Logotyp: till Uppsala universitets webbplats

uu.sePublikationer från Uppsala universitet
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 107
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Andersson, Henrik
    Documenting an Ongoing Pandemic: A Sámi Reindeer Herders' Diary during the COVID-19 Pandemic2024Ingår i: Minorities in Global History: Cultures of Integration and Patterns of Exclusion / [ed] Holger Weiss, Bloomsbury Academic, 2024Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter explores the management of the Covid-19 pandemic and it effects focusing on Norrbotten County, the largest county in Sweden, which occupies a quarter of the country, with 98,245 square kilometers and a population of 250,000.

    Norrbotten has two international borders, Finland and Norway, crossing Indigenous Sámi territories and reindeer grazing and herding lands. The effects are linked to geography, cold climate, natural resource exploitation, industries, multicultural population, and sparsely populated areas with long journey times to access healthcare.

    The county has a large Sami population and the largest number of reindeer and reindeer herders on the Swedish side of Sábme.

    The research project “Pandemic in the (sub) Arctic North: A supra and cross-disciplinary data collection on experiences, resilience and social mobilization during the COVID-19 pandemic focusing on Norrbotten county,” was initiated in March 2020 and ended by April 2022. The project was led by the author of this chapter, Dr. May-Britt Öhman, Associate Professor of Environmental History, Lule and Forest Sámi of the Lule River valley. Within the project, an important part was the participants’ own documentation of their everyday life, including reflections on the events and developments during the crisis management period. One of the project participants was Henrik Andersson, a reindeer herder in the Gällivare Forest Sámi community, Flakaberg group, and also a coauthor of this chapter. Gällivare Forest Sámi village is one of fifty-one reindeer herding Sámi villages on the Swedish side of Sábme. The reindeers’ land stretches from the inland around Gällivare city and out into the archipelago of Luleå city.

    In wintertime the reindeer are in the area of the archipelago in the Gulf of Bothnia, and during the summer they move to the grazing lands in the inland.Andersson started documenting his everyday life in March 2020, when he first heard of the pandemic. He uses a first-person perspective bringing together situated knowledge and ego-histoire.

    The diary contains written entries and photographs and thereby documents the experiences from Sámi reindeer herding throughout almost two years of the Covid-19 pandemic.

    In this chapter, May-Britt Öhman has made a selection of entries, starting from day one, covering from the first day when Henrik Andersson heard about Covid-19 in March 2020 to the end of August 2020. The entries thus follow half of the reindeer herding year, including winter season when the grazing is often hard to find, spring migration from the coastal areas toward the inland, the calving season and the calf marking season, and the short time of rest that follows in August before the herders’ work begins again.

    In this article, we have only entered the first few months of Henrik Andersson’s corona diary, showing the initial thoughts, responses, and difficulties that emerged. As most are aware, the situation continued for very long. When this article was being finalized, in early 2023, the Covid-19 situation was far better, but still not completely over. 

    There has been very little study on the situation of the reindeer herders during the Covid-19 pandemic, at least not on the Swedish side of Sábme. Our research project, which was mainly data collection, has contributed to highlight a few of the issues at stake and will hopefully result in more research and writing on this subject.

  • 2.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Att undervisa (lärar)studenter i samisk historia, kultur och tradition vid svenska universitet – erfarenheter och reflektioner: (Fira Samernas nationaldag med Luleå tekniska universitet!)2023Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Indigenous Research Methodologies in Sámi and Global Contexts edited by Pirjo Kristiina Virtanen, Pigga Keskitalo, and Torjer Olsen, Brill, 20212023Ingår i: NAIS Journal of the Native American and Indigenous Studies Association, ISSN 2332-1261, E-ISSN 2332-127X, Vol. 10, nr 2, s. 157-158Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Rönnbäck, Josefin
    Luleå tekniska universitet.
    Nationella minoriteter och urfolket samerna inom historieämnet i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet: Reflektioner, erfarenheter, iakttagelser2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    r, iakttagelser

     

    I svensk grundlag SFS1974:152, lagarna SFS2009:724 respektive 2009:600  – fastställs sedan över ett decennium att de nationella minoriteterna - judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, har särskilda rättigheter, skydd och stöd för såväl kultur som språk. 

    Myndigheter, och därmed de statliga universiteten, har ett särskilt och omfattande ansvar. Det hänger nära samman med i synnerhet lärarutbildningen, där skolorna via läroplanerna har tydligt ansvar för att elever från förskola till och med gymnasium får kunskap om de nationella minoriteterna. Men det gäller även övriga utbildningar där de utbildade studenterna kommer att i kontakt med de nationella minoriteterna, det vill säga i praktiken alla utbildningar. Dessutom finns förstås även enskilda individer inom de nationella minoriteterna representerade som såväl studenter som personal vid lärosätena.

    Frågan är då hur det ser det ut i verkligheten, i förhållande till undervisning, i synnerhet ifråga om lärarutbildningen?  Hur bör historieämnet förhålla sig till lagstiftningen? 

    Vi diskuterar reflektioner, erfarenheter och iakttagelser utifrån egen verksamhet vid lärosäten över drygt två decennier, anordnande av Minnesdag Hundra år i skuggan av rasbiologiska institutet under 2021- 2022 -  samt samarbete med en artikel för en kommande Routledge antologi.

    En iakttagelse för de universitet/institutioner där vi varit/är verksamma är att det antingen saknas resurser och kompetens, eller att i de fall som kompetens finns, så ges inte ett tydligt stöd från lärosätena för tillgängliggörande. En större fråga i sammanhanget är då varför det ser ut på det sättet, samt vad som krävs för en förändring ska kunna ske för att uppfylla lagstiftningen.  Vi utgår från teorier och metoder inom rasismstudier, bosättarkoloniala studier, genusstudier, urfolksmetodologi och ego-histoire, inklusive muntlig historia. Även begreppet metodologisk nationalism är användbart för analysen. 

    Presentationen utarbetas med stöd av forskningsprojekten Leva utan olja?!  FORMAS Dnr2019-01975,  inom Nationella forskningsprogrammet om klimat, och 'Sijddaj máhttsat' betyder 'kommer hem' på lulesamiska, Vetenskapsrådet, Dnr2021-03080. 

  • 5.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Aira, Anna Kajsa
    Sirges Sámi Village.
    Aira, Gun
    Sirges sámi village.
    Andersson, Henrik
    Gällivare Forest Sámi Village, Flakaberg group.
    Andersson, Hampus
    Gällivare Forest Sami Village, Flakaberg group.
    Spik, Susanne
    Vuojnos; Sirges Sámi Village.
    Kuhmunen, Lalla Susanna
    Houseofduodji; Sirges Sámi village.
    Wyld, Frances
    University of South Australia, Justice and Society.
    TallBear, Kim
    University of Alberta, Faculty of Native Studies.
    Linke Nilsen, Alma
    Sámi Land Free University: An invitation to centre Indigenous Peoples expertise and knowledge in an online open access university2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This roundtable aims at presenting what the platform Sámi Land Free University (SFU) has achieved so far and to invite to a conversation on what SFU may achieve in the practice of decolonising research and education, while inviting interested to join forces for courses and joint or shared research over the colonial borders.

    Over the last four decades, Indigenous Studies (IS) has been developed as an academic discipline within several settler colonial states and within colonial academia, the strongest presence in North America, Australia and Aotearoa/New Zealand. So far Sweden is lagging behind. Yet, IS mainly turns the gaze towards the Indigenous peoples, while to achieve decolonization and long term sustainability, as well as good relations, there is a need for a 180 degrees shift in vision. What if there were several universities that centre Indigenous knowledges and expertise, as point of departure, while researching and teaching for the benefit of all?

    In 2015, the SFU [www.samelandsfriauniversitet.com ] was created by Lule and Forest Sámi, Dr May-Britt Ӧhman with a vision and challenge of the mind to include the Sámi community and international Indigenous collaborations, having its base on the Swedish side of Sábme. SFU has co-hosted symposia and workshops. We now envision moving on, producing free to access online educational content, inviting earlier and new collaborators. Methods adopted are supra-disciplinary, giving voice to academics, artists, and practitioners of Indigenous ways of knowing and being, while also inviting other scientific methods. 

    Commentator: Kim TallBear, Univ of Alberta, Faculty of Native Studies

    1 May-Britt Öhman, Lule and Forest Sámi, with Tornedalian heritage, Sábme

    Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, Uppsala University

    Experiences from the last 7 years with the platform Sámi Land Free University – what has it done for my – and others – thinking and acting?

    Introductory presentation on how the Sámi Land Free University came about as a website in 2015, followed by a Facebook page, a youtube channel, and some of the activities that has taken place, as well as some thoughts on possibilities to move ahead.

    There are so far very little opportunities for Sámi to study our own history, culture, traditions, epistemologies at universities in Sweden. There are even less opportunities to have a place in academia for Sámi who are open with their Sámi identity. Hence, there is a need for a place to gather, to develop courses, and proposed ways to make this happen, as the (settler colonial) academia so far gives very little space to Sámi perspectives in Sweden. Yet, Swedish legislation states that the Sámi are a people, with rights, and that Sámi history, culture and tradition shall be taught to pupils in school and secondary school.Furthermore, at universities, there is almost no teaching on Indigenous peoples culture, history, traditions, around the world, while the settler colonial perspectives are taught in all university courses.

    Thus, there is a need for a Sámi university, on Swedish side of Sábme, that will provide both Sámi and other Indigenous peoples history, traditions, culture, expertise, perspectives - the question is mainly how to organize this.

    2 Frances Wyld, Martu woman (Aboriginal People of the Pilbara region of Australia) living on Kaurna land, Dr of Communication

    Justice and Society, University of South Australia

    All good thing are wild and free: the wild winds that carried me to Sámi Land Free University.

    NAISA introduced me to the international cross fertilization of ideas within Indigenous research and education, specifically it created the opportunity to collaborate with Sámi Land Free University as an Australian Aboriginal scholar. The collaboration has included 6 visits to Sweden and Sápmi for symposia and workshops, publications, and freelance work on a climate change and Indigenous sustainability project. I am a storyteller; I write in the moment inspired by nature. I watch the news reporting on the damage done by wild winds on the weekend. The reporter is in front of a house where a tree has fallen onto it, the house is on my road. At the same time, through my open door, I hear the whine of the chainsaw cutting into this majestic ghost gum tree. Only weeks ago, I was riding my bicycle along the same road with a wild sense of freedom as my birds, the Rainbow Lorikeets who live in the avenue of trees, flew alongside me. Sámi Land Free University has given me the same sense of freedom to work as a decolonising scholar within Critical Indigenous Studies, gaining international perspectives and walking on two lands that are both rich is stories. The collaboration has given me opportunities, and now in the spirit of reciprocity, I lend my skills as a curriculum developer to create content for this grassroots university in another land inhabited by Indigenous people who have much in common with my own people, with knowledges to share for a sustainable future.

    3 Anna Kajsa Aira and Laila Susanna Kuhmunen, Jokkmokk  in collaboration with Alma Linke Nilsen

    Duv gábdde - Du gákti - Din kolt – Your Sámi dress

    We are Sámi artisans, duojár. Anna Kajsa makes handicraft – duodje - in the Lule Sámi tradition, Jokkmokk area. Laila Susanna works within the North Sámi duodji tradition of the Karesuando area. We both live in Jokkmokk/Jåhkåmåhkke, a Sámi metropolis. Sámi heritage is passed down from generation to generation.

    The traditional Sámi dress – gábbde/gákti/kolt - reveals one’s geographical area and is an important link to one’s roots and history. Many Sámi now reclaim their culture by wanting to wear the dress, but there is a gap of one generation in the transmission of knowledge about how to make them. Our project “your Sámi dress” is about providing this knowledge, both by making the gábbde for children and young people, for rent, and through making a digital platform with instructions and advice. It is just as important to be able to wear your gábbde as it is to handle it respectfully.  While there is a university in Sweden for textiles and fashion, there is no such for Sámi culture. We think maybe our work could find a place within the SFU, and thereby receive more support. 

    4 Henrik Andersson and Hampus Andersson, Gällivare Forest Sámi village

    Experiences of and reflections on the needs for education and higher education for and about Sámi reindeer herders

    Reindeer husbandry is carried out on Sámi territories, on almost 50 percent of the territories of the colonial state of Sweden. It is is a tradition – a way of life – as well as a basis for livelihood, income, since several hundred of years. It is acknowledged as a national interest, to be protected, since 1987.

    Yet, the knowledge and expertise of reindeer herding is mainly passed within the families. Learning demands spending time together with the older generations, from early childhood. As the school system requests pupils to be in school, this often come into conflict with the need to learn. Furthermore, for a reindeer herder, there are an increasing set of other skills than the actual herding – which is complex enough- that are of importance; economics, law, animal health, and one’s own history and culture etc. In school, secondary school, and at universities, there are no opportunities to study reindeer herding with the other skills thereto related. Another aspect of the education system’s lack of teaching on reindeer and reindeer herding, is that when persons within the reindeer herding meet with all parts of society – health care, police, teachers, social care, etc, they have to carry the burden of constantly educating them, and also facing discrimination and racism. 

    Henrik , 42 years old, and Hampus , 20 years old, are two generations reindeer herders within the Gällivare Forest Sámi village, Flakaberg group. They will share their experiences and reflect on the need for education and higher education for Sámi reindeer herders.

     

    5 Susanne Spik and Gun Aira, Jåhkåmåkke in collaboration with Alma Linke Nilsen

    Lule Sámi culture and language on university level ? Experiences,  reflections and ideas 

    Gun Aira is a Lule Sámi teacher and Susanne Spik, is an entrepreneur and innovator. Both live in Jåhkåmåhkke,   and are active within reindeer herding. Both have attended university – teacher’s education- at a Swedish university, in the 1980s. The Lule Sámi language and culture origin in the Lule River valley. Due to the by the Swedish state forced relocation of several North Sámi families, from the Karesuando area during in the 20th century, along with fierce Swedification politics, both the language and culture have become sidestepped. While there is a Lule Sámi centre on Norwegian side, there is no such on the Swedish. In general, there is vastly more support to Sámi culture and language in Norway, than in Sweden. We will present our experiences, reflections and ideas on how SFU could be of use to promote Lule Sámi language and culture, and wish to develop this with the others and the audience. 

  • 6.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Kihlert, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för idé- och lärdomshistoria.
    UPPSAM vårsymposium 20232023Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Mumford, Elaine
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Andersson, Henrik
    Contemporary Colonialism and Marginalized Indigenous Practice in Sweden’s Northern Forests: A Case Study on Reindeer Husbandry in Gällivare Forest Sámi Community2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reindeer husbandry in Sweden is a traditional livelihood activity conducted (exclusively*) by the Sámi, an Indigenous people whose land – a region called Sápmi – is broadly understood to extend across northern Fennoscandia (Norway, Sweden, and Finland) and the Kola Peninsula in contemporary Russia. Reindeer husbandry in contemporary Sweden occurs in both the western mountainous regions and the eastern forests, but the concerns and challenges of reindeer herders in the forested regions are largely neglected in academic, political, economic, and other discourses. According to the traditional knowledge of Sámi reindeer herders, industrial forest landscape exploitation, including large-scale clear-cutting for timber and vast wind power developments, will have a profound impact on both reindeer and the herders themselves, threatening the viability of reindeer husbandry as a livelihood activity and a locus of Sámi cultural identity.

    Research into the complex and compounding impacts of forest use projects and policies was undertaken under the auspices of the Dálkke: Indigenous Climate Change project, led by Dr. May-Britt Öhman, at Uppsala University’s Centre for Multidisciplinary Studies on Racism. It included four weeks of close collaboration between the first author and Henrik Andersson, a Sámi reindeer herder, activist, and board member from the Gällivare Skogssameby (Forest Sámi community). Fieldwork methodologies included participatory observation and semi-structured interviews and complexity theory was used as the basis to develop a case study, which was then contextualized within Sweden’s colonial history and contemporary political and economic paradigm. This research was based on the understanding that the structural limitations of the Swedish settler-colonial state hinder the ability of Sámi people to engage in the traditional livelihood of reindeer husbandry and benefit from traditional uses of non-timber forest products. The state promotes corporate intrusion onto reindeer grazing and calving land and seizure of natural forest resources and this is encouraged by a combination of anti-Sámi racism and a sense of entitlement to these resources.

    The case study details the various compounding and interrelated system-level challenges to the survival of Henrik Andersson's reindeer and Indigenous way of life. These challenges and encroachments include (1) the development of vast wind power farms on calving and grazing land, (2) the devaluation of traditional knowledge in response to reindeer overpredation (particularly by bears), (3) industrial timber harvesting and unsuitable woodland plantation methods, (4) habitat fragmentation caused by transportation infrastructure, and (5) local hostility toward reindeer and the Sámi people. The impacts on traditional Sámi livelihood and cultural activities have been described individually in academic literature, but rarely as a complex system. Taken together, these encroachments may have impacts that are greater than the sum of their parts and must be addressed as interrelated expressions of a complex system rather than as a series of disparate and unrelated pressures.

    How to cite: Mumford, E., Öhman, M.-B., and Andersson, H.: Contemporary Colonialism and Marginalized Indigenous Practice in Sweden’s Northern Forests: A Case Study on Reindeer Husbandry in Gällivare Forest Sámi Community, EGU General Assembly 2022, Vienna, Austria, 23–27 May 2022, EGU22-10413, https://doi.org/10.5194/egusphere-egu22-10413, 2022.

    * There is an exception to the exclusive Sámi reindeer herding rights in Sweden: In the eight so called concession villages in the northern most county, Norrbotten,, non-Sámi are allowed to pursue reindeer herding with special permission tby he County Administrative Board (Länsstyrelsen). 

  • 8.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Gulldal sielov, mihá ja gievrra: Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 20222022Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    May-Britt Öhman

    Gulldal sielov, mihá ja gievrra

    Tal vid Minnesdag - svensk samepolitik får inte glömmas, 29 oktober 2022, 14.00-17.00, Biograf Zita, Stockholm.

    Arrangörer: 

    Amnesty Sápmi; Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet; Sameföreningen i Stockholm

    ---

    Gulldal sielov, mihá ja gievrra

     

    Gut duosstel álggusittjat

     

    Ja bälos gieladimev

     

    Ane dal gielav, divna tjoavdá dån

      

    Känn efter i själen, stolt och stark

     

    Den som vågar säga något

     

    Försvarar den stumme

     

    Så använd rösten, och gör oss alla fria.

    ---

    Buoris, terve, hej,

    Inledningsorden kommer från Mio Neggas, fina och starka popsång på lulesamiska, från 2013, Miha ja gievrra, Stolt och stark.

    Nu i höst, har jag börjat lära mig lulesamiska, morfars språk. Jag tar tillbaka det som skulle raderas ut.

    Denna Minnesdag sammanfaller ju med giellavahkko, språkveckan, etablerad 2019, under Förenta nationernas urfolksspråkår. 

    Jag heter May-Britt Öhman, jag är skogssame, och lulesame, från Lule älvdal, och har även tornedalsk härkomst.

     Idag representerar jag Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, vid Uppsala universitet, medarrangör till denna minnesdag, genom finansiering från ett forskningsprojekt;  Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem" på lulesamiska, med stöd av Vetenskapsrådet. 

    Jag är docent i miljöhistoria, och verksam som forskare vid CEMFOR. Jag är också gäst biträdande professor i historia vid Luleå tekniska universitet. 

    I år är det alltså precis ett hundra år sedan Statens institut för rasbiologi öppnade. 

    Beslutet togs av en enig svensk Riksdag, året innan, 1921. Det vill säga det år då vi brukar säga att det blev demokrati i Sverige. 

    Rasismen och rasbiologin, diskrimineringen av samer, och av de som då kallades ”finnar”, dagens tornedalingar, kväner och lantalaiset, var direkt knuten till övertagandet och kontrollen av de samiska territorierna – de marker som samer hade ägt, vårdat och skattat för i flera hundra år, skattelanden.  

    Sveriges elit, makthavarna, var inte framgångsrika i kolonisationen runtom i världen. Istället vände man blicken norrut, från 1500-talet.  Från att ha varit respekterade och viktiga partner, blev samer nu undanträngda, deporterade eller assimilerade, och markerna lade statsmakten beslag på genom olika tillvägagångssätt. Och började exploatera och förstöra utan hänsyn till människor, djur och natur.

    Omkring 1840 argumenterade Anders Retzius, professor i anatomi, vid Karolinska institutet,  för att människor kunde delas in i raser utifrån formen på deras skallar-  ”kortskallar” respektive ”långskallar”. 

    De långskalliga menade han var högre stående. Detta framfördes under några decennier som en vetenskaplig sanning. Det ”nordiska folket” var långskallar, högre stående.

    Även andra verktyg användes. Såsom försvenskningen – att  alla skulle tala svenska, och att vi skulle glömma våra språk, de många olika samiska språken, och meänkieli.

    Men varför skulle Sverige, som under några hundra år varit ett imperium, stormakt,  där det var en självklarhet med många olika språk och kulturer, där franska var kungamaktens språk, varför skulle vi alla nu bli enbart ”svenskar”? 

    Jo, 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. Hela östra halvan av Sverige försvann. 

    Mindre än hundra år senare sa Norge tack och adjö, 1905 ville Norge inte längre vara i union med Sverige. Sveriges tid som stormakt var nu definitivt över. Det var svåra slag för självkänslan för maktens innehavare. Och det medförde rädsla att förlora ännu mer.  

    För samtidigt pågick industrialiseringen – där tillgång till skog, malm, och snart även vattenkraft, de stora älvarna i norr – var av avgörande betydelse för ett då fattigt Sverige. 

    De människor som lever i områden med rikliga naturresurser framhölls, som lägre stående, och i behov av styrning och kontroll, -  och en berättelse om att det var för nationens bästa, och för deras eget bästa, etablerades. 

    Men, att det inte var för dessa människors eget bästa, det var och är ännu idag uppenbart. För resurserna, vinsterna, stannade aldrig där de togs ifrån, utan fördes till centrum, till  Stockholm, då som idag. Och de områden de tagits från blev och är ännu idag, fattiga. Och drabbade av allvarlig miljöförstöring. 

    Rasism var – och är - ett verktyg för att ta kontroll över naturresurser. Utradering av språk är ett verktyg för kontroll. Och, har medfört och medför än idag, fattigdom. Och miljöförstöring.

    Rasbiologiska institutet upphörde 1959. 

    Verksamheten flyttades över till Institutionen för medicinsk genetik, vid Uppsala universitet. Rasbiologiska institutets dokument och de tusentals bilder som tagits, flyttades över till Uppsala universitetsbibliotek. 

    Med Vetenskapen som alibi samlades även mänskliga kvarlevor in, och flera av dessa ligger ännu kvar i lådor, hos Uppsala universitet, men även på andra statliga myndigheter –institutioner – runtom i Sverige.  

    Förenta Nationerna etablerades, och världens nationer har där gemensamt antagit ett stort antal konventioner och deklarationer, där man tar avstånd från rasism,-  där mångkultur, respekt för olikhet framhålls – för vi har lärt oss, den hårda vägen, att rasism och diskriminering, leder in på farliga vägar, och till fattigdom. Vi behöver istället arbeta tillsammans, för samhörighet, respekt, kärlek, för olika kulturer, för mångfalden, för samhällets bästa – allas bästa. 

    För långsiktig hållbarhet.

    Universiteten, lärosätena, har här en oerhört viktig roll, där utbildar sig idag alla som ska bli lärare, tjänstemän på olika nivåer, jurister, ja - väldigt många yrkesgrupper, här bedrivs även viktig forskning, som kan främja samhällets utveckling. 

    Uppsala universitet har tagit ett oerhört viktigt steg i etablerandet av Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, för fem år sedan.  

    Men det kan inte bara vara Uppsala universitet och CEMFOR, som gör detta arbete, eller andra enstaka institutioner, forskningsprojekt, enstaka engagerade forskare och universitetslärare. Alla universitet behöver engagera sig, och forskningsmedel tillskjutas, och kunskaperna bli en självklar del i all utbildning – ochvytterst ansvarig för att detta ska kunna ske är Sveriges lagstiftare, Riksdagen tillsammans med regeringen. Det är ju där som besluten tas över de skattemedel som samlas in, där en väldigt stor del kommer från de naturresurser som tas från samiska territorier, från de stulna markerna. 

    Jag vill varmt tacka alla er som medverkar idag, som framför perspektiv och insikter, och tack till alla som lyssnar och som vill samverka för att minnas, utmana, förändra. Du och jag, vi har alla viktigt arbete att utföra. 

    Gulldal sielov, mihá ja gievrra

    Känn efter i själen, stolt och stark

    Ane dal gielav, divna tjoavdá dån

    Så använd rösten, och gör oss alla fria.

     

    Gijtto, kiitos, tack! 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Minnesdag 100 år i skuggan av rasbiologiska institutet2022Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med anledning av det i år är 100 år sedan Statens institut för rasbiologi (även kallat Rasbiologiska institutet) öppnades i Uppsala, arrangerar CEMFOR en digital minnesdag med berörda enskilda och grupper, organisationer och forskare. Minnesdagen arrangeras i samarbete med Forum för judiska studier (UU) och Centrum för forsknings- och bioetik (UU). Rasbiologiska institutet är en del av Sveriges historia, som inte får glömmas eller gömmas.

    Tid: 17/2 2022 9.00-17.30

    Minnesdagen hålls online på grund av förnyade restriktioner. 

    Det statliga institutet för rasbiologi öppnade i Uppsala 1922. 1956/57 upphörde själva institutet och delar av institutet upptogs av Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk genetik.  Arkivet från det rasbiologiska institutet handhas av Uppsala universitetsbibliotek.

    Minnesdagen är en fortsättning på de fyra dialogseminarier med berörda grupper som anordnades av CEMFOR under våren 2021. Dialogseminerierna uppmärksammade rasbiologin, det smärtande arvet och dess konsekvenser samt rasismen, som lever kvar än idag. Under 2022 planeras uppföljande seminarier. 

    Vi utgår från metoder och etiska förhållningssätt som finns inom urfolksstudier, rasismforskning samt etiska regler som finns i svensk lagstiftning och hos forskningsfinansiärer samt i internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter. 

    Minnesdagen arrangeras av CEMFOR i samarbete med Forum för judiska studier (UU) och Centrum för forsknings- och bioetik (UU). Projektledare: May-Britt Öhman. Finansiellt stöd har erhållits från forskningsprojekten: 

    "Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem", Vetenskapsrådet, Dnr 2021-03080, 6,120 MSEK. 

    " 'Leva utan olja?!' Omprövande av relationer med land och vatten utifrån urfolks expertis", FORMAS Dnr 2019-01975, 7,5 MSEK, inom Nationella forskningsprogrammet om klimat.

  • 10.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Settler Colonialism in Ungreen, Climate-Unfriendly Disguise and As a Tool for Genocide2022Ingår i: Climate: Our Right to Breathe / [ed] Hiuwai Chu; Meagan Down; Nkule Mabaso; Pablo Martínez; Corina Oprea, K. Verlag , 2022, s. 88-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    More recently, the concept of settler colonialism has come to be used increasingly in analyses of the colonial relationships between the Swedish state, the Swedes, and the Sámi. The history of interaction is complex, as the territory has been shared for millennia. The concept of settler colonialism is nevertheless useful to apply to strategies that aim to displace Indigenous rights to the lands and waters and replace them with those of the settlers, as if the settlers hold equal and/or authentic rights as heirs. Furthermore, a specific way of life—that of the settler—takes precedence, whereas nomadic lifestyles are considered to be outside of the normal way. The colonial state’s ethnic cleansing of Sámi forms part of these settler-colonial practices, within which racism has been, and still is, used as a tool.

    In this essay, I discuss some of the perspectives on “climate change” and “green transition” I have come across within my research and supradisciplinary collaboration over the last two decades. I also argue for the use of the concept of (cultural) genocide as a basis for discussing the Swedish state’s actions and policies regarding the Indigenous Sámi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Aira, Gun
    et al.
    Sirges sámi village.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Buolvas buolvvaj  - From generation to generation: Sámi knowledge-transfer to schoolchildren for sustainability and good relations2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this presentation, part of a research project at Uppsala University with the ambition to promote Sámi knowledges and values, I discuss how I as a Lule Sámi teacher work with the transfer of traditional knowledge to Sámi school children. Sámi tradition is climate and environmental friendly and shows deep respect for animals, water and nature. 

    There are five Sámi schools on the Swedish side of Sábme. In Jåhkåmåhkke where I work, there are 62 pupils from preschool to year six. 

    What differs from Sámi school from a Swedish is that the Sámi language is present throughout the day, in class, at breaks, at lunch and at the after-school centre.  Sámi culture is supposed to permeate the entire education, with the Sámi eight seasons as its foundation. Today only few children can learn the traditional knowledge earlier transferred buolvas buolvvaj – from generation to generation – as most families are in need to wage income and thus adapting to the Swedish industrialised society. Furthermore, the families are no longer living with the older generations. The Sámi society has changed as we spend so much time in the Swedish society, where these knowledges and traditions are not valued.  I work with árbbe diehto, traditional knowledge, teaching the pupils a closer relation to the Sámi language present in all Sámi activities, such as hair removal from hides and the whole process to sassne, the tanned hide to be crafted to duodje, handicrafted work, and guole – the handling of fish from capture to cooking. 

  • 12.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Morfars farmors syster Brita Stina Larsdotter Rim: Återtagande av lulesamisk och skogssamisk historia och identitet i ett bosättarkolonialt Sverige2021Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning, ISSN 0809-6341, E-ISSN 1891-1781, Vol. 45, nr 4, s. 197-214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur hänger ett foto av en lule- och skogssamisk kvinna taget 1868 ihop med ett samtal mellan mor och dotter i ett kök över hundra år senare? I denna artikel tar jag utgångspunkt i en bild på min morfars farmors syster, skogs- och lulesamiska kvinnan Brita Stina Larsdotter Rim från 1868, som jag mötte 2008 för första gången i en webbutställning, och ett avgörande kökssamtal på svenska med min mamma på 1990-talet. Brita Stinas ansikte återfinns, än idag, via Nordiska museet tillgängliggjort online, utan restriktioner, utan etiska förbehåll, och utan att Brita Stinas livshistoria finns återgiven. Att resonera kring mitt möte med Brita Stinas bild och hur det hänger ihop med min familjs osynliggjorda samiska historia utgör ett återtagande – ett försök att använda bilden på ett samiskt sätt. Det är ett bidrag till svensk kolonial och bosättarkolonial historia, och därigenom ett bidrag till nordisk och europeisk historisk och kvinnohistorisk forskning. Jag ifrågasätter hur denna historia skrivs och hur den återges på museer, i undervisning i skola och på universitet, i läroböcker och i kurslitteratur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Helsdotter, Eva Charlotta (Projektchef, projektsamordnare, Bearbetare, Medarbetare/bidragsgivare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Storlöpare, Petri (Filmproducent, Bearbetare, Fotograf)
    Slowlife Film.
    Andersson, Henrik (Medarbetare/bidragsgivare)
    Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design2021Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Titel: Ogrön vindkraft: Samiska och naturvetenskapliga perspektiv på fossilberoende och miljöförstörande design

    Innehåll: Hur kommer det sig att vindkraft av idag framhålls som grön? Stora vindkraftsindustriområden är under planering och byggnation i Sverige. Svenska staten såväl som aktörer på energimarknaden, ideella miljöorganisationer och klimataktivister framhåller ofta vindkraften som grön, fossilfri och miljövänlig.

    Vindkraftsindustriområdena har omfattande negativa konsekvenser för omgivande miljö, renskötsel, djur, fåglar och natur. Vindkraften i dagens design består av uppemot 150 till 300 meter höga stålstrukturer på betongfundament. Konstruktion och underhåll förutsätter nya gruvor, bilvägar, skogsavverkning och stenbrott. Fossila bränslen är en förutsättning i allt detta. Hur kommer det sig att dessa aspekter inte räknas in när vindkraften framhålls som grön?

    I filmen medverkar docent Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala universitet och Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby. De områden som syns är vindkraftsindustriområdet Markbygden, Piteå kommun, samt platser inom Gällivare skogssamebys renskötselområde; Pålkem och Nattavaaravägen, Gällivare kommun; Livasudden, Bodens kommun. Alla medverkande i filmen har gett sitt medgivande eller går inte identifiera.

    Finansiering: Med stöd av forskningsrådet FORMAS, inom det nationella forskningsprogrammet om klimat. FORMAS Dnr 2017-01923, 2019-01975, samt 2016-01039, under ledning av docent May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Cemfor, Uppsala universitet.

    Ladda ner fulltext (mp4)
    fulltext
  • 14.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Pandemitekniker och pandemivetenskaper: Feministiska, teknovetenskapliga och intersektionella perspektiv på det nya viruset2021Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 42, nr 2-3, s. 196-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15. Bruno, Linnéa
    et al.
    Farahani, Fataneh
    Johansson Wilén, Evelina
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Social Sciences.
    Samverkan och solidaritet i nya former2021Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 42, nr 4Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Subttsasa Biehtsevuomátjistema: Recalling the memories and stories from our little pine forest2021Ingår i: The Routledge Companion to Global Indigenous History / [ed] Ann McGrath, Lynette Russell, London: Routledge, 2021, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, I recall parts of the history of a specific stretch of the Lule River Valley, downstream of Jokkmokk, upstream of the city of Luleå – Luleju or Julevu, and place it in a larger historical and political context. Remembering a livelihood that was, and still is, a self-sufficient way of life – living from nature, hunting, fishing, herding reindeer, collecting vegetables, and most importantly, depending on good relations with other humans, animals, waters, and lands – is as political as are the attempts to make us forget. With this chapter, I am challenging a settler colonial state-imposed and reproduced amnesia, in which Sámi history and culture, as well as the Swedish–Sámi historical and contemporary relationships are to a large extent still left out of the education at all levels in the Swedish education system.

  • 17.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    The Ski or the Wheel?: Foregrounding Sámi technological Innovation in the Arctic Region and Challenging its Invisibility in the History of Humanity2021Ingår i: Routledge Handbook of Critical Indigenous Studies / [ed] Brendan Hokowhitu, Aileen Moreton-Robinson, Linda Tuhiwai-Smith, Steve Larkin, Chris Andersen, Routledge, 2021, 1Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Dating back more than 5000 years, skiing and ski technology are innovations from Sámi territories, Sábme. The oldest ski found in Sábme is over 5000 years old. Rock depictions of persons skiing are estimated to date back to 2000-1500 BC. Scholars mention the skiing people, the Sámi, and their advanced skills in rapidly moving about on skis, starting from the 6th century AD, until late 19th century. There are around 300 words for snow and snow conditions in Sámi and several of these relate to conditions for skiing. Yet, this advanced technological innovation are rarely celebrated in history books, nor within museum exhibitions, which seem to intently, for example, celebrate the wheel as an early human innovation. Conversely, Sámi ski technology is largely invisible in academia and in other places of cultural production even though for millennia it has been a significant feature of major importance to the livelihood and wellbeing in Arctic Sámi territories. This chapter is a step towards a more comprehensive history of humanity, inclusive of the Arctic region of Fenno-Scandinavia, and in particular the Sámi territories, foregrounding Sámi technological knowledge and expertise, adapted to specific conditions and geographies in the Arctic climate. The chapter draws on the extensive scholarly and popular literature on Sámi and Swedish/Nordic history and archeology, as well as the history of skiing.

  • 18.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Andersson, Henrik
    Helsdotter, Eva Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Ungreen wind energy: Perspectives on the planned Storlandet power project within the Gällivare Forest Sámi village territory, Norrbotten, Sweden2021Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this documentary filmed in September 2020, Henrik Andersson, reindeer herder within Gällivare Forest Sámi village speaks about the environmental destruction caused by the Swedish state, through forestry practices by the state owned forest company Sveaskog, as well as the planned wind energy industrial area by the state power company Vattenfall. He also shows what a healthy forest should look like. The area discussed is one out of two project areas for windpower within Gällivare Forest Sámi village - “Storlandet”, which is the ancestral grounds of his family. Work is currently ongoing with an environmental impact study, planned to be ready for submission in 2022. 

  • 19.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Andersson, Henrik (Forskare, Berättare, inläsare)
    Helsdotter, Eva Charlotta (Forskare, Berättare, inläsare, Filmproducent, Projektchef, projektsamordnare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Storlöpare, Petri (Fotograf, Ljudproducent, ljudtekniker, Filmklippare, Oberoende filmskapare, Filmproducent)
    Slowlife Film.
    Ungreen windpower: Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designs2021Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Title: Ungreen windpower: Sámi Indigenous and scientific perspectives on fossil dependent and environmentally destructive designs

    Content:

    This film is produced by Dálkke, a research project and research group at Uppsala University, within the Swedish National Research Programme on Climate, the Swedish research council FORMAS.

    In the film, Henrik Andersson, reindeer herder within Gällivare Forest Sámi village, Norrbotten County, Sweden, speaks about the environmental destruction caused by the Swedish state, through forestry practices by the Swedish state owned forest company Sveaskog, as well as the planned wind energy industrial area by the Swedish state power company Vattenfall. Associate Professor Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala University, tells about how the analysis of windpower is not taking into account all relevant aspects in terms of fossil dependency and environmental consequences. A large part of what is needed to establish, maintain, as well as decommission windpower is never taken into account within the so called LCA analyses. This is what makes it possible to – falsely – claim that windpower is green. However, the windpower designs of today cannot be considered green, nor fossil free.

    The area in question is one out of two project areas for windpower within Gällivare Forest Sámi village - “Storlandet”, which is the ancestral grounds of Henrik Andersson’s family. Work is currently ongoing with an environmental impact study, planned to be ready for submission in 2022. The other wind power industry area that is planned within the area for the Gällivare Forest Sámi Village is Hällberget, conducted by a private power company Vasavind. In early 2021 it received permission to go ahead with a smaller part of its project. The Hällberget project is currently (August 2021) in court process. The Swedish state, the European Union (EU), as well as actors within the energy market, environmental organizations and climate activists all insist in the promotion of windpower as “green”, fossil free and thereby environmentally friendly. A large part of these constructions are planned for in Sámi territories, on land that has been taken from Sámi during late 19th and early 20th century. Furthermore, the wind power industrial areas have major negative impacts for the local environment. Forests are clear cut and replaced with 100 – 300 meters high steel constructions, on massive foundations made of concrete. Construction and maintenance demands new mines, car and truck access roads and thereby new stone quarries causing major wounds in the landscape.

    These industrial areas have major negative consequence for the local environment, fresh water, nature, wild life, local inhabitants as well as reindeer herding. This film is part of a supradisciplinary research and documentary project on (un)sustainable power production, researching and documenting the subject matter from Indigenous Sámi reindeer herding point of view, along with analyses of the whole windpower industry. Henrik Andersson, Gällivare Forest Sámi Village, who works to protect - through research and challenging decision makers - the reindeer and other animals from a destructive power production mode along with the Sámi traditional culture in the area is at the front. The Sámi reindeer herding culture is documented to having lived and prospered here since at least two millennia. What can EU, Sweden and EU member countries learn from the knowledges and understandings of the Sámi reindeer herders? What is needed to make their voices heard and turned into policy making in Sweden and in the EU? Filmed from September 2020, to August 2021. Sequences from the film “The Last Generation?” Storlöpare 2016 – reindeer feeding - and by the fire.

    The film is part of the research project: ”Safe and Sustainable Energy Futures in Sápmi” FORMAS dnr 2016-01039, and two projects within the Swedish National Programme on Climate: ”Dálkke: Indigenous climate change studies” FORMAS dnr 2017-01923 and ”Living without oil?! Rethinking relations with lands and waters with Indigenous Land Based Expertise for a transition towards a fossil free welfare society” FORMAS Dnr 2019-01975. All projects are led by May-Britt Öhman, Associate professor in Environmental history, PhD in History of Technology, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.

    Copyright: May-Britt Öhman, Henrik Andersson, Petri Storlöpare License via Creative Commons: CC BY-NC-ND Attribution-NonCommercial-NoDerivs

    Ladda ner fulltext (mp4)
    fulltext
  • 20.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet?2020Ingår i: Kiruna Forever / [ed] Daniel Golling, Carlos Mínguez Carrasco, Stockholm: Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag , 2020, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Malmen, skogen och vattenkraften, i de nordliga samiska territorierna, (och numera de nordligaste delarna av Sverige) har under lång tid varit förutsättningen för den vällevnad och ohållbara livsstil som många människor, kanske även du, upprätthåller idag.

    Titelfrågan – om vem du är – på (lule)samiska, svenska och meänkieli, handlar om just detta. Minns du dina förmödrar och förfäder, och vilken del de har haft i denna historia? Vilken roll, som bygger på det som hänt, är, i nutiden, din? Låt oss bryta ner detta i lite mindre delar. Vi börjar med en fråga om glädje: Vad får dig att känna glädje och är den känslan kopplad till något slags konsumtion? Hur lever du? I vilken slags byggnad, varifrån kommer vattnet du dricker, vart tar maten du processat genom din kropp vägen? Hur färdas du dagligen? Är du fastboende och under svenska statens kontroll eller förflyttar du dig fritt som du vill? Och hur hänger detta ihop med den kultur du lever i? Har du funderat något på vad svensk kultur egentligen är? Hur svensk kultur formuleras i ord, bild, berättelser, i historien du fått lära dig, eller kanske den historia du inte fått lära dig?

    Jag vill ta dig med på en perspektivvändarresa. Där du, som den du är idag, får vrida och vända på dig för att minnas – och därmed förstå vem du är, vem du blivit, beroende på vad dina föregångare gjort och sagt.

    Sverige har inte alltid varit. Sverige – Svea rike – som modern kolonialstat skapades på 1500-talet. Fram till dess var samer inflytelserika och mäktiga. Parallellt med de europeiska kolonisationsprocesserna runtom i världen blev även Sverige en stark kolonialstat, ett imperie, grundat på just kolonisationen av de samiska territorierna.

  • 21.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Gut la dån? Vem är du? Kukas sie olet? Who are you?2020Ingår i: Kiruna Forever / [ed] Daniel Golling, Carlos Mínguez Carrasco, Stockholm: Statens centrum för arkitektur och design, ArkDes Förlag , 2020, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The ore, the forest and the hydropower of the northern Sami territories (nowadays the northernmost part of Sweden) have for a long time been essential to the unsustainable life of luxury that many people, perhaps even you, lead today.

    The question in the title – asking who you are in Lule Sami, Swedish and Meänkieli – is about exactly this. Do you remember your foremothers and forefathers, what part they played in this history? Which role, based on all that has happened, is now yours? Let’s break it down into smaller parts. And begin with a question about joy: What makes you feel joy, and is that feeling connected to some kind of consumerism? How do you live? In what kind of building? Where does the water that you drink come from, where does the food processed by your body end up? What is your daily mode of transport? Are you a permanent resident under the control of the Swedish State or do you move freely as you wish? How does all of this connect with the culture you live in? Have you ever considered what Swedish culture really is? And how Swedish culture is being defined through words, images, and stories, through the history you were told, or perhaps through the history you were not told?

    I want to invite you along on a voyage of reversed perspectives. During which you, as you are today, have to contort yourself to remember – in order to understand who you are, who you have become, and how this depends on what your predecessors did and said. 

    ‘Sweden’ has not always been. Modern Sweden – that is the Kingdom of Sweden  – was established as a colonial nation state in the 16th century. Up until then the Sámi were influential and powerful. But, concurrently with other European colonisation processes taking place across the world, Sweden also became an assertive colonial state; an empire founded on the colonisation of the Sámi territories.

  • 22.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia.
    Joselovsky, Sergio (Fotograf, Redaktör)
    Murillo, Talía ()
    May-Britt Öhman: Sveriges koloniala teknik och återvinnande av samisk identitet2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I denna intervju har May-Britt Öhman ett samtal med Adrián Groglopo om den koloniala situation som Samerna genomgått i Sverige. Utifrån en berättarteknik om egna minnen och upplevelser om vad som kännetecknar den koloniala situationen för samerna, berättar May-Britt om sin uppväxt i en tystnad om samisk bakgrund och kulturarv. I denna levande berättelse går det att urskilja kolonialismens tekniker för att omformatera Nordens ursprungsbefolkning till en fråga om minoritetsrättigheter och föreningsformer vilket har lett till en för dem ständig kamp över rätten till markområden och kulturell identitet.

    I denna introspektiva intervju förs det också fram en berättelse om den svenska statens koloniala procedur genom olika tider, som varit att studera samerna ur ett rasbiologiskt perspektiv, försöka förstöra samisk organisering, förbjuda det samiska språket och försvenska samerna: Det tas även upp hur flera generationer av människor vuxit upp utan kännedom om sin egna samiska bakgrund samt hur de förbjöds, tystades ner eller uteslöts när de försökte lyfta fram sin samiska bakgrund och kulturella identitet. Att känna skam över att tillhöra eller ha samisk bakgrund har varit centralt för det statliga assimileringsprojektet som idag förstås som frågan om integration i det svenska samhället.

    Ett gediget och djupt samtal som lyfter fram den grund-kolonialismen som människor i Sverige fortfarande lever med och i, men också de strukturer som med mer moderna och anpassade regler och diskurser fortfarande upprätthåller ett kolonialt system för Sápmi.

  • 23.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Mulinari, Diana
    Department of Gender Studies, Lund University, Lund, Sweden.
    Strid, Sofia
    Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences..
    Sveriges genusforskarförbund uppmärksammar urfolksperspektiv och urfolksrättigheter2020Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, Vol. 41, nr 1-2, s. 177-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 24.
    Spik, Susanne
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Sirges sameby.
    Kuoljok, Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Sirges sameby.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETKS, history.
    Jansson, Ida
    Luleå University of Technology, Department of Engineering Sciences and Mathematics, Fluid and Experimental Mechanics.
    Helsdotter, Eva Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Tánnak – här och nu: En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. 

    Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB. 

     

    Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25. Andersson, Hampus
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Storlöpare, Petri
    Slowlife Film.
    When the climate apocalypse comes I’ll make it: 16 yr old Hampus' survival month in the forest2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    When the climate apocalypse comes I’ll make it: 16 year old Hampus Andersson’s survival month living off the lands and waters in the forests of Norrbotten, Sweden. There is a lot of talk of crisis and apocalypse, due to war, to climate change. Young people worried about their future go on school strike and manifest, around the world. But, when the climate or any other crisis happens, how are these young (and adult) protesters prepared to fend for themselves? How long can you survive without electricity and water in the tap, with access to food in the supermarket? Thinking about all of this, 16 year old Hampus Andersson decided to try to live off the lands and waters for a full month, on his own. If there is such a crisis, would he make it on his own? From mid July to mid August 2019, the experiment went on. He made sure to learn from more experienced and older reindeer herders and others with experience from the forests. Hampus is not completely unaware on how to get access to food in the forest. His father is a Sámi reindeer herder, and his mother’s family are an agriculture family. But until this day he had never done such an experiment. How would he find food, water, shelter? What would be the hardest? Some things that he had never even thought about turned out to be harder than expected. During the stay Hampus documented his everyday life with photos and short films, and posted on his Facebook page and Instagram. This is a film made from those photos and videos, along with an interview by film maker Petri Storlöpare, Slowfilm AB. Hampus speaks of his experiences, thoughts and ideas on how to continue this experiment. Will he try the same in the Arctic winter, with temperatures down to minus 40 Celsius? The film project is supported by Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, led by Dr. May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, CEMFOR, Uppsala University.

  • 26.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Larsson, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Wajstedt, Liselotte
    Vaja filmproductions.
    Kuhmunen, Lars-Ánte
    Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna: -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.2019Ingår i: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar 2019: Space and Frontiers, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     

    Berättelser, kunskap, jojkar och röster från Giron, Kieruna, Kiruna -  och andra utforskningar av rasbiologin, rasism, gruvor, exploateringar,  urfolkskamp och vardagsliv.  

     

    Format: Detta är en session med fyra presentationer som alla hänger ihop med fokus på Kiruna, kolonisation, rasism, rasbiologi, urfolkskamp, vardagsliv, utmanande av akademisk kunskapsproduktion och  främjande av kunskapsproduktion utanför de akademiska normerna. Vi som presenterar är konstnär, teknikhistoriker, renskötare/jojkare och arkeolog. Det som presenteras är arbete knutet till tre olika forskningsprojekt, ett konstnärligt forskningsprojekt om Kiruna som är en ansökan till Vetenskapsrådet Konstnärlig forskning, ett om urfolksperspektiv på klimat (finansierat av FORMAS 2017-2019), samt ett om samiska perspektiv på rasbiologi (”Åvdåsvásstadus”, finansierat av Sametingets Kulturnämnd och Rådet för lika villkor, Uppsala universitet).

     

     

    Organisatör May-Britt Öhman, Fil.Dr., Teknikhistoria, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, Uppsala universitet och LTU, ETS - historia

     

     

    1.

    Liselotte Wajstedt, Konstnär, Fil.Kand Gestaltning i konvergerande medier.

     

    Titel: Ruotnas Várri: berättelser från renskötare i Kirunaområdet med filmvisning

     

    Detta är en presentation av en del av ett filmdokumentationsprojekt om flytten av Kiruna. Här fokuserar jag på de samiska renskötarnas situation i Kirunaområdet. Deras situation blir allt svårare. Jag har pratat med många som känner sig ledsna och uppgivna. De trycks undan allt mer för de olika gruvorna som det prospekteras för och de nya som öppnas. På den platsen där Kiruna ligger idag var det ett höstbetesland för renarna. Renskötarna har inte längre någon plan D. Jag följer samebyn Gábna sameby och en renskötare; Lars-Ánte Kuhmunen, i hans vardagliga arbete. Han är även jojkare, och en musikvideo är del av dokumentären. Det är svårt att föra arvet vidare i en familj, det är hård press på barnen som måste ta över en stor renhjord efter sina föräldrar. Till det ska de kämpa med växande miljöproblem, ekonomin etc... En annan aspekt som kommer in i detta är rasbiologins kategoriseringar och dess effekter på de som lever idag; Kväner, Lantalaiset, Samer och Svenskar - de olika motsättningarna som uppstår och hur det påverkar klimatet i Kiruna. Denna fråga lyfts inte fram ordentligt, det är så infekterat och därför viktigt. Det handlar om urfolkstatus och rättigheter till land och vatten. Hur påverkar det staden, arbetet, mentaliteten och gruvan - och den lilla människan. Hur har rasbiologin och den statliga politiken som delat upp människor i olika grupperingar bidragit till detta? Det är många frågor som söker sina svar och berörs i forskningsprojektet. Jag kommer visa några klipp från pågående filmdokumentation.

     

     

    2.

    Lars-Ánte Kuhmunen, renskötare, jojkare

     

    Titel: Jojken -  samisk glädje och motstånd och framtidstro

     

    Detta är en presentation av jojk som tradition och som en möjlighet till helande i en sårig värld. Jojken är en urgammal och oerhört viktig men tyvärr idag för många samer tystad tradition. Jojken var en självklarhet i samiska familjer, man jojkade ensam, man jojkade när man träffades. Jojken förmedlar kunskap, minne, historia och tradition och känslor. Med kristendomen och kolonisationen tystades jojken och i många släkter tystnade den. I ett samiskt samhälle som utsätts för ett växande kolonialt förtryck, rasism, och av miljöproblem från den ökande industriella exploateringen, är jojken en väg att hitta tillbaka till glädje och välmående. Jag kommer här berätta om hur jojken kan användas för just detta välmående och återtagande och stärkande av samisk kultur. Och på sikt, förhoppningsvis del av det som kan sätta stopp för miljöförstörande och djur- och människoförstörande industriella exploateringar, genom att åter bygga upp relationerna till omgivande samhälle, natur, djur, medmänniskor på ett hållbart sätt. Jag kommer även låta deltagarna själva prova på jojk.

     

     

    3.

    May-Britt Öhman, FD Teknikhistoria, LTU, Historia och Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

     

    Åvdåsvásstadus: Om ansvar, avkolonialisering, helande,  rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende

     

    Frågan om rasbiologi och dess påverkan på de som mätts och hamnat på bilder i rasbiologiska institutets kataloger i Uppsala universitet, de döda som grävts upp ur sina gravar och vars kroppar hamnat i statliga institutioners lådor har alltmer uppmärksammats de senaste åren. En växande opinion från samiskt håll, sverigefinskt och tornedalskt håll börjar nu allt mer ifrågasätta. Vilket ansvar har svenska staten? Vad ska göras med samlingarna – kropparna  - bilderna? Vad har rasbiologin och rasismen haft för påverkan på de utsatta? Och inte minst – frågan om varför har man hållit på med detta, och kallat det vetenskap, till att börja med? Varför fortsätter man behålla och använda stulna kvarlevor för forskning?

    21-23 januari  2015 hölls ett symposium vid Uppsala universitet, som jag var initiativtagare till och huvudsaklig organisatör för, ”Åvdåsvásstadus: ansvar, avkolonialisering, helande,  Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende”. I samband med symposiet påbörjades arbetet med en supradisciplinär antologi, dvs för både akademiska forskare och forskare inom det samiska samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom akademin, som bjöd in alla intresserade. Nu vid slutet av 2018 är vi nästan klara. Det har varit ett tungt och smärtsamt men även stärkande arbete. Jag kommer ta upp aspekter ur antologin, påpekanden, nya insikter och även mina egna bidrag. En betydelsefull aspekt är trots allt att rasismen, rasbiologin, hade och har än idag, ett syfte – att kunna kontrollera människor och territorium med rika naturresurser. Detta framgår i bidragen till antologin.

     

     

    4.

    Gunilla Larsson , FD Arkeologi, Uppsala universitet, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR.

     

    Titel: ”Man får aldrig ro”: Arkeologiska och historiska perspektiv på Kirunas stigar

     

    Det finns berättelser om stigar och platser som måste lämnas i fred, annars uppstår problem. I Jokkmokk är det ett av mest omtalade exemplen vattenkraftsdammen Seitevare, som enligt muntlig tradition är byggd på en helig plats, vilket ska ha medfört de problem som statliga företaget Vattenfall  än idag har med dammen.  Sådana berättelser – sådan kunskap – finns även i Kirunområdet. Wajstedt konstnärliga forskningsprojekt har denna aspekt som en viktig del. Wajstedt skriver: ”Stigarna har särskild betydelse för mig både minnet och andligt. Det finns en massa berättelser kring dessa stigar. Både när de använts och i eftertid då de fortfarande är ’beträdda’ av andar. De berättas helt utan skam. Till exempel får man aldrig bygga hus sådan stig. Då får man aldrig ro. ” I presentationen kommer jag att redogöra för möjliga arkeologiska och historiska ingångar på stigar, flyttleder och lämningar inom det som idag är Gábna och Laevas samebyars områden. Jag kommer att belysa relationen mellan människorna och landskapet i ett långtidsperspektiv genom att analysera de lämningar och minnen som är kopplade till platser i landskapet. I de arkeologiska lämningarna här finns spåren efter den osynliggjorda samiska historien i Kirunaområdet. De lämningar som finns och de minnen som finns knutna till dessa platser är länken mellan de människor som har levt här och landskapet, men även vittnesbörd om rättigheter till land och vatten. Med hjälp av arkeologiskt och historiskt källmaterial, och utifrån ett  samiskt perspektiv, kan livet i samebyarna i Kirunaområdet förändras, och kolonisationen har förändrat det samiska landskapet belysas.

     

  • 27.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). LTU history.
    Flooding Luleå city: Perspectives on hydropower, mining, dam safety and flood risk governance2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Luleå city is located downstream of 18 hydropower dams of which the majority are classified as high consequence, meaning that if there is a dam failure, there will be severe consequences downstream. The highest risk for dam failure is when the dams are full, October to about end January each year, i.e. the coldest part of the year. In a worst case scenario water (and ice) levels may rise up to 5-6 meters in the central parts, within less than 48 hours.  Dam safety work entered the international dam sector agenda in the 1970s, after the Teton dam failure in the US. In Sweden, attention to and work with the risk of dam failure began the 1980s, as the hydropower construction era ended.

    The recent tailing dam failure in Brasil has drawn public attention to the risks with the dams used to store waste from mines. While a major tailing dam failed in Finland (Talvivaara) in 2013, so far Sweden has been spared from major disasters.

    What is so far unknown of in Sweden, and rarely discussed, is the combination of the two systems; tailing dams and hydropower dams in the same river, as well as and the risks and governance complexities thereto associated. Yet this is of importance to Luleå, as since 2011 there are plans for a mine within the Lule River, at Kallak/Gállok. This would bring two high consequence systems together, with two different main responsible actors – Vattenfall on the one hand, and the owner of the mine on the other. The public and decision makers have so far had little knowledge/understanding of the risks of such combination. Based on interviews and participatory observations within four research projects funded by the Swedish research council (VR) and FORMAS (since 2008) I will discuss the complexities for flood governance.

     

  • 28.
    Acosta, Ignacio (Regissör, Konstnär, Fotograf)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Nilsen, Liz-Marie
    Öhman, May-Britt (Projektchef, projektsamordnare)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Erixon, Palle (Berättare, inläsare)
    Forest & Fires2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [en]

    Filmed Interview with Palle Erixon, Turberget, Jåhkåmåhkke, Swedish Sábme September 2018

    Memories of fighting forest fires in Jåhkåmåhkke, with local knowledge expertise.

    Presented at The Native American and Indigenous Studies Association (NAISA) Annual Conference, Aotearoa/New Zealand, 2019.

    Sound design and mix Udit Duseja.

    Supported by Indigenous Climate Change Studies. FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University.

  • 29.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). LTU history.
    Land Based Knowledge and Indigenous Feminist Technoscience promoting actual innovative technical designs2019Ingår i: NORA conference 2019, May 22-24: Border Regimes, Territorial Discourses and Feminist Politics, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The growing call for countering climate change along with increasing demands for so called “environmentally friendly” – “renewable” - energy production modes continues and increases the dispossession of Indigenous (including Sámi) peoples from our traditional lands and waters.

    What is commonly referred to as “environmental friendly” technoscientific language and imagery continue to shape and reflect racist power relations which favor the colonial nation states and dis-favor/abuses/displaces Indigenous rights and peoples. While challenging this rhetoric is important, another important task is to enter into the very technologies and propose solutions regarding design and development.

    I will elaborate on the potentials and possibilities of Sámi land based knowledge as a basis for innovative designs of energy production technologies, in collaboration with the field of fluid mechanics.

    Current “renewable” energy productions modes are in fact actually major environmental destructors and are outdated designs: Nuclear power plants are but steam engines, a billion times more environmentally hazardous systems. Design of the current windpower plants gigantic windmills, demanding immense natural resources for their construction while claiming massive areas to be erected and cause the death of whales, insects, bats and birds. Current designs of hydropower kill fish and destroy entire bio systems.

    Departing from Sámi /Indigenous Feminist Technoscience, this paper engages with the socio-material, innovative thoughts within fluid mechanics and discusses Sámi perspectives and proposals for sustainable and non-colonial non-racist energy production and consumption - for a good life for all, humans and non-humans and forms part of a research proposal to the Swedish research council.

  • 30.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Helsdotter, Eva Charlotta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR).
    Aira, Gun
    Sirges sámi village.
    Aira, Anna Kajsa
    Sirges Sámi Village.
    Burnett, Scott
    Nilsen, Liz-Marie
    Acosta, Ignacio
    Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Firest, Industrial Exploitations and Food Sovereignty2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Native American and Indigenous Studies Association Annual Meeting, June 26-29 2019, Waikato University, Aotearo (New Zealand)

    Panel 2019

    Title: Sámi Perspectives on Climate Change, Green Colonialism, Forest Fires, Industrial Exploitations and Food Sovereignty.

    Addressing and analysing climate change leading to forest fires and burnt reindeer grazing lands in summer, as well as “locked in” reindeer food in winter, the whiteness and coloniality of "green" political campaigning, the consequences of industrial exploitations of Sémi territories — and the Sámi resistance and struggles to find solutions and challenge a colonial destructive knowledge paradigm - this panel is ultimately addressing Indigenous Food Sovereignty and thereby future survival for Indigenous peoples in general and Sami in particular. Organised by a Sámi scholar at Uppsala University, the panel brings together community, scholars and non-Sámi/ non-Indigenous scholars from Sweden, Chile/UK, South Africa approaching the theme from multiple angles and aims at setting up a network for continued collaboration among ourselves and interested NAISA participants. The panel is partly financed by a research project led by Dr May-Britt Öhman on Indigenous Climate Change Studies (FORMAS 2019- 2021), within the Swedish National Research Programme on Climate. Film and drone technology as a means for research, communication and dissemination is used. Case studies are from Jåhkåmåhkke and Ljusdal on the Swedish side of Sébme, and from the Talvivaara tin mine, Finland, where a tailing darn failure occurred in 2012-2013.

     

    Chair and organiser:  Dr May-Britt Öhman, Centre for Multidisciplinary Studies on Racism, Uppsala University and guest researcher at Luleå University of Technology, division of history.

     

    1. Gun Aira and Anna Kajsa Aira,  Sirges Sámi Village, Jåhkåmåhkke (Jokkmokk)

    Sámi perspectives on climate change and imposed flexibility: experiences from reindeer herding in the Lule River valley

    This is a presentation of a documentation project regarding climate changes – from our sijdda reindeer herding group, consisting of myself, my two children and a cousin’s child. On the one hand, we document climate changes, and on the other hand we show how industrial exploitation and forestry impact on our ability to be “resilient”: an imposed flexibility.

    We work and live along the Lule River, moving between winter and summer lands, stretching from the mountains in the west, to 100 km east of Jåhkåmåkke. Fifty years ago, the conditions were totally different from today. The reindeer were tamer and didn’t fear humans. We worked on skis, humans and reindeer lived together under the same conditions. There were few forestry roads, and no snowmobiles with their tracks. Lichen on the trees was plentiful. The lichen on the ground was not destroyed by forestry machines. We rarely had to transport reindeer by trucks, and rarely had to support-feed them. The reindeer could support themselves most of the time.

    Today, due to exploitation and climate changes combined, we have to support-feed the reindeer every year. Because of rapid temperature changes, snow falls, turns to water, and then freezes, “locking in” the ground lichen. The trees are also cut down, and so no tree lichen is available.

    Our project departs from our perspectives, defining the problems and the solutions. The ambition is to communicate our findings and recommendations to the public and decision makers, with a view to protect our future, our Sámi culture.

     

    2. Eva Charlotta Helsdotter, Uppsala University

    Under the surface: Water, pollution, and threats against Sámi food security – learning from the Talvivaara tailings dam failure

     

    Clean and safe water is the key to food security and food sovereignty. How can Sámi/Indigenous waters be protected from the destructive mining policies in the era of climate change mitigation and the scramble for metals needed for electrical cars, batteries, solar cells, and wind-power plants? How can awareness of the toxic pollution of tailings dams be raised among the public and decision-makers? This presentation is part of a film project about the Talvivaara tin mine in Finland, and the disastrous tailings dam failures in 2012-2013. A research group consisting of myself, May-Britt Öhman, and the independent filmmaker Storlöpare visited the site in 2017, conducting video interviews and documenting  the area. The failure caused massive problems. Leakage from the tailings dam is still ongoing, polluting waters all the way to the city of Oulu, and into the Baltic Sea. On the opposite side of the Baltic Sea, in Sweden, several mines are located in Sámi territories, and more mines are planned. In 2013, the Swedish government adopted a Mineral Strategy in which they claim to exploit mineral assets in a “long-term sustainable way, with consideration shown for ecological, social and cultural dimensions...”. Yet, respect for Sámi people is still lacking. The aim of the project is to reach a wider audience, and to support ongoing struggles to protect Sámi lands and waters. At NAISA, the ambition is to show an example of how to join film and scientific research, and to receive suggestions on how to proceed.

     

    3.  Liz-Marie Nilsen and Ignacio Acosta

    Fighting climate change and forest fires – from a Sámi perspective

    We present a research project documenting experiences from forest fires in two municipalities within Sámi territories.

    The summer of 2018 was extremely hot and dry in Sweden, with up to 50 forest fires raging simultaneously. In Jåhkåmåkke – which has 5000 inhabitants, and an area of 19 477 km2 – as many as four fires raged simultaneously during July. With the support of volunteers, and building on experiences from a major fire in 2006, disaster was avoided. In Ljusdal – which has 19000 inhabitants, and an area of 5288 km2 – the fires spread out of control, and people had to be evacuated.  Understanding what went well in Jåhkåmåkke and what went wrong in Ljusdal may provide lessons to be learned: it is not only about climate change, it is also about firefighting competence. Another aspect, highlighted from the Sámi perspective, concerns disaster relief: while forest owners resort to insurance, there is no such relief for reindeer herders, as they don’t own the grazing lands. According to the Sámi Parliament’s application for disaster relief to the Swedish government, 31 out of 51 Sámi reindeer herding villages and 21 500 hectare of grazing lands burned.

    Due to climate change we can expect more of the same in the future. Thus the consequences of forest fires for reindeer grazing need to be addressed and mitigated, at the same time as it is of major importance to reclaim local and traditional knowledge on firefighting, demanding that the actors involved are prepared and ready when it happens again.

     

    4. Scott Burnett, Wits Centre for Diversity Studies, University of the Witwatersrand (Johannesburg)

    The whiteness of green ideology: Swedish environmentalism as colonial vanguard

    The violent occupation and appropriation of land in Sápmi for Swedish hydro- and wind-power projects has been opposed by Sámi scholars and activists for over a century. Yet Sweden has maintained its reputation on the world stage both as a humanitarian and green “superpower”. The narrative of “good Sweden” has worked to (re)produce the nation as a space where whiteness is the unquestioned norm, and settler colonialism passes as common sense. Environmentalist communication in this context shapes ethical subjectivity, and legitimises the colonial base of the modern welfare state.

    This paper presents a discourse-theoretical analysis of the construction of “renewable” energy around the 2018 elections. It investigates closely the Swedish Green Party’s election platform at a national level, and also zooms in to Jåhkåmåkke municipality, and Sámi candidate Henrik Blind’s successful campaign for office. While Sámi issues remain “unspeakable” at a national level, local political texts reveal complex accommodations and contestations. I argue that mainstream Swedish environmentalism constructs the argument for renewable energy as a series of impossible choices.

    While this research has been pursued in conversation with Sámi scholars, I do not speak for or from a Sámi position. I am a descendant of the European settler colonialists of South Africa, and I have recently relocated to Sweden. My approach to critical “race” and indigenous studies research is to problematise the colonial centre and the “whiteness” it reproduces, in the tradition of critical whiteness and settler colonial studies.

     

  • 31.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen.
    Öhman, May-Britt (Medarbetare/bidragsgivare, Filmproducent)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Storlöpare, Petri (Videoproducent, Filmproducent, Översättare)
    Slowlife Film.
    The Talvivaara Mine: Water consequences2019Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    A film about the Talvivaara mine in Sotkamo, Finland. Produced within the research project Dálkke: Indigenous Climate Change Studies.

    "Don't be afraid, we come in peace and offer jobs!"  The mine was not going to have any harmful effects on the surrounding areas according to the CEO. However, this soon turned out to be false. The impacts of the mine in terms of pollution of water courses and lakes is enormous. Both due to a failure of the tailing dam, and also of the constantly ongoing pollution.

    This is a filmpresentation of a research project, within the Dálkke: Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University, within the Swedish National research programme on climate.

    Please reference as: Helsdotter, Eva Charlotta; Öhman, May-Britt, and Storlöpare, Petri, 2019. The Talvivaara Mine - Water consequences. Film 12.41'. Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University, Uppsala.

    Project leader and Research: Dr May-Britt Öhman and Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Project leader movie: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Photo, editing, subtitles and translation from Finnish: Petri Storlöpare, Slowlife Film

    Translation to English: Associate Professor, Dr. Eva Charlotta Helsdotter

    Drone photo: Sotkamo Naturskyddsförening

  • 32.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Storlöpare, Petri
    Slowlife Film.
    Winds of destruction: A documentary project on wind power and human security – Hällberget, Överkalix, Gällivare Forest Sámi Reindeer Herding area2019Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    For who is wind power environmentally friendly and sustainable? It is not sustainable for animals that are forced to share their territory with the up to 200 meter tall concrete constructions, with huge wings of metals, the access roads. This is the story of Henrik Andersson, Gällivare forest sámi village, who works to protect - through research and challenging decision makers - the reindeer and other animals from a destructive power production mode. A supradisciplinary research project. Funding was provided by the research projects FORMAS future research leaders project Safe and sustainable energy futures in Sápmi FORMAS Dnr 2016-01039; Indigenous Climate Change Studies, FORMAS Dnr 2017-01923, within the Swedish National research programme on climate, both led by Dr May-Britt Öhman, Uppsala University.Please reference as:Andersson, Henrik; Storlöpare, Petri; Öhman, May-Britt, Silversparf, Agneta, 2019. Winds of destruction: A documentary project on wind power and human security – Hällberget, Överkalix, Gällivare Forest Sámi Reindeer Herding area. Film 23.55’.

  • 33.
    Larsson, Gunilla
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Sámi Land Free University.
    Hög tid att rädda den samiska kulturhistorien från att skövlas och sprängas bort: Fallstudie från Kallak - Gállok2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam – Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam/VulkanMedia , 2017, s. 37-50Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser problemet med bristen på kunskap om samisk arkeologi och historia.  Kunskapsunderlaget, det samiska kulturarvet, har inte tillräckligt inventerats, dokumenterats och analyserats. Detta har sin grund i kvardröjande socialdarwinistiska idéer om samerna som ett folk utan historia tillsammans med nationalistiska synsätt där den svenska arkeologin är norm.

    Artikeln behandlar hoten mot det samiska kulturarvet, vilket, om det inte är inventerat och registrerat kan förstöras av skogsbruk och andra exploateringar. Dessutom uppmärksammas de inte när länsstyrelserna bestämmer utredningsområden och när antikvariska arbeten planeras inför exploateringar.

    Artikeln argumenterar för att kunskaperna om det samiska kulturarvet bör fördjupas, i synnerhet rörande skogssamiska och sjösamiska lämningar, men också fjällsamiska lämningar i vinterlanden i skogsområden i inlandet och ut mot kusten.

    Den ojämlika fördelningen av resurser i samband med Riksantikvarieämbetets tidigare fornminnesinventering för den ekonomiska kartan, där i södra Sverige såväl förstagångs- som revideringsinventeringar genomförts, medan större delen av Sápmi inte ens har förstagångsinventerats belyses. Länsstyrelserna i söder har  nu ett betydligt bättre underlag när det gäller att bedöma fornlämningsbilden och bestämma utredningsområden och behovet av antikvariska insatser inför exploateringar. Behovet av kompletteringar finns dock även i södra Sverige, eftersom våra kunskaper om fornlämningstyper förändras, samt att samiskt arv finns även här. En fallstudie av Kallak- Gállok belyser frågorna i detalj. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34. Wajstedt, Liselotte
    ”Jag vill högt och ljudligt tala om tystnaden”: JORINDAS RESA, stormarna och vägarna vidare2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 89-98Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.

    Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.

    Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Samelands fria universitet.
    Kolonisationen, rasismen och intergenerationella trauman: Analys, reflektioner och förslag utifrån ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel argumenterar jag för att det finns ett skriande behov av samiskLEDD forskning och undervisning.Jag diskuterar Sverige och svensk akademi utifrån ett dekoloniserande perspektiv. Frågan om samiskrepresentation inom akademin – inom forskning och undervisning – eller snarare bristen på denna på svensksida av Sábme och dess konsekvenser lyfts fram, tillsammans med det koloniala vetenskapsparadigmetsom främjar fortsatt exploatering. Artikeln avslutas med en skiss på ett manifest för samiskrelaterad ochsamiskledd forskning. Empiriskt bygger artikeln på egna erfarenheter och konversationer med andra inomsvensk och internationell akademi, urfolksforskare och aktivister, samt intervjuer och konversationer inomdet samiska samhället särskilt från år 2004 och fram till idag. Jag använder mig av forskningsmetoderoch teorier som återfinns inom såväl urfolksmetodologi/teori, feministisk teknovetenskap och en historisktradition som benämns egohistoire eller ”jag-historia”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Places and peoples: Sámi feminist technoscience and supradisciplinary research methods2017Ingår i: Sources and Methods inIndigenous Studies: Routledge Guides to Using Historical Sources / [ed] Jean M O'Brien ; Chris Andersen, New York: Routledge , 2017, s. 152-159Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Silversparf, Agneta
    Silbonah Sámesijdda.
    Samisk släktforskning som motstånd och verktyg: mot etnisk rensning och för att återta vårt minne, vår historia och kultur2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 16-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln behandlar svenska statens bestämmelser gentemot det samiska folket beträffande antal, arv och beslutsfattande. Ett exempel är att någon folkräkning av samerna aldrig har gjorts. Det officiella antalet samer är baserat på renlängder över renägare för tiden 1965-1971. Detta innebär alltså att de samer som inte arbetar inom rennäringen har blivit utdefinierade från officiell statistik. De räknas inte som samer.  Det aktuella mycket högre antalet är dolt i statliga bestämmelser och kategoriseringar. Det härrör sig från en sekellång rasistisk politik, som syftar till att osynliggöra och minska antalet samer och därmed ge ett underlag för att kunna radera den samiska kulturen.

    I artikeln beskriver författaren hur samisk släktforskning bedrivs och att resultaten publiceras fyra gånger per år i Medlemsnytt, Silbonah Sámesijddas medlemstidning, som en motreaktion i praktiken mot det koloniala osynliggörandet av samerna. Det är ett återtagande av den samiska historien och minne, som författaren genom sin bakgrund har erfarenhet av och kunskap om, och visar hur historien är länkad till släktforskningen och det samiska arvet. Avslutningsvis reflekteras över framtiden i den samiska släktforskningen.

    Arbete med denna artikel har delvis finansierats via forskningsprojektet "Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi", lett av Fil.Dr May-Britt Öhman och finansierat av Formas, 2012-2015. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Zachrisson, Inger
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antik historia. Statens historiska museum.
    Hedlund, Cecilia (Redaktör)
    Uppsam - föreningen/nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Larsson, Gunilla (Redaktör)
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen/nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Samiskt och nordiskt: Dalvedhs performance, vikingatida kvinnor, arkeologioch förhistoria i Norge och Sverige… En rapport2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från Uppsams vårsymposium, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] Öhman, May-Britt; Hedlund, Cecilia; Larsson, Gunilla, Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 63-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samiskt och nordiskt… är en rapport över vad jag arbetat med sedan UppSam:s förra symposium 2011, först medverkan i två norska projekt om sydsamisk och nordisk identitet, idag och igår. Så tar jag upp kampen för att förbättra inslagen om samerna och deras kontakter med ”nordmännen” i Historiska museets i Stockholm utställning Vikingar. Några artiklar har utkommit, som en om vikingatida samiska och nordiska kvinnor. Slutligen berättar jag om det enskilda arkiv ”Inger Zachrisson, samisk arkeologi” som nu finns hos ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, i Stockholm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Hedlund, CeciliaUppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.Larsson, GunillaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.
    Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 20142017Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Förord

    I juni 2009 startades Uppsam, nätverket för samiskrelaterad forskning i Uppsala, bestående av forskaremed intresse för eller egen forskning om samiskrelaterade frågor på initiativ av Märit Frändénoch Carl-Gösta Ojala. Genom bildandet av Uppsam skapades en viktig mötesplats för forskare medsamisk tematik. Nätverket övergick i mars 2011 till att bli en förening, Uppsam – Föreningen församiskrelaterad forskning i Uppsala.Basen för verksamheten har sedan starten utgjorts av en epostlista där medlemmar delar med sigav evenemangstips samt lunchseminarier, växelvis vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet,SLU.Uppsams allra första symposium 2011 resulterade i antologin Uppsala mitt i Sápmi: rapport frånett symposium arrangerat av Föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala, Upplandsmuseet 4–5 maj2011, Tunón et al. (red.) 2012.Denna antologi bygger på Uppsams andra vårsymposium som hölls 27–28 april 2014 och satellitevenemangetHUKSO! som ägde rum i direkt anslutning. Till antologin har även externa medforskaresom är knutna till projekt vid Uppsala universitet bjudits in.Uppsala är ett månghundraårigt centrum för forskning och utbildning, med såväl arkiv och samlingarsom en lång tradition av forskning om samer ur främst ett utifrånperspektiv. Samer har genomtiderna till största delen utmålats som ”de Andra” – de som ska studeras och förklaras. Det har tagit siguttryck på ett flertal olika sätt, däribland i arkiven med rasbiologiska bilder och att samiska mänskligakvarlevor förvaras vid universitetet. Frågan har tagits upp inom Uppsam med syftet att finna vägar attutmana detta förhållande. Uppsam deltog exempelvis som medarrangör vid Åvdåsvásstádus: Ansvar,avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor ochvägar till upprättelse och självförtroende, 21–23 januari 2015, Uppsala universitet, där dessa frågordiskuterades. Föredragen den 22 januari finns inspelade och tillgängliga via http://media.medfarm.uu.se/play/kanal/237Geografiskt ligger Uppsala utanför det som idag brukar räknas till Sábme – Saepmie – Sápmi,men Uppsala med omnejd har också en lång historia av samisk närvaro. Genom tiderna har mångastudenter och forskare med samisk bakgrund varit och är idag verksamma i Uppsala.Vid Uppsala universitet finns en gedigen utbildningstradition, en vetenskaplig bredd, och dessutomfinns goda möjligheter att även bidra till den forskning som bedrivs av kollegor utan förkunskaperom samiska frågor. Det stöd som Uppsam hitintills erhållit från universiteten i Uppsala visar på att detfinns stort intresse och en förhoppning vi när är att Uppsala universitet och SLU ska satsa ytterligarepå samiskrelaterad forskning och undervisning.Uppsam har även etablerat ett nära utbyte med Sameföreningen i Stockholm samt har utbyte medsamiska riksorganisationer och Sametinget. Vi har också ambitionen att öppna upp mer utrymme förurfolks kunskapssyn och kunskapsteori inom akademin.I Uppsala är de samiska frågorna således på hemmaplan vilket gör att de numera får mer uppmärksamhet,en utveckling som också Uppsam som nätverk och förening medverkat till.Vi som arbetat med antologin har en bred disciplinär sammansättning.Den supradisciplinära metoden och samarbetet som ligger till grund för antologin är inspirerad avurfolksmetodologi och innebär en betoning av forskning som del av samhället, samt inkluderande avföreträdare för samhället som inte nödvändigtvis är verksamma inom universitet och högskola.Författarna har uppmuntrats att skriva på ett sätt som är vetenskapligt och samtidigt tillgängligtför en bred publik. Bidragen har genomgått peer review, jämlikesgranskning, såväl av forskare inomakademin som av medforskare inom det samiska samhället. Vi riktar ett stort tack till alla som gjortdessa insatser! Vi vill dessutom särskilt tacka Åsa Blomqvist, Eva Forsgren, Inge Frisk, Sara Leoni,Stefan Mikaelsson och Agneta Silversparf för viktiga granskningsinsatser och kommentarer.5En redaktionskommitté för antologin utsågs av Uppsams styrelse i september 2014 i sambandmed att arbetet påbörjades. Den slutliga sammansättningen har dock hunnit förändras och huvudredaktörerär May-Britt Öhman och Cecilia Hedlund med stöd av Gunilla Larsson.Redaktionella och andra viktiga insatser för antologins tillkomst har även gjorts av Håkan Tunón,Centrum för biologisk mångfald, SLU & Uppsala universitet, Märit Frändén, Institutet för Språk- ochfolkminnen, Carl-Gösta Ojala, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitetsamt Satu Gröndahl och Leena Huss, båda vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.Språkgranskning och korrektur på svenska har gjorts av Yvonne Gunnarsdotter, Institutionen förstad och land, SLU, Uppsala och Torbjörn Söder, Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet.Översättning till nordsamiska gjordes av Miliana Baer, till sydsamiska av Sara Marian Åström ochtill lulesamiska av Per-Eric Kuoljok.Antologin har fått anslag från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland. Arbetetmed antologin har dessutom finansierats av redaktörernas, medarbetarnas och författarnas olika forskningsprojektsamt ideella insatser. För redaktionsarbetsinsatsen vill vi särskilt nämna Älvar, motstånd,resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier, Formas 2012–2015, lett av May-Britt Öhman samt forskningsnoden Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktionbortom normerna finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, HugoValentin-centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, lett av Satu Gröndahl,Ann-Sofie Lönngren och May-Britt Öhman, 2016–2018.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    Cover
  • 40.
    Tuorda, Tor L.
    Sámi Land Free University.
    Uppsala universitet och ärkebiskopens rikedomar: Laxfisket vid Luossamuorkke, Edeforsen2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Vulkanmedia , 2017, s. 120-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om arbetet med artikeln samt språkförklaringar

    Berättelsen levandegör med en blandning av fiktion och fakta historien om laxfisket och naturresurserna i samernas land, Sábme, som varit kärnan i det moderna Sveriges ‒ Svea rikes ‒ välstånd sedan staten etablerades på 1500-talet, samt även relationerna före detta. Det är malmen, skogen, vatten(kraften) som genom kolonisationen gjort den svenska staten Sverige rik. Såväl kyrkan som staten, inklusive utbildningsväsendet – universiteten ‒ har kunnat byggas på grundval av denna koloniala exploatering. Även om det finns många studier av denna koloniala historia, är den ännu långtifrån erkänd. Ordet "kolonisation" används sällan, även om det är exakt samma mekanismer som använts, som i de europeiska stormakternas koloniala välden runtom i världen. Kolonisationen av Sábme började vid etablerandet av den moderna nationsstaten Sverige, och silverutvinningen liksom laxfisket var under 1600-talet viktiga inkomster för stat och kyrka.

    Lule älv/Julevädno var en gång en av Sveriges mest laxrika älvar.  Laxen var en viktig mat resurs för befolkningen i älvdalen, förutom att den även gav stora merinkomster till kolonisatörerna.  Idag är Julevädno helt vattenkraftutbyggd. Älven producerar tio procent av Sveriges totala elproduktion och laxen kan inte längre vandra upp. Första stoppet är redan vid Bodens vattenkraftverk.

    Silverutvinningen har följts av många andra gruvetableringar i samiskt territorium och för närvarande är nu gruvprospekteringarna runtom i Sábme föremål för starka protester och motstånd från samer och lokalbefolkning. Urfolket protesterar här ‒ liksom runtom i världen ‒ mot den fortsatta aggressiva kolonisationen och förstörelsen av land och vatten. Tor Lundberg Tuorda använder i berättelsen skrönan om silverskatten på Drakaudden för att levandegöra historien utifrån de källor som berättar om silvertransporterna till och från Huhttán, Kvikkjokk, samt laxfisket vid Edefors. 

    Det samiska namnet på Edefors är Luossamuorrke – laxmårkan eller Badjemuorkke – den övre mårkan.[1] Muorkke är det samiska ordet för den plats där man drar båtar mellan två vattendrag, på svenska har det blivit översatt till”mårka”.  Den övre mårkan är enligt Korhonen (2007) förhållande till den nedre, vid Heden, Boden, Vuollemuorkke.

     

    Tor Lundberg Tuorda har gett förslag på samiska namn av andra platser. Laxholmen - Luossasuoloj efter lax – luossa, ö/holme – suoloj.  Laxholmen får därför i berättelsen namnet Luossasuoloj. Luossagårttje – för själva fallet är konstruerat av Luossa – lax och gårttje – fall.  Gedkevárre är det kända äldre samiska namnet på Silbbátjåhkkå, Silvertoppen, som fick namnet vid silverbrukstiden. Det finns omnämnt i Kenneth Awebros bok ”Luleå silververk” dock som ”Kedkevare”.

    Händelserna och personnamnen är fiktion, förutom Jakob Ulvsson, Olof Björnsson, båda ärkebiskopar, samt Tiock. Bergmästaren Isak Tiock var en ökänt hårdför bergmästare.

    Artikelarbetet har finansierats av forskningsprojektet ”Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier”, finansierat av FORMAS 2012-2015, lett av May-Britt Öhman, samt forskningsnoden ”Vetenskap, validering, partiella perspektiv: Kunskapsproduktion bortom normerna” finansierat av Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap, Hugo Valentin centrum samt Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. May-Britt Öhman har, tillsammans med av Cecilia Hedlund och Gunilla Larsson, bidragit med särskild vetenskaplig granskning. Olavi Korhonen har bidragit i frågan om samiska ortsnamn.  Arkivbilder från Luossamuorrke har sökts fram av May-Britt Öhman med hjälp av Agneta Silversparf, Silbonah Samesijdda; Tom Silvennoinen, Ortshistoria.se och de slutliga bilderna har grävts fram och levererats av Berit Åström, Norrbottens Museum bildarkiv och samlingar.

    [1]  Se Sametingets hemsida Ortnamn med lulesamisk stavninghttps://www.sametinget.se/1670 ; Korhonen/Anderson 1994 respektive 2010, samt Korhonen, 2010. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41. Andersson, Henrik
    et al.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Var dag en kamp för skogssamisk framtid: Ett (drygt) år med Henrik Andersson,renskötare i Gällivare skogssameby2017Ingår i: Uppsala mitt i Sápmi – Sábme – Saepmie II.: En supradisciplinär antologi härrörande från vårsymposium organiserat av Uppsam –Föreningen for samiskrelaterad forskning i Uppsala, Uppsala universitet, 28–29 april 2014 / [ed] May-Britt Öhman, Cecilia Hedlund, Gunilla Larsson, Uppsala: Uppsam - föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala , 2017, s. 51-62Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid UPPSAMs vårsymposium 2014 deltog Henrik Andersson, renskötare i Gällivare skogssameby, och presenteradeoch diskuterade tillsammans med Petri Storlöpare dokumentärfilmen ”Den Sista Generationen?”där Henriks projekt att under ett år, 2012–2014, leva på traditionellt sätt följdes av Petris kamera. HenrikAndersson är förutom att verka för skogssamiska tradition och hantverk också en flitig skribent på Facebook[facebook.com/henrik.andersson.982] och driver aktivt olika frågor som alla handlar om att värna samiskamarker och vatten för nutida renskötsel och kommande generationer.May-Britt Öhman och Henrik Anderssons samarbete och utbyte inleddes 2013. May-Britt har med godkännandeav Henrik valt ut statusuppdateringar i ord och ett flertal bilder från 7 juli 2014 till 4 september2015. Innehållet är alltifrån vardagslivsreflektioner, glada tillfällen, till kritik mot skövlingen av den samiskarenskötselns marker och vatten. Ett återkommande tema i inläggen är kampen för att freda markerna motaggressiva vindkraftsexploatörer såsom företaget Vasavind och även på senare tid Vattenfall. Texten är skrivenfrån mobiltelefon och har redigerats något för läsbarhet. I det stora hela är det dock återgivet i sammaversion som återfinns på Henriks öppna Facebookvägg. Inläggen återges även i den ordning de förekommerpå Facebook, det vill säga med det senaste inlägget först.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap. History, Dept of economics, technology and social sciences, Luleå university of technology.
    Yttrande: Remiss av promemoria vattenmiljö och vattenkraft Diarienummer: M2017/01639/R Sammanfattning2017Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Jag instämmer i stort i promemorians förslag om uppdatering till moderna miljövillkor för vattenkraftselproduktion och dess genomförande.Dock saknas vissa aspekter som behöver täckas in bättre genom att särskilt uppmärksammas, förslagsvis genom den föreslagna nationella planen och genom att berörda grupper, och inte enbart myndigheter här ges tillfälle att yttra sig samt att det bör anslås medel till organisationer och forskningsinsatser för förstärkt uppföljning.Däribland bör samiska organisationer och Sametinget, samt bygdeföreningar och andra berörda föreningar vid reglerade vattendrag och nedströms dammar ges anslag för att kunna bevaka frågeställningarna på ett kontinuerligt sätt.

    Myndigheter – kommuner och länsstyrelser – saknar i stor utsträckning resurser för nödvändig uppföljning, vilket behöver ses över. Dessutom är det nödvändigt att bygga upp stärkt kompetens i dessa frågor genom såväl forskning som kontinuerlig informationsförmedling och uppdatering. För detta krävs särskilda anslag och insatser, med samhällsvetenskapliga och sociotekniska perspektiv som bygger på redan genomförd forskning samt fortsatta forskningsinsatser.Yttrandet bygger på ett flertal forskningsprojekt (se uppställning i slutet av dokumentet) utförda vid Uppsala universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om dammsäkerhet – såväl allmänhetens säkerhet vid dammar, som säkerhetsfrågor i förhållande till dammbrott – dess förebyggande samt förberedelser för situationer med dammbrott. Aspekterna ifråga som ytterligare behöver uppmärksammas är följande:

    1. Människors hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott – även kallat ”allmänhetens säkerhet vid dammar” – ”public safety around dams”.

    2. Djurs hälsa och säkerhet vid normal drift, dvs ej vid dammbrott eller risk för dammbrott.

    3. Avsaknad av perspektiv på ansvarsfördelning för och säkerhetsåtgärder när två aktörer som båda använder sig samma älv och har dammar som innebär risker för människors hälsa samt miljön, dvs vattenkraftsföretag och gruvföretag i samma älvsystem.

    4. Avsaknad av perspektiv på nedströms konsekvenser och förberedelser för dammbrott i stora dammar utifrån sociotekniska hänsynstaganden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Yttrande
  • 43.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen..
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm.
    Designing Dam Safeties: Perspectives on Large Scale Dams within the Intra-actions of Technology, Nature and Human Decision-Making2016Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction, ISSN 2212-4209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzing the intra-actions between the actors involved, this paper presents results from interviews and participatory observations with local authorities, local inhabitants, power companies representatives as well as dam operators. We argue that the Swedish model for dam safety currently is suffering from a major deficiency as the expertise and understanding of the technical constructions remain among the dam owners and that the societal authority in charge of supervising the dam owners work have no capability of achieving the same level of understanding and thus to take informed and relevant decisions. Furthermore we argue that the lack of technical understanding of dams and hydropower outside of the dam sector has become a huge threat to dam safety as state representatives and political decision makers currently allow and even encourage mining exploitation both next to high risk classified hydropower dams and even within existing hydropower reservoirs.

    We argue that the actual challenge to safeguard an increased dam safety is by bridging the gap between the multitude of different actors– engineers/operators, users, political decision makers -   in order to generate new understandings and new methodologies to deal with risk, safety and security. It is necessary to bridge the gaps between the sectors and actors involved, and that this should be done through investment in close collaboration between the dam sector and engineering research on the one hand and social sciences and humanities on the other – to ensure understandings of political decision making as well as of technical artifacts and water flows.

    The geographical focus is on two rivers – the Ume River and the Lule River in the north of Sweden. Both rivers are of major importance for national production of electricity, and the rivers are water suppliers for a large amount of inhabitants.

  • 44.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    DRAFT for Sámi research policy on Swedish side of Sábme: for discussion within the Sámi community2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is a first draft of a Sámi research policy, guidelines and recommendations for individual Sámi, Sámi associations, Sámi reindeer herding associations and Sámi businesses. It is created by May-Britt Öhman, based on discussions within my academic research and association activity with individual Sámi, Sámi associations, Sámi businesses and Sámi reindeer herding associations since 2008.

    Translated from Swedish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Embodied Vulnerability in Large-Scale Technical Systems: Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies, and Human Bodies2016Ingår i: Bodies, Boundaries and Vulnerabilities: Interrogating Social, Cultural and Political Aspects of Embodiment / [ed] Folkmarson Käll, Lisa, Switzerland: Springer, 2016, s. 47-79Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Challenging the modern ideal of human bodies as being in control both of bodies of nature and of the bodies of technology made to control nature, this chapter considers the vulnerability of large-scale hydropower dams and the intimate interdependencies between dam bodies, water bodies, and human bodies. It proposes a water-centered, rather than human-centered, reading of rivers and in particular of dammed rivers, through an understanding of hydropower dams as vulnerable bodies. Once constructed by human beings, hydropower dams take on a life of their own and become living organisms as they age, interact with land and rivers, and withstand and react to changing environmental conditions. This chapter also discusses processes of knowledge production in which different bodies of knowledge come to be perceived as embodied or disembodied and are granted status as primitive or scientific. Taking her point of departure in her own embodied history, the author seeks to retrace indigenous Sámi understandings of human cultural interconnectedness with nature. With a focus on the specific river Julevädno running through Sápmi in the north of Sweden, the chapter draws attention to the unpredictable agency of water and the porosity of human bodies, emphasizing risk and vulnerability as essential elements of their interrelation.

  • 46.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-152016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Erinran angående Jokkmokk Iron Mines AB:s  Miljökonsekvensbeskrivning Umeå 2013-04-24 revidering 2014-04-15, här omnämnd som MKB, inlämnad som bilaga till samma bolags ansökan om bearbetningskoncession för området Kallak K nr 1.

     

    Erinran bygger på observationer och forskning utförd inom forskningsprojekt placerade vid Uppsala universitet och finansierad av de statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och FORMAS. Forskningsprojekten är Dammed: Security, risk and resilience around the dams in Sub-Arctica, Vetenskapsrådet 2010-2012; Rivers resistance resilience, FORMAS 2012-2015. Jag är forskningsledare för båda projekten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Human Bodies and the Forces of Nature: Technoscience Perspectives on Hydropower Dams, Safety, Human Security, Emotions and Embodied Knowledges2016Ingår i: International Journal of Technoscience and Development, ISSN 2001-2837, Vol. 1, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hydropower has commonly been promoted as an environmentally friendly and renewable energy resource. Despite this, the major negative social and ecological impacts on the environment and its local inhabitants have been well established for a long time, as well as the high risks for large-scale disasters caused by hydropower dam failures. Drawing on a qualitative study that focuses on the Lule River in Sweden, this article analyses the cultural politics of emotions with regard to dams, reservoirs, safety and human security.

    Annually between one and two major dam failures occur around the world, with major consequences for human and non-human lives, the environment and the economy, and the issue has been addressed in policy making and within the work of power companies since the 1970’s. However, more people die due to accidents on dams and reservoirs than due to dam failures. In Sweden, the number of hydropower regulation related deaths within the demographically small municipality of Jokkmokk, where a major part of Sweden’s hydropower is being produced, is on average 0,02 per cent per year, or 1-2 persons, which would correspond to 180-360 deaths in the Swedish capital Stockholm. Yet, there are no calls for inquiries, investigations and measurements to ensure public safety around dams in Sweden. Linking these two aspects on hydropower dams and safety through the concept of human security we identify a void of understanding and valuing the importance of humans’ – operators - lived experiences and invested emotions in the work to avoid dam failures, accidents on the reservoirs and loss of lives. We address the fact that the operators live and are related to the inhabitants of the regulated Lule River and what role this may play in enhanced human security.

              We argue that technical reports and studies on dam safety are written in a way that invokes false emotions of control, safety and security for inhabitants as well as political decision makers. New technologies for camera surveillance and monitoring provide opportunities to assemble data on a dam and the water flowing through it (seepage), with the purpose to enhance safety. However, we suggest that these systems actually may produce false emotions of safety and security, reinforcing a paradigm of perceived control of nature’s forces and thereby may contribute to decreased safety and human security.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Öhman, May-Britt
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Palo, Mirja
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    Thunqvist, Eva-Lotta
    Public participation, Human Security and Public Safety around Dams in Sweden: A case study of the regulated Ume and Lule Rivers2016Ingår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 19, nr 2, artikel-id 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents findings from an empirical study of the current situation with geographical focus on two rivers in the north of Sweden, encompassing parts of the indigenous territory Sápmi. The major focus in Sweden with regards to “dam safety” is on the prevention of dam failure, and emergency preparedness. The issue of “public safety around dams” is left aside to the detriment of “human security”. While a major dam failure may cause the death of hundreds up to thousands of people, the current rate of human deaths caused by dam failure in the last 40 years is one person. The number of fatalities that may be referred to as having been caused by a lack of “public safety around dams” on the Lule River only amounts to 1-2 individuals per year. The risks and dangers involved also cause stress, anxiety, and difficulties on an everyday basis for residents along the regulated rivers and water courses. From a study of literature, available statistics, interviews and newspaper reports we discuss the accidents and incidents over the last decade (2002-12), how these may be defined as “public safety around dams”, the void of work to prevent such accidents and how the surrounding societal contexts play in, such as the lack of availability to fast and efficient emergency rescue services to be able to save lives in the event of a major disaster.

    Finally, we discuss the current void of public participation and make recommendations to enhance public participation and thereby possibilities to an enhanced public safety around dams in Sweden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR). Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Teologiska fakulteten, Teologiska institutionen. Luleå tekniska universitet, ETS, historia .
    Samisk forskningspolicy riktlinjer och rekommendationer – underlag för diskussion: på remiss till samiska samhället2016Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är en första skiss på samisk forskningspolicy, riktlinjer  och rekommendationer till enskilda samer, sameföreningar, samebyar, samiska företag. Den är formulerad av May-Britt Öhman, på grundval av diskussioner inom min forskningsverksamhet och föreningsaktivitet  med enskilda samer, sameföreningar, samiska och samebyar sedan 2008.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Öhman, May-Britt
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Centrum för genusvetenskap.
    TechnoVisions of a Sámi cyborg: Reclaiming Sámi body-, land- and waterscapes after a century of colonial exploitations in Sábme2016Ingår i: Illdisciplined Gender: Engaging Questions of Nature/Culture and Transgressive Encounters / [ed] Bull, Jacob & Fahlgren, Margaretha, Cham: Springer , 2016, s. 63-98Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I had reached the age of 42 when I was told that I am Sámi, of the indigenous people of Fenno-Scandia. This article draws on my personal experiences and insights since the day I learned about my hidden family history and started understanding the silences and shame as part of an aggressive colonization by the Swedish state towards my people, my culture, our lands, waters, memories, and bodies. In the article, I turn to the Sámi tradition of yoiking to narrate, remember, empower, and heal. I set out for a quest for my own voice, as a Sámi woman in academia, struggling in an aggressive natural resource exploiting colonial system which is a constant threat to Sámi culture, tradition, health, well-being, and long-term survival. Through the blending of feminist technoscience, storytelling, ego-histoire, and lived experiences – a corporeality and the Sámi tradition of yoiking – I create a space for my own version of the production of history and decolonization.

123 1 - 50 av 107
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf