rarely discussed, is the combination of the two systems; tailing dams and hydropower dams in the same river, as well as and the risks and governance complexities thereto associated. Yet this is of importance to Luleå, as since 2011 there are plans for a mine within the Lule River, at Kallak/Gállok. This would bring two high consequence systems together, with two different main responsible actors – Vattenfall on the one hand, and the owner of the mine on the other. The public and decision makers have so far had little knowledge/understanding of the risks of such combination. Based on interviews and participatory observations within four research projects funded by the Swedish research council (VR) and FORMAS (since 2008) I will discuss the complexities for flood governance.

     

  • 3.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). LTU history.
    Land Based Knowledge and Indigenous Feminist Technoscience promoting actual innovative technical designs2019Ingår i: NORA conference 2019, May 22-24: Border Regimes, Territorial Discourses and Feminist Politics, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The growing call for countering climate change along with increasing demands for so called “environmentally friendly” – “renewable” - energy production modes continues and increases the dispossession of Indigenous (including Sámi) peoples from our traditional lands and waters.

    What is commonly referred to as “environmental friendly” technoscientific language and imagery continue to shape and reflect racist power relations which favor the colonial nation states and dis-favor/abuses/displaces Indigenous rights and peoples. While challenging this rhetoric is important, another important task is to enter into the very technologies and propose solutions regarding design and development.

    I will elaborate on the potentials and possibilities of Sámi land based knowledge as a basis for innovative designs of energy production technologies, in collaboration with the field of fluid mechanics.

    Current “renewable” energy productions modes are in fact actually major environmental destructors and are outdated designs: Nuclear power plants are but steam engines, a billion times more environmentally hazardous systems. Design of the current windpower plants gigantic windmills, demanding immense natural resources for their construction while claiming massive areas to be erected and cause the death of whales, insects, bats and birds. Current designs of hydropower kill fish and destroy entire bio systems.

    Departing from Sámi /Indigenous Feminist Technoscience, this paper engages with the socio-material, innovative thoughts within fluid mechanics and discusses Sámi perspectives and proposals for sustainable and non-colonial non-racist energy production and consumption - for a good life for all, humans and non-humans and forms part of a research proposal to the Swedish research council.

  • 4.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Helsdotter, Eva Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Aira, Gun
    Sirges sámi village.
    Aira, Anna Kajsa
    Sirges Sámi Village.
    Burnett, Scott
    Nilsen, Liz-Marie
    Acosta, Ignacio
    Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Firest, Industrial Exploitations and Food Sovereignty2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Native American and Indigenous Studies Association Annual Meeting, June 26-29 2019, Waikato University, Aotearo (New Zealand)

    Panel 2019

    Title: Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Fires, Industrial Exploitations and Food Sovereignty.

    Addressing and analysing climate change leading to forest fires and burnt reindeer grazing lands in summer, as well as “locked in” reindeer food in winter, the whiteness and coloniality of "green" political campaigning, the consequences of industrial exploitations of Sémi territories — and the Sámi resistance and struggles to find solutions and challenge a colonial destructive knowledge paradigm - this panel is ultimately addressing Indigenous Food Sovereignty and thereby future survival for Indigenous peoples in general and Sami in particular. Organised by a Sámi scholar at Uppsala University, the panel brings together community, scholars and non-Sámi/ non-Indigenous scholars from Sweden, Chile/UK, South Africa approaching the theme from multiple angles and aims at setting up a network for continued collaboration among ourselves and interested NAISA participants. The panel is partly financed by a research project led by Dr May-Britt Öhman on Indigenous Climate Change Studies (FORMAS 2019- 2021), within the Swedish National Research Programme on Climate. Film and drone technology as a means for research, communication and dissemination is used. Case studies are from Jåhkåmåhkke and Ljusdal on the Swedish side of Sébme, and from the Talvivaara tin mine, Finland, where a tailing darn failure occurred in 2012-2013.

     

    Chair and organiser:  Dr May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, Uppsala University and guest researcher at Luleå University of Technology, division of history.

     

    1. Gun Aira and Anna Kajsa Aira,  Sirges Sámi Village, Jåhkåmåhkke (Jokkmokk)

    Sámi perspectives on climate change and imposed flexibility: experiences from reindeer herding in the Lule River valley

    This is a presentation of a documentation project regarding climate changes – from our sijdda reindeer herding group, consisting of myself, my two children and a cousin’s child. On the one hand, we document climate changes, and on the other hand we show how industrial exploitation and forestry impact on our ability to be “resilient”: an imposed flexibility.

    We work and live along the Lule River, moving between winter and summer lands, stretching from the mountains in the west, to 100 km east of Jåhkåmåkke. Fifty years ago, the conditions were totally different from today. The reindeer were tamer and didn’t fear humans. We worked on skis, humans and reindeer lived together under the same conditions. There were few forestry roads, and no snowmobiles with their tracks. Lichen on the trees was plentiful. The lichen on the ground was not destroyed by forestry machines. We rarely had to transport reindeer by trucks, and rarely had to support-feed them. The reindeer could support themselves most of the time.

    Today, due to exploitation and climate changes combined, we have to support-feed the reindeer every year. Because of rapid temperature changes, snow falls, turns to water, and then freezes, “locking in” the ground lichen. The trees are also cut down, and so no tree lichen is available.

    Our project departs from our perspectives, defining the problems and the solutions. The ambition is to communicate our findings and recommendations to the public and decision makers, with a view to protect our future, our Sámi culture.

     

    2. Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala University

    Under the surface: Water, pollution, and threats against Sámi food security – learning from the Talvivaara tailings dam failure

     

    Clean and safe water is the key to food security and food sovereignty. How can Sámi/Indigenous waters be protected from the destructive mining policies in the era of climate change mitigation and the scramble for metals needed for electrical cars, batteries, solar cells, and wind-power plants? How can awareness of the toxic pollution of tailings dams be raised among the public and decision-makers? This presentation is part of a film project about the Talvivaara tin mine in Finland, and the disastrous tailings dam failures in 2012-2013. A research group consisting of myself, May-Britt Öhman, and the independent filmmaker Storlöpare visited the site in 2017, conducting video interviews and documenting  the area. The failure caused massive problems. Leakage from the tailings dam is still ongoing, polluting waters all the way to the city of Oulu, and into the Baltic Sea. On the opposite side of the Baltic Sea, in Sweden, several mines are located in Sámi territories, and more mines are planned. In 2013, the Swedish government adopted a Mineral Strategy in which they claim to exploit mineral assets in a “long-term sustainable way, with consideration shown for ecological, social and cultural dimensions...”. Yet, respect for Sámi people is still lacking. The aim of the project is to reach a wider audience, and to support ongoing struggles to protect Sámi lands and waters. At NAISA, the ambition is to show an example of how to join film and scientific research, and to receive suggestions on how to proceed.

     

    3.  Liz-Marie Nilsen and Ignacio Acosta

    Fighting climate change and forest fires – from a Sámi perspective

    We present a research project documenting experiences from forest fires in two municipalities within Sámi territories.

    The summer of 2018 was extremely hot and dry in Sweden, with up to 50 forest fires raging simultaneously. In Jåhkåmåkke – which has 5000 inhabitants, and an area of 19 477 km2 – as many as four fires raged simultaneously during July. With the support of volunteers, and building on experiences from a major fire in 2006, disaster was avoided. In Ljusdal – which has 19000 inhabitants, and an area of 5288 km2 – the fires spread out of control, and people had to be evacuated.  Understanding what went well in Jåhkåmåkke and what went wrong in Ljusdal may provide lessons to be learned: it is not only about climate change, it is also about firefighting competence. Another aspect, highlighted from the Sámi perspective, concerns disaster relief: while forest owners resort to insurance, there is no such relief for reindeer herders, as they don’t own the grazing lands. According to the Sámi Parliament’s application for disaster relief to the Swedish government, 31 out of 51 Sámi reindeer herding villages and 21 500 hectare of grazing lands burned.

    Due to climate change we can expect more of the same in the future. Thus the consequences of forest fires for reindeer grazing need to be addressed and mitigated, at the same time as it is of major importance to reclaim local and traditional knowledge on firefighting, demanding that the actors involved are prepared and ready when it happens again.

     

    4. Scott Burnett, Wits Centre for Diversity Studies, University of the Witwatersrand (Johannesburg)

    The whiteness of green ideology: Swedish environmentalism as colonial vanguard

    The violent occupation and appropriation of land in Sápmi for Swedish hydro- and wind-power projects has been opposed by Sámi scholars and activists for over a century. Yet Sweden has maintained its reputation on the world stage both as a humanitarian and green “superpower”. The narrative of “good Sweden” has worked to (re)produce the nation as a space where whiteness is the unquestioned norm, and settler colonialism passes as common sense. Environmentalist communication in this context shapes ethical subjectivity, and legitimises the colonial base of the modern welfare state.

    This paper presents a discourse-theoretical analysis of the construction of “renewable” energy around the 2018 elections. It investigates closely the Swedish Green Party’s election platform at a national level, and also zooms in to Jåhkåmåkke municipality, and Sámi candidate Henrik Blind’s successful campaign for office. While Sámi issues remain “unspeakable” at a national level, local political texts reveal complex accommodations and contestations. I argue that mainstream Swedish environmentalism constructs the argument for renewable energy as a series of impossible choices.

    While this research has been pursued in conversation with Sámi scholars, I do not speak for or from a Sámi position. I am a descendant of the European settler colonialists of South Africa, and I have recently relocated to Sweden. My approach to critical “race” and indigenous studies research is to problematise the colonial centre and the “whiteness” it reproduces, in the tradition of critical whiteness and settler colonial studies.

     

  • 5.
    Helsdotter, Eva Charlotta (Regissör, Översättare, Berättare, inläsare, Filmproducent)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Öhman, May-Britt (Medarbetare/bidragsgivare, Filmproducent)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Storlöpare, Petri (Videoproducent, Filmproducent, Översättare)
    Slowlife Film.
    The Talvivaara Mine: Water consequences2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [en]

    A film about the Talvivaara mine in Sotkamo, Finland. Produced within the research project Dálkke: Indigenous Climate Change Studies.

    "Don't be afraid, we come in peace and offer jobs!"  The mine was not going to have any harmful effects on the surrounding areas according to the CEO. However, this soon turned out to be false. The impacts of the mine in terms of pollution of water courses and lakes is enormous. Both due to a failure of the tailing dam, and also of the constantly ongoing pollution.

    This is a filmpresentation of a research project, within the Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University, within the Swedish National research programme on climate.

    Please reference as: Helsdotter, Eva Charlotta; Öhman, May-Britt, and Storlöpare, Petri, 2019. The Talvivaara Mine - Water consequences. Film 12.41'. Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University, Uppsala.

    Project leader and Research: Dr May-Britt Öhman and Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Project leader movie: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Photo, editing, subtitles and translation from Finnish: Petri Storlöpare, Slowlife Film

    Translation to English: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Drone photo: Sotkamo Naturskyddsförening

  • 6.
    Larsson, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Sámi Land Free University.
    Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak - Gállok2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam – Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam/VulkanMedia , 2017, s. 37-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser problemet med bristen på kunskap om samisk arkeologi och historia.  Kunskapsunderlaget, det samiska kulturarvet, har inte tillräckligt inventerats, dokumenterats och analyserats. Detta har sin grund i kvardröjande socialdarwinistiska idéer om samerna som ett folk utan historia tillsammans med nationalistiska synsätt där den svenska arkeologin är norm.

    Artikeln behandlar hoten mot det samiska kulturarvet, vilket, om det inte är inventerat och registrerat kan förstöras av skogsbruk och andra exploateringar. Dessutom uppmärksammas de inte när länsstyrelserna bestämmer utredningsområden och när antikvariska arbeten planeras inför exploateringar.

    Artikeln argumenterar för att kunskaperna om det samiska kulturarvet bör fördjupas, i synnerhet rörande skogssamiska och sjösamiska lämningar, men också fjällsamiska lämningar i vinterlanden i skogsområden i inlandet och ut mot kusten.

    Den ojämlika fördelningen av resurser i samband med Riksantikvarieämbetets tidigare fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, där i södra Sverige såväl förstagångs- som revideringsinventeringar genomförts, medan större delen av Sápmi inte ens har förstagångsinventerats belyses. Länsstyrelserna i söder har  nu ett betydligt bättre underlag när det gäller att bedöma fornlämningsbilden och bestämma utredningsområden och behovet av antikvariska insatser inför exploateringar. Behovet av kompletteringar finns dock även i södra Sverige, eftersom våra kunskaper om fornlämningstyper förändras, samt att samiskt arv finns även här. En fallstudie av Kallak- Gállok belyser frågorna i detalj. 

  • 7. Wajstedt, Liselotte
    ”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden”: JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 89-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.

    Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.

    Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.

  • 8.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Samelands fria universitet.
    Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel argumenterar jag för att det finns ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning.Jag diskuterar Sverige och svensk akademi utifrån ett dekoloniserande perspektiv. Frågan om samiskrepresentation inom akademin – inom forskning och undervisning – eller snarare bristen på denna på svensksida av Sábme och dess konsekvenser lyfts fram, tillsammans med det koloniala vetenskapsparadigmetsom främjar fortsatt exploatering. Artikeln avslutas med en skiss på ett manifest för samiskrelaterad ochsamiskledd forskning. Empiriskt bygger artikeln på egna erfarenheter och konversationer med andra inomsvensk och internationell akademi, urfolksforskare och aktivister, samt intervjuer och konversationer inomdet samiska samhället särskilt från år 2004 och fram till idag. Jag använder mig av forskningsmetoderoch teorier som återfinns inom såväl urfolksmetodologi/teori, feministisk teknovetenskap och en historisktradition som benämns egohistoire eller ”jag-historia”.

  • 9.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Places and peoples: Sámi feminist technoscience and supradisciplinary research methods2017Ingår i: Sources and Methods inIndigenous Studies: Routledge Guides to Using Historical Sources / [ed] Jean M O'Brien ; Chris Andersen, New York: Routledge , 2017, s. 152-159Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Silversparf, Agneta
    Silbonah Sámesijdda.
    Samisk släktforskning som motstånd och verktyg: mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 16-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer.  Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.

    I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.

    Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015. 

  • 11.
    Zachrisson, Inger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia. Statens historiska museum.
    Hedlund, Cecilia (Redaktör)
    Uppsam - föreningen/nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Larsson, Gunilla (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen/nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Samiskt och nordiskt: Dalvedhs performance, vikingatida kvinnor, arkeologioch förhistoria i Norge och Sverige… En rapport2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från Uppsams vårsymposium, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] Öhman, May-Britt; Hedlund, Cecilia; Larsson, Gunilla, Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 63-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samiskt och nordiskt… är en rapport över vad jag arbetat med sedan UppSam:s förra symposium 2011, först medverkan i två norska projekt om sydsamisk och nordisk identitet, idag och igår. Så tar jag upp kampen för att förbättra inslagen om samerna och deras kontakter med ”nordmännen” i Historiska museets i Stockholm utställning Vikingar. Några artiklar har utkommit, som en om vikingatida samiska och nordiska kvinnor. Slutligen berättar jag om det enskilda arkiv ”Inger Zachrisson, samisk arkeologi” som nu finns hos ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, i Stockholm.

  • 12.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Hedlund, CeciliaUppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.Larsson, GunillaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 20142017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förord

    I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskaremed intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor på initiativ av Märit Frändénoch Carl-Gösta Ojala. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare medsamisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen församiskrelaterad forskning i Uppsala.Basen för verksamheten har sedan starten utgjorts av en epostlista där medlemmar delar med sigav evenemangstips samt lunchseminarier, växelvis vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet,SLU.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport frånett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj2011, Tunón et al. (red.) 2012.Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemangetHUKSO! som ägde rum i direkt anslutning. Till antologin har även externa medforskaresom är knutna till projekt vid Uppsala universitet bjudits in.Uppsala är ett månghundraårigt centrum för forskning och utbildning, med såväl arkiv och samlingarsom en lång tradition av forskning om samer ur främst ett utifrånperspektiv. Samer har genomtiderna till största delen utmålats som ”de Andra” – de som ska studeras och förklaras. Det har tagit siguttryck på ett flertal olika sätt, däribland i arkiven med rasbiologiska bilder och att samiska mänskligakvarlevor förvaras vid universitetet. Frågan har tagits upp inom Uppsam med syftet att finna vägar attutmana detta förhållande. Uppsam deltog exempelvis som medarrangör vid Åvdåsvásstádus: Ansvar,avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor ochvägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 januari 2015, Uppsala universitet, där dessa frågordiskuterades. Föredragen den 22 januari finns inspelade och tillgängliga via http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sábme – Saepmie – Sápmi,men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har mångastudenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala.Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutomfinns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaperom samiska frågor. Det stöd som Uppsam hitintills erhållit från universiteten i Uppsala visar på att detfinns stort intresse och en förhoppning vi när är att Uppsala universitet och SLU ska satsa ytterligarepå samiskrelaterad forskning och undervisning.Uppsam har även etablerat ett nära utbyte med Sameföreningen i Stockholm samt har utbyte medsamiska riksorganisationer och Sametinget. Vi har också ambitionen att öppna upp mer utrymme förurfolks kunskapssyn och kunskapsteori inom akademin.I Uppsala är de samiska frågorna således på hemmaplan vilket gör att de numera får mer uppmärksamhet,en utveckling som också Uppsam som nätverk och förening medverkat till.Vi som arbetat med antologin har en bred disciplinär sammansättning.Den supradisciplinära metoden och samarbetet som ligger till grund för antologin är inspirerad avurfolksmetodologi och innebär en betoning av forskning som del av samhället, samt inkluderande avföreträdare för samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom universitet och högskola.Författarna har uppmuntrats att skriva på ett sätt som är vetenskapligt och samtidigt tillgängligtför en bred publik. Bidragen har genomgått peer review, jämlikesgranskning, såväl av forskare inomakademin som av medforskare inom det samiska samhället. Vi riktar ett stort tack till alla som gjortdessa insatser! Vi vill dessutom särskilt tacka Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni,Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf för viktiga granskningsinsatser och kommentarer.5En redaktionskommitté för antologin utsågs av Uppsams styrelse i september 2014 i sambandmed att arbetet påbörjades. Den slutliga sammansättningen har dock hunnit förändras och huvudredaktörerär May-Britt Öhman och Cecilia Hedlund med stöd av Gunilla Larsson.Redaktionella och andra viktiga insatser för antologins tillkomst har även gjorts av Håkan Tunón,Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universitet, Märit Frändén, Institutet för Språk- ochfolkminnen, Carl-Gösta Ojala, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitetsamt Satu Gröndahl och Leena Huss, båda vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.Språkgranskning och korrektur på svenska har gjorts av Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen förstad och land, SLU, Uppsala och Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet.Översättning till nordsamiska gjordes av Miliana Baer, till sydsamiska av Sara Marian Åström ochtill lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.Antologin har fått anslag från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland. Arbetetmed antologin har dessutom finansierats av redaktörernas, medarbetarnas och författarnas olika forskningsprojektsamt ideella insatser. För redaktionsarbetsinsatsen vill vi särskilt nämna Älvar, motstånd,resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015, lett av May-Britt Öhman samt forskningsnoden Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktionbortom normerna finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, HugoValentin-centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, lett av Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren och May-Britt Öhman, 2016–2018.

  • 13.
    Tuorda, Tor L.
    Sámi Land Free University.
    Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar: Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Vulkanmedia , 2017, s. 120-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om arbetet med artikeln samt språkförklaringar

    Berättelsen levandegör med en blandning av fiktion och fakta historien om laxfisket och naturresurserna i samernas land, Sábme, som varit kärnan i det moderna Sveriges ‒ Svea rikes ‒ välstånd sedan staten etablerades på 1500-talet, samt även relationerna före detta. Det är malmen, skogen, vatten(kraften) som genom kolonisationen gjort den svenska staten Sverige rik. Såväl kyrkan som staten, inklusive utbildningsväsendet – universiteten ‒ har kunnat byggas på grundval av denna koloniala exploatering. Även om det finns många studier av denna koloniala historia, är den ännu långtifrån erkänd. Ordet "kolonisation" används sällan, även om det är exakt samma mekanismer som använts, som i de europeiska stormakternas koloniala välden runtom i världen. Kolonisationen av Sábme började vid etablerandet av den moderna nationsstaten Sverige, och silverutvinningen liksom laxfisket var under 1600-talet viktiga inkomster för stat och kyrka.

    Lule älv/Julevädno var en gång en av Sveriges mest laxrika älvar.  Laxen var en viktig mat resurs för befolkningen i älvdalen, förutom att den även gav stora merinkomster till kolonisatörerna.  Idag är Julevädno helt vattenkraftutbyggd. Älven producerar tio procent av Sveriges totala elproduktion och laxen kan inte längre vandra upp. Första stoppet är redan vid Bodens vattenkraftverk.

    Silverutvinningen har följts av många andra gruvetableringar i samiskt territorium och för närvarande är nu gruvprospekteringarna runtom i Sábme föremål för starka protester och motstånd från samer och lokalbefolkning. Urfolket protesterar här ‒ liksom runtom i världen ‒ mot den fortsatta aggressiva kolonisationen och förstörelsen av land och vatten. Tor Lundberg Tuorda använder i berättelsen skrönan om silverskatten på Drakaudden för att levandegöra historien utifrån de källor som berättar om silvertransporterna till och från Huhttán, Kvikkjokk, samt laxfisket vid Edefors. 

    Det samiska namnet på Edefors är Luossamuorrke – laxmårkan eller Badjemuorkke – den övre mårkan.[1] Muorkke är det samiska ordet för den plats där man drar båtar mellan två vattendrag, på svenska har det blivit översatt till”mårka”.  Den övre mårkan är enligt Korhonen (2007) förhållande till den nedre, vid Heden, Boden, Vuollemuorkke.

     

    Tor Lundberg Tuorda har gett förslag på samiska namn av andra platser. Laxholmen - Luossasuoloj efter lax – luossa, ö/holme – suoloj.  Laxholmen får därför i berättelsen namnet Luossasuoloj. Luossagårttje – för själva fallet är konstruerat av Luossa – lax och gårttje – fall.  Gedkevárre är det kända äldre samiska namnet på Silbbátjåhkkå, Silvertoppen, som fick namnet vid silverbrukstiden. Det finns omnämnt i Kenneth Awebros bok ”Luleå silververk” dock som ”Kedkevare”.

    Händelserna och personnamnen är fiktion, förutom Jakob Ulvsson, Olof Björnsson, båda ärkebiskopar, samt Tiock. Bergmästaren Isak Tiock var en ökänt hårdför bergmästare.

    Artikelarbetet har finansierats av forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”, finansierat av FORMAS 2012-2015, lett av May-Britt Öhman, samt forskningsnoden ”Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna” finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. May-Britt Öhman har, tillsammans med av Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson, bidragit med särskild vetenskaplig granskning. Olavi Korhonen har bidragit i frågan om samiska ortsnamn.  Arkivbilder från Luossamuorrke har sökts fram av May-Britt Öhman med hjälp av Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda; Tom Silvennoinen, Ortshistoria.se och de slutliga bilderna har grävts fram och levererats av Berit Åström, Norrbottens Museum bildarkiv och samlingar.

    [1]  Se Sametingets hemsida Ortnamn med lulesamisk stavninghttps://www.sametinget.se/1670 ; Korhonen/Anderson 1994 respektive 2010, samt Korhonen, 2010. 

  • 14. Andersson, Henrik
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 51-62Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid UPPSAMs vårsymposium 2014 deltog Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby, och presenteradeoch diskuterade tillsammans med Petri Storlöpare dokumentärfilmen ”Den Sista Generationen?”där Henriks projekt att under ett år, 2012–2014, leva på traditionellt sätt följdes av Petris kamera. HenrikAndersson är förutom att verka för skogssamiska tradition och hantverk också en flitig skribent på Facebook[facebook.com/henrik.andersson.982] och driver aktivt olika frågor som alla handlar om att värna samiskamarker och vatten för nutida renskötsel och kommande generationer.May-Britt Öhman och Henrik Anderssons samarbete och utbyte inleddes 2013. May-Britt har med godkännandeav Henrik valt ut statusuppdateringar i ord och ett flertal bilder från 7 juli 2014 till 4 september2015. Innehållet är alltifrån vardagslivsreflektioner, glada tillfällen, till kritik mot skövlingen av den samiskarenskötselns marker och vatten. Ett återkommande tema i inläggen är kampen för att freda markerna motaggressiva vindkraftsexploatörer såsom företaget Vasavind och även på senare tid Vattenfall. Texten är skrivenfrån mobiltelefon och har redigerats något för läsbarhet. I det stora hela är det dock återgivet i sammaversion som återfinns på Henriks öppna Facebookvägg. Inläggen återges även i den ordning de förekommerpå Facebook, det vill säga med det senaste inlägget först.

  • 15.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. History, Dept of economics, technology and social sciences, Luleå university of technology.
    Yttrande: Remiss av promemoria vattenmiljö och vattenkraft Diarienummer: M2017/01639/R Sammanfattning2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Jag instämmer i stort i promemorians förslag om uppdatering till moderna miljövillkor för vattenkraftselproduktion och dess genomförande.Dock saknas vissa aspekter som behöver täckas in bättre genom att särskilt uppmärksammas, förslagsvis genom den föreslagna nationella planen och genom att berörda grupper, och inte enbart myndigheter här ges tillfälle att yttra sig samt att det bör anslås medel till organisationer och forskningsinsatser för förstärkt uppföljning.Däribland bör samiska organisationer och Sametinget, samt bygdeföreningar och andra berörda föreningar vid reglerade vattendrag och nedströms dammar ges anslag för att kunna bevaka frågeställningarna på ett kontinuerligt sätt.

    Myndigheter – kommuner och länsstyrelser – saknar i stor utsträckning resurser för nödvändig uppföljning, vilket behöver ses över. Dessutom är det nödvändigt att bygga upp stärkt kompetens i dessa frågor genom såväl forskning som kontinuerlig informationsförmedling och uppdatering. För detta krävs särskilda anslag och insatser, med samhällsvetenskapliga och sociotekniska perspektiv som bygger på redan genomförd forskning samt fortsatta forskningsinsatser.Yttrandet bygger på ett flertal forskningsprojekt (se uppställning i slutet av dokumentet) utförda vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om dammsäkerhet – såväl allmänhetens säkerhet vid dammar, som säkerhetsfrågor i förhållande till dammbrott – dess förebyggande samt förberedelser för situationer med dammbrott. Aspekterna ifråga som ytterligare behöver uppmärksammas är följande:

    1. Människors hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott – även kallat ”allmänhetens säkerhet vid dammar” – ”public safety around dams”.

    2. Djurs hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott.

    3. Avsaknad av perspektiv på ansvarsfördelning för och säkerhetsåtgärder när två aktörer som båda använder sig samma älv och har dammar som innebär risker för människors hälsa samt miljön, dvs vattenkraftsföretag och gruvföretag i samma älvsystem.

    4. Avsaknad av perspektiv på nedströms konsekvenser och förberedelser för dammbrott i stora dammar utifrån sociotekniska hänsynstaganden.

  • 16. Öhberg, Emilia
    Becoming An Ally: Beginning to Decolonise My Mind2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this project is to investigate howdecolonial research can be conducted in practice whenthe researcher is a member of the majority population.I ask: what does it mean to be an ally as well as anacademic? Through autoethnography and ParticipatoryAction Research (PAR) I am attempting to “decolonisemy mind” in order to unlearn oppressive systems ofknowledge and I am using academic disobedience asan intentional strategy to disrupt colonial epistemichegemonies. Following feminist and other criticaltheory traditions and using decolonial and indigenousresearch ethics I am criticising the remnants of positivistresearch structures that exists within the social sciencesand the colonising, racialised, gendered and classed wayin which knowledge is traditionally constructed.I am also attempting to position PAR as adecolonising research methodology. Because a PARanimator does not have an automatic right to writeup and disseminate the knowledge that has beencollectively constructed by the co-researchers, however,I am inserting myself into the narrative in order toAbstractdisrupt the traditional academic voice. I attempt toquestion critically how I (auto) act in relation to myown culture and Sámi culture (ethno) through theprocess of reflective writing and analysis (graphy) – inother words, autoethnograpy.I set out to conduct a PAR project within a Sámiorganisation in Stockholm but despite my efforts theproject never really got off the ground. So apart fromexploring my own positionality relative to the Sámi,and apart from constructing an argument for decolonialresearch and allyship, this essay also offers my thoughtson why the project didn’t happen and my journey intolearning how to be a better academic ally.

  • 17.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen..
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm.
    Designing Dam Safeties: Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, ISSN 2212-4209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

    We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

    The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

  • 18.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems: Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies2016Ingår i: Bodies, Boundaries and Vulnerabilities: Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment / [ed] Folkmarson Käll, Lisa, Switzerland: Springer, 2016, s. 47-79Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Challenging the modern ideal of human bodies as being in control both of bodies of nature and of the bodies of technology made to control nature, this chapter considers the vulnerability of large-scale hydropower dams and the intimate interdependencies between dam bodies, water bodies, and human bodies. It proposes a water-centered, rather than human-centered, reading of rivers and in particular of dammed rivers, through an understanding of hydropower dams as vulnerable bodies. Once constructed by human beings, hydropower dams take on a life of their own and become living organisms as they age, interact with land and rivers, and withstand and react to changing environmental conditions. This chapter also discusses processes of knowledge production in which different bodies of knowledge come to be perceived as embodied or disembodied and are granted status as primitive or scientific. Taking her point of departure in her own embodied history, the author seeks to retrace indigenous Sámi understandings of human cultural interconnectedness with nature. With a focus on the specific river Julevädno running through Sápmi in the north of Sweden, the chapter draws attention to the unpredictable agency of water and the porosity of human bodies, emphasizing risk and vulnerability as essential elements of their interrelation.

  • 19.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-152016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15, här omnämnd som MKB, inlämnad som bilaga till samma bolags ansökan om bearbetningskoncession för området Kallak K nr 1.

     

    Erinran bygger på observationer och forskning utförd inom forskningsprojekt placerade vid Uppsala universitet och finansierad av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och FORMAS. Forskningsprojekten är Dammed: Security, risk and resilience around the dams in Sub-Arctica, Vetenskapsrådet 2010-2012; Rivers resistance resilience, FORMAS 2012-2015. Jag är forskningsledare för båda projekten.

  • 20.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Human Bodies and the Forces of Nature: Technoscience Perspectives on Hydropower Dams, Safety, Human Security, Emotions and Embodied Knowledges2016Ingår i: International Journal of Technoscience and Development, ISSN 2001-2837, Vol. 1, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hydropower has commonly been promoted as an environmentally friendly and renewable energy resource. Despite this, the major negative social and ecological impacts on the environment and its local inhabitants have been well established for a long time, as well as the high risks for large-scale disasters caused by hydropower dam failures. Drawing on a qualitative study that focuses on the Lule River in Sweden, this article analyses the cultural politics of emotions with regard to dams, reservoirs, safety and human security.

    Annually between one and two major dam failures occur around the world, with major consequences for human and non-human lives, the environment and the economy, and the issue has been addressed in policy making and within the work of power companies since the 1970’s. However, more people die due to accidents on dams and reservoirs than due to dam failures. In Sweden, the number of hydropower regulation related deaths within the demographically small municipality of Jokkmokk, where a major part of Sweden’s hydropower is being produced, is on average 0,02 per cent per year, or 1-2 persons, which would correspond to 180-360 deaths in the Swedish capital Stockholm. Yet, there are no calls for inquiries, investigations and measurements to ensure public safety around dams in Sweden. Linking these two aspects on hydropower dams and safety through the concept of human security we identify a void of understanding and valuing the importance of humans’ – operators - lived experiences and invested emotions in the work to avoid dam failures, accidents on the reservoirs and loss of lives. We address the fact that the operators live and are related to the inhabitants of the regulated Lule River and what role this may play in enhanced human security.

              We argue that technical reports and studies on dam safety are written in a way that invokes false emotions of control, safety and security for inhabitants as well as political decision makers. New technologies for camera surveillance and monitoring provide opportunities to assemble data on a dam and the water flowing through it (seepage), with the purpose to enhance safety. However, we suggest that these systems actually may produce false emotions of safety and security, reinforcing a paradigm of perceived control of nature’s forces and thereby may contribute to decreased safety and human security.

  • 21.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Palo, Mirja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Public participation, Human Security and Public Safety around Dams in Sweden: A case study of the regulated Ume and Lule Rivers2016Ingår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 19, nr 2, artikel-id 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents findings from an empirical study of the current situation with geographical focus on two rivers in the north of Sweden, encompassing parts of the indigenous territory Sápmi. The major focus in Sweden with regards to “dam safety” is on the prevention of dam failure, and emergency preparedness. The issue of “public safety around dams” is left aside to the detriment of “human security”. While a major dam failure may cause the death of hundreds up to thousands of people, the current rate of human deaths caused by dam failure in the last 40 years is one person. The number of fatalities that may be referred to as having been caused by a lack of “public safety around dams” on the Lule River only amounts to 1-2 individuals per year. The risks and dangers involved also cause stress, anxiety, and difficulties on an everyday basis for residents along the regulated rivers and water courses. From a study of literature, available statistics, interviews and newspaper reports we discuss the accidents and incidents over the last decade (2002-12), how these may be defined as “public safety around dams”, the void of work to prevent such accidents and how the surrounding societal contexts play in, such as the lack of availability to fast and efficient emergency rescue services to be able to save lives in the event of a major disaster.

    Finally, we discuss the current void of public participation and make recommendations to enhance public participation and thereby possibilities to an enhanced public safety around dams in Sweden.

  • 22.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    TechnoVisions of a Sámi cyborg: Re-claiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sábme2016Ingår i: Illdisciplined Gender: Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters / [ed] Bull, Jacob; Fahlgren, Margaretha, Rotterdam: Springer , 2016Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 23.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization2015Ingår i: Indigenous Knowledge Sovereignties and Scientific Research / [ed] Sandra Harding/Kyle Powys Whyte, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    May-Britt Öhman, Uppsala University (may-britt.ohman@gender.uu.se)

     

    Building a Sami Academy of Sciences: Science, Research, and Education for Decolonization

     

    The production of technological modern identities within Scandinavia rests on the dispossession of Sámi people from our traditional lands, and thus our identities related to land and water. Technoscientific language and imagery continue to shape and reflect power relations which favor the modern nation states and dis-favor Sámi rights. Meanwhile there is currently a void of Sámi research platforms available, especially within Sweden. The vast majority of scholars doing research on Sámi territory and Sámi people are themselves non-Sámi. The current situation is highly problematic. It contributes to the creation of epistemological contexts which support increasing colonial exploitation and destruction of Sámi traditional territories. This paper describes an ongoing project to establish important structures and platforms to accommodate research initiated and led by Sámi in order to promote decolonization of technoscience for the benefit of the Sámi and Sámi society. The project includes a Sámi academy of sciences and a Sámi university. The presentation discusses collaborations with Sámi organisations, the Sámi parliament, individual reindeer herders, Sámi artists and film makers and other Sámi scholars. Important points of departure are to enable Sami peoples' continuance, healing and regeneration and to apply Sami knowledges and experiences as a basis for them to develop ecological innovations and technologies to facilitate the everyday life of reindeer herding.

     

     

  • 24.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Julevädno ja mån: Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria2015Ingår i: Med varm hand: texter tillägnade Arne Kaijser / [ed] Kaiserfeld, Thomas och Wormbs, Nina, Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan, 2015, s. 105-137Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Andersson, Henrik
    Blomqvist, Åsa
    Colbengtson, Tomas
    Dankertsen, Astri
    Forsgren, Eva
    Tuorda, Tor L.
    Gustafsson, Ylva
    Kristoffersson, Mathias
    Larsson, Gunilla
    Lindström, Li
    Marakatt, Moa-Sara
    Mikaelsson, Stefan
    Rodhe, Peter
    Sandberg McGuinne, Johan
    Aslaksen Somby, Niillas
    Storfjell, Troy
    Silversparf, Agneta
    Lundberg Tuorda, Tor
    Wajstedt, Liselotte
    Samer talar för sig själva -behovet av strategiska satsningar för inkludering av och satsning på samiska röster, erfarenheter och vetenskaplig kompetens: synpunkter inför arbetet med forskningspropositionen2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Supradisciplinary conversations on security, safety and resilience in the river valleys of Sábme – land of the Sámi2015Ingår i: Community-based Science in the Arctic: UCI Program on Arctic Governance with session on Community-Based Science in the Arctic- 1/30 and 1/31 2015, UC Irvine: Youtube , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Video link of presentation January 31st, 2015. Photos and videos are approved of those that are on the images/videos. All rights reserved! For any kind of publishing beyond this link, please contact may-britt.ohman@gender.uu.se.

    https://www.youtube.com/watch?v=ZsLK6Avr0FY

    Conference link: http://newkirkcenter.uci.edu/2015/01/

    Supradisciplinary conversations on security, safety and resilience in the river valleys of Sábme – land of the Sámi

     

    Since 2008 I combine the study of the (perceived) control of rivers through hydropower and the impacts of the hydropower exploitations during the 20th century within Sábme, the land of the indigenous Sámi people.

    I apply a methodology which I refer to as supradisciplinarity. My own academic field being History of Science and Technology, the method involves collaboration with different academic disciplines, inviting co-researchers from other academic disciplines; amongst other water resource management, political science, and archeology. Furthermore, I integrate knowledges and people outside academia. This approach goes along with the argument by scholar Haraway, about “situated knowledges” and “partial perspectives” in regard to the production of scientific knowledge.[1]  In my interpretation, it also includes the necessity for me as a researcher, and Sámi, to take a stance and not pretend to be “neutral” in front of colonial destructive natural resource exploitation of Indigenous Peoples water- and landscapes. I will describe parts of this work, and the challenges it involves, along with the important work of healing that I find equally important.

    [1] Donna Haraway, ”Situated knowledges: The Science question in Feminism and the privilege of partial perspective”, Haraway Simians, Cyborgs and Women: The reinvention of Nature (New York, Routledge, 1991), 183-201.

     

  • 27.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Válkav: Färdvägar för att vända blicken och skapa alternativ2015Ingår i: Vardagens antirasism : om rörelsens villkor och framväxt i Sverige / [ed] Groglopo, Adrián; Allelin, Majsa; Mulinari, Diana; Diaz, Carlos, Stockholm: Antirasistiska akademin , 2015Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande: Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala2015Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Videofilmade föredrag och diskussioner vid symposiet "Åvdåsvásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015, Uppsala (den 22a januari).

    Förmiddagssession: Moderator: Gunilla Larsson, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet.

    09.00 Öppningsjojk, Ylva Gustafsson 09.05 Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap (CfG): Öppnande och inledningsanförande ”Rahpat, Báze dearvan - Mana Dearvan: Bli kvar med hälsan och gå med hälsan: Perspektiv på försoningsprocesser för två folk i samma nationalstat där stigarna blivit trängre 09.20 Välkomnanden o öppningsanföranden: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap; Satu Gröndahl, NAMIS, Hugo Valentin Centrum; NAPTEK, Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda, Carola Grahn, Sameföreningen i Stockholm 09.30 Peter Rodhe, SameÄtnam

    09.40 May-Britt Öhman Tuohea Rim, UPPSAM, Teknovetenskapliga forskargruppen, CfG, och Mind and Nature ” Rievsak sjläsjkoj ja Biekkaid Biellocizáš” Dalripans skratt, stormsparven och örnen på lugna uppåtvindar : Feministiska teknovetenskapliga och kritiska urfolksstudie- perspektiv på den samiska Förintelsen, dekolonisering och helande” 09.50-09.55 Jojkpaus.

    09.55-11.05 Maja Hagerman, historiker, vetenskapsjournalist och filmmakare: ” Filmen och boken om Herman Lundborg, chef för Rasbiologiska institutet: Etik, möjligheter och nödvändigheter” (Presentation och diskussion)

    11.05- 11.10 Introduktion – samiska markrättigheter och rasbiologi (May-Britt Öhman - Lars-Anders Baer, jurist, Sametingspolitiker och ordförande Luokta Mavas sameby) skulle ha medverkat men kan ej delta pga renskiljning.

    11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ”Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan”

    13.10-15.00 Eftermiddagssession del 1: Moderator: Malin Ah-King, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 13.10- 13.15 Öppen jojkscen. 13.15-15.00 Torsdagsseminarium öppet för allmänheten, arr. Centrum för Genusvetenskap, Aulan, Universitetshuset, Biskopsgatan 3. Katarina Pirak Sikku, konstnär ” Vi var generade över att vara lappar. Det var fult.”: Elsas vittnesmål om Rasbiologiska Institutets undersökningar av samiska barn vid nomadskolan i Vaikijaur, Jokkmokk” Kommentator: Ylva Gustafsson Torsdagsseminariets upplägg är presentation ca 30 minuter, därefter kommentators frågor med diskussion ca 15 minuter, och slutligen allmän diskussion ca 45 minuter.

    15.30-17.30 Eftermiddagssession del två: Moderator/Samtalsledare: Stefan Mikaelsson, Sametingets ordförande och Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet 15.30-16.00 Gunnar Hauk Gjengset "Med skjeletter i skapet", en kort oversikt over hvordan norsk medisinsk forskning etter press i mer enn 150 år, endelig måtte gi fra seg skjelettrester etter forskning på samefolket, og især hodeskallene etter lederne av Kautokeino-opprøret i 1852” 16.00-16.10 Astri Dankert; ”En samisk dekoloniseringsprosess: Melankoli, tap og forsoning” 16.10-16.20 Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet ”EN ANNAN HISTORIA: Åtta samiska konstnärer på Bildmuseet i Umeå under kulturhuvudstadsåret” 16.20-16.45 Korta presentationer - reflektioner och funderingar: Lilian Mikaelsson, SameÄtnam; Lena Kroik, Svenska Samernas Riksförbund (SSR) o Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman; Nils-Axel Heikka (medlem i QueerSámit); Tomas Cramér; Rikard Engblom 16.45 -17.30 Paneldiskussion och allmän diskussion med deltagarna Företrädare för medarrangörer, Sametinget, samiska organisationer, Uppsala universitet mfl

  • 29.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Bortom gruvTäringen:: Hållbara framtider i Jokkmokk genom samverkan mellan forskning, kultur, näringsliv, samiska traditioner och kunskap2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte: Jokkmokk är en kommun där man har en stark framåtanda inom näringar som anknyter till samiska traditioner och kunskap. Trots detta återkommer beskrivningar av Jokkmokk som en döende ort och gruvindustri framhålls som något av en ”sista utväg” för att orten inte ska dö ut. Detta seminarium/workshop tar avstamp i utgångspunkten att Jokkmokks kommun är en högst levande kommun med livskraftig småskaliga näringar vilka har fast förankring i samisk kultur och tradition. Det finns 193 rennäringsföretag, ett flertal hantverksföretag, Ájtte fjäll och samemuseum , samisk slöjd och konst - duodji, Samernas utbildningscentrum  med utbildning inom samisk kultur och näring, turism och ekoturism och inte minst världskulturarvet Laponia.  Återkommande omfattande kultur- och näringsevenemang är Jokkmokks vintermarknad, en samisk utomhusmarknad sedan drygt 400 år förlagd till början av februari. Denna lockar mellan 30-40 000 besökare till en kommun som har drygt 5000 invånare.

    Kommunen inrymmer dessutom ett flertal storskaliga vattenkraftverk och producerar elkraft för hela Sverige. De prospekteringar för gruvindustri som genomförts av främst utländska bolag de senaste åren har inneburit att konflikter uppstått lokalt mellan motståndare och förespråkare samt att osäkerhet uppstått vad gäller framtiden för de existerande näringarna. Rennäringen – en av de viktigaste grunderna i samisk kultur och tradition i området – riskerar att helt slås ut i kommunen. Ekoturismen likaså, liksom att Laponia riskerar att förlora sin världsarvsstatus.

    Dessutom innebär etablerande av gruvindustri –beräknad livslängd på 30 år - med självklarhet giftiga utsläpp i marker och vatten samt stora risker för dammhaverier i existerande vattenkraftdammar och magasin där konsekvenserna blir katastrof i hela Lule älvdal med såväl tusentals dödsoffer som långtidsevakuering av både Boden och Luleå.

     

    Vid seminariet är syftet därför att dels visa på styrkorna i Jokkmokks kommun i de olika nu existerande sektorerna, dels visualisera och presentera faktiska konsekvenser av gruvetableringar inom kommunen – med hjälp av existerande forskning – samt att diskutera möjligheter för existerande hållbara näringar och verksamheter inom kommunen att stärkas genom samverkan med forskning.

    Målet är att under dagen, genom mötet och presentationerna, så frön till möjliga samverkansprojekt och att inleda diskussioner om nödvändigt arbete för att söka finansiering för dessa.

    Långsiktigt mål

    På sikt hoppas vi kunna bidra till stärka det lokala småskaliga och hållbara företagandet i Jokkmokks kommun, och använda denna samverkan som en modell för liknande satsningar i andra glesbygdskommuner i Sápmi - Sameland, där de samiska traditionerna och kunskaperna kan stärkas och synliggöras på olika sätt.

    Med olika visualiseringsmetoder som exempelvis GIS kan de omfattande negativa konsekvenser av stora miljöförstörande industriella ingrepp göras synliga för lokala invånare och beslutsfattare, så väl som på nationell nivå. Tanken är även att lägga grunden för en samisk forskningspolicy, för samisk medverkan och ökat antal samer som forskar om samiska angelägenheter. Samt att utveckla etiska riktlinjer för forskning om och med samer och samiska traditioner och kunskap.

     

  • 30.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Larsson, Gunilla
    Lindberg, Johanna
    Tuorda, Tor L.
    Gállok:: Om gruvan kommer. En fråga om framtiden i Lule älvdal2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 31. TallBear, Kim
    Öhman, May-Britt (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Maruyama, Hiroshi (Redaktör)
    Indigenous Bioscientists Constitute Knowledge across Cultures of Expertise and Tradition: An Indigenous Standpoint Research Project2014Ingår i: Re:Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges, Uppsala: The Hugo Valentin Centre, Uppsala University , 2014, s. 173-191Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

     This talk explains my recent Indigenous Science Studies research project – an ethnography of Indigenous bioscientists in the U.S. – as it is informed by two key Feminist Science Studies frames, “feminist objectivity” and “feminist standpoint theory.” Most often, anthropological projects focused on Native Americans derive from outside the Native American community and often turn Native American social and cultural practices into anthropological curiosities and sites of difference from the non-Indigenous observer.

    However, from my longstanding location within U.S. Native American social, cultural, educational, and professional circles, this Indigenous standpoint project examines cultural and social conditions that lead U.S. Native Americans to work as bioscientific researchers. The Indigenous standpoint in this research is not mainly concerned with assessing Native American social or cultural difference from the mainstream. Rather, this research investigates how Indigenous participation in bioscience can help make Western bioscience more multi-cultural and democratic, while also serving Native American community capacity-building and self-governance.

    This talk also advocates that Indigenous Studies scholars pay greater attention to the role of science and technology as they seek to do research that supports Indigenous sovereignty. Both Nation States and Indigenous Nations increasingly govern through science. However, in its U.S. formation, Indigenous Studies is more focused in humanities fields. It engages too little with the physical and bio- logical sciences and with technology fields. If Indigenous Studies scholars ignore the role of technoscience in both limiting and facilitating Indigenous sovereignty, they limit their relevance for Indigenous communities.

  • 32.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Investigating Bombshells Contaminations of the Waters of the Lule River Catchment Area: Some Conclusions from a Pilot Study made with Supradisciplinary Research Methodologies (Nausta, Udtja and Neat)2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Johan Gärdebo, May-Britt Öhman, Hiroshi Maruyama, Uppsala: Uppsala University, 2014, s. 193-199Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This articel is based on the presentation made at the RE-Mindings symposium 2012 with the aim to raise the understanding of the importance of the cumulative effects of industrial activities and military activities on water quality in Sápmi. The investigations which it is based upon were made in a supradisciplinary collaboration with local inhabitants in Udtja, Vidsel and Jokkmokk.

  • 33.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Kautokeino - Alta - Gállok: Civil disobedience and indigenous peoples struggle for ‘human security’ and the right to a sustainable future2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summer of 2012, attention was drawn to the protests against mining on the island Gotland – near Stockholm -, where a large number of people protected the Ojnare forest with their bodies. The summer of 2013, protests against another mining project started on site in Gállok (Kallak) , Jokkmokk–  which is traditional Sámi territory and reindeer  grazing lands.  Protesters from Ojnare came to support the local Sámi reindeer herders as well as other local Sámi and non-Sámi inhabitants  who had fought without much  success through legal procedures and manifestations. Since then the protests have continued, in different forms and different actions. It is likely that more protests will take place, as the current mineral policies in Sweden (as well as Norway and Finland) is challenged by an increasing number of organizations.

    The common denominator of  Ojnare and Gállok is a struggle for the protection of lands and water against destructive mining exploitations  and also are intimately linked through its actors involved. The case of Gállok also continues a tradition of Sámi agency and resistance against colonization. This tradition has come to the forefront in different ways, where rebellions form one important part of Sámi history and memory. I will discuss the Kautokeino rebellion in 1852, via the protests against hydropower exploitation in Alta in the 1970s and 80s, to Gállok. I argue that these rebellions – where civil disobedience is an important ingredient – is a strategy for the creation of  ‘human security’ and enables the vision of sustainable futures in Sábme – the land of Sámi.

  • 34.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Wyld, Frances
    University of Adelaide.
    Lands of Fire and Ice: From Hi-Story to History in the Lands of Fire and Ice—Our Stories and Embodiment as Indigenous in a Colonised Hemisphere2014Ingår i: Ngapartji Ngapartji / In turn, in turn: Ego-histoire, Europe and Indigenous Australia / [ed] Vanessa Castejon, Anna Cole, Oliver Haag and Karen Hughes, Canberra, Australia: ANU Press , 2014, s. 241-257Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article brings together two Indigenous scholars who have come to better know their Indigenous history as they story it alongside their work as historians and academics. We find that the historical landscape changes when family history is better understood: time and space become embodied, history becomes personal. Sámi scholar May-Britt Öhman speaks of singing to the hillside in a ‘Sound of Music’ style, and then feeling forced to break out of song and into yoik.1 Similarly, Aboriginal Australian scholar Frances Wyld writes about her connection to land and family history, including a visit to desert Australia where she no longer saw a world of silos, but of solace. Through embodiment comes a new identity, shared and understood. As scholars understanding the power-laden binaries of colonised and coloniser, writing at the intersection of personal and public using ego-histoires, we find shared methodologies to tell stories of the self inhabiting lands of fire and ice. Applying ego-histoire, we argue for a new version of history as academic discipline: a discipline which includes the Indigenous peoples’ embodied vision and experiences; a history discipline which challenges the coloniser’s current Hi-Story, within which Indigenous peoples are made the other, the exotic, primitive and invisible ‘vanishing race’; a history which empowers and strengthens ourselves as scholars and at the same time provides our students (Indigenous as well as non-Indigenous) with a history which takes into account Indigenous peoples visions, experiences and stories.

  • 35.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Larsson, Gunilla
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Tuorda, Tor L.
    Lindberg, Johanna
    Persson, Marie
    Om gruvan kommer:: Rönnbäck – Gállok – Ojnare2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Svalastog, Anna Lydia
    Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Centrum för forsknings- och bioetik.
    Öhman, May-Britt (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Maruyama, Hiroshi (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen, Hugo Valentin-centrum.
    On Teachers’ Education in Sweden, School Curriculums, and the Sámi People2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Johan Gärdebo, May-Britt Öhman, Hiroshi Maruyama, Uppsala: The Hugo Valentin Centre, Uppsala University , 2014, s. 153-171Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses the intersection of Teachers’ Education and the Swedish society with regards to Sámi religion, history and culture. It aims at a renewed understanding of present premises for construction of curriculums in courses on Sámi history, culture and religion. An important back drop is the Swedish State’s regulation of Teachers Education, their inclusion of indigenous peoples’ inte- rests, and the general demand for research based and reflexive academic teaching. I argue that Teachers’ Education and Swedish bookstores present research based knowledge on the Sámi People’s religion, history and culture in a weak and accidental manner. For a better understanding, I discuss Anthony Giddens’ description of society as regionalized into “back stage” and “front stage” regions structured by different rules – back stage rules being loosely structured and characterized by feelings, subjectivity and bodily activities, while front stage rules are strictly disciplined, and not characterized by personal feelings or bodily excursion. Universities and Colleges fit front stage characteristics, though Teachers’ Education, as well as Swedish bookstores, seems to be structured by back stage rules when it comes to the Sámi People. Giddens emphasizes how social encounters between people contribute to the construction of social institutions and  their organization. As such, the loose link between research based teaching and Teachers Education regarding the Sámi people, generates societal consequences. If reflexivity is a major feature of present academic life, we should expect universities to change present premises for research based new curriculums regarding Sámi history, culture and religion. The argument forwarded in this article is thus that, first of all, this situation needs to be made visible. The blind spot has to be identified and targeted. Qualified and reflexive knowledge and competence in Sámi religion, history and culture need to be integrated within all disciplines of academic education. Secondly, I argue that there is an urgent need for the (re-)establishment of the discipline of Native Studies – Indigenous Studies headed and fronted by Sámi scholars – which would have the responsibility of developing and renewing research-based curriculums on Sámi culture, history and religion. To be able to reach the full extent and depth of Sámi religion, culture and history, this discipline needs to be directed by Sámi scholars.

  • 37.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Maruyama, Hiroshi
    Gärdebo, Johan
    Preface2014Ingår i: RE: Mindings : co-constituting indigenous / academic / artistic knowledges,, Uppsala: Hugo Valentin Centre, Uppsala University , 2014, s. 9-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Public participation, Human Security and Public Safety around Dams in Sweden: a case study of the regulated Ume and Lule Rivers2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents findings from an empirical study of the current situation in regard to Public Safety around dams in Sweden. The geographical focus is on the Ume and Lule Rivers.

    Currently the focus within “dam safety” is on the prevention of dam failure, and to a certain extent also on emergency preparedness in case of dam failure. Although this is an important work, we argue that the issue of “public safety around dams” is left outside of the dam safety work to the detriment of “human security” (UNDP, 1994). While a major dam failure may cause the death of hundreds up to thousands of people, the current rate of human deaths caused by dam failure the last 40 years is one person, while the number of fatalities that may be referred to as “public safety around dams” on the Lule River only amounts to 1-2 persons per year.

    From a study of literature, available statistics as well as lack of statistics, interviews and newspaper reports, the paper analyses the number of fatal accidents over the last decade (2003-13), how these accidents may be defined as “public safety around dams” related, what the work to prevent such accidents looks like and how the surrounding societal contexts plays in, such as communication systems and the availability to fast and efficient emergency rescue services to save lives when accidents occur.

    Finally we discuss the lack of public participation in current dam safety practices and make recommendations to enhance public participation and thereby possibilities to an enhanced public safety around dams as dam safety work.

    The research was funded by the research projects DAMMED: Security, Risk and Resilience around the Dams in Sub Arctica (Swedish Research Council, 2010-12) and Rivers, resistance, resilience: sustainable futures in Sápmi and other indigenous peoples’ territories (FORMAS, 2013-16)

     

    Keywords: Dam Safety, Public participation, Public Safety around Dams, Human Security

  • 39. Gärdebo, Johan
    et al.
    Öhman, May-BrittUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.Maruyama, HiroshiUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Hugo Valentin-centrum.
    Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    RE: Mindings brings together indigenous scholars, artists and activists, and indigenous allies to speak of whose positions, contexts and experiences it is that inform the construction of knowledges, histories and sciences. In short, whose experience counts? The purpose of RE:Mindings is to encourage its authors and readers to investigate what it means to resist exploitation of humans, non-humans and nature within the frames of modern nation states. Examples are provided from communities within or across the borders of existing nation states: Sámi and Saepmie/Sábme/Sápmi in Fenno-Scandinavia; Aboriginal-Martu in Australia; Ainu people in Japan, Dakota-Native Americans in USA and Mapuche in Chile. This publication originates from the supradisciplinary symposium RE: Mindings; Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land-, Water-, Body-, and Lab-scapes, held at Uppsala University, 10-12 October 2012.

    The RE:Mindings publication has been funded through research projects financed by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet) and Formas - the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

  • 40.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Remissvar avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” SOU 2014:35, Remiss 2014-06-16, M2014/1451/Nm2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Wyld, Frances
    Wirltu Yarlu Aboriginal Education, University of Adelaide..
    Speaking Together from the Lands of Fire and the Lands of Ice: Sharing Experiences from Australian Aboriginal and Swedish Sámi Scholarly Collaborations2014Ingår i: RE: Mindings:: co-constituting indigenous / academic / artistic knowledges, Uppsala: The Hugo Valentin Centre , 2014, s. 229-244Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 42.
    Arai, Kaori
    Rikkyo University, Graduate School of Sociology.
    Öhman, May-Britt (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Maruyama, Hiroshi (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Historiska institutionen, Hugo Valentin-centrum.
    Subjectivity of the Ainu People Described in the Book ‘Nibutani’, Edited by Kaizawa Tadashi: A New Discovery and Approach to Ainu Research2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges, Uppsala: The Hugo Valentin Centre, Uppsala University , 2014, s. 17-25Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ainu studies still lack an inside perspective from the Ainu themselves though the importance of such perspective has been recognized for a deeper understanding of the Ainu by a few Ainu and Wajin [ethnic Japanese] postmodern scholar. To begin with, Ainu “self telling history” have been considered by researchers of Ainu studies to be “non-existent.” In other words, it can be said that the very act of dealing with modern history in relation to the Ainu by those materials was under a taboo for both the Ainu and the Wajin.

    This article demonstrates that a history book of the Nibutani Community entitled “Nibutani” edited by Kaizawa Tadashi in cooperation with local residents is a rare ex- ample of modern Ainu history compiled by the Ainu themselves. The book covers all the details of each family with family trees though the Ainu hardly confessed them- selves as Ainu under severe discrimination at the time. Further most of its lifestories were collected through the interviewing of those families by Kaizawa himself. As far as the contents are concerned, some stories are related to the Ainu, whereas others are seemingly related to their personal life. Thus the book presented a variety of stories that represent the then lives of the local residents in the Nibutani Community.

    At the moment when ‘Nibutani’ was published the Ainu did not voluntari- ly talk about their own history, and neither were expected to do so. ‘Nibutani’, which was completed by Kaizawa, connected the individually divided histories to each other, and made clear the relationships between the individuals and the community. As a result, the local residents in the Nibutani Community have ap- preciated this book for highlighting their own perspectives on their local history.                                                                                                                                                                                                                                                                                               

  • 43. Persson, Marie
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Visions for a Future at the Source: The Battle against the Rönnbäck Nickel Mining Project2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Gördebo, Johan; Öhman, May-Britt; Maruyama, Hiroshi, Uppsala: The Hugo Valentin Centre , 2014, s. 103-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 44.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Mikaelsson, Lilian
    When the land became a testing range: Nausta, Udtja and NEAT2014Ingår i: Re: Mindings: Co-Constituting Indigenous, Academic, Artistic Knowledges / [ed] Gärdebo, Johan; Öhman, May-Britt; Maruyama, Hiroshi, Uppsala: The Hugo Valentin Centre , 2014, s. 245-254Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 45.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Writing and teaching to re-claim and heal my own Sámi body and our Sámi history, culture, traditions and rights to live2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Writing and teaching to re-claim and heal my own Sámi body and our Sámi history, culture, traditions and rights to live

     

     

    Sábme, the land of the Sámi, stretches across the borders of the nation states of Sweden, Norway, Finland and Russia. Sábme has been inhabited by the Sámi people for as long as any human can remember. There are major Sámi languages which are totally different to those of the Nation states, nine different major Sámi languages. Until early 16th century, the Sámi was part of the Swedish elite, and Swedish regional chiefs – kings – would be proud to claim Sámi heritage. With the establishment of the modern Swedish nation state in the 1520s Sábme became a territory to conquer and control, as the Sámi people. However, the major and most extensive industrial colonization started from late 19th century. From this point racism, amongst other racial biology projects with skull and body measurements  - went hand in hand with aggressive industrial colonization.

    The colonization and racist projects have caused severe traumas in the Sámi community. Furthermore our Sámi history, culture and tradition being completely invisibilised within Swedish – and Nordic – education systems. We as Sámi deal with the consequences of this earlier and ongoing situation, both as a community and individuals.

    The paper deals with all these aspects, the traumas of racism and colonization in the past as well as the current reinforced industrial colonization through amongst other mining projects – as they cannot be separated from how I today, as Sámi and academic and feminist activist, work with healing and reclaiming my, our, rights to live as Sámi, within our traditional territories. Placing myself and my family history at the center of the study, the paper draws upon feminist technoscience approaches, epistemology and methodologies as well as Indigenous, Sámi, methodologies and thinking.

    .

  • 46.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    KTH, Centrum för hälsa och byggande, CHB.
    Challenging Genocide: Decolonizing Methods against Aggressive Swedish State Colonization of Sàmi Lands and Waters2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Dammsäkerhet: Hur länge lever en damm och vad får den att brista?2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Tuorda, Tor L.
    Silversparf, Agneta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Pirak Sikku, Katarina
    Persson, Marie
    Decolonizing Sápmi – supradisciplinarily2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This panel brings scholars, artists and activists from Sápmi – collaborating supradisciplinarily.  With a geographical focus on the Swedish part of Sápmi, the common theme methodologies and strategies for decolonization, such as making Sámi agency and activism visible as well as memory work and visions of decolonized futures.

  • 49.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Sandström, Camilla
    Umeå University, Dept of Political Science.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology.
    Designing dam safeties: perspectives on large scale dams within the intra-actions of technology, nature and human decision making2013Ingår i: International Commission of Large Dams, ICOLD, Seattle, 2013: International Symposium, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

    We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

    The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

     

  • 50.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Desires, obedient and disobedient bodies in conflict: The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involved2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Desires, Obedient and Disobedient bodies in conflict: The struggle to preserve or exploit Gállok (Kallak) and the human bodies involved

    This presentation discusses a contemporary  conflict or rebellion at Gállok (Kallak), Jokkmokk, Sápmi-the land of the indigenous Sámi, Sweden. In 2006 the British prospecting company Beowulf Mining Plc. was granted rights to prospect for iron ore in the area. Worried local inhabitants started following the process, and by 2011, a local resistance group started its work to question the project. The resistance was fuelled by the prospecting company CEO describing the area as without inhabitants, without human bodies, as he showed an image of an empty (of human bodies) landscape answering the question – of what does the local inhabitants say, with the rhetoric question “ I ask ‘what local inhabitants?!’. The local resistance responded by a manifestation showing their faces on a wall at the annual Jokkmokk Winter Market of 2012.

    Summer 2013, a test mining on the by the prospecting company and its shareholders desired iron ore body was scheduled. From June, different persons travelled here to protest on location, to provide support to the local inhabitants. Activists that had been protecting the Ojnare forest at Gotland (an island south east of Stockholm) in 2012, came on the invitation by the Gállok local resistance and offered their own bodies to protect the Gállok. They climbed machines and erected blockades. Although the prospecting company, JIMAB, had been reported to the police for illegal actions since 2012, the police forces came only on the request by the very same prospecting company to evict the protesters. There are numerous films and photos from those five police interventions, where human bodies – as well as animals (dogs) are involved. I have followed these events, both on site, through direct more or less live reporting on social media (mainly Facebook) and also by collaboration with some of the activists who have reported to me through diaries and notes. This presentation is a first attempt to formulate an analysis of the conflicting bodies involved, human and non-human, postures, voices, fear and desires involved. 

12 1 - 50 av 72
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf