uu.seUppsala universitets publikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 206
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlborn, Elinor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    ”Fiona slår med en trumpinne och Rebecca sjunger kanske i mikrofonen”: Intersektionella perspektiv på språket i musikrecensioner2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra. Detta sker via topiker och bildspråk knutet till huvudkategorierna (in)autenticitet, kropp och nationalitet.

  • 2.
    Almqvist, Johanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    "Hatet och politiken": Feministiska och antifeministiska argumentationsgrunder i nutida svensk debatt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Alveborg, Isabella
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    "Investeringar i forskning är investeringar i framtiden": En topisk studie av svenskspråkiga artiklar i Rhetorica Scandinavica 1997-20142015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik?

    Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde. 

  • 4.
    Andersson, Elvira
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Rimlig eller radikal rensning?: En retorisk topikanalys av minimalismdebatten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 5.
    Andersson, Madeleine
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Att skapa definitioner: En komparativ argumentationsanalys av två amerikanska presidenters krigstal.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Andersson, Robert
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Homo Epistolicus: Om brevställare som socialisationsinstrument2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Andersson, Robert
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Karaktärens karaktäristiker: Om definitioner av ethos2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Andreasson, Linnea
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Flawless Feminist: En topikanalys av feminismdebatten kring Beyoncés femte albumsläpp 20132015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Andtbacka, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Alla vill tillbaka till naturen, bara de slipper gå till fots: En studie av Volvos miljörelaterade, retoriska strategier2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Beckman, Jockum
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Var är visionerna?: En analys av visionär retorik i två tal av Stefan Löfven2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats analyserar två tal av Sveriges statsminister Stefan Löfven; det ena från Socialdemokraternas partikongress 2015 och det andra från Almedalen samma år. Syftet är att ge en inblick i hur visioner för framtiden uttrycks av en samtida högt uppsatt politiker och att undersöka om det finns några skillnader i hur dessa visioner uttrycks beroende på om talaren i första hand vänder sig till sitt eget parti eller till en bredare opinion.

    Uppsatsen lyfter fram tre olika aspekter av politiska visioner (praktiska, utopiska och imaginära) och analyserar talen med fokus på dessa. Detta kombineras med en retorisk situationsanalys som syftar till att belysa och förklara skillnader i hur visionerna uttrycks i de två talen.

    Resultatet visar att de visioner som Löfven uttrycker i båda talen lägger ett större fokus på att lösa omedelbara praktiska problem än att bygga ett framtida samhälle. Det framkommer även att talet från partikongressen mer tydligt kopplar visionerna till socialdemokratin som ideologi än vad talet i Almedalen gör.

  • 11.
    Bengtson, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Den mytiska argumentationsbasen: Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori2012Ingår i: Rhetorica Scandinavica, ISSN 1397-0534, nr 62, s. 38-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den mytiska argumentationsbasen

    Roland Barthes mytbegrepp i retorisk argumentationsteori

    För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstituerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den svenska valrörelsen 2006.

  • 12.
    Bengtson, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    The Concept of Doxa in the European Reinvention of Rhetoric2017Ingår i: Rhetoric in Europe: Philosophical Issues, Rhetorik in Europa, Band 1, Berlin: Frank & Timme, s. 79-87.: Bengtson, E. "The Concept of Doxa in the European Reinvention of Rhetoric" (2017), I: Gutenberg, N. & Fiordo, R. (red) (2017) Rhetoric in Europe: Philosophical Issues, Rhetorik in Europa, Band 1, Berlin: Frank & Timme, s. 79-87. / [ed] Gutenberg, Norbert. & Fiordo, Richard., Berlin: Frank & Timme, 2017, s. 79-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Since the birth of rhetorical theory in ancient Greece the discussion on rhetoric has been intertwined with a discussion on knowledge.

    In the American field of Speech/Communication a reawakened discussion on rhetoric and knowledge has become known as the “Rhetoric as epistemic”-debate. In the European reinvention of rhetoric the subject did not, in the same way, take the form of a structured discipline, but instead grew as a research interest within other disciplines. This does not, however, mean that Europe lacks a modern, insightful and explicitly rhetorical discussion on the relationship between rhetoric and knowledge – quite the opposite.

    This paper describes how the classical concept of doxa is used in the European reinvention of rhetoric. This is done through a comparative discussion of the different alignments of doxa developed by Roland Barthes, Pierre Bourdieu and Martin Heidegger and further developed by Ruth Amossy, Mats Rosengren and Robert Hariman.

    The comparison highlights central issues in the formation of a modern rhetorical view on knowledge, such as the relationship between a critical and a constructive view on doxa, the relationship between substance and appearance and the relationship between structures of power and human agency. The concept of doxa is shown to be a fertile focal point for a transnational discussion on rhetoric and knowledge related to the classical rhetorical tradition as well as the relatively modern tradition of continental philosophy.

  • 13.
    Bengtson, Erik
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    The Epistemology of Rhetoric: Plato, Doxa and Post-Truth2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis aims to develop an epistemology of rhetoric in light of the apparent contemporary post-truth condition of society. Epistemology is hereby understood as concerned with principles for knowledge production within the academic discipline of rhetoric, as well as with an understanding of knowledge production in the public realm.

    The first part of the thesis investigates the opposition between opinion (doxa) and true knowledge (epistēmē), which has been said to be at the very heart of the birth of rhetoric itself. I show through readings of Plato's Gorgias, Phaedrus, Theaetetus, Meno and Republic that the contemporary rendering of this birth is, however, haunted by simplification and misrepresentation. Nevertheless, locating and scrutinising these cracks provides avenues toward a contemporary epistemology of rhetoric, and thus to an alternative to the traditional way of re-assessing rhetoric in the wake of Aristotle.

    Part 2 investigates fives routes for a contemporary re-invention of doxa. Barthes represents the structuralist and poststructuralist route, Hariman rhetorical ontology, Amossy the pragmatic study of doxa, and Rosengren rhetorical-philosophical anthropology. These engagements draw inspiration from the general direction of Rosengren’s work, while striving for the analytical sharpness of Barthes and Amossy, as well as highlighting the importance of understanding of the function of metadiscourse. 

    In part 3, I present ways to reconsider rhetorical theory and how rhetoricians tend to understand argumentation. Seven principles for rhetorical theory are presented, sketching an understanding of the human position that includes embodiment, takes all forms of symbolic influence into account, and considers the sociality and historicity of being, as well as the capacity for human agency. The thesis concludes by presenting a model for rhetorical argumentation which portrays rhetoric as a process of sedimentation and erosion, constituted from an acknowledgement of the reasonableness of everyday wisdom, the establishment of new myths, and the denaturalisation of prevalent beliefs, desires and identities. In its final section, I return to the ethical challenge at the heart of the post-truth narrative, arguing for the potential inherent in the heroic figure of a champion of autonomy.

  • 14.
    Bengtson, Erik
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Buhre, FridaUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Förledd och förtjust: Andra generationens retorikvetare tar ordet2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt.

    I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser.

    Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.

  • 15.
    Berg Niemelä, Anton
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Med "ansvar" som mål, medel och självbild: Retoriseringen av ”ansvar” i svensk, politisk retorik 1991–20132013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister.

  • 16.
    Berling, Ebba
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    "Planeterna talar sitt tydliga språk": En genreanalys av horoskop från fyra svenska tidningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 17.
    Bjur, Anna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    "En ensam kvinna är bara en slav men tusen systrar kan ställa krav": En komparativ analys av tre svenska feministiska tidskrifter med utgångspunkt i Karlyn Kohrs Campbells teori om kvinnorörelsens retorik.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Retoriken har ända sedan det antika Grekland och Aristoteles tid varit mansdominerad. Den gode talaren, vir bonus, var en man och de kvinnliga talarna (och skribenterna) har både historiskt och i nutid antingen åsidosatts, förlöjligats eller förminskats. Den kunskap som förmedlas i högre utbildningar inom retorik och som produceras i forskning är till stor del färgad av en manlig norm - trots den feministiska inbrytningen.

    Kvinnor har fått skapa sina egna retoriska strategier och införandet av ett kvinnligt perspektiv har fått retoriken att förnyas både teoretiskt och praktiskt. Framför allt har det bidragit till att andra aspekter kommit i förgrunden. Detta ligger till grund för min uppsats där jag valt att undersöka hur bestående och statisk den feministiska retoriken är. Detta inte minst med tanke på feminismens utveckling under de senaste decennierna. Den självklara frågan blir då om den feministiska retoriken också genomgått en liknande utveckling. För att få en närmare överblick över hur utvecklingen sett ut har jag valt att utgå från tre svenska feministiska tidsskrifter där varje tidsskrift får symbolisera ett decennium; Kvinnobulletinen från 70-talet, Ottar från 80-talet och Bang från 2000-talet.  

    Med utgångspunkt i en artikel från varje tidsskrift har jag analyserat huruvida dessa tidskrifter ansluter respektive avviker från Karlyn Kohrs Campbells feministiska kvinnogruppsretorik, samt även om det går att se en förändring över tid. I denna process har jag även uppmärksammat om och hur de texter jag studerat ansluter respektive avviker från den klassiska manliga retoriken, eftersom vad som här förenklat kan kallas för den ”manliga” respektive ”kvinnliga retoriken” i viss mån är motsatspar. Den kvinnliga retoriken har definierats i relation till den manliga, vilket också har skapat en följdfråga, huruvida det går att finna en hybrid mellan dessa retoriska teorier/strategier. Slutligen diskuteras skillnader och likheter i de tre feministiska tidskrifternas retoriska tillvägagångssätt.

  • 18.
    Björk, Tomas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Den riksnyttiga vetenskapen: En retorisk analys av vetenskapsbegreppet i Vetenskapsakademiens presidietal 1739–17442016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När Vetenskapsakademien grundades 1739 hade begreppet vetenskap ingen tydlig innebörd. Det innebar att begreppet var tillräckligt flytande för att det skulle kunna fyllas med ny betydelse vilket även betydde att det kunde användas retoriskt. Uppsatsens syfte är att retoriskt analysera hur begreppet vetenskap bestäms och används i Vetenskapsakademiens så kallade presidietal under åren 1739–1744. För att definiera vad vetenskap är, och i förlängningen vad Vetenskapsakademien stod för, behövde talarna förhålla sig till och beskriva den omvärld de verkade inom. Att undersöka de termer och argument med vilka vetenskapsbegreppet beskrivs kan därför säga något om det sammanhang i vilken striden om den aktuella definitionen utkämpades och bidra till att belysa frihetstidens ideologiska diskussioner. Av undersökningen framgår att ledamöterna inte delade en gemensam definition av begreppet vetenskap. Istället pågick en kamp för att fylla begreppet med innehåll, en kamp som ledamöterna inte bara förde i förhållande till omvärlden utan även inom Vetenskapsakademien. I ett vidare perspektiv kan presidietalen ses som inlägg i den diskussion som till följd av Sveriges förlorade stormaktsposition försökte besvara frågorna om vad Sverige är och var landet hör hemma. I detta sammanhang kom vetenskapsbegreppet att användas för ideologiska syften, varför definitionen av vetenskap även bidrog till definitionen av vad det innebar att vara svensk.

  • 19.
    Björnberg Kalén, Anton
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Agent 007 ser svart: En retorisk-kritisk granskning av ras och nationalitet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Blomqvist, Alexander
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Ekot av pathos: En studie av Aristoteles känsloretorik2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.

    För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal. Tack vare sina retoriska kunskaper och sin berömmelse för kända yttringar så valde jag ut Winstons Churchills tre första tal som han höll i det brittiska parlamentet, House of Commons, under sin tid som premiärminister 1940-1945. Andra världskriget rasade för fullt i Europa och mellan varje tal så händer det nya saker som Churchill måste ta hänsyn till. Olika känsloaspekter som han måste föra publiken igenom för att komma till sitt mål. Jag upptäckte under uppsatsens gång att Churchill går igenom en slags ”känslotrappa”, där han först utgår ifrån att det är rädsla som från början legat till grund för sina åhörares känslor och sedan försöker han att i olika steg föra dem till den känsla som passar hans egna syften.

    Jag upptäckte hur metoden kan appliceras på olika situationer och förklara hur olika känslosvängningar uppstår och förändrar åhörarnas omdömen. Metoden har sina fördelar bland annat i att den kan ge intressanta tolkningar som man kanske annars hade missat. Den har sina nackdelar bland annat i att den kan ge lite olika svar beroende på vem som använder den och hur mycket bakgrundsfakta man har gagnat sig. Sammantaget kan sägas att jag anser att jag har fått svar på varför Aristoteles teorier används än idag. Orsakerna till känslorna må ha ändrats och utvecklats sedan dess men man märker att grunderna faktiskt håller fortfarande.

  • 21.
    Blomster, Anna-Karin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Politisk debatt när den är som besvärligast: En fallasianalys av en invandringspolitisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten. Detta ger upphov till en stigande irritation från Schymans sida, som då i sin tur bryter mot frihetsregeln och går till personangrepp mot Åkesson. Schymans argumentation är övervägande mer logiskt giltig än Åkessons, men svagheten i hennes argumentation är lättare för gemene lyssnare att upptäcka: att gå till personangrepp är ett mer explicit brott än att försöka avleda uppmärksamheten från ämnet, vilket gör att Schymans mer logiskt giltiga argumentation hamnar i skuggan av denna irritation. Åkesson provocerar således fram dessa personangrepp från Schymans sida genom sina brott mot idealen i argumentationdekalogen vilket föder bråkigheten mellan dem.

  • 22.
    Bohlin, Johan
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Advice Animals – Onlinekulturens nya retorik: En stilanalys av postmodern kommunikation2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Bondelid, Greta
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Maktens osynliga kraft: En analys av influencers makt, påverkan och ethos med utgångspunkt i Bianca Ingrossos Instagramflöde2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Frågan om influencers makt och trovärdighet har länge varit föremål för debatt. Mycket fokus har emellertid riktats mot Influencers kommersiella inflytande, trots att deras möjligheter att påverka sträcker sig inom många fler områden. Den här uppsatsen intresserar sig främst för influencers inflytande bortom uttalade samarbeten och söker efter mer subtila uttryck för makt och påverkan. Vad är det egentligen som händer när vi, som följare, blir inspirerade av influencers? Med det ämnar uppsatsen även tillämpa ett perspektiv där makt inte nödvändigtvis är bundet till en viss person, utan kan existera i flera sammanhang samtidigt.

                Studiens syfte är att undersöka vilken form av påverkande makt influencers kan sägas ha i dagens samhälle, med särskilt fokus på konstruktionen av ethos och vilken roll influencers ethos spelar som medel för övertygelse. Analysmaterialet begränsar sig till Instagram som social plattform och utgörs av Bianca Ingrossos Instagramflöde under perioden april 2018.

                Analysen tar avstamp i Michel Foucaults maktteori, där begrepp som makt/kunskap, självkontroll och biomakt lyfts fram. Därtill tillkommer en teoretisering av begreppet påverkan och vad som utmärker just effektiv påverkan. Utöver det definieras ethosbegreppet utifrån en antik förståelse kombinerat med Brigitte Mrals beskrivning av primärt och sekundärt ethos.

                Analysen visade att influencers makt kan förstås som en form av kontrollerande makt, del i ett större maktsystem. Genom att dela med sig av inspirerande bilder och budskap har influencers möjlighet att påverka följares attityder och beteenden, inte nödvändigtvis genom att själva uppmana till detta, utan genom att dessa tankesätt och handlingsmönster internaliseras hos följarna. På samma sätt visade analysen att bilders och bildtexters utformning kan vara uttryck för större sociala diskurser bundna till en viss kunskapssyn och biomakt, som exempelvis vad som anses viktigt och hälsosamt för kroppen. En slutsats som kunde dras av analysen var även att inspirerande bilder kan ses som uttryck för kontrollerande ideal vi alla är med och skapar, iochmed att det både ligger ett intresse hos influencers och en förväntan hos andra aktörer i samhället att de ska dela med sig av sig själva och ”inspirera”.

  • 24.
    Boyacioglu, Mirey
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Från paradox till dilemma: Frantz Fanon om det språkliga våldet och den rasistiska retoriken2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper aims to explore those yet relatively unexplored dimensions of Frantz Fanons (1925-1961) authorship. Fanon, known to the world as a theorist of violence and revolution, was one of the first to ever map the language of the colonizer. The language of the colonizer was, as Fanon would have it, imbued with different notions of time, constructions of historicity and ideological principles of individuality that would dehumanize the colonial subjects. In line with that the colonizer would also speak of the colonized people in what Fanon called zoological terms. From within those different notions emerged a racist rhetoric consistent of, to quote Richard Delgado, words that wounded. These words, to also quote Fanon, inflicted and imposed self-hatred and inferiority-complex within the colonial subjects. The different rhetorical maneuvers that Fanon identified created a paradox that both opened up to anti-colonial resistance and, in line with the paradox itself, provided resistance to the same opposition it fed. Fanons two great works, Peau noire, masques blancs (1952) and Les Damnés de la Terre (1961) will be read in the light of that complexity. The guiding questions of this paper therefore focus on Fanons notions of language in general and the language of the colonizer in particular. A theoretical point of departure is that Fanon will expose what basic rhetorical operations are at work within the context of racist rhetoric.

  • 25.
    Brandt, Zippy
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Flickigt och oseriöst eller sexistiskt?: En retorisk analys av Final Fantasy X-22013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Brattgård, Mattias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    När och varför skall man tala?: Ett översiktsarbete i ämnet retorisk situation2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Brettmar, Beatrice
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Feministiska skor?: En argumentationsanalys av reklamfilmen Equal Pay Is Not Enough och dess motsatta responser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka de retoriska förutsättningarna som möjliggör att reklam-filmen Equal Pay Is Not Enough kunnat ge upphov till så olika tolkningar hos publiken. I del ett av analysen kunde jag med hjälp av pragmadialektisk argumentationsanalys samt Barthes mytbegrepp visa hur publiken argumenterat och att deras argument anknyter till myten om kvinnan som känslostyrd varelse. I del två av analysen har jag med hjälp av Qvarnströms prag-matiska perspektiv och Barthes mytbegrepp visat hur reklamfilmens utformning via användning av stereotypa miljöer och karaktärer möjliggör publikens olika tolkningar. Del tre av analysen visade att de myter som – via reklamfilmens utformning – aktualiseras i reklam-filmen samt användningen av ironi kan förklara varför den fått så olika responser.

  • 28.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Att läsa mellanrum eller tomrum?: Ett retorikanalytiskt vägskäl2015Ingår i: Förledd och förtjust: Andra generationens retorikvetare tar ordet / [ed] Bengtson, Erik & Buhre, Frida, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, s. 43-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    ”En föråldrad brokig tafla”: Spatio-temporala representationer av samernas första politiska rörelse 1903-19072011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje. Genom en annan premiss, den spatiala, visade de svenska journalisterna på en stark tendens att placera samerna i ett mytiskt mellan-rum, där fjällen fungerade som en gränslös kuliss, som befäste samernas utanförskap i det svenska produktiva landskapet. Då den svenska definitionen av samerna inte baserades på yttre karaktärsdrag, utan på en yrkesutövning, destabiliserar den de flesta västerländska uppfattningar om ras. Denna studie presenterar därför några ledtrådar till hur och varför moderna minoritetsfrågor är så komplexa för den svenska självbilden.

  • 30.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Finding Never-Land: Nomadic Space-Time, Rhetoric, and Ethnic Minorities2013Ingår i: Perspectives on Space and Place / [ed] Everson, Gloria, Witney: Inter-Disciplinary Press , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    According to Lee Edelman (2004), trying to fulfil the promise of reproductive futurism has become a normative power enacted among all persons claiming a right to the modern Western public sphere. The movement between normative and non-normative spaces depends heavily on temporal constructions of these spaces, where normative spaces have been tied to reproductive futurism. In this study, I conclude that the spatiotemporal image of the Sami as Nomads, or migrating Others, has not only had spatial consequences throughout the last hundred years (i.e. colonialism, loss of land rights and land ownership) but also changed spatial power structures within the national narrative. I conclude that the construction of Nomadic space has functioned as the opposite of the clearly delineated, productive, and normative room of modernity. The study poses these theoretical questions which can contribute to a further understanding of how racializing processes have taken place in European history: How has media helped constructing ethnic identities on the basis of spatiotemporal representation? More specifically, how does the depiction of exclusion outside of normative spaces construct a racialized alienation outside of the nation’s prosperous future for some ethnic minorities? By defining ethnic minorities as nomadic or migrating, and therefore not belonging to a national narrative, does media place ethnic minorities outside of the political landscape, in an everlasting Never-land?

  • 31.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Hannah Arendt och framtidens dilemma2016Ingår i: Fronesis, ISSN 1404-2614, Vol. 52-53, s. 210-220Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Speaking Other Times: Hannah Arendt and the Temporality of Politics2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Political rhetoric frequently utilizes imaginaries of time. Ideas of an eternally sanctioned principle, a historical tradition, a future to come, or a radical change in the present are all part of the temporal toolkit of political rhetoric. The role of these imaginaries has provoked growing interest in rhetorical and political theory, and this thesis contributes to this line of scholarship by offering the first comprehensive examination of political temporalities in the works of Hannah Arendt. 

    In Arendt’s political thought, the temporal imaginaries differ depending on forms of government, and each chapter of the thesis addresses, in turn: tyranny as depending on an eternal principle introduced into contingent worldly time; authority as legitimized by reiterations of tradition; totalitarianism as justified by a trans-historical and ever-changing future; and finally, politics as empowered by the present’s antagonistic negotiations with past memories and future anticipations. Important observations are that the temporal imaginaries of tyranny, authority, and totalitarianism facilitate rhetorical practices that utilize force, violence, hierarchy, and domination. And, in contrast, that the temporalities of politics enable antagonistic speech, action, and formation of public opinion through judgment. The thesis thus provides a systematic account of the political imaginary of eternity, past, future, and present in the thought of Arendt, and contributes to conceptual development in the field of Arendtian scholarship, rhetorical theory, and political temporalities.

    The study concludes that each examined temporal imaginary is comprised of plural and intersecting temporal logics where, for example, eternal principles can utilize the futurity of threat, memories of the past can spark revolutions, and anticipations of the future can stabilize the present. By mobilizing the concept of anachronism, the thesis argues that these conflicting temporal intersections carry persuasive and performative potential. In Arendt’s discussions of temporality, power, and modes of rhetorical expression, certain anachronistic imaginaries take form that carry freedom-enabling potential: by speaking other times, politics can mobilize the power to realize freedom.

  • 33.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Speaking the Anachronisms: Arendt, Politics, Temporality2015Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Buhre, Frida
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Universitetskanslerämbetets kunskapssyn: En granskning av en granskning2014Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 4, nr 1, s. 5-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är en studie som undersöker och kritiskt diskuterar den kunskapssyn som tar sig uttryck i Universitetskanslersämbetets system för kvalitetsutvärdering, med exempel hämtade från granskningen av retorikämnet. Studien är indelad i två tematiska diskussioner: granskningsprocessens metoder och materialurval samt granskningens tillämpningar av målformuleringar. I första delen drar jag slutsatsen att metoden och urvalet för granskningsförfarandet har gjorts utifrån en snäv vetenskaps- och kunskapssyn som premierar en specifik genre (vetenskapliga uppsatser) och som exkluderar inte bara yrkeskunnande och bredare praktiskt kunnande, utan även progression inom utbildningarna och ämnenas helhet och särart. Därefter analyseras effekterna av att granskningens utformning i hög grad förutsätter en stark ämnesanknytning i förhållande till examensmålen. Studien visar att flera av de individuella granskarna av retorikämnet utgått från en snäv ämnessyn i tolkningen av målformuleringarna och att granskningspraktiken genomgående har påverkats av detta. Artikeln diskuterar att denna normerande praktik är ett resultat av hur granskningsförfarandet genomfördes och visar hur denna praktik i förlängningen riskerar att missgynna både tvärvetenskap, forskningsanknytning och bredare ämnesförståelser. Granskningssystemets effekter kommer naturligtvis att variera för de olika ämnena inom högre utbildning, men denna artikel visar på några illustrativa problem som kan komma att uppstå när kunskap mäts utifrån ett snävt urval och snäva målformuleringar. Studien pekar därmed dels på betydande luckor i UK-ämbetets granskningspraktik och dels på att den företräder en kunskapssyn som missgynnar både akademiskt lärande och bredare lärande.

  • 35.
    Byhlin, Victor
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Svenska klickbeten,  ser de ut: En undersökning av klickbeten och dess tematik hos Dagens Nyheter, Aftonbladet och SVT Nyheter2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Bylund, Daniel
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Att skapa en motståndare: Bruket av negativ valretorik inför riksdagsvalet 20142015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.

      

  • 37.
    Byrén, Nils
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Moores gaze: En komparativ analys av ikoniskt och lingvistiskt framställt våld mot kvinnliga karaktärer i tre graphic novels av Alan Moore2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Seriemediet inkorporerar lingvistiska och ikoniska tecken för att uttrycka etiska, moraliska, sociala och politiska budskap, vilka kan slätas över av en underhållande och tilltalande form. Detta gör mediet lämpligt för en retorisk analys.

    Ett omdiskuterat ämne inom seriemediet är dess gestaltning av kvinnor, å ena sidan i form av stereotypa könsroller och underrepresentation av verkligt intressanta kvinnliga karaktärer, å andra sidan sexualiserande porträtteringar, våld och övergrepp. Denna uppsats undersöker hur våld mot kvinnor gestaltas i mötet mellan olika typer av bilder och texter i ett och samma serieförfattarskap. Undersökningen genomförs med hjälp av Roland Barthes ”Rhétorique de l’image” (1964) och teorin om the male gaze som Laura Mulvey diskuterar i artikeln ”Visual pleasure and narrative cinema” (1975). Analysen inspireras av en komparativ metod beskriven av Lennart Hellspong i Metoder för brukstextanalys (2001).

    Uppsatsen granskar utdrag ur Watchmen, Batman: The Killing Joke och The League of Extraordinary Gentlemen av Alan Moore, en av vår tids mest ansedda författare inom seriemediet, också känd för att porträttera våld mot kvinnliga karaktärer. 

    Uppsatsens påvisade en ambivalens i porträtterandet av våld mot kvinnor i utdragen ur Alan Moores graphic novels, samt behovet av att problematisera såväl Alan Moores serier som Laura Mulveys the male gaze, men också möjligheten att använda hennes och Barthes teorier inom retorikdiskursens och seriemediets ramar för att granska hur samspelet mellan bild och text kan uttrycka olika typer av budskap och attityder.

  • 38.
    Camitz Sarasalo, Jonas Simon
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Rättegången och den retoriska vändningen: Retorikbegreppets användning i Svensk Juristtidning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete inventeras och undersöks retorikbegreppets användning i Svensk Juristtidnings 100-åriga historia. Arbetet använder sig av ett tredelat retoriskt begrepp (rhetorica studens, docens och utens) för att studera retorikbegreppets innebörd i olika tidsperioder.

    Arbetet lägger också fokus på hur slutanförandet i den svenska rättsprocessen har diskuterats. Anledningen bakom detta fokus är slutanförandets minimala rättsliga reglering, och genom detta en öppning för det retoriska. Slutanförandet – eller pläderingen som den också kallas – kan beskrivas som det sista yttrandet i rättegången för att övertala eller övertyga domarna. 

    Exempel på frågor som diskuteras och besvaras i artiklarna är följande: hur har de svenska juristerna sett på retoriken? Är retorik/vältalighet något som bör finnas i rättsalen? Kan retoriken anses vara vetenskaplig? Behövs retoriken inom juridiken? 

  • 39.
    Carlstedt, Carolina
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    It don´t matter if you´re black or white - eller?: En retorisk analys av rasism i samtida svenska reklamkampanjer ur ett historiskt perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 40.
    Cullhed, Anna
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen.
    Fischer, OttoUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.Lysell, RolandInstitutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet.Öhrberg, AnnUppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Poetens monopolium: Bengt Lidner 250 år2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Daggfeldt, Harry
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Hatet i jämställdhetsdebatten: En fallasianalys av en offentlig debatt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat. Även brott mot avslutningsregeln är vanligt förekommande och betyder att man oavsett debattens utgång vägrar att överge sin ståndpunkt. Den tyngsta slutsatsen är att brott mot regeln för argumentschema förekommer hos alla debattörer och detta innebär att man drar generella slutsatser om motståndarsidan utan tillräckligt starka grunder.     

  • 42.
    Dagnell, Lars
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Det är inte vi som har brutit mot mänskliga rättigheter: En kriskommunikationsanalys av fallet TeliaSonera utifrån Kenneth Burkes pentadanalys2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Dicksved, Hanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    – Hej och hjärtligt välkomna hit!: En studie om programledarens retoriska roll i svenska talkshows2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.

       Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.   

       De två inspelningsstudiorna ser ganska olika ut. Efter tio har en scen som liknar gemene mans vardagsrum, medan man i Skavlan har ett podium vars utseende kan kopplas till vardagsrummet, men runtomkring har man en stark studionärvaro. Då programvärdarna talar till den icke-närvarande publiken ser de rakt in i kameran. Fredrik Skavlan har också en fysiskt närvarande publik som han måste ta hänsyn till och vänder sig således oftare till den än till den icke-närvarande publiken, eftersom han kan interagera med denna på ett mer aktivt sätt. Han intar mer frekvent rollen som journalist än Malou von Sivers, som snarare blir en del av det samtal som förs.

       Det vanligaste sättet som de båda programledarna använder sig av för att bekräfta gästerna är genom att ge ifrån sig en verbal respons i form av mm eller ja, men de kan också använda sig av ett icke-verbalt bekräftande, som exempelvis att nicka till gästen då hon eller han talar. 

  • 44.
    Ekeman, Karl
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Den Kriminelle: Rationalisering, kausalitet, motiv och moral i före detta kriminellas berä̈ttelser2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 30 poäng / 45 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 45.
    Ekeman, Karl
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Folk och land hör nära samman: En analys av stil, politisk berättelse och normalisering i Sverigedemokraternas partiprogram2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Eliasson, David
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Med andra ord, samma sak?: En genrestudie av socialdemokratiska partiordförandes avskedstal2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 47.
    Eriksson, Edwin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Att täppa en läcka: En analys av British Petroleums kommunikativa strategier efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Eriksson, Linda
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    En ödmjukt auktoritär rådgivning: Ethos och etik hos föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Eriksson, Mathias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Statusläran som redskap för retorisk analys: En diskussion om tillvägagångssätt, baserad på analyser publicerade i Rhetorica Scandinavica2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 50.
    Fadai, Sohrab
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskapliga institutionen, Avdelningen för retorik.
    Sverigedemokraternas kampanj mot den nya våldtäktsvågen 2010: Strategi, motiv och funktioner hos SD:s våldtäktsmetaforik2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
12345 1 - 50 av 206
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf