Logo: to the web site of Uppsala University

År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

Denna undersökning behandlar relationerna mellan högmodernism, rasbiologi och industrialiseringen av Norrland under tidigt 1900-tal. Syftet är att analysera de samband som fanns mellan teknikutbredningen, främst i form av vattenkraft, i traditionellt samiska områden och rasbiologins väg till att bli ett etablerat forskningsfält. Herman Lundborg, som var drivande i processen för ett statligt institut för rasbiologi i Sverige, hade särskilt fokus på samerna vilket gör det intressant att studera hans idéers påverkan på industrialiseringen i Norrland. De källor som används är främst riksdagstryck gällande samer, vattenkraft och avvittring och kompletteras av annat tryckt material från intressenter för och emot industrialiseringen samt tryckt material om rashygien och rasbiologi. Genom att använda Scotts teorier om högmodernism, Adas teori om kolonial vetenskap och Headricks teori om teknik som verktyg för kolonisering nåddes slutsatserna att tekniken fungerat både som verktyg och motiv för Norrlands kolonisering. Rasbiologin gav legitimitet till idéer om rasers olika värde bidrog till det osynlighetsgörande av samerna som var nödvändigt för att kunna exploatera naturresurser inom renbeteslandet.

Denna uppsats undersöker vetenskapshistorikern George Sartons (1884–1956) nyhumanism i ljuset av den kritik han riktade mot humanister och de brännande samhällsproblemen han såg i sin samtid. Tidigare forskning har tolkat Sarton som isolerad från samtida intellektuella diskussioner, poängterat Sartons idéers begränsade framgångar och tolkat dessa som ett förespråkande av enhetsvetenskap mer hemmahörande i 1800-talet. Dessa studier har inte i tillräckligt hög utsträckning uppmärksammat Sartons kritik av humanister som en begripliggörande kontext. Humanister kritiserades på grund av deras avståndstagande från vetenskaper resulterade i en verklighetsfrånvändhet som gjorde humanister till irrelevanta för samtiden. Undersökningen visar att Sartons nyhumanism framför allt förespråkade en etik och världsbild för att kunna hantera den tekniska moderniteten. Vetenskapshistoria var ett medel för att ingjuta goda moraliska karaktärsdrag i individer. Genom att fokusera på begreppet humanism synliggörs Sartons försök till att förskjuta betydelsen från klassicism mot antropocentrism för att formulera en samtidsrelevant ideologi.

Abstract

Nils-Otto Ahnfelt: Apotekarprofessionen före och efter förstatligandet av de svenska apoteken

1971. Uppsala universitet: Inst. f. idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Höstterminen 2013.

Syftet med undersökningen är att studera om apotekarprofessionen förändrats i samband med förstatligandet av de svenska apoteken 1971. Då jag inte har hittat någon adekvat genomgång som inte utgör en partsinlaga på något vis valde jag att studera apotekarprofessionen genom att kombinera Aktör-Nätverks-Teori (ANT) med professionaliseringsteorier för att besvara mina två huvudfrågor: ”Vad var det som gjorde att apotekaryrket förändrades?” samt ”Hände det i samband med förstatligandet av apoteken?”

Jag vill påstå att den första frågan kan besvaras med att apotekaryrket förändrades både som en effekt av industrialiseringen av läkemedelsindustrin men också att förstatligandet av apoteken innebar en likriktning av verksamheten över hela landet. Monopoliseringen av apoteken ledde till en centralisering av beslut och hur verksamheten skulle bedrivas. Lokalutformningen kunde ges en ny skepnad då många nya apotek etablerades och behovet av lokaler för tillverkning minskade kraftigt. Fokus för verksamheten lades på distribution och rådgivning till kunderna på bekostnad av kompetens kring hela läkemedelskedjan från inköp, tillverkning och kontroll. Beträffande den andra frågan så vill jag påstå att förstatligandet i sig medförde att deprofessionaliseringen påskyndades då apoteksmonopolet både kunde påverka utbildningen, styra personalrekrytering och lönesättning utifrån sin monopolställning. En reallönesänkning inträffade under perioden 1970 – 1990 delvis beroende på en accentuerad feminisering av yrket. Enligt en professionaliseringsteori så kan detta också tolkas som att det upprättats ett informellt kontrakt mellan de professionella och staten där professionen förblir autonom och upplever sitt yrke som ett kall. Motprestationen blir en låg lön och därmed en lägre status.

Slutligen så framtonar en bild av en individ nämligen apotekaren Rune Lönngren. Jag vill påstå att utan apotekaren och ”aktören” Rune Lönngren, så hade inte detta kunnat orkestreras så framgångsrikt som det gjordes. Rune Lönngrens kännedom om branschen, hans partitillhörighet, hans deltagande i flera statliga utredningar samt sist men inte minst att han blev Apoteksbolagets första styrelseordförande under tiden 1970 – 1977 ledde till att han blev en mycket större maktfaktor än vad som framgår av tidigare historiska skildringar.

Keywords: aktör-nätverks-teori, ANT, apotekare, apotek, deprofessionalisering, förstatligande

Historians of science and medicine have rarely applied themselves to reproducing the experiments and practices of medicine and pharmacy. This paper delineates our efforts to reproduce "Swedish Bitters," an early modern composite medicine in wide European use from the 1730s to the present. In its original formulation, it was made from seven medicinal simples: aloe, rhubarb, saffron, myrrh, gentian, zedoary and agarikon. These were mixed in alcohol together with some theriac, a composite medicine of classical origin. The paper delineates the compositional history of Swedish Bitters and the medical rationale underlying its composition. It also describes how we go about to reproduce the medicine in a laboratory using early modern pharmaceutical methods, and analyse it using contemporary methods of pharmaceutical chemistry. Our aim is twofold: first, to show how reproducing medicines may provide a path towards a deeper understanding of the role of sensual and practical knowledge in the wider context of early modern medical culture; and second, how it may yield interesting results from the point of view of contemporary pharmaceutical science.

Early modern medicine was much more dependent on the senses than its contemporary counterpart. Although a comprehensive medical theory existed that assigned great value to taste and odor of medicaments, historical descriptions of taste and odor appears imprecise and inconsistent to modern eyes. How did historical actors move from subjective experience of taste and odor to culturally stable agreements that facilitated communication about the sensory properties of medicaments? This paper addresses this question, not by investigating texts, but by going straight to the sensory impression, which certain substances convey. The aim is not to overwrite or rectify historical descriptions but to investigate whether modern methodologies for sensory assessment can be enlisted to understand the past. We draw on history of science for framing and research questions, pharmaceutical science for knowledge of pharmaceuticals and preparations, and food and meal science for assaying procedures and protocols. We show that sensory evaluation can yield precise descriptions that would not have been alien to early modern medicine makers. However, there are problems with translating descriptions of taste between different historical contexts. By comparing contemporary descriptions of sensations with eighteenth-century ones, the article discusses how sensory descriptions are highly dependent on context, and subject to historical change.

Denna uppsats undersöker en barnbokstrilogi, som skrevs av Sonja Berg Pleijel under sjuttiotalet, och som utspelar sig under de sista åren av nederländskt kolonialt styre i nuvarande Indonesien, och under tiden för den japanska invasionen. I uppsatsen undersöker jag hur två av modernitetens utopier kontrasteras emot varandra, den ena är idén om ett gott kolonialt styre, och den andra är idén om en värld där rättvisa och frihet råder. I alla tre böcker visas exempel upp på varför ett etiskt kolonialt styre varken är möjligt eller önskvärt, och hur utopin om en rättvis värld kan realiseras inom den enskilde människan, även om den inte kan realiseras i världen. För att komma åt dessa frågor kommer jag att sätta boken i ett historiskt idésammanhang, och diskutera de tankar som hörde till de ethische politiek, som var den officiella koloniala policyn i Nederländerna under den tid som boken utspelar sig. Dessa idéer uttrycks ibland av bokens karaktärer, och dessa argumenteras alltid emot eller avslöjas som ohållbara eller felaktiga. Jag kommer dessutom att jämföra bokserien med några barnböcker som gavs ut i Nederländerna under trettio- och fyrtiotalet, och som var tydligt inspirerade av denna tankeströmning. Genom att jämföra Sonja Berg Pleijels böcker med dessa blir argumenten emot denna idéströmning i dessa böcker, och därmed analysen av de två kontrasterande modernitetsprojekten ännu tydligare. Dessutom sätter jag in Sonja Berg Pleijels böcker i det svenska sjuttiotalssammanhang i vilket de skrevs.

The aim of this thesis is to examine and analyse if it is possible to distinguish a new perception of time and temporality in the Swedish fashion magazine Magasin för konst, nyheter och moder, and in that case how it is expressed. To discover this, I have used the theories of the philosophers and historians Reinhart Koselleck and Marshall Berman. In their works they have pointed out and described how the early decades of the nineteenth century was a crucial time for our perception of the modern world, in the sense that we ever since then have experienced a gap between the past and the future where we cannot derive our expectations from our past experiences anymore. I have studied if this notion is communicated in the articles, and came to the conclusion that there is a new awareness of time articulated in the magazine. Mainly  there are three different understandings of time and temporality expressed within the magazine – first are those articles that shows a general new awareness of time in a constructive way, neither through a positive or negative perspective. Furthermore, there are also expressions for connections between the materialistic content in the magazine and the view on temporality, where the acknowledgment of a new temporality in fashion seems to also have an impact on a more ideological perception of time. Finally there are articles which portrays the discrepancy between expectation and experience as something with a negative significance for the future, but similarly puts this in a way that illuminates that the future is now something adaptable and possible to influence in a certain direction. This shows a new way of understanding how, in a Swedish nineteenth century context, material culture could affect people’s awareness of time and temporality and hence also their thoughts and outlook of the future even in more abstract issues. The upcoming becomes possible to interpret as something materialistic, and therefore also something more concrete and arguable.